Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 27 november 2025, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 27 november 2025. 30 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader.
    Han är sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som
    pilot, har aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune
    har provat receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre.
    Status:
    Allmäntillstånd: Gott och opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg.
    Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud; blodtryck 160/95 mmHg.
    Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki.
    Buk: Mjuk och oöm, inga palpabla patologiska resistenser.
    Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla lymfkörtelstationer utan anmärkning.
    Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i axlar på grund av smärta,
    svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och axlar.
    Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar:
    P-CRP 130 mg/L (<3)
    B-Hb 119 g/L (134-170),
    Urinsticka: inga spår av protein eller celler
    Vilken är den mest troliga preliminära diagnosen?

    1. endokardit
    2. malignt lymfom
    3. njurcancer
    4. pneumoni
    5. polymyalgia reumatika
  2. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader. Han är
    sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som pilot, har
    aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune har provat
    receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre. Status: Allmäntillstånd: Gott och
    opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg, Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud;
    blodtryck 160/95 mmHg, Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki, Buk: Mjuk och
    oöm, inga palpabla patologiska resistenser, Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla
    lymfkörtelstationer utan anmärkning, Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i
    axlar på grund av smärta, svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och
    axlar. Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar: P-
    CRP 130 mg/L (<3), B-Hb 119 g/L (134-170), Urinsticka: inga spår av protein eller celler.
    Du misstänker i första hand polymyalgia reumatika (PMR) med tanke på stelhet och proximal
    muskelvärk samt kraftigt stegrad inflammation hos en individ över 50 år.
    I samband med besöket ringer du och konsulterar reumatologjouren med anledning av de något
    svårtolkade fynden i rörelseapparaten. Reumatologjouren uppmanar dig att fråga Sune om
    eventuell nytillkommen huvudvärk och tecken på synfältsbortfall.
    Vad är huvudskälet att klarlägga detta?

    1. bedöma risken för biverkningar vid framtida behandling
    2. tecken på hypertoni
    3. tecken på intracerebral tumör
    4. tecken på meningit
    5. tecken på temporalisarterit
  3. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader. Han är
    sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som pilot, har
    aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune har provat
    receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre. Status: Allmäntillstånd: Gott och
    opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg, Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud;
    blodtryck 160/95 mmHg, Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki, Buk: Mjuk och
    oöm, inga palpabla patologiska resistenser, Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla
    lymfkörtelstationer utan anmärkning, Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i
    axlar på grund av smärta, svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och
    axlar. Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar: P-
    CRP 130 mg/L (<3), B-Hb 119 g/L (134-170), Urinsticka: inga spår av protein eller celler.
    Du misstänker i första hand polymyalgia reumatika (PMR) med tanke på stelhet och proximal
    muskelvärk samt kraftigt stegrad inflammation hos en individ över 50 år. I samband med besöket
    ringer du och konsulterar reumatologjouren med anledning av de något svårtolkade fynden i
    rörelseapparaten. Reumatologjouren uppmanar dig att fråga Sune om eventuell nytillkommen
    huvudvärk och tecken på synfältsbortfall.
    Sune förnekar huvudvärk, synfältsbortfall och tuggclaudicatio varför du inte misstänker
    temporalisarterit (TA) som en del i patientens sjukdomsbild och du informerar Sune om sambandet
    mellan TA och PMR.
    Du erbjuder Sune behandling enligt förstahandsrekommendation vid PMR.
    Vilket preparat och vilken dos ordinerar du initialt?

    1. Inf. metylprednisolon 1 g/dygn i 3 dagar
    2. T. betametason 4 mg 1×1
    3. T. betametason 10 mg 1×1
    4. T. prednisolon 5 mg 1×1
    5. T. prednisolon 20 mg 1×1
  4. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader. Han är
    sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som pilot, har
    aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune har provat
    receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre. Status: Allmäntillstånd: Gott och
    opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg, Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud;
    blodtryck 160/95 mmHg, Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki, Buk: Mjuk och
    oöm, inga palpabla patologiska resistenser, Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla
    lymfkörtelstationer utan anmärkning, Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i
    axlar på grund av smärta, svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och
    axlar. Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar: P-
    CRP 130 mg/L (<3), B-Hb 119 g/L (134-170), Urinsticka: inga spår av protein eller celler.
    Du misstänker i första hand polymyalgia reumatika (PMR) med tanke på stelhet och proximal
    muskelvärk samt kraftigt stegrad inflammation hos en individ över 50 år. I samband med besöket
    ringer du och konsulterar reumatologjouren med anledning av de något svårtolkade fynden i
    rörelseapparaten. Reumatologjouren uppmanar dig att fråga Sune om eventuell nytillkommen
    huvudvärk och tecken på synfältsbortfall.
    Sune förnekar huvudvärk, synfältsbortfall och tuggclaudicatio varför du inte misstänker
    temporalisarterit (TA) som en del i patientens sjukdomsbild och du informerar Sune om sambandet
    mellan TA och PMR. Du erbjuder Sune behandling enligt förstahandsrekommendation vid PMR.
    I överenskommelse med patienten förskriver du T. prednisolon 20 mg dagligen.
    Sune undrar hur länge han kommer att behöva behandlas för sin PMR.
    Vad bör du svara?

    1. det går aldrig att förutse
    2. en kortisonkur på en vecka brukar räcka
    3. ett par månader
    4. 2 år
    5. behandlingen är livslång
  5. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader. Han är
    sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som pilot, har
    aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune har provat
    receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre. Status: Allmäntillstånd: Gott och
    opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg, Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud;
    blodtryck 160/95 mmHg, Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki, Buk: Mjuk och
    oöm, inga palpabla patologiska resistenser, Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla
    lymfkörtelstationer utan anmärkning, Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i
    axlar på grund av smärta, svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och
    axlar. Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar: P-
    CRP 130 mg/L (<3), B-Hb 119 g/L (134-170), Urinsticka: inga spår av protein eller celler.
    Du misstänker i första hand polymyalgia reumatika (PMR) med tanke på stelhet och proximal
    muskelvärk samt kraftigt stegrad inflammation hos en individ över 50 år. I samband med besöket
    ringer du och konsulterar reumatologjouren med anledning av de något svårtolkade fynden i
    rörelseapparaten. Reumatologjouren uppmanar dig att fråga Sune om eventuell nytillkommen
    huvudvärk och tecken på synfältsbortfall.
    Sune förnekar huvudvärk, synfältsbortfall och tuggclaudicatio varför du inte misstänker
    temporalisarterit (TA) som en del i patientens sjukdomsbild och du informerar Sune om sambandet
    mellan TA och PMR. Du erbjuder Sune behandling enligt förstahandsrekommendation vid PMR.
    I överenskommelse med patienten förskriver du T. prednisolon 20 mg dagligen. Sune undrar hur
    länge han kommer att behöva behandlas för sin PMR.
    Du informerar Sune om att medelbehandlingstiden vid PMR är cirka 2 år men att kortisondosen
    kommer att trappas ner till lägsta fungerande dos och höjas pånytt vid eventuella framtida skov.
    Vid uppföljande besök två veckor senare berättar Sune att han är mycket tacksam över
    kortisonbehandlingen, han blev förbättrad bara ett par dagar efter att han påbörjade
    kortisonbehandlingen. Han har däremot fått en ny trötthet som mer känns som yrsel, han är törstig
    mest hela tiden och kissar mycket mer än vanligt. Han har också varit uppmärksam på synen,
    som du uppmanat honom att vara, och upplever att han ser mer suddigt men inte haft några
    direkta synfältsbortfall.
    Du misstänker att Sune drabbats av en av kortisonbehandlingens möjliga biverkningar.
    Vilket prov bör du ta på Hälsocentralen för att konfirmera din misstanke?

