Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 21 maj 2024, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 21 maj 2024. 28 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. En 35-årig kvinna söker vård på Hälsocentralen eftersom hon sedan två veckor noterat en knöl till
    höger på halsen och hon är orolig för att det kan vara cancer. Hon har egentligen inga besvär av
    knölen.
    Du palperar en 2 cm knöl i vad du uppfattar som höger tyreoidealob.
    Vilken anamnestisk uppgift är tillsammans med hereditet viktigast för att stödja misstanken om
    tyreoideacancer?

    1. exponering för joniserande strålning
    2. exponering för UV-strålning
    3. högt jodintag i kosten
    4. lågt jodintag i kosten
    5. prematur födelse
  2. En 35-årig kvinna söker vård på Hälsocentralen eftersom att hon sedan två veckor noterat en knöl
    till höger på halsen och hon är orolig för att det kan vara cancer. Hon har egentligen inga besvär av
    knölen. Du palperar en 2 cm knöl i vad du uppfattar som höger tyreoidealob.
    Patienten har ingen hereditet för tyreoideacancer och har inte varit utsatt för någon känd
    joniserande strålning som du vet är en av de viktigaste kända riskfaktorerna för tyreoideacancer.
    Hon är helt frisk frånsett knölen på halsen.
    Vilket laboratorieprov har högst prioritet i utredning av en knöl i tyreoidea?

    1. T3
    2. T4
    3. TPO
    4. TRAK
    5. TSH
  3. En 35-årig kvinna söker vård på Hälsocentralen eftersom att hon sedan två veckor noterat en knöl
    till höger på halsen och hon är orolig för att det kan vara cancer. Hon har egentligen inga besvär av
    knölen. Du palperar en 2 cm knöl i vad du uppfattar som höger tyreoidealob.
    Patienten har ingen hereditet för tyreoideacancer och har inte varit utsatt för någon känd
    joniserande strålning som du vet är en av de viktigaste kända riskfaktorerna för tyreoideacancer.
    Hon är helt frisk frånsett knölen på halsen.
    Patienten har ett normalt värde på S-TSH och du behöver således inte ta några kompletterande
    prover.
    Vilken remiss bör du utfärda?

    1. datortomografi hals
    2. MRT hals
    3. FDG-PET/CT
    4. tyreoideascintigrafi
    5. ultraljud tyreoidea
  4. En 35-årig kvinna söker dig på distriktsläkarmottagningen eftersom hon sedan två veckor noterat
    en knöl till höger på halsen och hon är orolig för att det kan vara cancer, men har egentligen inga
    besvär av knölen. Du palperar en 2 cm knöl i vad du uppfattar som höger tyreoidealob.
    Patienten har ingen hereditet för tyreoideacancer och har inte varit utsatt för någon känd
    joniserande strålning som du vet är en av de viktigaste kända riskfaktorerna för tyreoideacancer.
    Hon är i övrigt frisk. Patienten har ett helt normalt TSH och du behöver således inte ta några
    kompletterande prover.
    Som nästa steg i utredningen remitterar du patienten till radiologerna för ultraljudsundersökning av
    tyreoidea. Remisssvaret lyder att ”i höger lob finns en solitär lågekogen knöl mätande 2 cm,
    klassas EU-TIRADS 4 och helt normalt fynd avseende lymfkörtlar”.
    Radiologen har även tagit en finnålscytologi enligt sin rutin.
    Vad bör du göra med anledning av detta ultraljudssvar?

    1. invänta cytologisvaret
    2. remiss till kirurg
    3. be henne söka på nytt om knölen växer
    4. remiss datortomografi hals med kontrast
    5. remiss till onkolog
  5. En 35-årig kvinna söker dig på distriktsläkarmottagningen eftersom sedan två veckor noterat en
    knöl till höger på halsen och hon är orolig för att det kan vara cancer, men har egentligen inga
    besvär av knölen. Du palperar en 2 cm knöl i vad du uppfattar som höger tyreoidealob.
    Patienten har ingen hereditet för tyreoideacancer och har inte varit utsatt för någon känd
    joniserande strålning som du vet är en av de viktigaste kända riskfaktorerna för tyreoideacancer.
    Hon är i övrigt frisk. Patienten har ett helt normalt TSH och du behöver således inte ta några
    kompletterande prover.
    Som nästa steg i utredningen remitterar du patienten till radiologerna för ultraljudsundersökning av
    tyreoidea. Remisssvaret lyder att ”i höger lob finns en solitär lågekogen knöl mätande 2 cm,
    klassas EU-TIRADS 4 och helt normalt fynd avseende lymfkörtlar”. Man har även tagit en
    finnålscytologi enligt sin rutin.
    Du inväntar lugnt det kompletterande cytologisvaret för att ha en komplett grund för din
    bedömning.
    En vecka senare kommer svaret ”Bethesda-score 4, bild som vid follikulär neoplasi”.
    Vilken typ av remiss bör du utfärda?

