Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 26 september 2024, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 26 september 2024. 28 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. Du arbetar på en Hälsocentral i Lillebyn, där du ska träffa Sofia, 23 år. Sofia söker vård för trötthet
    och yrsel som sedan 6 månader långsamt tilltagit.
    Sofia berättar att hon har rikliga menstruationer. Hon blöder i 5 dagar och under de första dagarna
    behöver hon använda både tampong och binda för att inte blöda igenom.
    Sofia äter all mat, försöker att äta varierat med mycket grönsaker. Sofia tycker att hon lever
    hälsosamt, dricker sparsamt med alkohol och röker inte.
    Sköterskan som har bokat Sofias besök hos dig passade på att ta de klassiska
    ”trötthetsproverna”:
    Provsvar (referens):
    B-LPK 4,5·10 /L (3,5–8,8)
    B-TPK 172·10 /L (165–387)
    B-Hb 89 g/L (117–153)
    B-MCV 88 fL (82–98)
    SR 8 (<20)
    CRP <5 mg/L (<5),
    P-TSH 3,8 mU/L (0,4–4,0)
    P-Kreatinin 62 µmol/L (45–90)
    P-Calcium-joniserat 1,23 mmol/L (1,15–1,35)
    faste P-glukos 5,3 mmol/L (4,0–6,0).
    Sofias rikliga menstruationer skulle kunna förklara det låga blodvärdet men proverna stämmer inte
    riktigt. Ett av värdena är oväntat.
    Vad borde du förvänta dig givet Sofias sjukhistoria?

    1. B-LPK >8,8·109
    2. LPK <3,5 x 109
    3. MCV <82
    4. MCV >98
    5. SR >20
  2. Du arbetar på en Hälsocentral i Lillebyn, där du ska träffa Sofia, 23 år. Sofia söker vård för trötthet
    och yrsel som sedan 6 månader långsamt tilltagit. Sofia berättar att hon har rikliga menstruationer.
    Hon blöder i 5 dagar och under de första dagarna behöver hon använda både tampong och binda
    för att inte blöda igenom.
    Sofia äter all mat, försöker att äta varierat med mycket grönsaker. Sofia tycker att hon lever
    hälsosamt, dricker sparsamt med alkohol och röker inte.
    Sköterskan som har bokat Sofias besök hos dig passade på att ta de klassiska
    ”trötthetsproverna”:
    Provsvar (referens):
    B-LPK 4,5·109/L (3,5–8,8); B-TPK 172·109/L (165–387); B-Hb 89 g/L (117–153)
    B-MCV 88 fL (82–98)
    SR 8 (<20); CRP <5 mg/L (<5); P-TSH 3,8 mU/L (0,4–4,0); P-Kreatinin 62 µmol/L (45–90)
    P-Calcium-joniserat 1,23 mmol/L (1,15–1,35); faste P-glukos 5,3 mmol/L (4,0–6,0).
    Sofias rikliga menstruationer skulle kunna förklara det låga blodvärdet men proverna stämmer inte
    riktigt. Ett av värdena är oväntat.
    Du bör ha förväntat dig att se ett lågt B-MCV.
    Eftersom proverna inte riktigt stämmer så går du vidare med ytterligare provtagning.
    Vilket prov utöver B-retikulocyter, P-järn och S-ferritin är särskilt motiverat?

    1. ALAT
    2. blodstatus med diff
    3. bilirubin
    4. homocystein
    5. LD
  3. Du arbetar på en Hälsocentral i Lillebyn, där du ska träffa Sofia, 23 år. Sofia söker vård för trötthet
    och yrsel som sedan 6 månader långsamt tilltagit. Sofia berättar att hon har rikliga menstruationer.
    Hon blöder i 5 dagar och under de första dagarna behöver hon använda både tampong och binda
    för att inte blöda igenom.
    Sofia äter all mat, försöker att äta varierat med mycket grönsaker. Sofia tycker att hon lever
    hälsosamt, dricker sparsamt med alkohol och röker inte.
    Sköterskan som har bokat Sofias besök hos dig passade på att ta de klassiska
    ”trötthetsproverna”: Provsvar (referens): B-LPK 4,5·109/L (3,5–8,8); B-TPK 172·109/L (165–387);
    B-Hb 89 g/L (117–153); B-MCV 88 fL (82–98); SR 8 (<20); CRP <5 mg/L (<5); P-TSH 3,8 mU/L
    (0,4–4,0); P-Kreatinin 62 µmol/L (45–90); P-Calcium-joniserat 1,23 mmol/L (1,15–1,35); faste P-
    glukos 5,3 mmol/L (4,0–6,0).
    Sofias rikliga menstruationer skulle kunna förklara det låga blodvärdet men proverna stämmer inte
    riktigt. Du bör ha förväntat dig att se ett lågt B-MCV. Eftersom proverna inte riktigt stämmer så går
    du vidare med ytterligare provtagning.
    Proverna visar B-retikulocyter 19·109 /L (26–124), P-Järn 4 µmol/L (9–34), S-ferritin 6 µg/L (13–
    150) och P-Homocystein 38 µmol/L (<15).
    Du ser att Sofia har låga järnvärden så du förskriver järntabletter men vill fortsätta utreda anemin.
    Vad är ett lämpligt nästa steg i utredningen?

