Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 22 maj 2025, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 22 maj 2025. 28 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Vilken diagnos bör du i första hand misstänka?

    1. kotkompression
    2. lumbago
    3. multipel scleros
    4. sen cytostatikabiverkan
    5. skelettmetastas
  2. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Vad?

    1. allmäntillstånd: vilken ork och kondition har patienten
    2. autonom dysfunktion: patientens förmåga att kissa normalt
    3. osteoporos: om patienten har en känd benskörhet eller haft upprepade frakturer
    4. smärtutstrålning: om smärtan patienten upplever strålar ut mot benen
    5. tidsförloppet: när och hur snabbt nervpåverkan har uppkommit
  3. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    Vad är nu viktigt att fokusera på vid statustagning?

    1. Bröstundersökning
    2. Bukstatus
    3. Lungstatus
    4. Nervstatus
    5. Ryggpalpation
  4. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    Ett utförligt nervstatus utförs och visar på tydlig motorisk påverkan i de nedre extremiteterna och
    sensibilitetsnedsättning upp till mamillhöjd.
    Vilken utredningsmodalitet bör du föreslå i detta skede?

    1. DT
    2. MR
    3. PET-DT
    4. slätröntgen
    5. ultraljud
  5. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    En MR av hela ryggraden genomförs inom några timmar. Denna visar på en skelettmetastas i
    Th5-kotan som trycker mot medulla och orsakar en medullakompression vilket stämmer väl
    överens med dina statusfynd.
    Vilken jourlinje bör du nu kontakta?

    1. kirurgi
    2. neurologi
    3. onkologi
    4. ortopedi
    5. ryggkirurgi
  6. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    En MR av hela ryggraden genomförs inom några timmar. Denna visar på en skelettmetastas i
    Th5-kotan som trycker mot medulla och orsakar en medullakompression vilket stämmer väl
    överens med dina statusfynd.
    Du kontaktar ryggkirurgjouren för att diskutera fortsatt handläggning. Då patienten är frisk, vid gott
    allmäntillstånd och endast har en synlig metastas samt haft ett snabbt insjuknandeförlopp
    beslutas att patienten ska transporteras till Umeå för operation inom ett dygn.
    Vad är viktigt att du ordinerar i detta skede för att minska patientens neurologiska symtom i väntan
    på operation?

    1. alvedon
    2. gabapentin
    3. kortison
    4. morfin
    5. NSAID
  7. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    En MR av hela ryggraden genomförs inom några timmar. Denna visar på en skelettmetastas i Th5
    som trycker mot medulla och orsakar en medullakompression vilket stämmer väl överens med
    dina statusfynd.
    Du kontaktar ryggkirurgjouren för att diskutera fortsatt handläggning. Då patienten är frisk, vid gott
    allmäntillstånd och endast har en synlig metastas samt haft ett snabbt insjuknandeförlopp
    beslutas att patienten ska transporteras till Umeå för operation inom ett dygn.
    Högdos kortison ska ordineras för att minska svullnaden kring metastasen och därigenom minska
    trycket på medulla.
    Patienten opereras efterföljande dag och nervsymtomen går snabbt nästan helt i regress.
    Ytterligare utredning med mammografi samt DT thorax/buk visar inga tecken på ytterligare
    fjärrspridning eller lokalrecidiv.
    Vilken onkologisk efterbehandling blir i första hand aktuell för denna patient?

    1. cytostatikabehandling
    2. immunterapi
    3. radiojodbehandling
    4. strålbehandling
    5. tyrokinasinhibitor
  8. En 50-årig kvinna kommer till neurologmottagningen på remiss från Hälsocentralen.
    Hon har utretts inom primärvården sedan några månader för "trötthet, orkeslöshet och svaghet"
    men man har inte hittat något avvikande i allmän blodprovstagning och somatiskt status.
    I remissen framgår att hon har intermittent dubbelseende och ptos.
    Vad bör du särskilt leta efter i neurologiskt status?

