Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 18 februari 2025, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 18 februari 2025. 25 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. En 37-årig kvinna kommer till dig på Vårdcentralen eftersom hon de senaste månaderna har fått
    sämre ork och har känt sig yr. Sedan tre dagar även ont i baksidan av låren, som vid träningsvärk.
    Hennes aptit har varit sämre sedan några veckor och hon har en "orolig" mage. Hon har inte haft
    någon feber, inga nattsvettningar och ingen viktnedgång. Hon tar inga läkemedel och dricker
    sparsamt med alkohol. Förutom vitiligo är hon tidigare frisk.
    Blodstatus (referensvärden):
    B-Hb 78 g/L (117-153)
    B-MCV 117 fL (82-98)
    B-TPK 98·10 /L (165-387)
    B-LPK 3,1·10 /L (3,5-8,8)
    Vilken diagnos är mest sannolik?

    1. B12-bristanemi
    2. förvärvad hemofili
    3. järnbristanemi
    4. kronisk myeloisk leukemi
    5. varm immunhemolytisk anemi
  2. En 37-årig kvinna kommer till dig på Vårdcentralen eftersom hon de senaste månaderna har fått
    sämre ork och har känt sig yr. Sedan tre dagar har hon även ont i baksidan av låren, såsom vid
    träningsvärk.
    Hennes aptit har varit sämre sedan några veckor och hon har en "orolig" mage. Hon har inte haft
    någon feber, inga nattsvettningar och ingen viktnedgång. Hon tar inga läkemedel och dricker
    sparsamt med alkohol. Förutom vitiligo är hon tidigare frisk.
    Blodstatus (referensvärden): B-Hb 48 g/L (117-153); B-MCV 117 fL (82-98); B-TPK 37×109/L
    (165-387); B-LPK 1,6×109/L (3,5-8,8).
    Du misstänker i första hand brist på vitamin B12 och/eller folsyra som orsak till makrocytär anemi
    och pancytopeni med lång anamnes på anemisymtom, men vill också utesluta att patienten har
    hemolys. Du har fått en hel del fler provsvar, och känner dig övertygad om att patienten inte har
    hemolys när du ser provsvaren.
    Vilket provsvar utesluter säkrast hemolys?

    1. S-EPO (erytropoietin) 17 E/L (3,1-18)
    2. S-Ferritin 480 mg/L (30-400)
    3. B-Neutrofila granulocyter 0,7·109/L (1,7-7,5)
    4. B-Retikulocyter 3·109/L (28-115)
    5. S-TfR (löslig transferrinreceptor) 3,2 mg/L (1,7-4,1)
  3. En 37-årig kvinna kommer till dig på Vårdcentralen eftersom hon de senaste månaderna har fått
    sämre ork och har känt sig yr. Sedan tre dagar har hon även ont i baksidan av låren, såsom vid
    träningsvärk.
    Hennes aptit har varit sämre sedan några veckor och hon har en "orolig" mage. Hon har inte haft
    någon feber, inga nattsvettningar och ingen viktnedgång. Hon tar inga läkemedel och dricker
    sparsamt med alkohol. Förutom vitiligo är hon tidigare frisk.
    Blodstatus (referensvärden): B-Hb 48 g/L (117-153); B-MCV 117 fL (82-98); B-TPK 37×109/L
    (165-387); B-LPK 1,6×109/L (3,5-8,8).
    Du misstänker i första hand brist på vitamin B12 och/eller folsyra som orsak till makrocytär anemi
    och pancytopeni med lång anamnes på anemisymtom, men vill också utesluta att patienten har
    hemolys. Du har fått en hel del fler provsvar, och känner dig övertygad om att patienten inte har
    hemolys när du ser provsvaren.
    Med låg nivå på retikulocyter är hemolys osannolik. Vidare provtagning bekräftar också en B12-
    brist utan samtidig folsyrabrist. Du sätter in behandling med vitamin B12 och bokar in en
    uppföljande provtagning om en vecka.
    Nya prover efter en vecka visar (referensvärden):
    B-Hb 55 g/L (117-153)
    B-Retikulocyter 125×109/L (28-115)
    B-MCV 119 fL (82-98)
    Patienten känner sig piggare och har inte längre ont på baksidan av låren.
    Vilken fortsatt handläggning är nu mest adekvat?