    1. mäta S-Kobalamin och S-Folat
    2. provtagning fHb × 3
    3. rektoskopi
    4. remiss för koloskopi
    5. remiss till gynekolog
  4. Du arbetar på en Hälsocentral i Lillebyn, där du ska träffa Sofia, 23 år. Sofia söker vård för trötthet
    och yrsel som sedan 6 månader långsamt tilltagit. Sofia berättar att hon har rikliga menstruationer.
    Hon blöder i 5 dagar och under de första dagarna behöver hon använda både tampong och binda
    för att inte blöda igenom.
    Sofia äter all mat, försöker att äta varierat med mycket grönsaker. Sofia tycker att hon lever
    hälsosamt, dricker sparsamt med alkohol och röker inte.
    Sköterskan som har bokat Sofias besök hos dig passade på att ta de klassiska
    ”trötthetsproverna”: Provsvar (referens): B-LPK 4,5·109/L (3,5–8,8); B-TPK 172·109/L (165–387);
    B-Hb 89 g/L (117–153); B-MCV 88 fL (82–98); SR 8 (<20); CRP <5 mg/L (<5); P-TSH 3,8 mU/L
    (0,4–4,0); P-Kreatinin 62 µmol/L (45–90); P-Calcium-joniserat 1,23 mmol/L (1,15–1,35); faste P-
    glukos 5,3 mmol/L (4,0–6,0).
    Sofias rikliga menstruationer skulle kunna förklara det låga blodvärdet men proverna stämmer inte
    riktigt. Du bör ha förväntat dig att se ett lågt B-MCV. Eftersom proverna inte riktigt stämmer så går
    du vidare med ytterligare provtagning.
    Proverna visar B-retikulocyter 19·109 /L (26–124), P-Järn 4 µmol/L (9–34), S-ferritin 6 µg/L (13–
    150) och P-Homocystein 38 µmol/L (<15). Du ser att Sofia har låga järnvärden så du förskriver
    järntabletter men vill fortsätta utreda anemin.
    Du ordinerar tillskott av järn och beställer provtagning för vitamin B12 och folat.
    Provsvar visar S-Folat 2 nmol/L (7-46) och S-Kobalamin 354 pmol/L (150-500).
    Sofia har alltså både en järnbrist och en folatbrist, vilket förklarar den normocytära anemin. Sofias
    rikliga menstruationer skulle kunna förklara järnbristen men varför har hon en folatbrist?
    Du kan inte riktigt släppa Sofia utan fortsätter utredningen med ytterligare provtagning.
    Vilken provtagning utöver F-Kalprotektin är rimlig utifrån vad utredningen hittills har visat?

    1. Laktasgenotypning med PCR-LCD
    2. F-mikroskopi
    3. Transglutaminas-antikroppar och IgA-antikroppar
    4. Helicobacter pylori i feces
    5. Antikroppstest för Helicobacter pylori
  5. Du arbetar på en Hälsocentral i Lillebyn, där du ska träffa Sofia, 23 år. Sofia söker vård för trötthet
    och yrsel som sedan 6 månader långsamt tilltagit. Sofia berättar att hon har rikliga menstruationer.
    Hon blöder i 5 dagar och under de första dagarna behöver hon använda både tampong och binda
    för att inte blöda igenom.
    Sofia äter all mat, försöker att äta varierat med mycket grönsaker. Sofia tycker att hon lever
    hälsosamt, dricker sparsamt med alkohol och röker inte.
    Sköterskan som har bokat Sofias besök hos dig passade på att ta de klassiska
    ”trötthetsproverna”: Provsvar (referens): B-LPK 4,5·109/L (3,5–8,8); B-TPK 172·109/L (165–387);
    B-Hb 89 g/L (117–153); B-MCV 88 fL (82–98); SR 8 (<20); CRP <5 mg/L (<5); P-TSH 3,8 mU/L
    (0,4–4,0); P-Kreatinin 62 µmol/L (45–90); P-Calcium-joniserat 1,23 mmol/L (1,15–1,35); faste P-
    glukos 5,3 mmol/L (4,0–6,0).
    Sofias rikliga menstruationer skulle kunna förklara det låga blodvärdet men proverna stämmer inte
    riktigt. Du bör ha förväntat dig att se ett lågt B-MCV. Eftersom proverna inte riktigt stämmer så går
    du vidare med ytterligare provtagning.
    Proverna visar B-retikulocyter 19·109 /L (26–124), P-Järn 4 µmol/L (9–34), S-ferritin 6 µg/L (13–
    150) och P-Homocystein 38 µmol/L (<15). Du ser att Sofia har låga järnvärden så du förskriver
    järntabletter men vill fortsätta utreda anemin.
    Du ordinerar tillskott av järn och beställer provtagning för vitamin B12 och folat. Provsvar visar S-
    Folat 2 nmol/L (7-46) och S-Kobalamin 354 pmol/L (150-500).
    Sofia har alltså både en järnbrist och en folatbrist, vilket förklarar den normocytära anemin. Sofias
    rikliga menstruationer skulle kunna förklara järnbristen men varför har hon en folatbrist? Du kan
    inte riktigt släppa Sofia utan fortsätter utredningen med ytterligare provtagning.
    Proverna visar transglutaminas-antikroppar 112 U/ml (< 7), IgA 2,23 g/L (0,88-4,5) och F-
    kalprotektin 20 mg/kg (positivt > 100).
    Provsvaren bör ge dig en stark misstanke att Sofia lider av ett specifikt tillstånd.
    Vilket tillstånd?

