Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 23 september 2025, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 23 september 2025. 28 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber.
    Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har blodtryck 80/50 mmHg. Han
    andas snabbt med en andningsfrekvens på 33/min och har en kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel.
    Blodstatus visar leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L
    (referensvärde 0,5-2,2).
    Vad är den mest sannolika orsaken till auskultationsfynden?

    1. bronkospasm
    2. lungemboli
    3. lungödem
    4. pleuravätska
    5. pneumoni
  2. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel.
    Blodstatus visar leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L
    (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock.
    Vilket laboratorieprov är av störst betydelse för att bekräfta att pneumoni är orsaken till patientens
    tillstånd?

    1. blododling
    2. C-reaktivt protein
    3. D-dimer
    4. prokalcitoninnivå
    5. sputumodling för bakterier
  3. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel.
    Blodstatus visar leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L
    (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock.
    Det laboratorieprov som har störst betydelse för att bekräfta diagnosen samhällsförvärvad
    pneumoni med septisk chock är blododlingar.
    Du får via journaluppgifter kunskap om att patienten är tidigare frisk, inte använder några
    mediciner och inte har någon känd läkemedelsöverkänslighet.
    Förutom att ordinera mikrobiologiska odlingsprov ordinerar du även en intravenös vätskebolus och
    syrgas på mask.
    Vilken antibiotikabehandling bör ordineras?

    1. azitromycin
    2. bensylpenicillin + levofloxacin
    3. dalbavancin + erytromycin
    4. piperacillin/tazobactam
    5. vancomycin + cloxacillin
  4. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel. Blodstatus visar
    leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock. Det laboratorieprov som har störst betydelse för
    att bekräfta diagnosen samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock är blododlingar.
    Du får via journaluppgifter kunskap om att patienten är tidigare frisk, inte använder några
    mediciner och inte har någon känd läkemedelsöverkänslighet.
    Förutom att ordinera mikrobiologiska odlingsprov ordinerar du även en intravenös vätskebolus och
    syrgas på mask.
    Du bör välja att behandla med bensylpenicillin + levofloxacin.
    Du bedömer att patienten behöver en vårdnivå med täta kontroller och fortsatt intravenös
    vätsketillförsel.
    Vad bör du särskilt kontrollera för att bedöma patientens cirkulatoriska status och vätskestatus?

    1. andningsfrekvens
    2. blodtrycksvariationer
    3. elektrolytnivåer
    4. hjärtfrekvens
    5. urinproduktion
  5. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel. Blodstatus visar
    leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock. Det laboratorieprov som har störst betydelse för
    att bekräfta diagnosen samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock är blododlingar.
    Du får via journaluppgifter kunskap om att patienten är tidigare frisk, inte använder några
    mediciner och inte har någon känd läkemedelsöverkänslighet.
    Förutom att ordinera mikrobiologiska odlingsprov ordinerar du även en intravenös vätskebolus och
    syrgas på mask. Du bör välja att behandla med bensylpenicillin + levofloxacin.
    Du bedömer att patienten behöver en vårdnivå med täta kontroller och fortsatt intravenös
    vätsketillförsel.
    För att bedöma patientens cirkulatoriska status och vätskestatus bör du ge särskilt akt på
    urinproduktionen.
    Blodtrycket är fortsatt lågt trots en snabb infusion av 1000 ml vätska. Du kommer överens med
    IVA-jouren om att fortsatt handläggning på IVA är indicerad.
    Vilken parameter är mest användbar för att utvärdera patientens respons på behandlingarna?

    1. P-CRP
    2. P-Glukos
    3. P-Laktat
    4. B-SR
    5. P-Troponin
  6. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han slog
    inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du noterar
    att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Var är det viktigt att komma ihåg att palpera på båda handleder med tanke på skadeförloppet och
    smärtlokalisationen?

    1. fossa lunatii
    2. fossa tabatiére
    3. processus coracoideus
    4. processus coronoideus
    5. sulcus ulnaris
  7. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han slog
    inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du noterar
    att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabatiére på båda händer med tanke på eventuell
    scaphoideumfraktur.
    Var vid handleden hittar du denna fossa?