    1. P-CRP
    2. B-glukos
    3. P-Troponin T
    4. U-Urinsticka
    5. Vikt
  6. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader. Han är
    sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som pilot, har
    aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune har provat
    receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre. Status: Allmäntillstånd: Gott och
    opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg, Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud;
    blodtryck 160/95 mmHg, Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki, Buk: Mjuk och
    oöm, inga palpabla patologiska resistenser, Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla
    lymfkörtelstationer utan anmärkning, Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i
    axlar på grund av smärta, svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och
    axlar. Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar: P-
    CRP 130 mg/L (<3), B-Hb 119 g/L (134-170), Urinsticka: inga spår av protein eller celler.
    Du misstänker i första hand polymyalgia reumatika (PMR) med tanke på stelhet och proximal
    muskelvärk samt kraftigt stegrad inflammation hos en individ över 50 år. I samband med besöket
    ringer du och konsulterar reumatologjouren med anledning av de något svårtolkade fynden i
    rörelseapparaten. Reumatologjouren uppmanar dig att fråga Sune om eventuell nytillkommen
    huvudvärk och tecken på synfältsbortfall.
    Sune förnekar huvudvärk, synfältsbortfall och tuggclaudicatio varför du inte misstänker
    temporalisarterit (TA) som en del i patientens sjukdomsbild och du informerar Sune om sambandet
    mellan TA och PMR. Du erbjuder Sune behandling enligt förstahandsrekommendation vid en
    PMR.
    I överenskommelse med patienten förskriver du T. prednisolon 20 mg dagligen. Sune undrar hur
    länge han kommer att behöva behandlas för sin PMR.
    Du informerar Sune om att medelbehandlingstiden vid PMR är cirka 2 år men att kortisondosen
    kommer att trappas ner till lägsta fungerande dos och höjas pånytt vid eventuella framtida skov.
    Vid uppföljande besök två veckor senare berättar Sune att han är mycket tacksam över
    kortisonbehandlingen, han blev förbättrad bara ett par dagar efter att han påbörjade
    kortisonbehandlingen. Han har däremot fått en ny trötthet som mer känns som yrsel, han är törstig
    mest hela tiden och kissar mycket mer än vanligt. Han har också varit uppmärksam på synen,
    som du uppmanat honom att vara, och upplever att han ser mer suddigt men inte haft några
    direkta synfältsbortfall. Du misstänker att Sune drabbats av en av kortisonbehandlingens möjliga
    biverkningar.
    Du kontollerar B-glukos då kortisonbehandling kan påskynda en utveckling av diabetes Typ 2. Du
    minns att andra kortisonbiverkningar är bland annat ökad risk för osteoporos, gastrit samt psykos
    och passar på att prata med Sune om dessa. B-glukoset visar sig vara 25 mmol/L och en kontakt
    med diabetesjuksköterska inleds redan idag.
    Tillsammans med Sune behandlar du både hans PMR och diabetes mellitus och Sune mår bra
    och kan fortsätta sitt aktiva liv.
    Ett par år senare när det är dags att fundera på att avsluta kortisonbehandlingen och Sune kommit
    ner i en kortisondos på 1,25 mg dagligen upplever han däremot att händer och fötter börjar värka
    på ett nytt sätt.
    Morgonstelheten, som han minns från PMR-sjukdomen, har kommit tillbaka men är nu värst i just
    händer och fötter och varar i nästan 3 timmar. Du kontrollerar P-CRP som är 10 mg/L och
    konstaterar att detta mest troligt inte är en försämring i PMR-sjukdomen.
    Du undersöker händer och fötter och noterar artriter i ett par MCP-leder och nästan samtliga MTP-
    leder. Du remitterar därför Sune till slätröntgen av händer och fötter.
    Vilken är din mest centrala frågeställning?