    1. celiaki
    2. atrofisk gastrit
    3. inflammation i gastrointestinalkanalen
    4. bakteriell överväxt i tarmen
    5. pancreasinsufficiens
  6. Du arbetar på Barnavårdscentralen (BVC) och träffar Sia, som är 4 veckor gammal.
    Hon är första barnet, föddes efter en normal graviditet och partus och lever med båda föräldrarna.
    Flickan helammas och beskrivs som välmående.
    Föräldrarna berättar att de oroar sig för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
    Vilket är det viktigaste preventiva rådet för att minska risken för SIDS?

    1. barnet ska sova på rygg
    2. barnet ska använda napp
    3. barnet ska inte sova i samma säng som sina föräldrar
    4. barnet ska inte sova för varmt
    5. barnet ska om möjligt ammas
  7. Du arbetar på Barnavårdscentralen (BVC) och träffar Sia, som är 4 veckor gammal.
    Hon är första barnet, föddes efter en normal graviditet och partus och lever med båda föräldrarna.
    Flickan helammas och beskrivs som välmående.
    Föräldrarna berättar att de oroar sig för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
    Att låta barnet sova på rygg har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
    Vid 6 månaders ålder träffar du återigen Sia på BVC och ska bedöma hennes psykomotoriska
    utveckling. Hon kan flytta föremål mellan händerna, har ett nyanserat joller, vänder runt på plant
    underlag, sitter stadigt utan stöd och har inga nyföddhetsreflexer kvar.
    Ett av fynden vid undersökningen är oväntat vi hennes ålder.
    Vilket?

    1. flyttar föremål mellan händerna
    2. har ett nyanserat joller
    3. vänder runt på plant underlag
    4. sitter stadigt utan stöd
    5. har inte kvar några nyföddhetsreflexer
  8. Du arbetar på Barnavårdscentralen (BVC) och träffar Sia, som är 4 veckor gammal. Hon är första
    barnet, föddes efter en normal graviditet och partus och lever med båda föräldrarna. Flickan
    helammas och beskrivs som välmående.
    Föräldrarna berättar att de oroar sig för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
    Att låta barnet sova på rygg har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
    Vid 6 månaders ålder träffar du återigen Sia på BVC och ska bedöma hennes psykomotoriska
    utveckling. Hon kan flytta föremål mellan händerna, har ett nyanserat joller, vänder runt på plant
    underlag, sitter stadigt utan stöd och har inga nyföddhetsreflexer kvar.
    Sia uppvisar då normal psykomotorisk utveckling men det är oväntat att hon vid 6 månaders ålder
    kan sitta utan stöd.
    Den här dagen har du en intresserad läkarstudent som följer med dig och som gärna vill veta mer
    om råd om mat till små barn. Du berättar gärna mer.
    Vilket extra tillskott rekommenderas till alla barn i Sverige upp till två års ålder?

    1. folat
    2. järn
    3. vitamin A
    4. vitamin C
    5. vitamin D
  9. Du arbetar på Barnavårdscentralen (BVC) och träffar Sia, som är 4 veckor gammal. Hon är första
    barnet, föddes efter en normal graviditet och partus och lever med båda föräldrarna. Flickan
    helammas och beskrivs som välmående.
    Föräldrarna berättar att de oroar sig för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
    Att låta barnet sova på rygg har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
    Vid 6 månaders ålder träffar du återigen Sia på BVC och ska bedöma hennes psykomotoriska
    utveckling. Hon kan flytta föremål mellan händerna, har ett nyanserat joller, vänder runt på plant
    underlag, sitter stadigt utan stöd och har inga nyföddhetsreflexer kvar.
    Sia uppvisar då normal psykomotorisk utveckling men det är oväntat att hon vid 6 månaders ålder
    kan sitta utan stöd.
    Den här dagen har du en intresserad läkarstudent som följer med dig och som gärna vill veta mer
    om råd om mat till små barn. Du berättar gärna mer.
    Alla barn under 2 års ålder behöver D-vitamintillskott varje dag.
    Vilket är skälet till detta?