    1. mellan extensor pollicis longus och brevis senor
    2. mellan hamulus ossis hamatii och pisiforme
    3. distalt om processus styloideus ulna
    4. mellan 3:e och 4:e senfacket
    5. proximalt om processus styloideus radii
  8. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han slog
    inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du noterar
    att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabaitére på båda händer med tanke på eventuell
    scaphoideumfraktur.
    Fossa tabatiére palperas mellan tummens långa och korta sträcksena mellan tumbasen och
    handleden.
    Hassan ömmar ordentligt i fossa tabatiére på höger sida. På vänster sida gör det också väldigt
    ont, men mer över distala radius. Du ser dock ingen felställning.
    Vilken remiss för akut bilddiagnostik är nu lämpligast att utfärda?

    1. datortomografi (DT) av båda handlederna
    2. magnetresonanstomografi (MR) av båda handlederna
    3. magnetresonanstomografi (MR) av höger hand
    4. slätröntgen av båda handlederna
    5. slätröntgen av vänster handled
  9. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han slog
    inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du noterar
    att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabatiére på båda händer med tanke på eventuell
    scaphoideumfraktur.
    Fossa tabatiére palperas mellan tummens långa och korta sträcksena mellan tumbasen och
    handleden.
    Hassan ömmar ordentligt i fossa tabatiére på höger sida. På vänster sida gör det också väldigt
    ont, men mer över distala radius. Du ser dock ingen felställning.
    Varför bör du utfärda remiss för slätröntgen av båda handlederna?

    1. det är en billig och akut tillgänglig undersökning
    2. DT kan inte påvisa frakturer akut
    3. MR är inte indicerat för frågeställningen scaphoideumfraktur
    4. MR-undersökning påvisar bara mjukdelsskador
    5. MR-undersökning genomförs inte akut
  10. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han
    slog inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du
    noterar att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabatiére på båda händer med tanke på ev
    scaphoideumfraktur.
    Fossa tabatiére palperas mellan tummens långa och korta sträcksena mellan tumbasen och
    handleden.
    Hassan ömmar ordentligt i fossa tabatiére på höger sida. På vänster sida gör det också väldigt
    ont, men mer över distala radius. Du ser dock ingen felställning.
    Du valde att göra slätröntgen av båda händer eftersom den är billig, tillgänglig akut och fångar de
    flesta skelettskador. Stråldosen är också låg.
    Du väljer att skicka Hassan till sjukhuset för akut slätröntgen av båda handlederna inklusive
    scaphoideum. Du gör detta eftersom det precis som på de flesta sjukhus, inte går att få en akut
    MR av den misstänkta scaphoideumfrakturen idag och du även vill utesluta radiusfraktur på
    vänster sida. DT vet du är inte så säkert för att hitta scaphoideumfrakturer och är lite onödigt stor
    stråldos som förstavalsundersökning på en 13-åring. Där du jobbar är rutinen att ortopedjouren
    tar emot patienten om det är synlig fraktur på röntgen och det tycker du känns bra.
    Efter en vecka får du svar på röntgen som inte visade någon fraktur på någon av
    undersökningarna. Men efter 3,5 veckor dyker Hassan upp igen. Han har inte haft gips och har
    fortfarande ont i höger handled. Det känns inte bra när han belastar den, även med lättare saker
    som att skriva. Vänster handled har för någon dag sedan slutat göra ont nästan helt.
    Du misstänker att det ändå kan vara en scaphoideumfraktur på höger sida.
    Men vad har han mest sannolikt haft för skada på vänster sida?