    1. juxtaartikulär bennybildning
    2. osteofyter
    3. osteoskleros
    4. stressfraktur
    5. usurer
  7. Du arbetar som läkare på en Hälsocentral. Sune, 66 år, har bokat besök på din mottagning på
    grund av svår stelhet, muskelvärk i axlar och lår samt stor trötthet sedan ett par månader. Han är
    sedan tidigare frisk förutom en blindtarmsoperation i 30-årsåldern. Sune har arbetat som pilot, har
    aldrig rökt och bor i villa med sin fru. De har 3 friska vuxna barn och 4 barnbarn. Sune har provat
    receptfri ibuprofen mot värken, men det hjälper inte längre. Status: Allmäntillstånd: Gott och
    opåverkad i vila, temp 37,1 °C, vikt 85 kg, Hjärta: Regelbunden rytm utan hörbara bi- eller blåsljud;
    blodtryck 160/95 mmHg, Lungor: Vesikulära andningsljud utan rassel eller ronki, Buk: Mjuk och
    oöm, inga palpabla patologiska resistenser, Ytliga lymfkörtlar: Samtliga palpabla
    lymfkörtelstationer utan anmärkning, Rörelseapparaten: Inga artriter, men nedsatt aktiv rörlighet i
    axlar på grund av smärta, svårighet att resa sig från stolen. Normal passiv rörlighet i höfter och
    axlar. Som del i utredningen börjar du med att beställa snabbsvar (referensvärden) som visar: P-
    CRP 130 mg/L (<3), B-Hb 119 g/L (134-170), Urinsticka: inga spår av protein eller celler.
    Du misstänker i första hand polymyalgia reumatika (PMR) med tanke på stelhet och proximal
    muskelvärk samt kraftigt stegrad inflammation hos en individ över 50 år. I samband med besöket
    ringer du och konsulterar reumatologjouren med anledning av de något svårtolkade fynden i
    rörelseapparaten. Reumatologjouren uppmanar dig att fråga Sune om eventuell nytillkommen
    huvudvärk och tecken på synfältsbortfall.
    Sune förnekar huvudvärk, synfältsbortfall och tuggclaudicatio varför du inte misstänker
    temporalisarterit (TA) som en del i patientens sjukdomsbild och du informerar Sune om sambandet
    mellan TA och PMR. Du erbjuder Sune behandling enligt förstahandsrekommendation vid en
    PMR.
    I överenskommelse med patienten förskriver du T. prednisolon 20 mg dagligen. Sune undrar hur
    länge han kommer att behöva behandlas för sin PMR.
    Du informerar Sune om att medelbehandlingstiden vid en PMR är cirka 2 år men att kortisondosen
    kommer att trappas ner till lägsta fungerande dos och höjas pånytt vid eventuella framtida skov.
    Vid uppföljande besök två veckor senare berättar Sune att han är mycket tacksam över
    kortisonbehandlingen, han blev förbättrad bara ett par dagar efter att han påbörjade
    kortisonbehandlingen. Han har däremot fått en ny trötthet som mer känns som en yrsel, han är
    törstig mest hela tiden och kissar mycket mer än vanligt. Han har också varit uppmärksam på
    synen, som du uppmanat honom att vara, och upplever att han ser mer suddigt men inte haft
    några direkta synfältsbortfall. Du misstänker att Sune drabbats av en av kortisonbehandlingens
    möjliga biverkningar.
    Du kontollerar B-glukos då kortisonbehandling kan påskynda en utveckling av diabetes Typ 2. Du
    minns att andra kortisonbiverkningar är bland annat ökad risk för osteoporos, gastrit samt psykos
    och passar på att prata med Sune om dessa. B-glukoset visar sig vara 25 mmol/L och en kontakt
    med diabetesjuksköterska inleds redan idag. Tillsammans med Sune behandlar du både hans
    PMR och diabetes mellitus och Sune mår bra och kan fortsätta sitt aktiva liv. Ett par år senare när
    det är dags att fundera på att avsluta kortisonbehandlingen och Sune kommit ner i en kortisondos
    på 1,25 mg dagligen upplever han däremot att händer och fötter börjar värka på ett nytt sätt.
    Morgonstelheten, som han minns från PMR-sjukdomen, har kommit tillbaka men är nu värst i just
    händer och fötter och varar i nästan 3 timmar. Du kontrollerar P-CRP som är 10 mg/L och
    konstaterar att detta mest troligt inte är en försämring i PMR-sjukdomen. Du undersöker händer
    och fötter och noterar artriter i ett par MCP-leder och nästan samtliga MTP-leder. Du remitterar
    därför Sune till slätröntgen av händer och fötter.
    Du frågar efter usurer − periartikulär urkalkning − och mycket riktigt finns en minimal usur invid
    MCP2 på höger hand. Sune får kvarstå på 1,25 mg prednisolon dagligen men du remitterar
    honom till reumatologisk klinik då du starkt misstänker att Sune utvecklat reumatoid artrit (RA).
    Vilken är förstahandsbehandlingen vid RA?

    1. adalimumab (anti-TNF)
    2. ketoprofen (NSAID)
    3. metotrexat
    4. ökad dos prednisolon
    5. rituximab (anti-DC20)
  8. Du träffar Kurt vid ett besök i primärvården. Han har hypertoni och sömnstörningar.
    I samband med provtagning inför besöket togs blodprovet B-PEth som uppmättes till 0,35 µmol/L
    (referensvärde: < 0,30).
    Vad kan du med säkerhet säga om Kurt givet provsvaret?

    1. han har konsumerat alkohol
    2. han har hög risk för abstinenskramper
    3. han har leverpåverkan
    4. han har ett alkoholberoende
    5. han var berusad vid mättillfället
  9. Du träffar Kurt vid ett besök i primärvården. Han har hypertoni och sömnstörningar.
    I samband med provtagning inför besöket togs blodprovet B-PEth som uppmättes till 0,35 µmol/L
    (referensvärde: < 0,30).
    Du meddelar Kurt att du kan se att han druckit alkohol och utvidgar din anamnes med en riktad
    alkoholanamnes.
    Vilken skattningsskala kan du ta hjälp av för att värdera hans risk för substansbrukssyndrom
    alkohol?

    1. CAGE
    2. PHQ-9
    3. AUDIT
    4. CIWA-ar
    5. DUDIT
  10. Du träffar Kurt vid ett besök i primärvården. Han har hypertoni och sömnstörningar.
    I samband med provtagning inför besöket togs blodprovet B-PEth som uppmättes till 0,35 µmol/L
    (referensvärde: < 0,30).
    Du meddelar Kurt att du kan se att han druckit alkohol och utvidgar din anamnes med en riktad
    alkoholanamnes.
    Enligt AUDIT uppfyller Kurt kriterier för substansbrukssyndrom.
    Kurt har hört talas om Antabus® (disulfiram) och vill gärna prova detta läkemedel.
    Vilken typ av patienter lämpar sig bäst för antabusbehandling?

    1. de som önskar minska antal tillfällen av drickande
    2. de som vill minska mängden alkoholintag per tillfälle
    3. de med leverskador
    4. de som har kognitiv nedsättning
    5. de som vill sluta dricka helt
  11. Du träffar Kurt vid ett besök i primärvården. Han har hypertoni och sömnstörningar.
    I samband med provtagning inför besöket togs blodprovet B-PEth som uppmättes till 0,35 µmol/L
    (referensvärde: < 0,30).
    Du meddelar Kurt att du kan se att han druckit alkohol och utvidgar din anamnes med en riktad
    alkoholanamnes.
    Enligt AUDIT uppfyller Kurt kriterier för substansbrukssyndrom.
    Kurt har hört talas om Antabus® (disulfiram) och vill gärna prova detta läkemedel.
    Kurt vill helt sluta med sitt alkoholbruk och sätts in på Antabus.
    Efter en tid avslutar Kurt antabusbehandlingen på eget initiativ. Två år senare träffar du Kurt på
    Akutmottagningen. Efter ett längre återfall i drickande önskar Kurt nu hjälp att bryta sin
    konsumtion.
    Kurt uppvisar tremor och beskriver stark ångest och du misstänker alkoholabstinens.
    Vilken skattningsskala används för att mäta symtom på alkoholabstinens?