    1. minska risken för kolik
    2. främja god koagulation
    3. förebygga rakit
    4. främja neurologisk utveckling
    5. främja synutvecklingen
  10. Du arbetar på Barnavårdscentralen (BVC) och träffar Sia, som är 4 veckor gammal. Hon är
    första barnet, föddes efter en normal graviditet och partus och lever med båda föräldrarna.
    Flickan helammas och beskrivs som välmående.
    Föräldrarna berättar att de oroar sig för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
    Att låta barnet sova på rygg har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
    Vid 6 månaders ålder träffar du återigen Sia på BVC och ska bedöma hennes psykomotoriska
    utveckling. Hon kan flytta föremål mellan händerna, har ett nyanserat joller, vänder runt på plant
    underlag, sitter stadigt utan stöd och har inga nyföddhetsreflexer kvar.
    Sia uppvisar då normal psykomotorisk utveckling men det är oväntat att hon vid 6 månaders
    ålder kan sitta utan stöd.
    Den här dagen har du en intresserad läkarstudent som följer med dig och som gärna vill veta
    mer om råd om mat till små barn. Du berättar gärna mer.
    Alla barn under 2 års ålder behöver D-vitamintillskott varje dag och huvudskälet är att förebygga
    rakit.
    Drygt 3 år senare kommer Sia på 4 års-kontroll till sjuksköterskan på BVC. Sjuksköterskan vill
    ha din hjälp att tolka Sias tillväxtkurva.
    Vad, om något, bör föranleda en åtgärd från din sida?

    1. inget
    2. utvecklingen av huvudomfånget
    3. längdutvecklingen
    4. kvot vikt/längd vid 2 års ålder
    5. viktutvecklingen
  11. Du arbetar på Barnavårdscentralen (BVC) och träffar Sia, som är 4 veckor gammal. Hon är
    första barnet, föddes efter en normal graviditet och partus och lever med båda föräldrarna.
    Flickan helammas och beskrivs som välmående.
    Föräldrarna berättar att de oroar sig för plötslig spädbarnsdöd (SIDS).
    Att låta barnet sova på rygg har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.
    Vid 6 månaders ålder träffar du återigen Sia på BVC och ska bedöma hennes psykomotoriska
    utveckling. Hon kan flytta föremål mellan händerna, har ett nyanserat joller, vänder runt på plant
    underlag, sitter stadigt utan stöd och har inga nyföddhetsreflexer kvar.
    Sia uppvisar då normal psykomotorisk utveckling men det är oväntat att hon vid 6 månaders
    ålder kan sitta utan stöd.
    Den här dagen har du en intresserad läkarstudent som följer med dig och som gärna vill veta mer
    om råd om mat till små barn. Du berättar gärna mer.
    Alla barn under 2 års ålder behöver D-vitamintillskott varje dag och huvudskälet är att förebygga
    rakit.
    Drygt 3 år senare kommer Sia på 4 års-kontroll till sjuksköterskan på BVC. Hon vill ha din hjälp
    att tolka Sias tillväxtkurva.
    Tillväxtkurvan visar att flickan har normal längdtillväxt och huvudomfång, men ökar snabbt i vikt
    och har utvecklat obesitas.
    Flickan följs kommande år på Barn- och ungdomsmottagningen och får regelbundet träffa en
    dietist.
    Vilket tillväxtmönster ses vanligen hos ett barn med obesitas?

    1. perioder av stillastående längdtillväxt växelvis med perioder av viss återhämtning
    2. kortare slutlängd jämfört med normalviktiga
    3. under puberteten så växer längden hos barn med fetma mer än hos normalviktiga
    4. längden accelererar efter några år av viktökning
    5. långsam längdtillväxt parallellt med viktacceleration
  12. Karin, 79 år, kommer till Akutmottagningen efter att hon har blivit biten av en katt på höger lår för
    5 timmar sedan då hon befann sig på en lantgård. Såret var kontaminerat av jord men hon
    tvättade omedelbart såret med tvål och rinnande vatten.
    När du undersöker henne markerar hon ömhet inom ett cirka 4 cm stort område och du ser
    tydliga punktionssår efter kattens tänder.
    Du bör misstänka en infektion orsakad av en specifik bakterie.
    Vilken bakterie?

    1. Bartonella henselae
    2. Fusobacterium nucleatum
    3. Pasteurella multocida
    4. Staphylococcus aureus
    5. Streptococcus pyogenes
  13. Karin, 79 år, kommer till Akutmottagningen efter att hon har blivit biten av en katt på höger lår för
    5 timmar sedan då hon befann sig på en lantgård. Såret var kontaminerat av jord men hon
    tvättade omedelbart såret med tvål och rinnande vatten.
    När du undersöker henne markerar hon ömhet inom ett cirka 4 cm stort område och du ser
    tydliga punktionssår efter kattens tänder.
    Du bör i första hand misstänka Pasteurella multocida efter ett kattbett med tidiga
    infektionssymtom (< 24 timmar).
    Karin är i övrigt frisk, har inga kända allergier och kattbettet är lokaliserat till mjukdelar och är inte
    lednära.
    Vilken antibiotikabehandling bör du i första hand ordinera?

    1. amoxicillin-klavulansyra
    2. azitromycin
    3. fenoximetylpenicillin
    4. flukloxacillin
    5. klindamycin
  14. Karin, 79 år, kommer till Akutmottagningen efter att hon har blivit biten av en katt på höger lår för
    5 timmar sedan då hon befann sig på en lantgård. Såret var kontaminerat av jord men hon
    tvättade omedelbart såret med tvål och rinnande vatten.
    När du undersöker henne markerar hon ömhet inom ett cirka 4 cm stort område och du ser
    tydliga punktionssår efter kattens tänder.
    Du bör i första hand misstänka Pasteurella multocida efter ett kattbett med tidiga
    infektionssymtom (< 24 timmar).
    Karin är i övrigt frisk, har inga kända allergier och kattbettet är lokaliserat till mjukdelar och är inte
    lednära.
    Du förskriver därför fenoximetylpenicillin (penicillin V) 1 g 1×3 i 10 dagar.
    Om kattbettet istället hade varit nära en ledkapsel, vilken antibiotikabehandling borde du istället
    ha ordinerat?