    1. avulsionsfraktur i triquetrum
    2. handledsluxation
    3. odislocerad capitatumfraktur
    4. odislocerad fyseolysfraktur i distala radius
    5. ruptur av triangulära fibrocartilaginära komplexet (TFCC)
  11. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han
    slog inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du
    noterar att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabatiére på båda händer med tanke på ev
    scaphoideumfraktur.
    Fossa tabatiére palperas mellan tummens långa och korta sträcksena mellan tumbasen och
    handleden.
    Hassan ömmar ordentligt i fossa tabatiére på höger sida. På vänster sida gör det också väldigt
    ont, men mer över distala radius. Du ser dock ingen felställning.
    Du valde att göra slätröntgen av båda händer eftersom den är billig, tillgänglig akut och fångar de
    flesta skelettskador. Stråldosen är också låg.
    Du väljer att skicka Hassan till sjukhuset för akut slätröntgen av båda handlederna inklusive
    scaphoideum. Du gör detta eftersom det precis som på de flesta sjukhus, inte går att få en akut
    MR av den misstänkta scaphoideumfrakturen idag och du även vill utesluta radiusfraktur på
    vänster sida. DT vet du är inte så säkert för att hitta scaphoideumfrakturer och är lite onödigt stor
    stråldos som förstavalsundersökning på en 13-åring. Där du jobbar är rutinen att ortopedjouren
    tar emot patienten om det är synlig fraktur på röntgen och det tycker du känns bra.
    Efter en vecka får du svar på röntgen som inte visade någon fraktur på någon av
    undersökningarna. Men efter 3,5 veckor dyker Hassan upp igen. Han har inte haft gips och har
    fortfarande ont i höger handled. Det känns inte bra när han belastar den, även med lättare saker
    som att skriva. Vänster handled har för någon dag sedan slutat göra ont nästan helt.
    Du misstänker att det ändå kan vara en scaphoideumfraktur på höger sida och att han troligen
    haft en odislocerad fyseolys i radius på vänster sida.
    Vad i anamnesen får dig att misstänka en odislocerad fyseolys?

    1. falltraumat borde ha gett en felställning i frakturen
    2. han är för gammal för att få en värre fraktur i radius
    3. den kan vara mycket svår att se på slätröntgen
    4. fysen är skörare ju äldre man blir
    5. han är för ung för att få en värre fraktur i radius
  12. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han
    slog inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du
    noterar att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabatiére på båda händer med tanke på ev
    scaphoideumfraktur.
    Fossa tabatiére palperas mellan tummens långa och korta sträcksena mellan tumbasen och
    handleden.
    Hassan ömmar ordentligt i fossa tabatiére på höger sida. På vänster sida gör det också väldigt
    ont, men mer över distala radius. Du ser dock ingen felställning.
    Du valde att göra slätröntgen av båda händer eftersom den är billig, tillgänglig akut och fångar de
    flesta skelettskador. Stråldosen är också låg.
    Du väljer att skicka Hassan till sjukhuset för akut slätröntgen av båda handlederna inklusive
    scaphoideum. Du gör detta eftersom det precis som på de flesta sjukhus, inte går att få en akut
    MR av den misstänkta scaphoideumfrakturen idag och du även vill utesluta radiusfraktur på
    vänster sida. DT vet du är inte så säkert för att hitta scaphoideumfrakturer och är lite onödigt stor
    stråldos som förstavalsundersökning på en 13-åring. Där du jobbar är rutinen att ortopedjouren
    tar emot patienten om det är synlig fraktur på röntgen och det tycker du känns bra.
    Efter en vecka får du svar på röntgen som inte visade någon fraktur på någon av
    undersökningarna. Men efter 3,5 veckor dyker Hassan upp igen. Han har inte haft gips och har
    fortfarande ont i höger handled. Det känns inte bra när han belastar den, även med lättare saker
    som att skriva. Vänster handled har för någon dag sedan slutat göra ont nästan helt.
    Du misstänker att det ändå kan vara en scaphoideumfraktur på höger sida och att han troligen
    haft en odislocerad fyseolys i radius på vänster sida.
    Du misstänker att han haft en odislocerad fyseolysfraktur i vänster radius eftersom de liksom
    scaphoideumfrakturer kan vara svåra att upptäcka på röntgen.
    Du påminner dig att det finns en klassifikation för barnfrakturer, Salter-Harris, och att detta borde
    ha rört sig om en Salter-Harris I, som enbart skär genom fysen. Om frakturen istället
    klassificerats som en Salter Harris IV, som är betydligt mer komplicerad, hade det varit
    nödvändigt att reponera exakt, oftast öppet för att undvika tillväxtstörning.
    Vilken åtgärd behöver man göra utöver exakt reposition?