    1. AUDIT
    2. ASRS
    3. COWS
    4. CIWA-Ar
    5. MADRS
  12. Du träffar Kurt vid ett besök i primärvården. Han har hypertoni och sömnstörningar.
    I samband med provtagning inför besöket togs blodprovet B-PEth som uppmättes till 0,35 µmol/L
    (referensvärde: < 0,30).
    Du meddelar Kurt att du kan se att han druckit alkohol och utvidgar din anamnes med en riktad
    alkoholanamnes.
    Enligt AUDIT uppfyller Kurt kriterier för substansbrukssyndrom.
    Kurt har hört talas om Antabus® (disulfiram) och vill gärna prova detta läkemedel.
    Kurt vill helt sluta med sitt alkoholbruk och sätts in på Antabus.
    Efter en tid avslutar Kurt antabusbehandling på eget initiativ. Två år senare träffar du Kurt på
    Akutmottagningen. Efter ett längre återfall i drickande önskar Kurt nu hjälp att bryta sin
    konsumtion.
    Kurt uppvisar tremor och beskriver stark ångest och du misstänker alkoholabstinens.
    Resultatet av CIWA-AR (15 poäng) ger dig en stark indikation på att Kurt lider av
    alkoholabstinens.
    Din misstanke stärks av att han frånsett de senaste dagarna uppger sig ha druckit cirka 70 cl
    starksprit dagligen de senaste två veckorna.
    Du ordinerar bensodiazepiner med första dos redan på Akutmottagningen.
    Vilket läkemedel bör du ordinera utöver bensodiazepiner?

    1. antiepileptika
    2. antihistamin
    3. antipsykotika
    4. magnesium
    5. tiamin
  13. Du träffar Kurt vid ett besök i primärvården. Han har hypertoni och sömnstörningar.
    I samband med provtagning inför besöket togs blodprovet B-PEth som uppmättes till 0,35 µmol/L
    (referensvärde: < 0,30).
    Du meddelar Kurt att du kan se att han druckit alkohol och utvidgar din anamnes med en riktad
    alkoholanamnes.
    Enligt AUDIT uppfyller Kurt kriterier för substansbrukssyndrom.
    Kurt har hört talas om Antabus® (disulfiram) och vill gärna prova detta läkemedel.
    Kurt vill helt sluta med sitt alkoholbruk och sätts in på Antabus.
    Efter en tid avslutar Kurt antabusbehandling på eget initiativ. Två år senare träffar du Kurt på
    Akutmottagningen. Efter ett längre återfall i drickande önskar Kurt nu hjälp att bryta sin
    konsumtion.
    Kurt uppvisar tremor och beskriver stark ångest och du misstänker alkoholabstinens.
    Resultatet av CIWA-AR (15 poäng) ger dig en stark indikation på att Kurt lider av
    alkoholabstinens.
    Din misstanke stärks av att han frånsett de senaste dagarna uppger sig ha druckit cirka 70 cl
    starksprit dagligen de senaste två veckorna.
    Du ordinerar bensodiazepiner med första dos redan på Akutmottagningen.
    Kurt motsätter sig tiamininjektion eftersom han är mycket rädd för sprutor.
    Två dagar senare rapporterar sköterskan att Kurt är förändrad. Han uppvisar tecken på
    konfusion och vid neurologiskt status noterar du ataxi.
    Du misstänker ett tillstånd som kan uppkomma på grund av vitaminbrist vid långvarig
    alkoholkonsumtion och bristande diet.
    Vilket annat typiskt fynd skulle stödja din misstanke?

    1. ptos
    2. urinläckage
    3. facialispares
    4. tardiv dyskinesi
    5. ögonmotorikstörningar
  14. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.
    Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det senaste året har han fått
    andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är annars frisk och tar inga
    mediciner.
    Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har haft svårt att få i sig mat och dryck. På
    grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet ringde han efter ambulans.
    Du observerar snabbt följande status:
    Allmäntillstånd: Lätt förvirrad
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min.
    Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82 %
    Vilken är den första åtgärden du bör vidta?

    1. säkerställa fri luftväg
    2. ta en arteriell gas
    3. ventilera med mask och blåsa
    4. ge syrgas 10 L/min på reservoarmask
    5. omedelbar intubation
  15. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det
    senaste året har han fått andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är
    annars frisk och tar inga mediciner. Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har
    haft svårt att få i sig mat och dryck. På grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet
    ringde han efter ambulans. Du observerar snabbt följande status: Allmäntillstånd: Lätt förvirrad;
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min;Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82
    %.
    Du konstaterar att luftvägen är fri eftersom Tord kan prata och sätter sen en mask med syrgas
    (10 L/min). Efter två minuter visar pulsoxymetrin 93%.
    En kollega har samtidigt hunnit ta en arteriell blodgas (referensvärden):
    pH 7,27 (7,35-7,45)
    pO 8,3 kPa (8,0-13,0)
    pCO 7,6 kPa (4,6-6,0)
    BE -9,2 (​± 3)
    P-Laktat 3,2 mmol/L (0,5-2,2)
    P-glukos 4,2 mmol/L (4,2 - 6,0 fasteprov)
    B-Hb 105 g/L (134-170)
    Blodgasanalysen indikerar en syrabas-störning.
    Vilken typ?

    1. metabol acidos
    2. metabol acidos med respiratorisk kompensation
    3. metabol och respiratorisk acidos
    4. respiratorisk acidos
    5. respiratorisk acidos med metabol kompensation
  16. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det
    senaste året har han fått andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är
    annars frisk och tar inga mediciner. Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har
    haft svårt att få i sig mat och dryck. På grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet
    ringde han efter ambulans. Du observerar snabbt följande status: Allmäntillstånd: Lätt förvirrad;
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min;Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82
    %.
    Du konstaterar att luftvägen är fri eftersom Tord kan prata och sätter sen en mask med syrgas
    (10 L/min). Efter två minuter visar pulsoxymetrin 93%. En kollega har samtidigt hunnit ta en
    arteriell blodgas (referensvärden): pH 7,27 (7,35-7,45), pO 8,3 kPa (8,0-13,0), pCO 7,6 kPa
    (4,6-6,0), BE -9,2 (​± 3), P-Laktat 3,2 mmol/L (0,5-2,2), P-glukos 4,2 mmol/L (4,2 - 6,0 fasteprov),
    B-Hb 105 g/L (134-170). Blodgasanalysen indikerar en syrabas-störning.
    Tord har en kombinerad respiratorisk och metabol acidos eftersom pCO2 är högt och BE är lågt.
    Tord kvicknar snabbt till lite eftersom du har hävt den akuta hypoxin med syrgas.
    Du lyssnar på hjärta och lungor och hör tydliga krepitationer bilateralt medan hjärttonerna är
    normala. Din primära arbetsdiagnos är lunginflammation.
    Vitalparametrar efter 5 minuter på akuten:
    Temp 38,5 °C
    Andningsfrekvens 32 /min, pulsoxymetri 92 %
    Blodtryck 75/50 mmHg
    Puls 136 (sinusrytm)
    Vilken intravenös behandling är bästa åtgärden för att akut behandla hypotensionen?