    1. kontrollera nytt blodstatus om två veckor
    2. remiss till hematologen för benmärgsprovtagning
    3. komplettera behandlingen med erytropoietin
    4. remiss till sjukhuset för blodtransfusion
    5. kontrollera PEth
  4. En 37-årig kvinna kommer till dig på Vårdcentralen eftersom hon de senaste månaderna har fått
    sämre ork och har känt sig yr. Sedan tre dagar har hon även ont i baksidan av låren, såsom vid
    träningsvärk.
    Hennes aptit aptiten har varit sämre sedan några veckor och hon har en "orolig" mage. Hon har
    inte haft någon feber, inga nattsvettningar och ingen viktnedgång. Hon tar inga läkemedel och
    dricker sparsamt med alkohol. Förutom vitiligo är hon tidigare frisk.
    Blodstatus (referensvärden): B-Hb 48 g/L (117-153); B-MCV 117 fL (82-98); B-TPK 37×109/L
    (165-387); B-LPK 1,6×109/L (3,5-8,8).
    Du misstänker i första hand brist på vitamin B12 och/eller folsyra som orsak till makrocytär anemi
    och pancytopeni med lång anamnes på anemisymtom, men vill också utesluta att patienten har
    hemolys. Du har fått en hel del fler provsvar, och känner dig övertygad om att patienten inte har
    hemolys när du ser provsvaren.
    Med låg nivå på retikulocyter är hemolys osannolik. Vidare provtagning bekräftar också en B12-
    brist utan samtidig folsyrabrist. Du sätter in behandling med vitamin B12 och bokar in en
    uppföljande provtagning om en vecka.
    Nya prover efter en vecka visar (referensvärden): B-Hb 55 g/L (117-153); B-Retikulocyter
    125×109/L (28-115); B-MCV 119 fL (82-98).
    Patienten känner sig piggare och har inte längre ont på baksidan av låren.
    Du bedömer att behandlingen fungerar som den ska och att B-Hb stiger motsvarande 7 g/L per
    vecka som förväntat.
    Du beställer därför ny kontroll av blodstatus om två veckor samt beställer utredning för att ta reda
    på varför patienten har fått B12-brist.
    Vilket av följande prov ger mest troligt svaret på varför patienten har en uttalad B12-bristanemi?

    1. Allmän faecesodling
    2. S-Gastrin
    3. S-Homocystein
    4. S-Kobalamin
    5. S-MMA (metylmalonsyra)
  5. En 37-årig kvinna kommer till dig på Vårdcentralen eftersom hon de senaste månaderna har fått
    sämre ork och har känt sig yr. Sedan tre dagar har hon även ont i baksidan av låren, såsom vid
    träningsvärk.
    Hennes aptit har varit sämre sedan några veckor och hon har en "orolig" mage. Hon har inte haft
    någon feber, inga nattsvettningar och ingen viktnedgång. Hon tar inga läkemedel och dricker
    sparsamt med alkohol. Förutom vitiligo är hon tidigare frisk.
    Blodstatus (referensvärden): B-Hb 48 g/L (117-153); B-MCV 117 fL (82-98); B-TPK 37×109/L
    (165-387); B-LPK 1,6×109/L (3,5-8,8).
    Du misstänker i första hand brist på vitamin B12 och/eller folsyra som orsak till makrocytär anemi
    och pancytopeni med lång anamnes på anemisymtom, men vill också utesluta att patienten har
    hemolys. Du har fått en hel del fler provsvar, och känner dig övertygad om att patienten inte har
    hemolys när du ser provsvaren.
    Med låg nivå på retikulocyter är hemolys osannolik. Vidare provtagning bekräftar också en B12-
    brist utan samtidig folsyrabrist. Du sätter in behandling med vitamin B12 och bokar in en
    uppföljande provtagning om en vecka.
    Nya prover efter en vecka visar (referensvärden): B-Hb 55 g/L (117-153); B-Retikulocyter
    125×109/L (28-115); B-MCV 119 fL (82-98).
    Patienten känner sig piggare och har inte längre ont på baksidan av låren.
    Du bedömer att behandlingen fungerar som den ska och att B-Hb stiger motsvarande 7 g/L per
    vecka som förväntat.
    Du beställer därför ny kontroll av blodstatus om två veckor samt beställer utredning för att ta reda
    på varför patienten har fått B12-brist.
    Ett högt S-Gastrin samt påvisbara parietalcellsantikroppar bekräftar din misstanke om
    bakomliggande autoimmun atrofisk gastrit, vilket även ses tydligt vid en senare gastroskopi.
    Vilken fortsatt behandling bör patienten nu få för sin autoimmuna atrofiska gastrit förutom vitamin
    B12?

