Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 26 november 2024, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 26 november 2024. 27 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber.
    Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har blodtryck 80/50 mmHg. Han
    andas snabbt med en andningsfrekvens på 33/min och har en kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel.
    Blodstatus visar leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L
    (referensvärde 0,5-2,2).
    Vad är den mest sannolika orsaken till auskultationsfynden?

    1. bronkospasm
    2. lungemboli
    3. lungödem
    4. pleuravätska
    5. pneumoni
  2. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel.
    Blodstatus visar leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L
    (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock.
    Vilket laboratorieprov är av störst betydelse för att bekräfta att pneumoni är orsaken till patientens
    tillstånd?

    1. blododling
    2. C-reaktivt protein
    3. D-dimer
    4. prokalcitoninnivå
    5. sputumodling för bakterier
  3. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel.
    Blodstatus visar leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L
    (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock.
    Det laboratorieprov som har störst betydelse för att bekräfta diagnosen samhällsförvärvad
    pneumoni med septisk chock är blododlingar.
    Du får via journaluppgifter kunskap om att patienten är tidigare frisk, inte använder några
    mediciner och inte har någon känd läkemedelsöverkänslighet.
    Förutom att ordinera mikrobiologiska odlingsprov ordinerar du även en intravenös vätskebolus och
    syrgas på mask.
    Vilken antibiotikabehandling bör ordineras?

    1. azitromycin
    2. bensylpenicillin + levofloxacin
    3. dalbavancin + erytromycin
    4. piperacillin/tazobactam
    5. vancomycin + cloxacillin
  4. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel. Blodstatus visar
    leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock. Det laboratorieprov som har störst betydelse för
    att bekräfta diagnosen samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock är blododlingar.
    Du får via journaluppgifter kunskap om att patienten är tidigare frisk, inte använder några
    mediciner och inte har någon känd läkemedelsöverkänslighet.
    Förutom att ordinera mikrobiologiska odlingsprov ordinerar du även en intravenös vätskebolus och
    syrgas på mask.
    Du bör välja att behandla med bensylpenicillin + levofloxacin.
    Du bedömer att patienten behöver en vårdnivå med täta kontroller och fortsatt intravenös
    vätsketillförsel.
    Vad bör du särskilt kontrollera för att bedöma patientens cirkulatoriska status och vätskestatus?

    1. andningsfrekvens
    2. blodtrycksvariationer
    3. elektrolytnivåer
    4. hjärtfrekvens
    5. urinproduktion
  5. En 55-årig man inkommer till Akutmottagningen efter att under senaste dygnet fått ihållande hosta,
    andningsbesvär och feber. Vid ankomsten är patienten allvarligt påverkad, lätt förvirrad och har
    blodtryck 80/50 mmHg. Han andas snabbt med en andningsfrekvens på 33 /min och har en
    kroppstemperatur på 39,5 °C.
    Auskultation av lungorna avslöjar bilateralt nedsatt andningsljud och rassel. Blodstatus visar
    leukocytos med höga nivåer av neutrofiler och P-Laktat 6,2 mmol/L (referensvärde 0,5-2,2).
    Den mest sannolika orsaken är infiltrat av infektiös orsak. Du misstänker i första hand svår
    samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock. Det laboratorieprov som har störst betydelse för
    att bekräfta diagnosen samhällsförvärvad pneumoni med septisk chock är blododlingar.
    Du får via journaluppgifter kunskap om att patienten är tidigare frisk, inte använder några
    mediciner och inte har någon känd läkemedelsöverkänslighet.
    Förutom att ordinera mikrobiologiska odlingsprov ordinerar du även en intravenös vätskebolus och
    syrgas på mask. Du bör välja att behandla med bensylpenicillin + levofloxacin.
    Du bedömer att patienten behöver en vårdnivå med täta kontroller och fortsatt intravenös
    vätsketillförsel.
    För att bedöma patientens cirkulatoriska status och vätskestatus bör du ge särskilt akt på
    urinproduktionen.
    Blodtrycket är fortsatt lågt trots en snabb infusion av 1000 ml vätska. Du kommer överens med
    IVA-jouren om att fortsatt handläggning på IVA är indicerad.
    Vilken parameter är mest användbar för att utvärdera patientens respons på behandlingarna?

    1. P-CRP
    2. P-Glukos
    3. P-Laktat
    4. B-SR
    5. P-Troponin
  6. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Vilken diagnos bör du i första hand misstänka?

    1. kotkompression
    2. lumbago
    3. multipel scleros
    4. sen cytostatikabiverkan
    5. skelettmetastas
  7. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft en bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det något
    du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Vad?