    1. Ringer-Acetat
    2. efedrin
    3. erytrocytkoncentrat
    4. noradrenalin
    5. 5 % buffrad glukos
  17. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det
    senaste året har han fått andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är
    annars frisk och tar inga mediciner. Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har
    haft svårt att få i sig mat och dryck. På grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet
    ringde han efter ambulans. Du observerar snabbt följande status: Allmäntillstånd: Lätt förvirrad;
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min;Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82
    %.
    Du konstaterar att luftvägen är fri eftersom Tord kan prata och sätter sen en mask med syrgas
    (10 L/min). Efter två minuter visar pulsoxymetrin 93%. En kollega har samtidigt hunnit ta en
    arteriell blodgas (referensvärden): pH 7,27 (7,35-7,45), pO 8,3 kPa (8,0-13,0), pCO 7,6 kPa
    (4,6-6,0), BE -9,2 (​± 3), P-Laktat 3,2 mmol/L (0,5-2,2), P-glukos 4,2 mmol/L (4,2 - 6,0 fasteprov),
    B-Hb 105 g/L (134-170). Blodgasanalysen indikerar en syrabas-störning.
    Tord har en kombinerad respiratorisk och metabol acidos eftersom pCO2 är högt och BE är
    lågt.Tord kvicknar snabbt till lite eftersom du har hävt den akuta hypoxin med syrgas. Du lyssnar
    på hjärta och lungor och hör tydliga krepitationer bilateralt medan hjärttonerna är normala. Din
    primära arbetsdiagnos är lunginflammation. Vitalparametrar efter 5 minuter på akuten: Temp 38,5
    °C, Andningsfrekvens 32 /min, pulsoxymetri 92 %, Blodtryck 75/50 mmHg, Puls 136 (sinusrytm).
    Du ordinerar ytterligare 1 liter Ringer-Acetat som behandling av hypotonin. Du säkrar blod- och
    luftvägsodlingar och ordinerar antibiotika. Tord har fortsatt syrgasmask.
    30 minuter efter ankomsten till Akutmottagningen är Tords status:
    Allmäntillstånd: Lite mer förvirrad och plockig
    Pulm: Andningsfrekvens 39/min
    Cor: Blodtryck 110/75 mmHg, puls 120/min
    Förnyad arteriell blodgas visar (referensvärden):
    pH 7,31 (7,35-7,45)
    pO 5,9 kPa (8,0-13,0)
    pCO 8,2 kPa (4,6-6,0)
    BE -4,0 (​± 3)
    P-Laktat 2,8 mmol/L (0,5-2,2)
    P-Hb 100 g/L (134-170)
    Vad i patientens tillstånd bör du åtgärda med högst prioritet?

    1. acidosen
    2. anemin
    3. hypotensionen
    4. hypoxin
    5. koldioxidretentionen
  18. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det
    senaste året har han fått andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är
    annars frisk och tar inga mediciner. Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har
    haft svårt att få i sig mat och dryck. På grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet
    ringde han efter ambulans. Du observerar snabbt följande status: Allmäntillstånd: Lätt förvirrad;
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min;Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82
    %.
    Du konstaterar att luftvägen är fri eftersom Tord kan prata och sätter sen en mask med syrgas
    (10 L/min). Efter två minuter visar pulsoxymetrin 93%. En kollega har samtidigt hunnit ta en
    arteriell blodgas (referensvärden): pH 7,27 (7,35-7,45), pO2 8,3 kPa (8,0-13,0), pCO2 7,6 kPa
    (4,6-6,0), BE -9,2 (​± 3), P-Laktat 3,2 mmol/L (0,5-2,2), P-glukos 4,2 mmol/L (4,2 - 6,0 fasteprov),
    B-Hb 105 g/L (134-170). Blodgasanalysen indikerar en syrabas-störning.
    Tord har en kombinerad respiratorisk och metabol acidos eftersom pCO2 är högt och BE är
    lågt.Tord kvicknar snabbt till lite eftersom du har hävt den akuta hypoxin med syrgas. Du lyssnar
    på hjärta och lungor och hör tydliga krepitationer bilateralt medan hjärttonerna är normala. Din
    primära arbetsdiagnos är lunginflammation. Vitalparametrar efter 5 minuter på akuten: Temp 38,5
    °C, Andningsfrekvens 32 /min, pulsoxymetri 92 %, Blodtryck 75/50 mmHg, Puls 136 (sinusrytm).
    Du ordinerar ytterligare 1 liter Ringer-Acetat som behandling av hypotonin. Du säkrar blod- och
    luftvägsodlingar och ordinerar antibiotika. Tord har fortsatt syrgasmask. 30 minuter efter
    ankomsten till Akutmottagningen är Tords status: Allmäntillstånd: Lite mer förvirrad och plockig,
    Pulm: Andningsfrekvens 39/min, Cor: Blodtryck 110/75 mmHg, puls 120/min, Förnyad arteriell
    blodgas visar (referensvärden): pH 7,31 (7,35-7,45), pO 5,9 kPa (8,0-13,0), pCO 8,2 kPa (4,6-
    6,0), BE -4,0 (​± 3), P-Laktat 2,8 mmol/L (0,5-2,2), P-Hb 100 g/L (134-170).
    Du konstaterar att trots att Tords cirkulation verkar ha stabiliserats med vätsketillförseln så har
    han hastigt försämrats med tilltagande hypoxi.
    Vilken åtgärd bör du nu vidta?