    1. Ingen ytterligare behandling
    2. Inf. rituximab en gång per vecka i fyra veckor
    3. T. metotrexat en gång per vecka följt av folsyra dagen efter
    4. T. omeprazol 20 mg 1×1, T. amoxicillin 500 mg 2×2 samt T. metronidazol 400 mg 1×2 i 7 dagar
    5. T. prednisolon 20 mg per dag i tre veckor, nedtrappas därefter med 2,5 mg varannan till var tredje vecka till 10 mg per dag, därefter med 1,25 mg per dag var fjärde vecka
  6. På BVC träffar du 6 månader gamle Ulrik. Du studerar hans tillväxtkurva:
    Hur bör hans tillväxtkurva bedömas?

    1. normal tillväxtkurva
    2. avvikande tillväxt
    3. påverkad längdtillväxt
    4. bristande viktutveckling
    5. normal viktutveckling
  7. På BVC träffar du 6 månader gamle Ulrik. Du studerar hans tillväxtkurva.
    Eftersom tillväxtkurvan visar bristande viktutveckling initierar du en utredning på Vårdcentralen.
    Vilken är den den mest relevanta anamnestiska uppgiften?

    1. graviditet och förlossning
    2. sömnvanor och skrikattacker
    3. kost och tidigare sjukdomar
    4. ökad törst och ökade urinmängder
    5. hereditet för tillväxtavvikelser och celiaki
  8. På BVC träffar du 6 månader gamle Ulrik. Du studerar hans tillväxtkurva.
    Eftersom tillväxtkurvan visar bristande viktutveckling initierar du en utredning på Vårdcentralen.
    Ulrik har varit frisk och utan infektioner eller tecken på andra sjukdomar. Han fullammas var 6:e
    timme.
    Vad bedömer du är din bästa åtgärd nu?

    1. provtagning med fokus på tillväxthormoner
    2. komplettera amning med bröstmjölksersättning
    3. införa lagad mat med stöd av BVC-sköterska
    4. remittera till närmaste barnklinik
    5. rekommendera att öka amningen till var 3:e timme
  9. På BVC träffar du 6 månader gamle Ulrik. Du studerar hans tillväxtkurva.
    Eftersom tillväxtkurvan visar bristande viktutveckling initierar du en utredning på Vårdcentralen.
    Ulrik har varit frisk och utan infektioner eller tecken på andra sjukdomar. Han fullammas var 6:e
    timme.
    Införandet av lagad mat har gått rätt så bra.
    Du studerar tillväxtkurvan igen när Ulrik nu är 8 månader.
    Vad visar tillväxtkurvan?

    1. normal catch-up i viktutvecklingen
    2. normal längdtillväxt över tid
    3. han följer en egen "kanal" för tillväxt
    4. fortfarande en bristande viktutveckling
    5. generellt en avvikande tillväxt
  10. På BVC träffar du 6 månader gamle Ulrik. Du studerar hans tillväxtkurva.
    Eftersom tillväxtkurvan visar bristande viktutveckling initierar du en utredning på Vårdcentralen.
    Ulrik har varit frisk och utan infektioner eller tecken på andra sjukdomar. Han fullammas var 6:e
    timme.
    Införandet av lagad mat har gått rätt så bra.
    Du studerar tillväxtkurvan igen när Ulrik nu är 8 månader.
    Du noterar en bristande tillväxt och remitterar till barnklinik.
    Vilka är de mest relevanta uppgifterna du bör inkludera i remissen?