    1. hörselpåverkan
    2. kognitiv påverkan
    3. muskulär uttröttbarhet
    4. sensibilitetspåverkan
    5. stegrade reflexer
  9. En 50-årig kvinna kommer till neurologmottagningen på remiss från Hälsocentralen. Hon har
    utretts inom primärvården sedan några månader för "trötthet, orkeslöshet och svaghet" men man
    har inte hittat något avvikande i allmän blodprovstagning och somatiskt status.
    I remissen framgår att hon har intermittent dubbelseende och ptos.
    Du genomför ett rutinnervstatus samt muskulärt uttröttningstest och upptäcker att patienten får
    ptos på höger öga och dubbelseende efter en stunds blickriktning uppåt samt successivt nedsatt
    amplitud redan efter 10 axelabduktioner.
    Hon avbryter då hon inte orkar fler efter 24 st. När hon vilat en stund återfår hon styrkan.
    Vilken diagnos är mest trolig?

    1. amyotrofisk lateralskleros (ALS)
    2. Guillain-Barrés syndrom
    3. myastenia gravis
    4. neurosarkoidos
    5. Parkinsons sjukdom
  10. En 50-årig kvinna kommer till neurologmottagningen på remiss från Hälsocentralen. Hon har
    utretts inom primärvården sedan några månader för "trötthet, orkeslöshet och svaghet" men man
    har inte hittat något avvikande i allmän blodprovstagning och somatiskt status.
    I remissen framgår att hon har intermittent dubbelseende och ptos.
    Du genomför ett rutinnervstatus samt muskulärt uttröttningstest och upptäcker att patienten får
    ptos på höger öga och dubbelseende efter en stunds blickriktning uppåt samt successivt nedsatt
    amplitud redan efter 10 axelabduktioner.
    Hon avbryter då hon inte orkar fler efter 24 st. När hon vilat en stund återfår hon styrkan.
    Du bestämmer dig för att utreda för myastenia gravis.
    Vilken neurofysiologisk undersökning är viktigast för att påvisa avvikelser som kan tala för
    myastenia gravis?

    1. elektroencefalografi (EEG)
    2. motor evoked potentials (MEP)
    3. repetitiv nervstimulering
    4. sensoriska neurografier
    5. termometri
  11. En 50-årig kvinna kommer till neurologmottagningen på remiss från Hälsocentralen. Hon har
    utretts inom primärvärden sedan några månader för "trötthet, orkeslöshet och svaghet" men man
    har inte hittat något avvikande i allmän blodprovstagning och somatiskt status.
    I remissen framgår att hon har intermittent dubbelseende och ptos.
    Du genomför ett rutinnervstatus samt muskulärt uttröttningstest och upptäcker att patienten får
    ptos på höger öga och dubbelseende efter en stunds blickriktning uppåt samt successivt nedsatt
    amplitud redan efter 10 axelabduktioner.
    Hon avbryter då hon inte orkar fler efter 24 st. När hon vilat en stund återfår hon styrkan.
    Du bestämmer dig för att utreda för myastenia gravis.
    Repetitiv nervstimulering visar signifikanta dekrement i flera muskelgrupper, både i
    kranialnervsinnerverat område och i extremiteter.
    Vilket blodprov är med hög sannolikhet avvikande vid generaliserad mystenia gravis?

    1. acetylkolinreceptorantikroppar
    2. Hb
    3. neurofilament light protein (NFL)
    4. NMDA-receptorantikroppar
    5. trombocytantal
  12. En 50-årig kvinna kommer till neurologmottagningen på remiss från Hälsocentralen. Hon har
    utretts inom primärvården sedan några månader för "trötthet, orkeslöshet och svaghet" men man
    har inte hittat något avvikande i allmän blodprovstagning och somatiskt status.
    I remissen framgår att hon har intermittent dubbelseende och ptos.
    Du genomför ett rutinnervstatus samt muskulärt uttröttningstest och upptäcker att patienten får
    ptos på höger öga och dubbelseende efter en stunds blickriktning uppåt samt successivt nedsatt
    amplitud redan efter 10 axelabduktioner.
    Hon avbryter då hon inte orkar fler efter 24 st. När hon vilat en stund återfår hon styrkan.
    Du bestämmer dig för att utreda för myastenia gravis.
    Repetitiv nervstimulering visar signifikanta dekrement i flera muskelgrupper, både i
    kranialnervsinnerverat område och i extremiteter.
    Acetylkolinreceptorantikropparna visar sig vara kraftigt förhöjda.
    Vilken typ av behandling är viktigast vid myastenia gravis?