    1. allmäntillstånd: vilken ork och kondition har patienten
    2. autonom dysfunktion: patientens förmåga att kissa normalt
    3. osteoporos: om patienten har en känd benskörhet eller haft upprepade frakturer
    4. smärtutstrålning: om smärtan patienten upplever strålar ut mot benen
    5. tidsförloppet: när och hur snabbt nervpåverkan har uppkommit
  8. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft en bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det något
    du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    Vad är nu viktigt att fokusera på vid statustagning?

    1. Bröstundersökning
    2. Bukstatus
    3. Lungstatus
    4. Nervstatus
    5. Ryggpalpation
  9. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft en bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det något
    du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    Ett utförligt nervstatus utförs och visar på tydlig motorisk påverkan i de nedre extremiteterna och
    sensibilitetsnedsättning upp till mamillhöjd.
    Vilken utredningsmodalitet bör du föreslå i detta skede?

    1. DT
    2. MR
    3. PET-DT
    4. slätröntgen
    5. ultraljud
  10. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft en bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    En MR av hela ryggraden genomförs inom några timmar. Denna visar på en skelettmetastas i
    Th5-kotan som trycker mot medulla och orsakar en medullakompression vilket stämmer väl
    överens med dina statusfynd.
    Vilken jourlinje bör du nu kontakta?

    1. kirurgi
    2. neurologi
    3. onkologi
    4. ortopedi
    5. ryggkirurgi
  11. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft en bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det något
    du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    En MR av hela ryggraden genomförs inom några timmar. Denna visar på en skelettmetastas i
    Th5-kotan som trycker mot medulla och orsakar en medullakompression vilket stämmer väl
    överens med dina statusfynd.
    Du kontaktar ryggkirurgjouren för att diskutera fortsatt handläggning. Då patienten är frisk, vid
    gott allmäntillstånd och endast har en synlig metastas samt haft ett snabbt insjuknandeförlopp
    beslutas att patienten ska transporteras till Umeå för operation inom ett dygn.
    Vad är viktigt att du ordinerar i detta skede för att minska patientens neurologiska symtom i
    väntan på operation?

    1. alvedon
    2. gabapentin
    3. kortison
    4. morfin
    5. NSAID
  12. Du arbetar som läkare vid Lasarettet i Lycksele och just denna helg är du jour på
    Akutmottagningen. En 65-årig kvinna söker akut vård. Hon opererades för 6 år sedan för
    vänstersidig bröstcancer men hade innan dess varit väsentligen frisk och är inte ordinerad några
    läkemedel.
    Hon fick postoperativt adjuvant strålbehandling mot bröstet samt 6 månaders
    cytostatikabehandling, följt av 5 års endokrin behandling (Tamoxifen). Under uppföljningen har
    patienten varit recidivfri, och för ett år sedan avslutades alla cancerkontroller.
    Sedan en tid tillbaka har hon börjat känna av en diffus smärta i bröstryggen som sedan debuten
    tilltagit. Hon söker nu akut vård eftersom smärtan blivit outhärdlig och hon upplever
    svaghetskänsla i benen och sensibilitetsnedsättning i fötterna. Du noterar även att hon måste
    använda levande stöd för att ta sig från väntrummet till undersökningsrummet.
    Eftersom patienten tidigare har haft en bröstcancer och relativt nyligt avslutat sin endokrina
    behandling misstänker du recidiv i form av skelettmetastas som trycker mot medulla och ger
    nervpåverkan.
    För att kunna bedöma patientens möjlighet att återfå full nervfunktion efter behandling är det
    något du särskilt bör belysa vid anamnesupptagningen.
    Tidsförloppet är avgörande för att bedöma sannolikheten för att symtomen kan reverseras. Har
    symtomen pågått under veckor/månader minskar sannolikheten att nervfunktionen ska komma
    tillbaka helt efter behandling. Om däremot symtomen uppkommit snabbt såsom de senaste
    dagarna/timmarna, finns det bättre utsikter att en snabbt insatt behandling gör att patienten återfår
    normala nervfunktioner.
    I detta fall uppger patienten att hon först uppmärksammade ryggsmärtan för 1 månad sedan och
    att nervpåverkan utvecklats under de senaste 2 dygnen.
    En MR av hela ryggraden genomförs inom några timmar. Denna visar på en skelettmetastas i
    Th5 som trycker mot medulla och orsakar en medullakompression vilket stämmer väl överens
    med dina statusfynd.
    Du kontaktar ryggkirurgjouren för att diskutera fortsatt handläggning. Då patienten är frisk, vid
    gott allmäntillstånd och endast har en synlig metastas samt haft ett snabbt insjuknandeförlopp
    beslutas att patienten ska transporteras till Umeå för operation inom ett dygn.
    Högdos kortison ska ordineras för att minska svullnaden kring metastasen och därigenom
    minska trycket på medulla.
    Patienten opereras efterföljande dag och nervsymtomen går snabbt nästan helt i regress.
    Ytterligare utredning med mammografi samt DT thorax/buk visar inga tecken på ytterligare
    fjärrspridning eller lokalrecidiv.
    Vilken onkologisk efterbehandling blir i första hand aktuell för denna patient?