    1. anamnesuppgifter om graviditet och förlossning
    2. tillväxtkurvan och utvecklingsbedömning inklusive milstolpar
    3. tillväxtkurvan, information om föräldrarnas längd och sjukdomar
    4. information om hereditet för tillväxtavvikelser, familjesituation och sjukdomar
    5. provtagning för tyroidea, tillväxthormon och celiaki
  11. Du är läkare på en anestesiklinik . Anna, 55 år, kommer till dig för en preoperativ bedömning då
    hon ska genomgå en laparoskopisk kolecystektomi om två månader.
    Hon berättar för dig att hon känner sig helt frisk och att hon inte äter några mediciner.
    Du går igenom journalen, hälsodeklarationen och de prover som tagits, vilket visar att blodtrycket
    är 170/95 mmHg, BMI 33 kg/m och att hon har överkänslighet/allergi för sulfa, en gapförmåga
    på 4 cm och P-Kreatinin 67 µmol/L (referensvärde <90).
    Vilket fynd bör utredas vidare inför den kommande operationen?

    1. blodtryck 170/95 mmHg
    2. BMI 33 kg/m2
    3. gapförmåga 4 cm
    4. P-Kreatinin 67µmol/L
    5. överkänslighet/allergi mot sulfa
  12. Du är läkare på en anestesiklinik . Anna, 55 år, kommer till dig för en preoperativ bedömning då
    hon ska genomgå en laparoskopisk kolecystektomi om två månader.
    Hon berättar för dig att hon känner sig helt frisk och att hon inte äter några mediciner.
    Du går igenom journalen, hälsodeklarationen och de prover som tagits, vilket visar att blodtrycket
    är 170/95 mmHg, BMI 33 kg/m och att hon har överkänslighet/allergi för sulfa, en gapförmåga
    på 4 cm och P-Kreatinin 67 µmol/L (referensvärde <90).
    Du planerar för att Annas förhöjda blodtryck ska följas upp på hennes Hälsocentral inför
    operationen. Hennes blodprover är normala och hon har inga avvikelser i luftvägsbedömningen.
    Du konstaterar att hon är överviktig.
    Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i generell anestesi.
    Utöver propofol behöver du använda en kombination av läkemedel för adekvat generell anestesi
    under den laparoskopiska kolecystektomin.
    Vilken kombination?

    1. efedrin och etoricoxib
    2. lidocaine och noradrenalin
    3. penthotal och celocurin
    4. remifentanil och rocuronium
    5. suggamadex och fentanyl
  13. Du är läkare på en anestesiklinik . Anna, 55 år, kommer till dig för en preoperativ bedömning då
    hon ska genomgå en laparoskopisk kolecystektomi om två månader.
    Hon berättar för dig att hon känner sig helt frisk och att hon inte äter några mediciner.
    Du går igenom journalen, hälsodeklarationen och de prover som tagits, vilket visar att blodtrycket
    är 170/95 mmHg, BMI 33 kg/m och att hon har överkänslighet/allergi för sulfa, en gapförmåga
    på 4 cm och P-Kreatinin 67 µmol/L (referensvärde <90).
    Du planerar för att Annas förhöjda blodtryck ska följas upp på hennes Hälsocentral inför
    operationen. Hennes blodprover är normala och hon har inga avvikelser i luftvägsbedömningen.
    Du konstaterar att hon är överviktig. Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i
    generell anestesi.
    Utöver propofol behöver du använda en kombination av läkemedel för adekvat generell anestesi
    under den laparoskopiska kolecystektomin.
    Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i generell anestesi och planerar en
    totalintravenös anestesi (TIVA) som baseras på propofol, remifentanil och rocuronium.
    Hur bör du hantera Annas luftväg under anestesin?