    1. immunsuppressiv behandling
    2. smärtlindring
    3. fysioterapi
    4. vitamintillskott
    5. dopaminagonister
  13. En 50-årig kvinna kommer till neurologmottagningen på remiss från Hälsocentralen. Hon har
    utretts inom primärvården sedan några månader för "trötthet, orkeslöshet och svaghet" men man
    har inte hittat något avvikande i allmän blodprovstagning och somatiskt status.
    I remissen framgår att hon har intermittent dubbelseende och ptos.
    Du genomför ett rutinnervstatus samt muskulärt uttröttningstest och upptäcker att patienten får
    ptos på höger öga och dubbelseende efter en stunds blickriktning uppåt samt successivt nedsatt
    amplitud redan efter 10 axelabduktioner.
    Hon avbryter då hon inte orkar fler efter 24 st. När hon vilat en stund återfår hon styrkan.
    Du bestämmer dig för att utreda för myastenia gravis.
    Repetitiv nervstimulering visar signifikanta dekrement i flera muskelgrupper, både i
    kranialnervsinnerverat område och i extremiteter.
    Acetylkolinreceptorantikropparna visar sig vara kraftigt förhöjda.
    Efter 6 månaders behandling med nedtrappande kortisondoser och tillägg av rituximab träffar du
    henne på ett återbesök. Hon mår betydligt bättre men är inte helt återställd och börjar få
    biverkningar av kortisonet.
    Du kommer plötsligt på att det är en radiologisk utredning som du ännu inte beställt och som
    skulle kunna innebära stor nytta för henne.
    Vilken radiologisk utredning bör genomföras i det här skedet?

    1. DT hjärna med frågeställning tumör
    2. MR hjärna med frågeställning atrofi
    3. DT thorax med frågeställning tymom
    4. DT binjurar med frågeställning atrofi
    5. MR hjärna med frågeställning hypofysavvikelse
  14. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos.
    Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit stressigt på sistone. Hon
    har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes.
    Anna-Karins BMI är 32 kg/m², blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min.
    Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)
    B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46)
    P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2)
    P-frittT4 11,2 pmol/L (12–22)
    Vilken av hennes riskfaktorer är starkast förknippad med utvecklingen av typ 2-diabetes?

    1. alltför fettrik kost
    2. obesitas
    3. stillasittande livsstil
    4. stress
    5. ärftlighet för diabetes
  15. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min.
    Provsvar (referensvärden): Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH
    2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4 11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes.
    Du konstaterar att Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48
    mmol/mol i kombination med symtom.
    Du vill sätta in läkemedelsbehandling.
    Vilken är förstahandsbehandlingen av nydebuterad typ 2-diabetes?

    1. metformin
    2. insulinfrisättare
    3. DPP-4 hämmare
    4. läkemedel som ökar insulinkänsligheten
    5. SGLT2-hämmare
  16. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min. Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4
    11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Du konstaterar att
    Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol i
    kombination med symtom. Du vill sätta in läkemedelsbehandling.
    Du ordinerar Anna-Karin T. metformin 500 mg 1×1 med målet att successivt höja dosen till 1×3.
    För att följa upp insatt behandling ber du patienten att ta nya prover om 6–8 veckor. Du planerar
    att då undersöka bland annat blodstatus, njurfunktion, elektrolyter, tyreoideaprover, HbA1c och
    lipider.
    När finns det indikation att ta prov på C-peptid?