    1. osteosyntes med platta och skruvar
    2. artrodes med stiftning
    3. gipsskena i 10 veckor
    4. osteosyntes med stiftning
    5. cirkulärt gips i 6 veckor
  13. Hassan är 13 år och kommer akut till Hälsocentralen efter att ha gjort illa sig under en
    innebandymatch. Du har jourmottagningen idag och tar emot honom.
    Han berättar att han halkade på en motståndares klubba och föll framåt i hög fart och tog emot
    med båda händerna. Nu gör det väldigt ont i båda handlederna och den vänstra ser lite mer
    svullen ut. Han mår bra förutom att han är lite ledsen, har inte ont någon annanstans och han
    slog inte huvudet när han föll.
    Du vill undersöka handlederna men palperar förstås igenom båda övre extremiteterna. Du
    noterar att cirkulatoriskt distalstatus är normalt.
    Du ser särskilt till att palpera i fossa tabatiére på båda händer med tanke på ev
    scaphoideumfraktur.
    Fossa tabatiére palperas mellan tummens långa och korta sträcksena mellan tumbasen och
    handleden.
    Hassan ömmar ordentligt i fossa tabatiére på höger sida. På vänster sida gör det också väldigt
    ont, men mer över distala radius. Du ser dock ingen felställning.
    Du valde att göra slätröntgen av båda händer eftersom den är billig, tillgänglig akut och fångar de
    flesta skelettskador. Stråldosen är också låg.
    Du väljer att skicka Hassan till sjukhuset för akut slätröntgen av båda handlederna inklusive
    scaphoideum. Du gör detta eftersom det precis som på de flesta sjukhus, inte går att få en akut
    MR av den misstänkta scaphoideumfrakturen idag och du även vill utesluta radiusfraktur på
    vänster sida. DT vet du är inte så säkert för att hitta scaphoideumfrakturer och är lite onödigt stor
    stråldos som förstavalsundersökning på en 13-åring. Där du jobbar är rutinen att ortopedjouren
    tar emot patienten om det är synlig fraktur på röntgen och det tycker du känns bra.
    Efter en vecka får du svar på röntgen som inte visade någon fraktur på någon av
    undersökningarna. Men efter 3,5 veckor dyker Hassan upp igen. Han har inte haft gips och har
    fortfarande ont i höger handled. Det känns inte bra när han belastar den, även med lättare saker
    som att skriva. Vänster handled har för någon dag sedan slutat göra ont nästan helt.
    Du misstänker att det ändå kan vara en scaphoideumfraktur på höger sida och att han troligen
    haft en odislocerad fyseolys i radius på vänster sida.
    Du misstänker att han haft en odislocerad fyseolysfraktur i vänster radius eftersom de liksom
    scaphoideumfrakturer kan vara svåra att upptäcka på röntgen.
    Du påminner dig att det finns en klassifikation för barnfrakturer, Salter-Harris, och att detta borde
    ha rört sig om en Salter-Harris I, som enbart skär genom fysen. Om frakturen istället
    klassificerats som en Salter Harris IV, som är betydligt mer komplicerad, hade det varit
    nödvändigt att reponera exakt, oftast öppet för att undvika tillväxtstörning.
    Stiftfixation behövs och den påverkar inte tillväxten.
    Vilken undersökning är mest angelägen nu när det gått 3,5 vecka?