    1. endotrakeal tub
    2. käklyft
    3. larynxmask (LMA)
    4. mask
    5. nasal högflödesgrimma
  14. Du är läkare på en anestesiklinik . Anna, 55 år, kommer till dig för en preoperativ bedömning då
    hon ska genomgå en laparoskopisk kolecystektomi om två månader.
    Hon berättar för dig att hon känner sig helt frisk och att hon inte äter några mediciner.
    Du går igenom journalen, hälsodeklarationen och de prover som tagits, vilket visar att blodtrycket
    är 170/95 mmHg, BMI 33 kg/m och att hon har överkänslighet/allergi för sulfa, en gapförmåga
    på 4 cm och P-Kreatinin 67 µmol/L (referensvärde <90).
    Du planerar för att Annas förhöjda blodtryck ska följas upp på hennes Hälsocentral inför
    operationen. Hennes blodprover är normala och hon har inga avvikelser i luftvägsbedömningen.
    Du konstaterar att hon är överviktig. Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i
    generell anestesi.
    Utöver propofol behöver du använda en kombination av läkemedel för adekvat generell anestesi
    under den laparoskopiska kolecystektomin.
    Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i generell anestesi och planerar en
    totalintravenös anestesi (TIVA) som baseras på propofol, remifentanil och rocuronium.
    En vecka före operationen får du svar från Annas Hälsocentral att hennes blodtryck efter insatt
    behandling är 130/80 mmHg.
    På operationsdagen kommer Anna fastande, får premedicinering och kommer in till operation.
    Du är med och söver Anna och får ta hand om luftvägen. Annas övervikt gör att det är lite svårt
    att få insyn i larynx vid laryngoskopin, så du är lite osäker på om du hamnat rätt med
    endotrachealtuben.
    Vilken är den bästa metoden att säkerställa korrekt placering av en endotrachealtub i
    luftvägarna?

    1. auskultation av lungor
    2. imma i tuben
    3. kapnografi
    4. pulsoxymetri
    5. synliga andningsrörelser
  15. Du är läkare på en anestesiklinik . Anna, 55 år, kommer till dig för en preoperativ bedömning då
    hon ska genomgå en laparoskopisk kolecystektomi om två månader.
    Hon berättar för dig att hon känner sig helt frisk och att hon inte äter några mediciner.
    Du går igenom journalen, hälsodeklarationen och de prover som tagits, vilket visar att blodtrycket
    är 170/95 mmHg, BMI 33 kg/m och att hon har överkänslighet/allergi för sulfa, en gapförmåga
    på 4 cm och P-Kreatinin 67 µmol/L (referensvärde <90).
    Du planerar för att Annas förhöjda blodtryck ska följas upp på hennes Hälsocentral inför
    operationen. Hennes blodprover är normala och hon har inga avvikelser i luftvägsbedömningen.
    Du konstaterar att hon är överviktig. Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i
    generell anestesi.
    Utöver propofol behöver du använda en kombination av läkemedel för adekvat generell anestesi
    under den laparoskopiska kolecystektomin.
    Du informerar Anna att operationen behöver genomföras i generell anestesi och planerar en
    totalintravenös anestesi (TIVA) som baseras på propofol, remifentanil och rocuronium.
    En vecka före operationen får du svar från Annas Hälsocentral att hennes blodtryck efter insatt
    behandling är 130/80 mmHg.
    På operationsdagen kommer Anna fastande, får premedicinering och kommer in till operation.
    Du är med och söver Anna och får ta hand om luftvägen. Annas övervikt gör att det är lite svårt
    att få insyn i larynx vid laryngoskopin, så du är lite osäker på om du hamnat rätt med
    endotrachealtuben.
    Du börjar ventilera på tuben och ser på anestesiapparatens bildskärm en fin koldioxidkurva och
    kan säkerställa att du intuberat rätt i luftvägarna. Anna sover gott, kirurgen får börja operera och
    du jobbar vidare med andra patienter. Narkossköterskan på salen fortsätter omhändertagandet
    av Anna.
    Två timmar senare blir du inringd till uppvakningsavdelningen (UVA) dit Anna kommit för en
    stund sedan. Sjuksköterkan på UVA meddelar att Anna har ”jätteont” och undrar vad hon ska
    göra. Du går snabbt till UVA och kan snabbt konstatera att ...
    · anestesi och operation gått som planerat utan komplikationer
    · Anna fick 5 mg morfin intravenöst före väckning
    · aktuellt blodtryck 180/95 mmHg, puls 120/min.
    · smärtskattning med VAS: 9/10.
    · Anna är vaken och adekvat med lite ansträngd andning och saturation 94 %.
    Vad är nu bästa behandling för Anna?