    1. amoxicillin-klavulansyra
    2. azitromycin
    3. doxycyklin
    4. flukloxacillin
    5. klindamycin
  15. Karin, 79 år, kommer till Akutmottagningen efter att hon har blivit biten av en katt på höger lår för
    5 timmar sedan då hon befann sig på en lantgård. Såret var kontaminerat av jord men hon
    tvättade omedelbart såret med tvål och rinnande vatten.
    När du undersöker henne markerar hon ömhet inom ett cirka 4 cm stort område och du ser
    tydliga punktionssår efter kattens tänder.
    Du bör i första hand misstänka Pasteurella multocida efter ett kattbett med tidiga
    infektionssymtom (< 24 timmar).
    Karin är i övrigt frisk, har inga kända allergier och kattbettet är lokaliserat till mjukdelar och är inte
    lednära.
    Du förskriver därför fenoximetylpenicillin (penicillin V) 1 g 1×3 i 10 dagar.
    Om kattbettet istället hade varit nära en ledkapsel så borde du i stället ha ordinerat amoxicillin-
    klavulansyra.
    Apoteket återkopplar till dig att både fenoximetylpenicillin och amoxicillin-klavulansyra är
    restnoterat.
    Vilket antibiotika bör du därmed i första hand ordinera?

    1. azitromycin
    2. cefadroxil
    3. doxycyklin
    4. flukloxacillin
    5. klindamycin
  16. Karin, 79 år, kommer till Akutmottagningen efter att hon har blivit biten av en katt på höger lår för
    5 timmar sedan då hon befann sig på en lantgård. Såret var kontaminerat av jord men hon
    tvättade omedelbart såret med tvål och rinnande vatten.
    När du undersöker henne markerar hon ömhet inom ett cirka 4 cm stort område och du ser
    tydliga punktionssår efter kattens tänder.
    Du bör i första hand misstänka Pasteurella multocida efter ett kattbett med tidiga
    infektionssymtom (< 24 timmar).
    Karin är i övrigt frisk, har inga kända allergier och kattbettet är lokaliserat till mjukdelar och är inte
    lednära.
    Du förskriver därför fenoximetylpenicillin (penicillin V) 1 g 1×3 i 10 dagar.
    Om kattbettet istället hade varit nära en ledkapsel så borde du i stället ha ordinerat amoxicillin-
    klavulansyra.
    Både fenoximetylpenicillin och amoxicillin-klavulansyra var restnoterat på apoteket så du
    ordinerar i stället doxycyklin.
    Eftersom Karin befann sig på en lantgård då hon blev biten och såret var kontaminerat av jord så
    finns det risk för tetanus.
    Hon kan inte uppge om hon är vaccinerad mot tetanus och du kan inte hitta några uppgifter om
    sådan vaccinering i hennes journal.
    Hur bör du agera?

    1. ingen ytterligare åtgärd behövs
    2. ordinera grundvaccination mot stelkramp 0+1+6 månader
    3. ordinera immunoglobulin mot tetanus
    4. ordinera immunoglobulin mot tetanus och starta grundvaccination stelkramp
    5. ordinera stelkrampsvaccin i form av boosterdos
  17. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan.
    Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten upplever patienten nedsatt
    känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du noterar ingen direkt smärta vid
    palpation av underben, fotled eller fot.
    Vilken diagnos bör du misstänka?

    1. akut ischemi
    2. djup ventrombos
    3. gikt
    4. kompartmentsyndrom
    5. stressfraktur
  18. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan.
    Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten upplever patienten nedsatt
    känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du noterar ingen direkt smärta vid
    palpation av underben, fotled eller fot.
    Man måste i detta fall misstänka akut ischemi i foten.
    Akut ischemi kännetecknas av smärta (pain), blekhet (pallor), avsaknad av perifera pulsar
    (pulselessness), nedsatt känsel (parestesia) och nedsatt motorik (paralysis).
    Vilket av dessa symptom är viktigast när du bedömer hur bråttom det är att återställa
    cirkulationen?

    1. pain
    2. pallor
    3. pulselessness
    4. parestesia
    5. paralysis
  19. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan. Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten
    upplever patienten nedsatt känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du
    noterar ingen direkt smärta vid palpation av underben, fotled eller fot.
    Man måste i detta fall misstänka akut ischemi i foten. Akut ischemi kännetecknas av smärta
    (pain), blekhet (pallor), avsaknad av perifera pulsar (pulselessness), nedsatt känsel (parestesia)
    och nedsatt motorik (paralysis).
    Eventuell påverkan på motorik i tår och fotled (paralys) är viktigast för att värdera hur bråttom det
    är att återställa cirkulationen i extremiteten. Patienten uppvisade endast lätt motorikpåverkan i
    tårna.
    Hur lång tid har man vid kritiskt ischemi på sig att återställa cirkulationen hos en tidigare kärlfrisk
    individ innan man får irreversibla skador i den ischemiska extremiteten?