    1. ingen mer röntgen behövs
    2. MR båda händer/handleder
    3. MR höger handled
    4. nya slätröntgenundersökningar bilateralt
    5. slätröntgen höger handled
  14. Din patient på Hälsocentralen är en 35-årig kvinna som söker vård på grund av akut ryggskott.
    Hennes psykiatriska diagnos är Bipolär sjukdom typ 1 utan aktuella symtom (F31.7).
    Hon har haft följande mediciner sedan 2 år tillbaka:
    T. litium 42 mg (depottablett) 2 + 3 tabl
    T. kvetiapin 200 mg till natten.
    Du undersöker henne och konstaterar en akut lumbago. Patienten har ont och behöver
    smärtstillande läkemedel. För övrigt är hon somatiskt frisk.
    Vilket smärtstillande preparat är säkrast för en patient som behandlas med litium?

    1. celecoxib
    2. ibuprofen
    3. ketoprofen
    4. naproxen
    5. paracetamol
  15. Din patient på Hälsocentralen är en 35-årig kvinna som söker vård på grund av akut ryggskott.
    Hennes psykiatriska diagnos är Bipolär sjukdom typ 1 utan aktuella symtom (F31.7). Hon har
    haft följande mediciner sedan 2 år tillbaka:
    T. litium 42 mg (depottablett) 2 + 3 tabl och T. kvetiapin 200 mg till natten.
    Du undersöker henne och konstaterar en akut lumbago men i övrigt är patienten somatiskt frisk.
    Givet patientens litiummedicinering ordinerar du paracetamol.
    Vad är karaktäristiskt för hennes psykiatriska diagnos?

    1. återkommande depressiva episoder med vanföreställningar
    2. återkommande depressiva episoder med vanföreställningar och rösthallucinationer
    3. återkommande maniska episoder utan psykotiska symtom
    4. återkommande hypomaniska och depressiva episoder
    5. genomgången psykos med rösthallucinos, som inte uppfyller kriterier för en schizofreniliknande psykos.
  16. Din patient på Hälsocentralen är en 35-årig kvinna som söker vård på grund av akut ryggskott.
    Hennes psykiatriska diagnos är Bipolär sjukdom typ 1 utan aktuella symtom (F31.7). Hon har
    haft följande mediciner sedan 2 år tillbaka:
    T. litium 42 mg (depottablett) 2 + 3 tabl och T. kvetiapin 200 mg till natten.
    Du undersöker henne och konstaterar en akut lumbago men i övrigt är patienten somatiskt frisk.
    Givet patientens litiummediciner ordinerar du paracetamol.
    Hennes psykiatriska diagnos karaktäriseras av återkommande maniska episoder utan psykotiska
    symtom.
    Vilken är den vanligaste formen av samsjuklighet vid bipolära syndrom?

    1. ADHD
    2. alkohol- eller drogmissbruk
    3. personlighetssyndrom
    4. ångesttillstånd
    5. ätstörningar
  17. Din patient på Hälsocentralen är en 35-årig kvinna som söker vård på grund av akut ryggskott.
    Hennes psykiatriska diagnos är Bipolär sjukdom typ 1 utan aktuella symtom (F31.7). Hon har
    haft följande mediciner sedan 2 år tillbaka:
    T. litium 42 mg (depottablett) 2 + 3 tabl och T. kvetiapin 200 mg till natten.
    Du undersöker henne och konstaterar en akut lumbago men i övrigt är patienten somatiskt frisk.
    Givet patientens litiummedicinering ordinerar du paracetamol.
    Hennes psykiatriska diagnos karaktäriseras av återkommande maniska episoder utan psykotiska
    symtom.
    Både epidemiologiska och kliniska studier visar att bipolär sjukdom har högst samsjuklighet med
    alkohol- eller drogmissbruk.
    Vad bidrar mest till den överdödlighet som är förknippad med bipolär sjukdom?