    1. T. etoricoxib
    2. fentanyl i.v.
    3. metoprolol i.v.
    4. T. morfin
    5. paracetamol i.v.
  16. En mamma kommer till Vårdcentralen med sin dotter som är 1 år och 10 månader. Flickan går
    på förskola och har varit frisk bortsett från de många olika övergående infektioner som drabbar
    barn.
    Flickan bär blöja men har börjat potträna. Hon har de senaste två dagarna varit ordentligt irriterad
    i blöjområdet. Mamman såg i samband med bad igår kväll att flickan är rejält rodnad runt anus.
    Rodnaden var välavgränsad och huden såg lite svullen ut. Området verkar klia och det verkar
    göra ont eftersom flickan vill inte bli tvättad.
    Kissa verkar gå bra men flickan blir ledsen och upprörd när hon ska bajsa. Mamman tolkar det
    som att det gör ont och undrar om det kan röra sig om springmask.
    Du bedömer att det rör sig om något annat än springmask givet den kliniska presentationen med
    ilsken, välavgränsade hudrodnad.
    Vilken diagnos?

    1. atopisk dermatit
    2. candida-infektion
    3. hudirritation av kontakt med faeces
    4. kontaktallergi
    5. stjärtfluss
  17. En mamma kommer till Vårdcentralen med sin dotter som är 1 år och 10 månader. Flickan går
    på förskola och har varit frisk bortsett från de många olika övergående infektioner som drabbar
    barn. Flickan bär blöja men har börjat potträna. Hon har de senaste två dagarna varit ordentligt
    irriterad i blöjområdet. Mamman såg i samband med bad igår kväll att flickan är rejält rodnad runt
    anus. Rodnaden var välavgränsad och huden såg lite svullen ut. Området verkar klia och det
    verkar göra ont eftersom flickan vill inte bli tvättad. Kissa verkar gå bra men flickan blir ledsen
    och upprörd när hon ska bajsa. Mamman tolkar det som att det gör ont och undrar om det kan
    röra sig om springmask.
    Du bedömer att det rör sig om något annat än springmask givet den kliniska presentationen med
    ilsken, välavgränsade hudrodnad.
    Du bedömer att flickan har en typisk stjärtfluss, som är vanlig hos små barn.
    Vilket prov behövs för att bekräfta diagnosen?

    1. hudodling (bekräftar staphylococcus aureus)
    2. det är en klinisk diagnos så inget prov behövs
    3. snabbtest för streptokocker grupp A
    4. direktmikroskopi som påvisar svamphyfer (candida)
    5. monospot snabbtest som påvisar antikroppar mot Epstein-Barr-virus
  18. En mamma kommer till Vårdcentralen med sin dotter som är 1 år och 10 månader. Flickan går
    på förskola och har varit frisk bortsett från de många olika övergående infektioner som drabbar
    barn. Flickan bär blöja men har börjat potträna. Hon har de senaste två dagarna varit ordentligt
    irriterad i blöjområdet. Mamman såg i samband med bad igår kväll att flickan är rejält rodnad runt
    anus. Rodnaden var välavgränsad och huden såg lite svullen ut. Området verkar klia och det
    verkar göra ont eftersom flickan vill inte bli tvättad. Kissa verkar gå bra men flickan blir ledsen
    och upprörd när hon ska bajsa. Mamman tolkar det som att det gör ont och undrar om det kan
    röra sig om springmask.
    Du bedömer att det rör sig om något annat än springmask givet den kliniska presentationen med
    ilsken, välavgränsade hudrodnad.
    Du bedömer att flickan har en typisk stjärtfluss, som är vanlig hos små barn.
    Du låter ta ett snabbtest för grupp A streptokocker från den rodnade huden runt anus. Testet
    utfaller positivt.
    Vilken behandling är förstahandsval?