    1. 2-4 timmar
    2. 4-6 timmar
    3. 6-8 timmar
    4. 8-10 timmar
    5. 10-12 timmar
  20. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan. Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten
    upplever patienten nedsatt känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du
    noterar ingen direkt smärta vid palpation av underben, fotled eller fot.
    Man måste i detta fall misstänka akut ischemi i foten. Akut ischemi kännetecknas av smärta
    (pain), blekhet (pallor), avsaknad av perifera pulsar (pulselessness), nedsatt känsel (parestesia)
    och nedsatt motorik (paralysis).
    Eventuell påverkan på motorik i tår och fotled (paralys) är viktigast för att värdera hur bråttom det
    är att återställa cirkulationen i extremiteten. Patienten uppvisade endast lätt motorikpåverkan i
    tårna.
    Man brukar ange att man med en kärlfrisk individ som får en akut ischemi i en extremitet har
    mellan 4 och 6 timmar på sig att återställa cirkulationen. Efter denna tid får man irreversibla
    skador i extremiteten.
    När du undersöker patienten på Akutmottagningen (inkluderande ankeltrycksmätning på båda
    benen) undersöker du närmare höger ben som uppvisar ischemi och noterar palpabel fotpuls
    samt en mycket tydlig puls i knävecket..
    Vilken diagnos måste man misstänka orsakar den akuta ischemin i vänster ben?

    1. akutisering av en kronisk ischemi
    2. dissektion av a. poplitea
    3. emboli
    4. entrapment
    5. popliteaaneurysm
  21. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan. Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten
    upplever patienten nedsatt känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du
    noterar ingen direkt smärta vid palpation av underben, fotled eller fot.
    Man måste i detta fall misstänka akut ischemi i foten. Akut ischemi kännetecknas av smärta
    (pain), blekhet (pallor), avsaknad av perifera pulsar (pulselessness), nedsatt känsel (parestesia)
    och nedsatt motorik (paralysis).
    Eventuell påverkan på motorik i tår och fotled (paralys) är viktigast för att värdera hur bråttom det
    är att återställa cirkulationen i extremiteten. Patienten uppvisade endast lätt motorikpåverkan i
    tårna.
    Man brukar ange att man med en kärlfrisk individ som får en akut ischemi i en extremitet har
    mellan 4 och 6 timmar på sig att återställa cirkulationen. Efter denna tid får man irreversibla
    skador i extremiteten.
    När du undersöker patienten på Akutmottagningen (inkluderande ankeltrycksmätning på båda
    benen) undersöker du närmare höger ben som uppvisar ischemi och noterar palpabel fotpuls
    samt en mycket tydlig puls i knävecket..
    Patienten blev framgångsrikt behandlad för ett popliteaaneurysm i det ischemiska vänstra benet
    och planerades för utredning av popliteaaneurysm i det högra benet.
    Vilken ytterligare diagnos bör utredas vid popliteaaneurysm?

    1. bukaortaaneurysm
    2. claudicatio intermittens
    3. förmaksflimmer
    4. hypertoni
    5. ischemisk hjärtsjukdom
  22. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan. Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten
    upplever patienten nedsatt känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du
    noterar ingen direkt smärta vid palpation av underben, fotled eller fot.
    Man måste i detta fall misstänka akut ischemi i foten. Akut ischemi kännetecknas av smärta
    (pain), blekhet (pallor), avsaknad av perifera pulsar (pulselessness), nedsatt känsel (parestesia)
    och nedsatt motorik (paralysis).
    Eventuell påverkan på motorik i tår och fotled (paralys) är viktigast för att värdera hur bråttom det
    är att återställa cirkulationen i extremiteten. Patienten uppvisade endast lätt motorikpåverkan i
    tårna.
    Man brukar ange att man med en kärlfrisk individ som får en akut ischemi i en extremitet har
    mellan 4 och 6 timmar på sig att återställa cirkulationen. Efter denna tid får man irreversibla
    skador i extremiteten.
    När du undersöker patienten på Akutmottagningen (inkluderande ankeltrycksmätning på båda
    benen) undersöker du närmare höger ben som uppvisar ischemi och noterar palpabel fotpuls
    samt en mycket tydlig puls i knävecket..
    Patienten blev framgångsrikt behandlad för ett popliteaaneurysm i det ischemiska vänstra benet
    och planerades för utredning av popliteaaneurysm i det högra benet.
    Man måste kontrollera om patienten har bukaortaaneurysm.
    För denna patient blev det inga komplikationer efter revaskulariseringen, men ibland drabbas
    revaskulariserade patienter av reperfusionssyndrom, som i sin tur kan orsaka akut
    kompartmentsyndrom. Det leder typiskt till mycket svår smärta.
    Vilket ytterligare symptom är typiskt?