    1. cancersjukdomar
    2. diabetes
    3. kardiovaskulär sjukdom
    4. njursjukdomar
    5. stroke
  18. Din patient på Hälsocentralen är en 35-årig kvinna som söker vård på grund av akut ryggskott.
    Hennes psykiatriska diagnos är Bipolär sjukdom typ 1 utan aktuella symtom (F31.7). Hon har
    haft följande mediciner sedan 2 år tillbaka:
    T. litium 42 mg (depottablett) 2 + 3 tabl och T. kvetiapin 200 mg till natten.
    Du undersöker henne och konstaterar en akut lumbago men i övrigt är patienten somatiskt frisk.
    Givet patientens litiummedicinering ordinerar du paracetamol.
    Hennes psykiatriska diagnos karaktäriseras av återkommande maniska episoder utan psykotiska
    symtom.
    Både epidemiologiska och kliniska studier visar att bipolär sjukdom har högst samsjuklighet med
    alkohol- eller drogmissbruk.
    Sambandet mellan kranskärlssjukdom och depression är numera väl belagt och det finns ett
    samband i båda riktningarna. I epidemiologiska studier av mortalitet har man funnit en ännu
    större belastning hos bipolära patienter jämfört med depression.
    Patientens litiumbehandling har en välkänd biverkan.
    Vilken?

    1. diarré
    2. hypotyreos
    3. Parkinsonliknande symtom
    4. renal diabetes insipidus
    5. ödem
  19. Anna, 62 år, söker vård på Hälsocentralen på grund av gradvis försämrad syn på höger öga
    under de senaste sex månaderna. Hon beskriver att synen är suddig, att hon ibland ser mörka
    fläckar och har noterat att raka linjer kan se vågiga ut. Hon har svårast att läsa det som är
    centralt i synfältet. Hon behöver mer ljus än tidigare när hon läser.
    Anna har inte upplevt någon smärta i ögat och i status noterar du ett gott allmäntillstånd, afebril.
    Hon behandlas med kandesartan mot hypertoni och metformin mot diabetes mellitus typ 2.
    Ögonstatus:
    Synskärpan är 0.8 på vänster öga och 0.4 på höger öga.
    Ögonbotten är svårbedömd.
    Pupillen har adekvat rörlighet, det finns ingen ljusväg.
    Cornea och konjunktiva är båda normal.
    Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
    Vilken är den mest sannolika diagnosen för Anna?

    1. diabetesretinopati
    2. glaukom (grön starr)
    3. katarakt (grå starr)
    4. retinal venocklusion
    5. åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)
  20. Anna, 62 år, söker vård på Hälsocentralen på grund av gradvis försämrad syn på höger öga
    under de senaste sex månaderna. Hon beskriver att synen är suddig, att hon ibland ser mörka
    fläckar och har noterat att raka linjer kan se vågiga ut. Hon har svårast att läsa det som är
    centralt i synfältet. Hon behöver mer ljus än tidigare när hon läser.
    Anna har inte upplevt någon smärta i ögat och i status noterar du ett gott allmäntillstånd, afebril.
    Hon behandlas med kandesartan mot hypertoni och metformin mot diabetes mellitus typ 2.
    Ögonstatus: Synskärpan är 0.8 på vänster öga och 0.4 på höger öga. Ögonbotten är
    svårbedömd.
    Pupillen har adekvat rörlighet, det finns ingen ljusväg. Cornea och konjunktiva är båda normal.
    Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
    Du misstänker makuladegeneration baserat på Annas ålder, en gradvis synförsämring, skotom
    och metamorfopsi (raka linjer blir vågiga).
    Vilken är nu den mest lämpliga åtgärden?