    1. för rutinscreening av patienter med misstänkt diabetes
    2. för att kontrollera sköldkörtelfunktionen hos patienter med hypotyreos
    3. för att skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes
    4. för att monitorera glukoskontrollen hos patienter med insulinbehandling
    5. för att kontrollera leverfunktionen hos patienter som behandlas med metformin
  17. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min. Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4
    11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Du konstaterar att
    Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol i
    kombination med symtom. Du vill sätta in läkemedelsbehandling. Du ordinerar Anna-Karin T.
    metformin 500 mg 1×1 med målet att successivt höja dosen till 1×3.
    För att följa upp insatt behandling ber du patienten att ta nya prover om 6–8 veckor. Du planerar
    att då undersöka bland annat blodstatus, njurfunktion, elektrolyter, tyreoideaprover, HbA1c och
    lipider.
    C-peptid används när man vill skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes mellitus. Du har en stark
    misstanke att Anna-Karin har diabetes mellitus typ 2 och väljer därför att avstå provtagning av C-
    peptid just nu.
    Du känner till att förhöjt blodsocker påverkar blodkärlen i kroppen och på lång sikt kan leda till att
    både små och stora blodkärl tar skada.
    När Anna-Karin kommer till dig för ett uppföljande läkarbesök efter 3 månader berättar hon att
    hon inte har några besvär med sina fötter.
    Du palperar bilateralt hennes a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior
    Med tanke på patientens fotstatus, vilken ytterligare åtgärd bör du vidta?

    1. undersöka smärt- och beröringssinnet med stämgaffel
    2. informera patienten att hon bör undersöka sina fötter en gång i månaden
    3. undersöka vibrationssinnet med monofilament
    4. inspektera fötterna för eventuella förhårdnader och sprickor
    5. det behövs ingen ytterligare åtgärd vid typ 2 diabetes
  18. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min. Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4
    11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Du konstaterar att
    Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol i
    kombination med symtom. Du vill sätta in läkemedelsbehandling.
    Du ordinerar Anna-Karin T. metformin 500 mg 1×1 med målet att successivt höja dosen till 1×3.
    För att följa upp insatt behandling ber du patienten att ta nya prover om 6–8 veckor. Du planerar
    att då undersöka bland annat blodstatus, njurfunktion, elektrolyter, tyreoideaprover, HbA1c och
    lipider. C-peptid används när man vill skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes. C-peptid används
    när man vill skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes mellitus. Du har en stark misstanke att Anna-
    Karin har diabetes mellitus typ 2 och väljer därför att avstå provtagning av C-peptid just nu.
    Du känner till att förhöjt blodsocker påverkar blodkärlen i kroppen och på lång sikt kan leda till att
    både små och stora blodkärl tar skada. När Anna-Karing kommer till ett uppföljande läkarbesök
    till dig efter 3 månader berättar hon att hon inte har några besvär med sina fötterna. Du palperar
    bilateralt hennes a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior
    Utöver palpation av pulsar, inspekterar du fötterna för att identifiera eventuella förhårdnader,
    sprickor och sår. Du kontrollerar vibrationssinne med stämgaffel och känsel med monofilament.
    Du uppmuntrar patienten att undersöka sina fötter dagligen för att inte missa eventuella sår. Alla
    utförda undersökningar är helt normala och du konstaterar att patienten inte har neuropati.
    Du kommer på att du har glömt att bedöma om patienten har nefropati.
    Vilket prov är lämpligast för att undersöka om det föreligger tidiga tecken på diabetesnefropati?

    1. P-Cystatin C-eGFR
    2. P-Urea
    3. U-Albumin/Kreatinin
    4. P-Kreatinin
    5. U-elfores
  19. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Vilken sjukdom lider han troligen av?

    1. ADHD
    2. depression
    3. GAD
    4. paniksyndrom
    5. tvångssyndrom
  20. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression.
    Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att bedöma svårighetsgraden av
    depressionen.
    Vilken skattningsskala är mest lämplig?

    1. MADRS
    2. MINI
    3. WURS
    4. Y-BOCS
    5. YMRS
  21. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression. Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att
    bedöma svårighetsgraden av depressionen.
    Efter anamnes, somatisk undersökning och ifylld skattningsskala (MADRS) gör du bedömningen
    att Nils lider av en medelsvår depression. Han önskar läkemedelsbehandling.
    Vilket är ett förstahandspreparat för läkemedelsbehandling av medelsvår depression?