    1. distala underbenet och foten blir kalla
    2. foten blir rodnad
    3. förlust av tåmotorik
    4. nedsatta reflexer
    5. svullen och konsistensökad muskulatur
  23. En 73-årig man kommer till Akutmottagningen på grund av smärta i vänster fot. Smärtan började
    plötsligt för en timme sedan. Vid undersökning av foten är den blek och vid beröring av foten
    upplever patienten nedsatt känsel perifert på foten och på tårna. Foten är inte svullen och du
    noterar ingen direkt smärta vid palpation av underben, fotled eller fot.
    Man måste i detta fall misstänka akut ischemi i foten. Akut ischemi kännetecknas av smärta
    (pain), blekhet (pallor), avsaknad av perifera pulsar (pulselessness), nedsatt känsel (parestesia)
    och nedsatt motorik (paralysis).
    Eventuell påverkan på motorik i tår och fotled (paralys) är viktigast för att värdera hur bråttom det
    är att återställa cirkulationen i extremiteten. Patienten uppvisade endast lätt motorikpåverkan i
    tårna.
    Man brukar ange att man med en kärlfrisk individ som får en akut ischemi i en extremitet har
    mellan 4 och 6 timmar på sig att återställa cirkulationen. Efter denna tid får man irreversibla
    skador i extremiteten.
    När du undersöker patienten på Akutmottagningen (inkluderande ankeltrycksmätning på båda
    benen) undersöker du närmare höger ben som uppvisar ischemi och noterar palpabel fotpuls
    samt en mycket tydlig puls i knävecket..
    Patienten blev framgångsrikt behandlad för ett popliteaaneurysm i det ischemiska vänstra benet
    och planerades för utredning av popliteaaneurysm i det högra benet.
    Man måste kontrollera om patienten har bukaortaaneurysm.
    För denna patient blev det inga komplikationer efter revaskulariseringen, men ibland drabbas
    revaskulariserade patienter av reperfusionssyndrom, som i sin tur kan orsaka akut
    kompartmentsyndrom. Det leder typiskt till mycket svår smärta.
    Kompartmentsyndrom efter reperfusion debuterar med svår smärta samt svullen och
    konsistensökad muskulatur några timmar efter reperfusionen.
    Misstänker man detta måste patienten omgående tas till operation för fasciotomier, varvid man
    klyver de 4 fasciorna i underbenet. Om detta inte görs kan muskulaturen skadas allvarligt och i
    värsta fall kan det sluta med en amputation av underbenet och foten.
    Förutom svåra smärtor kan patientens kompartmentsyndrom orsaka ett annat tillstånd.
    Vilket tillstånd?

    1. djup ventrombos
    2. myoglobinemi med risk för sekundär njursvikt
    3. långvariga myrkrypningar i foten
    4. svullnad av fotled och fot i flera veckor
    5. svår smärta från distala foten
  24. 21-åriga Nina följs upp i primärvården där hon ordinerats behandling för depression.
    Efter en månads medicinering med T. escitalopram 10 mg 1×1 mår hon bra med avseende på
    nedstämdhet. Hon har inte längre ångest, sover bra på natten, kan se fram emot fritidsaktiviteter
    och har livslust.
    Vad hon oroas för är att hon har kvarstående minnes- och koncentrationssvårigheter som
    besvärar henne mycket både på arbetet och hemma.
    Vad bör du informera henne om?

    1. att det med tanke på koncentrationssvårigheterna finns anledning att misstänka ADHD
    2. hon behöver remitteras till en specialist för utredning av minne och kognition
    3. man bör lägga till ytterligare en antidepressiv medicin för att behandla resterande symtom
    4. det kan ta längre tid för kognitiva symtom att gå i regress än depressionssymtom
    5. det är vanligt med bestående kognitiva svårigheter efter en depressiv episod
  25. 21-åriga Nina följs upp i primärvården där hon ordinerats behandling för depression.Efter en
    månads medicinering med T. escitalopram 10 mg 1×1 mår hon bra med avseende på
    nedstämdhet. Hon har inte längre ångest, sover bra på natten, kan se fram emot fritidsaktiviteter
    och har livslust.
    Vad hon oroas för är att hon har kvarstående minnes- och koncentrationssvårigheter som
    besvärar henne mycket både på arbetet och hemma.
    Du gav Nina lugnande besked med avseende på de kognitiva svårigheterna.
    Det har nu gått ett år och Nina mår fortsatt bra men har fortfarande problem med
    koncentrationssvårigheter. Hon har haft det stressig i arbetet och fått klagomål av chefen på
    grund av att hon har kommit för sent till möten, avbryter andra och har missat flera deadlines.
    Sedan uppbrottet från hennes sambo har det varit svårt att sköta hushållet, t.ex. diska och städa
    och hon har missat att betala räkningar. Nina undrar om hon kan tänkas lida av ADHD.
    Vilken fråga bör du i första hand ställa för att motivera vidare utredningar med frågeställningen
    ADHD?