    1. CPAP
    2. non-invasiv ventilation
    3. omedelbar intubation
    4. ventilation med mask och blåsa
    5. öka syrgas till 15 L/min
  19. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det
    senaste året har han fått andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är
    annars frisk och tar inga mediciner. Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har
    haft svårt att få i sig mat och dryck. På grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet
    ringde han efter ambulans. Du observerar snabbt följande status: Allmäntillstånd: Lätt förvirrad;
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min;Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82
    %.
    Du konstaterar att luftvägen är fri eftersom Tord kan prata och sätter sen en mask med syrgas
    (10 L/min). Efter två minuter visar pulsoxymetrin 93%. En kollega har samtidigt hunnit ta en
    arteriell blodgas (referensvärden): pH 7,27 (7,35-7,45), pO 8,3 kPa (8,0-13,0), pCO 7,6 kPa
    (4,6-6,0), BE -9,2 (​± 3), P-Laktat 3,2 mmol/L (0,5-2,2), P-glukos 4,2 mmol/L (4,2 - 6,0 fasteprov),
    B-Hb 105 g/L (134-170). Blodgasanalysen indikerar en syrabas-störning.
    Tord har en kombinerad respiratorisk och metabol acidos eftersom pCO2 är högt och BE är
    lågt.Tord kvicknar snabbt till lite eftersom du har hävt den akuta hypoxin med syrgas. Du lyssnar
    på hjärta och lungor och hör tydliga krepitationer bilateralt medan hjärttonerna är normala. Din
    primära arbetsdiagnos är lunginflammation. Vitalparametrar efter 5 minuter på akuten: Temp 38,5
    °C, Andningsfrekvens 32 /min, pulsoxymetri 92 %, Blodtryck 75/50 mmHg, Puls 136 (sinusrytm).
    Du ordinerar ytterligare 1 liter Ringer-Acetat som behandling av hypotonin. Du säkrar blod- och
    luftvägsodlingar och ordinerar antibiotika. Tord har fortsatt syrgasmask. 30 minuter efter
    ankomsten till Akutmottagningen är Tords status: Allmäntillstånd: Lite mer förvirrad och plockig,
    Pulm: Andningsfrekvens 39/min, Cor: Blodtryck 110/75 mmHg, puls 120/min, Förnyad arteriell
    blodgas visar (referensvärden): pH 7,31 (7,35-7,45), pO 5,9 kPa (8,0-13,0), pCO 8,2 kPa (4,6-
    6,0), BE -4,0 (​± 3), P-Laktat 2,8 mmol/L (0,5-2,2), P-Hb 100 g/L (134-170).
    Du konstaterar att trots att Tords cirkulation verkar ha stabiliserats med vätsketillförseln så har
    han hastigt försämrats med tilltagande hypoxi.
    Du kontaktar IVA-jouren och Tord tas till IVA för att prova non-invasiv ventilation (NIV) på mask.
    Tord tycker att andningen underlättats med NIV, men det gör ont vid djupandning. Det är fullt upp
    med andra sjuka patienter på IVA, så det tar en stund innan de kan jobba mer med Tord.
    Status efter 40 minuter på IVA:
    Allmäntillstånd: Vaken, adekvat. Vikt 80 kg.
    Pulm: Andningsstöd med NIV, 35 % syrgas.
    Cor: Blodtryck 115/70 mmHg, puls 95 /min
    Ny arteriell blodgas visar:
    pH 7,36 (7,35-7,45)
    pO 10,2 kPa (8,0-13,0)
    pCO 5,2 kPa (4,6-6,0)
    BE -3 (​± 3)
    Laktat 2,0 mmol/L (0,5-2,2)
    Hb 96 g/L (134-170)
    Laboratorieprover tagna vid Tords ankomst till Akutmottagningen (referensvärden):
    CRP 245 mg/L (< 3)
    LPK 18.3·10 /L (​3,5-8,8)
    TPK 35·10 /L (145-348)
    P-Na 133 mmol/L (137-145)
    P-K 5,8 mmol/L (3,5-4,6)
    P-Kreatinin 180 µmol/L (<100)
    Vilken invasiv åtgärd bör du prioritera?
    2
    2
    2
    2
    2
    2
    9
    9