    1. bensodiazepiner
    2. MAO hämmare
    3. SNRI
    4. SSRI
    5. tricykliska antidepressiva
  22. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression. Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att
    bedöma svårighetsgraden av depressionen.
    Efter anamnes, somatisk undersökning och ifylld skattningsskala (MADRS) gör du bedömningen
    att Nils lider av en medelsvår depression. Han önskar läkemedelsbehandling.
    Du påbörjar läkemedelsbehandlingen med SSRI-preparatet Sertralin.
    När Nils kommer på återbesök några veckor senare är han väldigt nöjd med behandlingen, han
    mår toppen, han behöver nästan inte sova alls men har ändå mycket energi, han pratar fort och
    hoppar mellan olika ämnen så att det blir svårt att följa hans resonemang. Han har stora planer
    och håller på att starta ett nytt företag.
    Vilken sjukdom bör du misstänka?

    1. ADHD
    2. bipolär sjukdom
    3. cykloid psykos:
    4. paniksyndrom
    5. schizofreni
  23. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression. Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att
    bedöma svårighetsgraden av depressionen.
    Efter anamnes, somatisk undersökning och ifylld skattningsskala (MADRS) gör du bedömningen
    att Nils lider av en medelsvår depression. Han önskar läkemedelsbehandling.
    Du påbörjar läkemedelsbehandlingen med SSRI-preparatet Sertralin.
    När Nils kommer på återbesök några veckor senare är han väldigt nöjd med behandlingen, han
    mår toppen, han behöver nästan inte sova alls men har ändå mycket energi, han pratar fort och
    hoppar mellan olika ämnen så att det blir svårt att följa hans resonemang. Han har stora planer
    och håller på att starta ett nytt företag.
    Du misstänker mani/hypomani och alltså en bipolär sjukdom.
    Du remitterar patienten till psykiatrin. Där inleder man litium-behandling.
    Vilket organ/vävnad är extra viktigt att kontrollera regelbundet?

    1. benmärgen
    2. huden
    3. levern
    4. njurarna
    5. skelettet
  24. Som dagjour på en barnklinik träffar du Elisa som är 2 veckor gammal. Hon kommer tillsammans
    med sina föräldrar eftersom hon har feber (38,5 °C) sedan 6 timmar. Förutom febern har
    föräldrarna inte noterat något avvikande. Hon ammar som tidigare.
    Elisa har mått bra under sina första veckor och har ökat i vikt som förväntat.
    Vilken bör bli din första åtgärd?

    1. återbesök nästa dag
    2. ge lugnande besked
    3. påbörja antibiotikabehandling
    4. ordinera febernedsättande
    5. beställ P-CRP
  25. Som dagjour på en barnklinik träffar du Elisa som är 2 veckor gammal. Hon kommer tillsammans
    med sina föräldrar eftersom hon har feber (38,5 °C) sedan 6 timmar. Förutom febern har
    föräldrarna inte noterat något avvikande. Hon ammar som tidigare.
    Elisa har mått bra under sina första veckor och har ökat i vikt som förväntat.
    Nyfödda har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i bakteriella infektioner.
    Du lägger in Elisa på barnavdelningen, påbörjar antibiotikabehandling och startar utredning om
    orsaken till febern.
    En bakterie är särskilt benägen att ge nyfödda barn allvarliga bakteriella infektioner med sepsis
    och meningit.
    Vilken bakterie?

    1. grupp B-streptokocker
    2. Klebsiella
    3. Legionella
    4. Staphylococcus aureus
    5. Toxoplasma gondii
  26. Som dagjour på en barnklinik träffar du Elisa som är 2 veckor gammal. Hon kommer tillsammans
    med sina föräldrar eftersom hon har feber (38,5 °C) sedan 6 timmar. Förutom febern har
    föräldrarna inte noterat något avvikande. Hon ammar som tidigare.
    Elisa har mått bra under sina första veckor och har ökat i vikt som förväntat.
    Nyfödda har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i bakteriella infektioner.
    Du lägger in Elisa på barnavdelningen, påbörjar antibiotikabehandling och startar utredning om
    orsaken till febern.
    En bakterie är särskilt benägen att ge nyfödda barn allvarliga bakteriella infektioner med sepsis
    och meningit.
    Grupp B-streptokocker är den vanligaste orsaken till allvarliga bakteriella infektioner hos nyfödda
    ("GBS-infektioner").
    Vilken är den viktigaste insatsen för att minska risken för GBS-infektioner hos spädbarn?