    1. datortomografi hals med kontrast
    2. till endokrinolog
    3. till kirurg
    4. till klinisk genetiker
    5. till onkolog
  6. En 35-årig kvinna söker dig på distriktsläkarmottagningen eftersom hon sedan två veckor noterat
    en knöl till höger på halsen och hon är orolig för att det kan vara cancer, men har egentligen inga
    besvär av knölen. Du palperar en 2 cm knöl i vad du uppfattar som höger tyreoidealob.
    Patienten har ingen hereditet för tyreoideacancer och har inte varit utsatt för någon känd
    joniserande strålning som du vet är en av de viktigaste kända riskfaktorerna för tyreoideacancer.
    Hon är i övrigt frisk. Patienten har ett helt normalt TSH och du behöver således inte ta några
    kompletterande prover.
    Som nästa steg i utredningen remitterar du patienten till radiologerna för ultraljudsundersökning av
    tyreoidea. Remisssvaret lyder att ”i höger lob finns en solitär lågekogen knöl mätande 2 cm,
    klassas EU-TIRADS 4 och helt normalt fynd avseende lymfkörtlar”. Man har även tagit en
    finnålscytologi enligt sin rutin.
    Du inväntar lugnt det kompletterande cytologisvaret för att ha en komplett grund för din
    bedömningen. En vecka senare kommer svaret ”Bethesda-score 4, bild som vid follikulär
    neoplasi”.
    Du remitterar patienten till kirurgkliniken på en "SVF-remiss sköldkörtelcancer" med SVF-grund
    ”cytologi med misstanke om cancer”.
    Givet denna information, vad kommer troligen bli åtgärden på kirurgkliniken?

    1. datortomografi med kontrast
    2. diagnostisk hemityreoidektomi
    3. FDG-PET/CT
    4. mellannålsbiopsi
    5. total tyreoidektomi
  7. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se fingrarna
    på höger sida.
    Vad kallas tillståndet?

    1. amaurosis fugax
    2. diplopi
    3. homonym hemianopsi
    4. kvadrant anopsi
    5. neglekt
  8. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se fingrarna
    på höger sida.
    Rune uppvisar visuell neglekt med det visar sig att han också är svag i vänster kroppshalva.
    Han skickas med ambulans till Akutmottagningen och undersöks där med standardiserat
    neurologstatus enligt NIHSS (National Institute of Health Stroke Scale); han bedöms ha 12 poäng.
    Blodtryck 180/95 mmHg. Temperatur 37,6 °C.
    DT-hjärna en timme efter insjuknandet visar normal hjärnvävnad.
    Vad bör bli nästa behandlingssteg i handläggningen?

    1. acetylsalicylsyra
    2. blodtryckssänkande läkemedel intravenöst
    3. paracetamol
    4. sumatriptan
    5. trombolys
  9. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se fingrarna
    på höger sida.
    Rune uppvisar visuell neglekt med det visar sig att han också är svag i vänster kroppshalva.
    Han skickas med ambulans till Akutmottagningen och undersöks där med standardiserat
    neurologstatus enligt NIHSS (National Institute of Health Stroke Scale); han bedöms ha 12 poäng.
    Blodtryck 180/95 mmHg. Temperatur 37,6 °C.
    DT-hjärna en timme efter insjuknandet visar normal hjärnvävnad.
    Rune fick trombolys. Härnäst utförs DT-angio som visar synlig tromb i höger arteria cerebri
    medias första gren.
    Rune har oförändrad symtombild (NIHSS 12 poäng) trots trombolys.
    Vad blir nästa steg i handläggningen?