    1. artärkateter
    2. CDK (central dialys kateter)
    3. CVK (central venös kateter)
    4. epiduralkateter
    5. urinkateter
  20. Tord, 72 år, inkommer till Akutmottagningen i ambulans med syrgas på näsgrimma, två perifera
    infarter och infusion med Ringer-Acetat.Tord är en pensionerad lärare som rökt i 50 år. Under det
    senaste året har han fått andningsbesvär och påbörjat en utredning via sin Hälsocentral. Tord är
    annars frisk och tar inga mediciner. Tord har varit sjuk i en vecka med feber och hosta och har
    haft svårt att få i sig mat och dryck. På grund av tilltagande andfåddhet under senaste dygnet
    ringde han efter ambulans. Du observerar snabbt följande status: Allmäntillstånd: Lätt förvirrad;
    Pulm: Lite rosslig ytlig andning, andningsfrekvens 35/min;Pulsoxymetri: 128/min, saturation 82
    %.
    Du konstaterar att luftvägen är fri eftersom Tord kan prata och sätter sen en mask med syrgas
    (10 L/min). Efter två minuter visar pulsoxymetrin 93%. En kollega har samtidigt hunnit ta en
    arteriell blodgas (referensvärden): pH 7,27 (7,35-7,45), pO 8,3 kPa (8,0-13,0), pCO 7,6 kPa
    (4,6-6,0), BE -9,2 (​± 3), P-Laktat 3,2 mmol/L (0,5-2,2), P-glukos 4,2 mmol/L (4,2 - 6,0 fasteprov),
    B-Hb 105 g/L (134-170). Blodgasanalysen indikerar en syrabas-störning.
    Tord har en kombinerad respiratorisk och metabol acidos eftersom pCO2 är högt och BE är
    lågt.Tord kvicknar snabbt till lite eftersom du har hävt den akuta hypoxin med syrgas. Du lyssnar
    på hjärta och lungor och hör tydliga krepitationer bilateralt medan hjärttonerna är normala. Din
    primära arbetsdiagnos är lunginflammation. Vitalparametrar efter 5 minuter på akuten: Temp 38,5
    °C, Andningsfrekvens 32 /min, pulsoxymetri 92 %, Blodtryck 75/50 mmHg, Puls 136 (sinusrytm).
    Du ordinerar ytterligare 1 liter Ringer-Acetat som behandling av hypotonin. Du säkrar blod- och
    luftvägsodlingar och ordinerar antibiotika. Tord har fortsatt syrgasmask. 30 minuter efter
    ankomsten till Akutmottagningen är Tords status: Allmäntillstånd: Lite mer förvirrad och plockig,
    Pulm: Andningsfrekvens 39/min, Cor: Blodtryck 110/75 mmHg, puls 120/min, Förnyad arteriell
    blodgas visar (referensvärden): pH 7,31 (7,35-7,45), pO 5,9 kPa (8,0-13,0), pCO 8,2 kPa (4,6-
    6,0), BE -4,0 (​± 3), P-Laktat 2,8 mmol/L (0,5-2,2), P-Hb 100 g/L (134-170).
    Du konstaterar att trots att Tords cirkulation verkar ha stabiliserats med vätsketillförseln så har
    han hastigt försämrats med tilltagande hypoxi.
    Du kontaktar IVA-jouren och Tord tas till IVA för att prova non-invasiv ventilation (NIV) på mask.
    Tord tycker att andningen underlättats med NIV, men det gör ont vid djupandning. Det är fullt upp
    med andra sjuka patienter på IVA, så det tar en stund innan de kan jobba mer med Tord. Status
    efter 40 minuter på IVA: Allmäntillstånd: Vaken, adekvat. Vikt 80 kg. Pulm: Andningsstöd med
    NIV, 35 % syrgas. Cor: Blodtryck 115/70 mmHg, puls 95 /min. Ny arteriell blodgas visar: pH 7,36
    (7,35-7,45), pO 10,2 kPa (8,0-13,0), pCO 5,2 kPa (4,6-6,0), BE -3 (​± 3), Laktat 2,0 mmol/L (0,5-
    2,2), Hb 96 g/L (134-170). Laboratorieprover tagna vid Tords ankomst till Akutmottagningen
    (referensvärden): CRP 245 mg/L (< 3), LPK 18.3·109 /L (​3,5-8,8), TPK 35·109 /L (145-348), P-
    Na 133 mmol/L (137-145), P-K 5,8 mmol/L (3,5-4,6), P-Kreatinin 180 µmol/L (<100).
    Du ser till att Tord snabbt får en urinkateter så att urinproduktionen kan övervakas.
    Du väntar med att lägga en CVK, han har bra infarter och det föreligger inget behov av inotropa
    läkemedel. Just nu går det bra att ta blodtrycket non-invasivt med manschett och det har varit lätt
    att ta blodgaser, men du planerar för att lägga in en artärkateter så snart du får tid.
    Lungröntgen visade på lobär vänstersidig pneumoni.
    Efter 8 timmar på IVA kunde NIV-behandling avslutas, Tord började äta och dricka och kunde
    påföljande dag skrivas ut till en infektionsavdelning. Diuresen kom också igång fint med tydligt
    sjunkande P-Kreatinin.
    Vilket var det mest adekvata målvärdet för Tords timdiures i den akuta fasen?
    2
    2
    2
    2
    2
    2

    1. > 0.5 mL/tim
    2. > 5 mL/tim
    3. > 20 mL/tim
    4. > 40 mL/tim
    5. > 80 mL/tim
  21. En 70-årig man kommer till Vårdcentralen på grund av hjärtklappning som kommer och går.
    Han beskriver att episoderna varar från några minuter till som längst någon timme och att de ofta
    uppstår i samband med stress eller fysisk ansträngning.
    Han har inte haft hjärtinfarkt eller annan känd hjärtsjukdom.
    Hjärtklappningen är oregelbunden och snabb, men patienten är asymtomatisk mellan dessa
    episoder. Han har en känd hypertoni och står på T. enalapril 10 mg 1×1.
    Han söker nu akut då hjärtklappningen pågått i ett par timmar.
    Vilken är den mest sannolika mekanismen bakom patientens hjärtklappning?

    1. atrioventrikulär nodal reentry-takykardi
    2. AV-block II-grad Mobitz typ 1
    3. förmaksflimmer
    4. sinustakykardi
    5. ventrikeltakykardi
  22. En 70-årig man kommer till Vårdcentralen på grund av hjärtklappning som kommer och går. Han
    beskriver att episoderna varar från några minuter till som längst någon timme och att de ofta
    uppstår i samband med stress eller fysisk ansträngning. Han har inte haft hjärtinfarkt eller annan
    känd hjärtsjukdom. Hjärtklappningen är oregelbunden och snabb, men patienten är
    asymtomatisk mellan dessa episoder. Han har en känd hypertoni och står på T. enalapril 10 mg
    1×1. Han söker nu akut då hjärtklappningen pågått i ett par timmar.
    Patientens ålder, hypertoni och anamnesen får dig att misstänka förmaksflimmer.
    Vilken undersökning är mest lämplig för att bekräfta diagnosen?

    1. 24-timmars blodtrycksmätning
    2. arbetsprov
    3. EKG
    4. hjärtultraljud
    5. Holter-övervakning
  23. En 70-årig man kommer till Vårdcentralen på grund av hjärtklappning som kommer och går. Han
    beskriver att episoderna varar från några minuter till som längst någon timme och att de ofta
    uppstår i samband med stress eller fysisk ansträngning. Han har inte haft hjärtinfarkt eller annan
    känd hjärtsjukdom. Hjärtklappningen är oregelbunden och snabb, men patienten är
    asymtomatisk mellan dessa episoder. Han har en känd hypertoni och står på T. enalapril 10 mg
    1×1. Han söker nu akut då hjärtklappningen pågått i ett par timmar.
    Patientens ålder, hypertoni och anamnesen får dig att misstänka förmaksflimmer.
    Du kontrollerar ett EKG som bekräftar diagnosen förmaksflimmer.
    Vilken riskfaktor är viktigast att utvärdera vid denna diagnos?

    1. blödningsrisk (HAS-BLED)
    2. CHA2DS2-VASc-poäng
    3. LDL-kolesterol
    4. natrium- och kaliumstatus
    5. njurfunktion
  24. En 70-årig man kommer till Vårdcentralen på grund av hjärtklappning som kommer och går. Han
    beskriver att episoderna varar från några minuter till som längst någon timme och att de ofta
    uppstår i samband med stress eller fysisk ansträngning. Han har inte haft hjärtinfarkt eller annan
    känd hjärtsjukdom. Hjärtklappningen är oregelbunden och snabb, men patienten är
    asymtomatisk mellan dessa episoder. Han har en känd hypertoni och står på T. enalapril 10 mg
    1×1. Han söker nu akut då hjärtklappningen pågått i ett par timmar.
    Patientens ålder, hypertoni och anamnesen får dig att misstänka förmaksflimmer.
    Du kontrollerar ett EKG som bekräftar diagnosen förmaksflimmer.
    Du har konstaterat att din patient har ett paroxysmalt förmaksflimmer. Han har inga tidigare
    tromboemboliska händelser eller kända blödningssjukdomar.
    CHA2DS2-VASc-poängen är 2 (ålder och hypertoni). Njurfunktionen är normal (eGFR 85
    mL/min).
    Vilken antitrombotisk behandling om någon är mest lämplig för denna patient?