    1. bensylpenicillin
    2. fenoxymetylpenicillin
    3. flukloxacillin
    4. klindamycin
    5. tetracyklin
  19. En mamma kommer till Vårdcentralen med sin dotter som är 1 år och 10 månader. Flickan går
    på förskola och har varit frisk bortsett från de många olika övergående infektioner som drabbar
    barn. Flickan bär blöja men har börjat potträna. Hon har de senaste två dagarna varit ordentligt
    irriterad i blöjområdet. Mamman såg i samband med bad igår kväll att flickan är rejält rodnad runt
    anus. Rodnaden var välavgränsad och huden såg lite svullen ut. Området verkar klia och det
    verkar göra ont eftersom flickan vill inte bli tvättad. Kissa verkar gå bra men flickan blir ledsen
    och upprörd när hon ska bajsa. Mamman tolkar det som att det gör ont och undrar om det kan
    röra sig om springmask.
    Du bedömer att det rör sig om något annat än springmask givet den kliniska presentationen med
    ilsken, välavgränsade hudrodnad.
    Du bedömer att flickan har en typisk stjärtfluss, som är vanlig hos små barn. Du låter ta ett
    snabbtest för grupp A streptokocker från den rodnade huden runt anus. Testet utfaller positivt.
    Du förskriver förstahandsvalet fenoxymetylpenicillin 25 mg/kg kroppsvikt × 3 i 7 dagar.
    Klindamycin är förbehållet de med allergi mot penicillin vilket det inte finns några uppgifter om att
    flickan har.
    Om flickan istället hade haft springmask hade du behövt ordinera ett annat läkemedel, som
    mamman kan köpa receptfritt på apoteket.
    Vilket läkemedel rör det sig om?

    1. pyrantel
    2. pyrazinamid
    3. pyrbendazol
    4. pyridoxin
    5. pyrvinium
  20. En mamma kommer till Vårdcentralen med sin dotter som är 1 år och 10 månader. Flickan går
    på förskola och har varit frisk bortsett från de många olika övergående infektioner som drabbar
    barn. Flickan bär blöja men har börjat potträna. Hon har de senaste två dagarna varit ordentligt
    irriterad i blöjområdet. Mamman såg i samband med bad igår kväll att flickan är rejält rodnad runt
    anus. Rodnaden var välavgränsad och huden såg lite svullen ut. Området verkar klia och det
    verkar göra ont eftersom flickan vill inte bli tvättad. Kissa verkar gå bra men flickan blir ledsen
    och upprörd när hon ska bajsa. Mamman tolkar det som att det gör ont och undrar om det kan
    röra sig om springmask.
    Du bedömer att det rör sig om något annat än springmask givet den kliniska presentationen med
    ilsken, välavgränsade hudrodnad.
    Du bedömer att flickan har en typisk stjärtfluss, som är vanlig hos små barn. Du låter ta ett
    snabbtest för grupp A streptokocker från den rodnade huden runt anus. Testet utfaller positivt.
    Du förskriver förstahandsvalet fenoxymetylpenicillin 25 mg/kg kroppsvikt × 3 i 7 dagar.
    Klindamycin är förbehållet de med allergi mot penicillin vilket det inte finns några uppgifter om att
    flickan har.
    Om flickan istället hade haft springmask hade föräldrarna kunnat köpa pyrvinium receptfritt på
    sitt apotek. En bieffekt av detta läkemedet är att avföringen färgas röd.
    Sex månader senare kommer pappan med flickan. Hon har då fått tre utslag i ansiktet, ett nära
    näsan och två bredvid och nedanför munnen. De kliar lite, är 8-10 mm i diameter och är belagda
    med en lite glansig, honungsgul, rätt tjock krusta. Flickan är i övrigt opåverkad, har inte feber,
    inga förkylningssymtom och inga lokala lymfadeniter.
    Vilken vanlig diagnos är mest sannolik utifrån den typiska beskrivningen av utslagen?

    1. herpes simplex
    2. höstblåsor
    3. mollusker
    4. svinkoppor
    5. vattkoppor
  21. På Hälsocentralen träffar du Ragnar, 75 år. Han söker hjälp för att han är olycklig och rädd. Han
    är övertygad om att hans ben håller på att ruttna bort och han anser att det är ett straff för de
    synder han har begått. På kvällarna säger han att han kan höra demoner som talar till honom.
    Ragnar har ingen tidigare känd sjukdom, tar inga mediciner och vid undersökning noteras helt
    normala ben för en 75-åring.
    Vilken sjukdom är det troligast att han lider av?

    1. bipolär sjukdom
    2. demenssjukdom
    3. depression
    4. schizoaffektivt syndrom
    5. schizofreni
  22. På Hälsocentralen träffar du Ragnar, 75 år. Han söker hjälp för att han är olycklig och rädd. Han
    är övertygad om att hans ben håller på att ruttna bort och han anser att det är ett straff för de
    synder han har begått. På kvällarna säger han att han kan höra demoner som talar till honom.
    Ragnar har ingen tidigare känd sjukdom, tar inga mediciner och vid undersökning noteras helt
    normala ben för en 75-åring.
    Du anser att Ragnar troligen har utvecklat en depression med psykotiska symptom.
    Vilken behandling anses vara effektivast och därför mest lämplig?