    1. antibiotikaprofylax till modern intrapartalt
    2. K-vitamin till barnet
    3. KUB-test
    4. POX-screening av barnet
    5. vaccination av modern under graviditet
  27. Som dagjour på en barnklinik träffar du Elisa som är 2 veckor gammal. Hon kommer tillsammans
    med sina föräldrar eftersom hon har feber (38,5 °C) sedan 6 timmar. Förutom febern har
    föräldrarna inte noterat något avvikande. Hon ammar som tidigare.
    Elisa har mått bra under sina första veckor och har ökat i vikt som förväntat.
    Nyfödda har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i bakteriella infektioner.
    Du lägger in Elisa på barnavdelningen, påbörjar antibiotikabehandling och startar utredning om
    orsaken till febern.
    En bakterie är särskilt benägen att ge nyfödda barn allvarliga bakteriella infektioner med sepsis
    och meningit. Grupp B-streptokocker är den vanligaste orsaken till allvarliga bakteriella
    infektioner hos nyfödda ("GBS-infektioner").
    Några veckor innan förlossningen hade urinodling tagits från Elisas mor och den visade inte
    någon växt av grupp B-streptokocker. Vid eventuell vattenavgång längre än 18 timmar eller om
    hon hade haft feber skulle antibiotikaprofylax givits trots att urinodlingen var normal.
    Från Elisa tas odlingar från blod, likvor och urin.
    En första urinsticka (graderad från 0 till +++) visar +++ för vita blodkroppar, + för röda
    blodkroppar, glukos 0 mmol/liter och 0 för nitrit.
    Vilken diagnos talar sjukdomsbild och provsvar mest för?

    1. cystit
    2. glomerulonefrit
    3. njursten
    4. pyelonefrit
    5. uretrit
  28. Som dagjour på en barnklinik träffar du Elisa som är 2 veckor gammal. Hon kommer tillsammans
    med sina föräldrar eftersom hon har feber (38,5 °C) sedan 6 timmar. Förutom febern har
    föräldrarna inte noterat något avvikande. Hon ammar som tidigare.
    Elisa har mått bra under sina första veckor och har ökat i vikt som förväntat.
    Nyfödda har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i bakteriella infektioner.
    Du lägger in Elisa på barnavdelningen, påbörjar antibiotikabehandling och startar utredning om
    orsaken till febern.
    En bakterie är särskilt benägen att ge nyfödda barn allvarliga bakteriella infektioner med sepsis
    och meningit. Grupp B-streptokocker är den vanligaste orsaken till allvarliga bakteriella
    infektioner hos nyfödda ("GBS-infektioner").
    Några veckor innan förlossningen hade urinodling tagits från Elisas mor och den visade inte
    någon växt av grupp B-streptokocker. Vid eventuell vattenavgång längre än 18 timmar eller om
    hon hade haft feber skulle antibiotikaprofylax givits trots att urinodlingen var normal.
    Från Elisa tas odlingar från blod, likvor och urin.
    En första urinsticka visar (graderad från 0 till +++) visar +++ för vita blodkroppar, + för röda
    blodkroppar, glukos 0 mmol/liter och 0 för nitrit.
    Fynden talar för en pyelonefrit och du justerar din antibiotikabehandling när du sedan får ett
    urinodlingssvar med växt av E coli.
    Du påbörjar utredning av orsaken till pyelonefriten inklusive tänkbara missbildningar.
    Vilken missbildning är troligast hos denna flicka?

    1. dysplastisk njure
    2. hypospadi
    3. trabekulerad urinblåsa
    4. uretravalvel
    5. vesicouretral reflux

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.