    1. cytostatikabehandling
    2. immunterapi
    3. radiojodbehandling
    4. strålbehandling
    5. tyrokinasinhibitor
  13. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos.
    Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit stressigt på sistone. Hon har
    också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes.
    Anna-Karins BMI är 32 kg/m², blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min.
    Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)
    B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46)
    P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2)
    P-frittT4 11,2 pmol/L (12–22)
    Vilken av hennes riskfaktorer är starkast förknippad med utvecklingen av typ 2-diabetes?

    1. alltför fettrik kost
    2. obesitas
    3. stillasittande livsstil
    4. stress
    5. ärftlighet för diabetes
  14. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min.
    Provsvar (referensvärden): Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH
    2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4 11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes.
    Du konstaterar att Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48
    mmol/mol i kombination med symtom.
    Du vill sätta in läkemedelsbehandling.
    Vilken är förstahandsbehandlingen av nydebuterad typ 2-diabetes?

    1. metformin
    2. insulinfrisättare
    3. DPP-4 hämmare
    4. SGLT2-hämmare
    5. läkemedel som ökar insulinkänsligheten
  15. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min. Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4
    11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Du konstaterar att
    Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol i
    kombination med symtom. Du vill sätta in läkemedelsbehandling.
    Du ordinerar Anna-Karin T. metformin 500 mg 1×1 med målet att successivt höja dosen till 1×3.
    För att följa upp insatt behandling ber du patienten att ta nya prover om 6–8 veckor. Du planerar
    att då undersöka bland annat blodstatus, njurfunktion, elektrolyter, tyreoideaprover, HbA1c och
    lipider.
    När finns det indikation att ta prov på C-peptid?

    1. för att kontrollera leverfunktionen hos patienter som behandlas med metformin
    2. för att monitorera glukoskontrollen hos patienter med insulinbehandling
    3. för rutinscreening av patienter med misstänkt diabetes
    4. för att kontrollera sköldkörtelfunktionen hos patienter med hypotyreos
    5. för att skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes
  16. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min. Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4
    11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Du konstaterar att
    Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol i
    kombination med symtom. Du vill sätta in läkemedelsbehandling. Du ordinerar Anna-Karin T.
    metformin 500 mg 1×1 med målet att successivt höja dosen till 1×3.
    För att följa upp insatt behandling ber du patienten att ta nya prover om 6–8 veckor. Du planerar
    att då undersöka bland annat blodstatus, njurfunktion, elektrolyter, tyreoideaprover, HbA1c och
    lipider.
    C-peptid används när man vill skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes mellitus. Du har en stark
    misstanke att Anna-Karin har diabetes mellitus typ 2 och väljer därför att avstå provtagning av C-
    peptid just nu.
    Du känner till att förhöjt blodsocker påverkar blodkärlen i kroppen och på lång sikt kan leda till att
    både små och stora blodkärl tar skada.
    När Anna-Karin kommer till dig för ett uppföljande läkarbesök efter 3 månader berättar hon att
    hon inte har några besvär med sina fötter.
    Du palperar bilateralt hennes a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior
    Med tanke på patientens fotstatus, vilken ytterligare åtgärd bör du vidta?