    1. hänvisa till optiker
    2. remittera till ögonläkare
    3. förbättra blodtrycksmedicinering
    4. byta ut metformin till GLP1-analog
    5. förskriva kortikosteroidögondroppar
  21. Anna, 62 år, söker vård på Hälsocentralen på grund av gradvis försämrad syn på höger öga
    under de senaste sex månaderna. Hon beskriver att synen är suddig, att hon ibland ser mörka
    fläckar och har noterat att raka linjer kan se vågiga ut. Hon har svårast att läsa det som är
    centralt i synfältet. Hon behöver mer ljus än tidigare när hon läser.
    Anna har inte upplevt någon smärta i ögat och i status noterar du ett gott allmäntillstånd, afebril.
    Hon behandlas med kandesartan mot hypertoni och metformin mot diabetes mellitus typ 2.
    Ögonstatus: Synskärpan är 0.8 på vänster öga och 0.4 på höger öga. Ögonbotten är
    svårbedömd.
    Pupillen har adekvat rörlighet, det finns ingen ljusväg. Cornea och konjunktiva är båda normal.
    Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
    Du misstänker makuladegeneration baserat på Annas ålder, en gradvis synförsämring, skotom
    och metamorfopsi (raka linjer blir vågiga).
    Anna diagnosticerades med makuladegeneration på ögonkliniken och påbörjade
    laserbehandling.
    Hon återkommer till dig på Hälsocentralen efter en tid på grund av feber (>38 °C), halsont och
    allmänpåverkan sedan 3 dagar. Hon har svårt att äta och dricka.
    Du undersöker henne och noterar ömmande adeniter i båda käkvinklar men ingen beläggning på
    halsmandlarna.
    I denna situation ska frånvaron av ett specifikt symtom föranleda dig att ta ta ett Strep A-test
    (Point of care-snabbtest för att påvisa grupp A-streptokocker).
    Vilket symtom?

    1. hosta
    2. hudutslag
    3. kakosmi
    4. nästäppa
    5. snuva
  22. Anna, 62 år, söker vård på Hälsocentralen på grund av gradvis försämrad syn på höger öga
    under de senaste sex månaderna. Hon beskriver att synen är suddig, att hon ibland ser mörka
    fläckar och har noterat att raka linjer kan se vågiga ut. Hon har svårast att läsa det som är
    centralt i synfältet. Hon behöver mer ljus än tidigare när hon läser.
    Anna har inte upplevt någon smärta i ögat och i status noterar du ett gott allmäntillstånd, afebril.
    Hon behandlas med kandesartan mot hypertoni och metformin mot diabetes mellitus typ 2.
    Ögonstatus: Synskärpan är 0.8 på vänster öga och 0.4 på höger öga. Ögonbotten är
    svårbedömd.
    Pupillen har adekvat rörlighet, det finns ingen ljusväg. Cornea och konjunktiva är båda normal.
    Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
    Du misstänker makuladegeneration baserat på Annas ålder, en gradvis synförsämring, skotom
    och metamorfopsi (raka linjer blir vågiga).
    Anna diagnosticerades med makuladegeneration på ögonkliniken och påbörjade
    laserbehandling.
    Hon återkommer till dig på Hälsocentralen efter en tid på grund av feber (>38 °C), halsont och
    allmänpåverkan sedan 3 dagar. Hon har svårt att äta och dricka.
    Du undersöker henne och noterar ömmande adeniter i båda käkvinklar men ingen beläggning på
    halsmandlarna.
    I denna situation ska frånvaron av ett specifikt symtom föranleda dig att ta ta ett Strep A-test
    (Point of care-snabbtest för att påvisa grupp A-streptokocker).
    Patienten har ingen hosta men ömmande adeniter i båda käkvinklarna och feber vilket motsvarar
    tre Centorkriterier. Du tar Strep A-test som är negativt.
    Vilket är det bästa sättet att hantera en patient med halsont, feber, frånvaro av hosta men
    negativt Strep A-test?