    1. Har du tidigare fått positiva effekter av amfetamin?
    2. Har du nära släktingar med diagnosen ADHD?
    3. Har du haft dessa problem före 12 års ålder?
    4. Har du missbrukat alkohol eller läkemedel?
    5. Har du fullständiga betyg från gymnasiet?
  26. 21-åriga Nina följs upp i primärvården där hon ordinerats behandling för depression. Efter en
    månads medicinering med T. escitalopram 10 mg 1×1 mår hon bra med avseende på
    nedstämdhet. Hon har inte längre ångest, sover bra på natten, kan se fram emot fritidsaktiviteter
    och har livslust.
    Vad hon oroas för är att hon har kvarstående minnes- och koncentrationssvårigheter som
    besvärar henne mycket både på arbetet och hemma. Du gav Nina lugnande besked med
    avseende på de kognitiva svårigheterna.
    Det har nu gått ett år och Nina mår fortsatt bra men har fortfarande problem med
    koncentrationssvårigheter. Hon har haft det stressig i arbetet och fått klagomål av chefen på
    grund av att hon har kommit för sent till möten, avbryter andra och har missat flera deadlines.
    Sedan uppbrottet från hennes sambo har det varit svårt att sköta hushållet, t.ex. diska och städa
    och hon har missat att betala räkningar. Nina undrar om hon kan tänkas lida av ADHD.
    Nina uppger att hon hade svårt att koncentrera sig och sitta still redan vid sju års ålder och hade
    hjälp av en speciallärare och kunde då lära sig läsa och skriva. Hon berättar också att hennes
    mamma har sagt att hon var ett livligt barn som ofta kom i konflikt med sina kamrater.
    Vad blir din nästa åtgärd som läkare i primärvård?

    1. sätta in patienten på bupropion
    2. sömnstabilisering
    3. planera fördjupad utredning i primärvård
    4. ringa arbetsgivaren för att bekräfta anamnesen
    5. skriva remiss till specialistpsykiatrin för utredning
  27. 21-åriga Nina följs upp i primärvården där hon ordinerats behandling för depression. Efter en
    månads medicinering med T. escitalopram 10 mg 1×1 mår hon bra med avseende på
    nedstämdhet. Hon har inte längre ångest, sover bra på natten, kan se fram emot fritidsaktiviteter
    och har livslust.
    Vad hon oroas för är att hon har kvarstående minnes- och koncentrationssvårigheter som
    besvärar henne mycket både på arbetet och hemma. Du gav Nina lugnande besked med
    avseende på de kognitiva svårigheterna och det har nu gått ett år.
    Nina mår fortsatt bra men har fortfarande problem med koncentrationssvårigheter. Hon har haft
    det stressig i arbetet och fått klagomål av chefen på grund av att hon har kommit för sent till
    möten, avbryter andra och har missat flera deadlines.
    Sedan uppbrottet från hennes sambo har det varit svårt att sköta hushållet, t.ex. diska och städa
    och hon har missat att betala räkningar. Nina undrar om hon kan tänkas lida av ADHD.
    Nina uppger att hon hade svårt att koncentrera sig och sitta still redan vid sju års ålder och hade
    hjälp av en speciallärare och kunde då lära sig läsa och skriva. Hon berättar också att hennes
    mamma har sagt att hon var ett livligt barn som ofta kom i konflikt med sina kamrater.
    Efter en fördjupad utredning i primärvård så kvarstår misstanken om ADHD. Som läkare i
    primärvård skickar du därför en remiss till psykiatrin. Den neuropsykiatriska utredningen visar att
    hon har diagnosen ADHD, medelsvår form.
    Med vilket läkemedel är det mest lämpligt att inleda behandling vid ADHD för vuxna?

    1. bupropion
    2. dexamfetamin
    3. guanfacin
    4. metylfenidat
    5. modafinil
  28. 21-åriga Nina följs upp i primärvården där hon ordinerats behandling för depression. Efter en
    månads medicinering med T. escitalopram 10 mg 1×1 mår hon bra med avseende på
    nedstämdhet. Hon har inte längre ångest, sover bra på natten, kan se fram emot fritidsaktiviteter
    och har livslust.
    Vad hon oroas för är att hon har kvarstående minnes- och koncentrationssvårigheter som
    besvärar henne mycket både på arbetet och hemma. Du gav Nina lugnande besked med
    avseende på de kognitiva svårigheterna och det har nu gått ett år.
    Nina mår fortsatt bra men har fortfarande problem med koncentrationssvårigheter. Hon har haft
    det stressig i arbetet och fått klagomål av chefen på grund av att hon har kommit för sent till
    möten, avbryter andra och har missat flera deadlines.
    Sedan uppbrottet från hennes sambo har det varit svårt att sköta hushållet, t.ex. diska och städa
    och hon har missat att betala räkningar. Nina undrar om hon kan tänkas lida av ADHD.
    Nina uppger att hon hade svårt att koncentrera sig och sitta still redan vid sju års ålder och hade
    hjälp av en speciallärare och kunde då lära sig läsa och skriva. Hon berättar också att hennes
    mamma har sagt att hon var ett livligt barn som ofta kom i konflikt med sina kamrater.
    Efter en fördjupad utredning i primärvård så kvarstår misstanken om ADHD. Som läkare i
    primärvård skickar du därför en remiss till psykiatrin. Den neuropsykiatriska utredningen visar att
    hon har diagnosen ADHD, medelsvår form.
    Nu har specialistpsykiatrin startat behandling med metylfenidat och initialt är det viktigt att följa
    Ninas vikt.
    Varför?

    1. metylfenidat doseras efter vikt
    2. metylfenidat kan orsaka anorexia nervosa
    3. metylfenidat kan ge viktnedgång
    4. metylfenidat ökar aptiten
    5. metylfenidat försvårar ortorexi

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.