    1. undersöka vibrationssinnet med monofilament
    2. informera patienten att hon bör undersöka sina fötter en gång i månaden
    3. undersöka smärt- och beröringssinnet med stämgaffel
    4. det behövs ingen ytterligare åtgärd vid typ 2 diabetes
    5. inspektera fötterna för eventuella förhårdnader och sprickor
  17. Anna-Karin, en 38-årig kvinna, söker vård på Hälsocentralen på grund av att hon den senaste
    tiden varit tröttare än vanligt, extra törstig och fått kissa ofta. Hon har sedan tidigare levotyroxin-
    behandlad hypotyreos. Hon berättar att hon har ett stillasittande arbete men att det har varit
    stressigt på sistone. Hon har också haft svårare att orka laga mat så det har ofta blivit snabbmat.
    Hennes mamma har typ 2 diabetes och hon undrar om hon också kan ha fått diabetes. Anna-
    Karins BMI är 32 kg/m, blodtryck 132/82 mmHg och puls 83/min. Provsvar (referensvärden):
    Kreatinin 62 µmol/L (<90)); B-HbA1c 53 mmol/mol (31-46); P-TSH 2,4 mIU/L (0,27–4,2); P-frittT4
    11,2 pmol/L (12–22)
    Obesitas (BMI ≥30 kg/m2) är den starkaste riskfaktorn för typ 2-diabetes. Du konstaterar att
    Anna-Karin uppfyller kriterier (enl. WHO) för typ 2-diabetes: B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol i
    kombination med symtom. Du vill sätta in läkemedelsbehandling.
    Du ordinerar Anna-Karin T. metformin 500 mg 1×1 med målet att successivt höja dosen till 1×3.
    För att följa upp insatt behandling ber du patienten att ta nya prover om 6–8 veckor. Du planerar
    att då undersöka bland annat blodstatus, njurfunktion, elektrolyter, tyreoideaprover, HbA1c och
    lipider. C-peptid används när man vill skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes. C-peptid används när
    man vill skilja mellan typ 1 och typ 2 diabetes mellitus. Du har en stark misstanke att Anna-Karin
    har diabetes mellitus typ 2 och väljer därför att avstå provtagning av C-peptid just nu.
    Du känner till att förhöjt blodsocker påverkar blodkärlen i kroppen och på lång sikt kan leda till att
    både små och stora blodkärl tar skada. När Anna-Karing kommer till ett uppföljande läkarbesök
    till dig efter 3 månader berättar hon att hon inte har några besvär med sina fötterna. Du palperar
    bilateralt hennes a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior
    Utöver palpation av pulsar, inspekterar du fötterna för att identifiera eventuella förhårdnader,
    sprickor och sår. Du kontrollerar vibrationssinne med stämgaffel och känsel med monofilament.
    Du uppmuntrar patienten att undersöka sina fötter dagligen för att inte missa eventuella sår. Alla
    utförda undersökningar är helt normala och du konstaterar att patienten inte har neuropati.
    Du kommer på att du har glömt att bedöma om patienten har nefropati.
    Vilket prov är lämpligast för att undersöka om det föreligger tidiga tecken på diabetesnefropati?

    1. U-Albumin/Kreatinin
    2. U-elfores
    3. P-Cystatin C-eGFR
    4. P-Kreatinin
    5. P-Urea
  18. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Vilken sjukdom lider han troligen av?

    1. ADHD
    2. depression
    3. GAD
    4. paniksyndrom
    5. tvångssyndrom
  19. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression.
    Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att bedöma svårighetsgraden av
    depressionen.
    Vilken skattningsskala är mest lämplig?

    1. MADRS
    2. MINI
    3. WURS
    4. Y-BOCS
    5. YMRS
  20. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression. Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att
    bedöma svårighetsgraden av depressionen.
    Efter anamnes, somatisk undersökning och ifylld skattningsskala (MADRS) gör du bedömningen
    att Nils lider av en medelsvår depression. Han önskar läkemedelsbehandling.
    Vilket är ett förstahandspreparat för läkemedelsbehandling av medelsvår depression?

    1. bensodiazepiner
    2. MAO hämmare
    3. SNRI
    4. SSRI
    5. tricykliska antidepressiva
  21. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression. Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att
    bedöma svårighetsgraden av depressionen.
    Efter anamnes, somatisk undersökning och ifylld skattningsskala (MADRS) gör du bedömningen
    att Nils lider av en medelsvår depression. Han önskar läkemedelsbehandling.
    Du påbörjar läkemedelsbehandlingen med SSRI-preparatet Sertralin.
    När Nils kommer på återbesök några veckor senare är han väldigt nöjd med behandlingen, han
    mår toppen, han behöver nästan inte sova alls men har ändå mycket energi, han pratar fort och
    hoppar mellan olika ämnen så att det blir svårt att följa hans resonemang. Han har stora planer
    och håller på att starta ett nytt företag.
    Vilken sjukdom bör du misstänka?