    1. acetylsalicylsyra (ASA)
    2. apixaban
    3. klopidogrel
    4. warfarin
    5. ingen antitrombotisk behandling behövs
  25. En 70-årig man kommer till Vårdcentralen på grund av hjärtklappning som kommer och går. Han
    beskriver att episoderna varar från några minuter till som längst någon timme och att de ofta
    uppstår i samband med stress eller fysisk ansträngning. Han har inte haft hjärtinfarkt eller annan
    känd hjärtsjukdom. Hjärtklappningen är oregelbunden och snabb, men patienten är
    asymtomatisk mellan dessa episoder. Han har en känd hypertoni och står på T. enalapril 10 mg
    1×1. Han söker nu akut då hjärtklappningen pågått i ett par timmar.
    Patientens ålder, hypertoni och anamnesen får dig att misstänka förmaksflimmer.
    Du kontrollerar ett EKG som bekräftar diagnosen förmaksflimmer.
    Du har konstaterat att din patient har ett paroxysmalt förmaksflimmer. Han har inga tidigare
    tromboemboliska händelser eller kända blödningssjukdomar. CHA2DS2-VASc-poängen är 2
    (ålder och hypertoni). Njurfunktionen är normal (eGFR 85 mL/min).
    Du har konstaterat att din patient har ett paroxysmalt förmaksflimmer och satt in behandling med
    NOAK.
    Du diskuterar med patienten olika sätt att minimera framtida episoder av förmaksflimmer, såsom
    livsstilsfaktorer, läkemedel och invasiv behandling (t.ex. ablation).
    Vilken är i det här läget den mest lämpliga förstahandsbehandlingen för att förhindra nya
    episoder av förmaksflimmer?

    1. ACE-hämmare
    2. betablockerare
    3. digoxin
    4. kalciumantagonister
    5. warfarin
  26. En tidigare frisk 25-årig kvinna söker vård på Akutmottagningen på grund av andnöd sedan 2
    timmar. Hon har aldrig tidigare upplevt något liknande.
    I status noteras andningsfrekvens 24/min, pulsoximetri 92 % på luft och rikligt med sibilanta ronki
    över båda lungfält.
    Vilken är den mest sannolika orsaken till patientens andnöd?

    1. astma
    2. hjärtinfarkt
    3. lungemboli
    4. pneumoni
    5. pneumothorax
  27. En tidigare frisk 25-årig kvinna söker vård på Akutmottagningen på grund av andnöd sedan 2
    timmar. Hon har aldrig tidigare upplevt något liknande. I status noteras andningsfrekvens 24/min,
    pulsoximetri 92 % på luft och rikligt med sibilanta ronki över båda lungfält.
    Du minns att astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som karakteriseras av variabel
    och återkommande luftvägsobstruktion.
    Vilken celltyp är mest involverad i den inflammatoriska processen vid astma?

    1. eosinofiler
    2. makrofager
    3. mastceller
    4. neutrofiler
    5. trombocyter
  28. En tidigare frisk 25-årig kvinna söker vård på Akutmottagningen på grund av andnöd sedan 2
    timmar. Hon har aldrig tidigare upplevt något liknande. I status noteras andningsfrekvens 24/min,
    pulsoximetri 92 % på luft och rikligt med sibilanta ronki över båda lungfält.
    Du minns att astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som karakteriseras av variabel
    och återkommande luftvägsobstruktion.
    Den inflammatoriska processen vid astma involverar främst eosinofiler.
    Du bestämmer dig för att ge patienten behandling mot astma. Hon får formoterol (snabbverkande
    beta-2-agonist) och budesonid (inhalationssteroid).
    Vilken är den primära effekten av formoterol vid behandling av astma?

    1. hämmar leukotrienreceptorer
    2. minskar slemproduktionen i luftvägarna
    3. hämmar COX-enzymer och prostaglandinsyntes
    4. relaxerar glatt muskulatur i luftvägarna
    5. blockerar acetylkolinets effekt
  29. En tidigare frisk 25-årig kvinna söker vård på Akutmottagningen på grund av andnöd sedan 2
    timmar. Hon har aldrig tidigare upplevt något liknande. I status noteras andningsfrekvens 24/min,
    pulsoximetri 92 % på luft och rikligt med sibilanta ronki över båda lungfält.
    Du minns att astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som karakteriseras av variabel
    och återkommande luftvägsobstruktion.
    Den inflammatoriska processen vid astma involverar främst eosinofiler. Du bestämmer dig för att
    ge patienten behandling mot astma. Hon får formoterol (snabbverkande beta-2-agonist) och
    budesonid (inhalationssteroid).
    Beta-2-agonister har effekten att relaxera glatt muskulatur.
    Du informerar patienten om att hon bör vara uppmärksam på eventuella biverkningar av
    budesonid.
    Vilket är en mycket vanlig biverkan av inhalationssteroider vid astmabehandling?

    1. binjurebarksvikt
    2. katarakt
    3. oral Candidainfektion
    4. osteoporos
    5. viktökning
  30. En tidigare frisk 25-årig kvinna söker vård på Akutmottagningen på grund av andnöd sedan 2
    timmar. Hon har aldrig tidigare upplevt något liknande. I status noteras andningsfrekvens 24/min,
    pulsoximetri 92 % på luft och rikligt med sibilanta ronki över båda lungfält.
    Du minns att astma är en inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som karakteriseras av variabel
    och återkommande luftvägsobstruktion.
    Den inflammatoriska processen vid astma involverar främst eosinofiler. Du bestämmer dig för att
    ge patienten behandling mot astma. Hon får formoterol (snabbverkande beta-2-agonist) och
    budesonid (inhalationssteroid).
    Beta-2-agonister har effekten att relaxera glatt muskulatur. Du informerar patienten om att hon
    bör vara uppmärksam på eventuella biverkningar av budesonid.
    Oral Candidainfektion är en mycket vanlig biverkan av inhalationssteroider.
    Du informerar patienten om att hon också eventuellt kan få biverkningar av formoterol.
    Vilken är en vanlig biverkning av formoterol?

    1. bradykardi
    2. förstoppning
    3. hypotoni
    4. muntorrhet
    5. tremor

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.