    1. ECT
    2. KBT
    3. mirtazapin
    4. sertralin
    5. TMS
  23. På Hälsocentralen träffar du Ragnar, 75 år. Han söker hjälp för att han är olycklig och rädd. Han
    är övertygad om att hans ben håller på att ruttna bort och han anser att det är ett straff för de
    synder han har begått. På kvällarna säger han att han kan höra demoner som talar till honom.
    Ragnar har ingen tidigare känd sjukdom, tar inga mediciner och vid undersökning noteras helt
    normala ben för en 75-åring.
    Du anser att Ragnar troligen har utvecklat en depression med psykotiska symptom.
    Du väljer att remittera Ragnar till psykiatrin där han läggs in och påbörjar ECT-behandling. Han
    undrar hur många behandlingar han kommer att få.
    Hur många ECT-behandlingar ingår normalt i en ECT-serie?

    1. 2-3
    2. 8-12
    3. 14-16
    4. 18-22
    5. 26-30
  24. På Hälsocentralen träffar du Ragnar, 75 år. Han söker hjälp för att han är olycklig och rädd. Han
    är övertygad om att hans ben håller på att ruttna bort och han anser att det är ett straff för de
    synder han har begått. På kvällarna säger han att han kan höra demoner som talar till honom.
    Ragnar har ingen tidigare känd sjukdom, tar inga mediciner och vid undersökning noteras helt
    normala ben för en 75-åring.
    Du anser att Ragnar troligen har utvecklat en depression med psykotiska symptom.
    Du väljer att remittera Ragnar till psykiatrin där han läggs in och påbörjar ECT-behandling. Han
    undrar hur många behandlingar han kommer att få.
    Du berättar för Ragnar att en ECT-serie ofta består av 8-12 behandlingar. Några dagar senare
    påbörjar du din tjänstgöring på psykiatrin och träffar då Ragnar på avdelningen.
    Du noterar då att han har blivit insatt på medicinering med oxazepam. Du tycker att det är ett
    märkligt val och föreslår avdelningsöverläkaren att ni ska avsluta behandlingen.
    Varför skulle behandling med oxazepam vara olämpligt i det här läget.

    1. höjer kramptröskel
    2. ökar risk för katatoni
    3. sänker blodtrycket
    4. äldre har högre risk för beroendeutveckling
    5. försämrar depressionen
  25. På Hälsocentralen träffar du Ragnar, 75 år. Han söker hjälp för att han är olycklig och rädd. Han
    är övertygad om att hans ben håller på att ruttna bort och han anser att det är ett straff för de
    synder han har begått. På kvällarna säger han att han kan höra demoner som talar till honom.
    Ragnar har ingen tidigare känd sjukdom, tar inga mediciner och vid undersökning noteras helt
    normala ben för en 75-åring.
    Du anser det troligaste att Ragnar har utvecklat en depression med psykotiska symptom.
    Du väljer att remittera Ragnar till psykiatrin där han läggs in och påbörjar ECT-behandling. Han
    undrar hur många behandlingar han kommer att få.
    Du berättar för Ragnar att en ECT-serie ofta består av 8-12 behandlingar. Några dagar senare
    påbörjar du din randning på psykiatrin. Du träffar då Ragnar på avdelningen. Du noterar då att
    han har blivit insatt på medicinering med oxazepam. Du tycker att det är ett märkligt val och
    föreslår avdelningsöverläkaren att ni ska avsluta behandlingen.
    Ni väljer att avsluta oxazepambehandlingen eftersom den höjer kramptröskeln och därmed
    försvårar ECT-behandlingen.
    När du informerar Ragnar om detta passar han på att berätta att han tror sig ha fått en biverkan
    av ECT-behandlingen.
    Vad är en relativt vanlig biverkan vid ECT-behandling?

    1. talsvårigheter
    2. nedsatt visuospatial förmåga
    3. permanent störning av närtidsminnet
    4. övergående störning av närtidsminnet
    5. nedsatt exekutiv funktion

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.