    1. ADHD
    2. bipolär sjukdom
    3. cykloid psykos:
    4. paniksyndrom
    5. schizofreni
  22. Du är ST-läkare på en Hälsocentral och träffar Nils, en 40-årig man.
    Nils söker hjälp därför att han sedan åtminstone 4–5 veckor känner sig nedstämd, trött,
    lättirriterad, har mycket ångest och ingen aptit. Han har dessutom svårt att koncentrera sig och
    sover dåligt. Detta påverkar både hans arbetsförmåga och hur han fungerar hemma.
    Nils lider mest troligt av en depression. Du vill använda en skattningsskala som hjälper dig att
    bedöma svårighetsgraden av depressionen.
    Efter anamnes, somatisk undersökning och ifylld skattningsskala (MADRS) gör du bedömningen
    att Nils lider av en medelsvår depression. Han önskar läkemedelsbehandling.
    Du påbörjar läkemedelsbehandlingen med SSRI-preparatet Sertralin.
    När Nils kommer på återbesök några veckor senare är han väldigt nöjd med behandlingen, han
    mår toppen, han behöver nästan inte sova alls men har ändå mycket energi, han pratar fort och
    hoppar mellan olika ämnen så att det blir svårt att följa hans resonemang. Han har stora planer
    och håller på att starta ett nytt företag.
    Du misstänker mani/hypomani och alltså en bipolär sjukdom.
    Du remitterar patienten till psykiatrin. Där inleder man litium-behandling.
    Vilket organ/vävnad är extra viktigt att kontrollera regelbundet?

    1. benmärgen
    2. huden
    3. levern
    4. njurarna
    5. skelettet
  23. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Pojken lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser.
    Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Hur fastställs i första hand diagnosen celiaki hos Arvid förutom analys av Arvids serumnivåer av
    IgA?

    1. gliadin-antikroppar
    2. HLA-typning (HLA DQ2 och DQ8)
    3. endomysium-antikroppar
    4. transglutaminas-antikroppar
    5. antikroppar mot deamiderad gliadinpeptid
  24. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du ska kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Vilken är den typiska utbredningen av enteropatin vid celiaki?

    1. främst i colon transversum
    2. främst i esofagus och i ventrikeln
    3. i princip var som helst i tunntarmen
    4. distalt om pylorus och främst proximala tunntarmen
    5. i colon och främst distalt om flexuren
  25. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du skall kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Du beskriver för familjen att enteropatin vid celiaki typiskt drabbar tunntarmen distalt om pylorus
    och proximala tunntarmen.
    Vilken kost ska rekommenderas?

    1. fri från proteiner från vete, råg och korn
    2. reducerad mängd proteiner från vete, råg och korn, i kombination med probiotika
    3. reducerad mängd proteiner från vete, råg och korn
    4. reducerad mängd vetestärkelse och laktos i kombination laktaskapslar
    5. fri från vetestärkelse och laktos
  26. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du skall kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Du beskriver för familjen att enteropatin vid celiaki typiskt drabbar tunntarmen distalt om pylorus
    och proximala tunntarmen.
    Du berättar att Arvid måste ha en glutenfri kost, dvs helt fri från proteiner från vete, råg och korn.
    Hur länge måste Arvid stå på glutenfri kost?

    1. i minst 6 månader följt av provokation
    2. tills endoskopisk utläkning i tarmen
    3. så länge Arvid har symtom från magen
    4. tills Arvid vuxit klart oavsett symtom
    5. resten av livet oavsett symtom
  27. Föräldrarna söker vård på Hälsocentralen för sin 10-årige son Arvid. Han lider nämligen av
    långdragna och återkommande magsmärtor, viktnedgång, lös avföring, svullen buk och mycket
    gaser. Givet Arvids anamnes och status misstänker du att pojken drabbats av celiaki.
    Din misstanke bekräftas genom mer än 10-faldigt förhöjda transglutaminas-antikroppar vid två
    separata provtillfällen.
    Nu undrar föräldrarna vad det är för fel i magen. För att du skall kunna beskriva på ett enkelt sätt
    så försöker du minnas det du tidigare lärt dig om celiaki.
    Du minns att enteropatin vid celiaki typiskt drabbar tunntarmen distalt om pylorus och proximala
    tunntarmen. Du berättar att Arvid måste ha en glutenfri kost, dvs fri från proteiner från vete, råg
    och korn.
    Arvid kommer för resten av sitt liv behöva helt undvika föda med gluten.
    Efter att du har informerat om behandling och uppföljning undrar föräldrarna nu om celiaki är en
    vanlig sjukdom.
    Vad är den ungefärliga prevalensen av celiaki Sverige?

    1. 0,01%
    2. 0,1%
    3. 1%
    4. 10%
    5. 15%

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.