    1. smärtlindra med acetylcystein
    2. behandla med penicillin V
    3. ge råd om vila och vätskeintag
    4. ta snabbtest för mononukleos
    5. remittera till öron-näsa-hals-specialist
  23. Anna, 62 år, söker vård på Hälsocentralen på grund av gradvis försämrad syn på höger öga
    under de senaste sex månaderna. Hon beskriver att synen är suddig, att hon ibland ser mörka
    fläckar och har noterat att raka linjer kan se vågiga ut. Hon har svårast att läsa det som är
    centralt i synfältet. Hon behöver mer ljus än tidigare när hon läser.
    Anna har inte upplevt någon smärta i ögat och i status noterar du ett gott allmäntillstånd, afebril.
    Hon behandlas med kandesartan mot hypertoni och metformin mot diabetes mellitus typ 2.
    Ögonstatus: Synskärpan är 0.8 på vänster öga och 0.4 på höger öga. Ögonbotten är
    svårbedömd.
    Pupillen har adekvat rörlighet, det finns ingen ljusväg. Cornea och konjunktiva är båda normal.
    Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
    Du misstänker makuladegeneration baserat på Annas ålder, en gradvis synförsämring, skotom
    och metamorfopsi (raka linjer blir vågiga).
    Anna diagnosticerades med makuladegeneration och påbörjade laserbehandling.
    Hon återkommer till dig efter en tid på grund av feber (>38 °C), halsont och allmänpåverkan
    sedan 3 dagar. Hon har svårt att äta och dricka.
    Du undersöker henne och noterar ömmande adeniter i båda käkvinklar men ingen beläggning på
    halsmandlarna. Du funderar på om du ska ta ett Strep A-test ("Point of care"-snabbtest för att
    påvisa grupp A-streptokocker).
    Patienten har ingen hosta men ömmande adeniter i båda käkvinklarna och feber vilket motsvarar
    tre Centorkriterier. Du tar Strep A-test som är negativt.
    Du ger råd om vila och vätskeintag. Anna ringer nästa dag och klagar på försämrat
    allmäntillstånd, illamående och svårlokaliserade buksmärtor.
    Vilket tillstånd bör du i första hand utesluta?

    1. appendicit
    2. gallstensanfall
    3. ketoacidos
    4. pankreatit
    5. scharlakansfeber
  24. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Pojken lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser.
    Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Hur fastställs i första hand diagnosen celiaki hos Arvid förutom analys av Arvids serumnivåer av
    IgA?

    1. endomysium-antikroppar
    2. HLA-typning (HLA DQ2 och DQ8)
    3. transglutaminas-antikroppar
    4. gliadin-antikroppar
    5. antikroppar mot deamiderad gliadinpeptid
  25. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du ska kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Vilken är den typiska utbredningen av enteropatin vid celiaki?

    1. främst i esofagus och i ventrikeln
    2. främst i colon transversum
    3. distalt om pylorus och främst proximala tunntarmen
    4. i princip var som helst i tunntarmen
    5. i colon och främst distalt om flexuren
  26. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du skall kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Du beskriver för familjen att enteropatin vid celiaki typiskt drabbar tunntarmen distalt om pylorus
    och proximala tunntarmen.
    Vilken kost ska rekommenderas?

    1. reducerad mängd proteiner från vete, råg och korn, i kombination med probiotika
    2. reducerad mängd proteiner från vete, råg och korn
    3. reducerad mängd vetestärkelse och laktos i kombination laktaskapslar
    4. fri från vetestärkelse och laktos
    5. fri från proteiner från vete, råg och korn
  27. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du skall kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Du beskriver för familjen att enteropatin vid celiaki typiskt drabbar tunntarmen distalt om pylorus
    och proximala tunntarmen.
    Du berättar att Arvid måste ha en glutenfri kost, dvs helt fri från proteiner från vete, råg och korn.
    Hur länge måste Arvid stå på glutenfri kost?

    1. i minst 6 månader följt av provokation
    2. tills endoskopisk utläkning i tarmen
    3. så länge Arvid har symtom från magen
    4. tills Arvid vuxit klart oavsett symtom
    5. resten av livet oavsett symtom
  28. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar vid två
    separata provtillfällen.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du skall kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Du minns att enteropatin vid celiaki typiskt drabbar tunntarmen distalt om pylorus och proximala
    tunntarmen. Du berättar att Arvid måste ha en glutenfri kost, dvs fri från proteiner från vete, råg
    och korn.
    Arvid kommer för resten av sitt liv behöva helt undvika föda med gluten.
    Efter att du har informerat om behandling och uppföljning undrar föräldrarna nu om celiaki är en
    vanlig sjukdom.
    Vad är den ungefärliga prevalensen av celiaki Sverige?

    1. 0,01%
    2. 0,1%
    3. 1%
    4. 10%
    5. 15%

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.