    1. avsluta trombolysen
    2. inläggning geriatrisk avdelning
    3. inläggning internmedicinsk avdelning
    4. inläggning stroke-avdelning
    5. trombektomi
  10. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se
    fingrarna på höger sida.
    Rune uppvisar visuell neglekt med det visar sig att han också är svag i vänster kroppshalva.
    Han skickas med ambulans till Akutmottagningen och undersöks där med standardiserat
    neurologstatus enligt NIHSS (National Institute of Health Stroke Scale); han bedöms ha 12
    poäng. Blodtryck 180/95 mmHg. Temperatur 37,6 °C.
    DT-hjärna en timme efter insjuknandet visar normal hjärnvävnad.
    Rune fick trombolys. Härnäst utförs DT-angio som visar synlig tromb i höger arteria cerebri
    medias första gren.
    Rune har oförändrad symtombild (NIHSS 12 poäng) trots trombolys.
    Rune fick trombektomi och förbättras. Han är nu mindre svag i vänster arm och mungipa, har
    normal kraft i vänster ben, sluddrigt tal, ingen neglekt och NIHSS är 4 poäng. Han läggs in på
    strokeavdelningen för övervakning där följande observeras av sköterska:
    Temperatur 37,9 °C; Blodtryck 180/95 mmHg; B-Glukos 9,5 mmol/L; Saturation 95 %.
    Bladderscan visar att urinblåsan innehåller 2,5 dl urin.
    Hur bör dessa uppgifter handläggas under stroke-övervakningen?

    1. snabbverkande insulin 10 IE
    2. paracetamol 1 g p.o.
    3. sköterskan tappar ut urinen med en tappningskateter
    4. syrgas på grimma 2 liter
    5. betablockerare 50 mg i.v.
  11. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se
    fingrarna på höger sida.
    Rune uppvisar visuell neglekt med det visar sig att han också är svag i vänster kroppshalva.
    Han skickas med ambulans till Akutmottagningen och undersöks där med standardiserat
    neurologstatus enligt NIHSS (National Institute of Health Stroke Scale); han bedöms ha 12
    poäng. Blodtryck 180/95 mmHg. Temperatur 37,6 °C.
    DT-hjärna en timme efter insjuknandet visar normal hjärnvävnad.
    Rune fick trombolys. Härnäst utförs DT-angio som visar synlig tromb i höger arteria cerebri
    medias första gren.
    Rune har oförändrad symtombild (NIHSS 12 poäng) trots trombolys.
    Rune fick trombektomi och förbättras. Han är nu mindre svag i vänster arm och mungipa, har
    normal kraft i vänster ben, sluddrigt tal, ingen neglekt och NIHSS är 4 poäng. Han läggs in på
    strokeavdelningen för övervakning där följande observeras av sköterska:
    Temperatur 37,9 °C; Blodtryck 180/95 mmHg; B-Glukos 9,5 mmol/L; Saturation 95 %.
    Bladderscan visar att urinblåsan innehåller 2,5 dl urin.
    Rune fick paracetamol eftersom temperaturökningen - som är vanlig vid stroke - kan leda till ökat
    energibehov av utsatta nervceller i penumbran.
    Neurologstatus är oförändrat nästa dag men Rune är trött. DT-hjärna utförs 24 timmar efter
    trombolysen i enlighet med gängse rutiner. Nu syns hjärninfarkten i höger cerebri medias
    försörjningsområde, men också en påtaglig svullnad. Blodtryck 180/95 mmHg.
    Vad bör bli nästa steg i handläggningen?

    1. acetylsalicylsyra p.o.
    2. acetylsalicylsyra och clopidogrel, p.o.
    3. hemikranektomi
    4. ordination av sängläge med 20 grader höjd huvudända
    5. trandate 50 mg i.v.
  12. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se
    fingrarna på höger sida.
    Rune uppvisar visuell neglekt med det visar sig att han också är svag i vänster kroppshalva.
    Han skickas med ambulans till Akutmottagningen och undersöks där med standardiserat
    neurologstatus enligt NIHSS (National Institute of Health Stroke Scale); han bedöms ha 12
    poäng. Blodtryck 180/95 mmHg. Temperatur 37,6 °C.
    DT-hjärna en timme efter insjuknandet visar normal hjärnvävnad.
    Rune fick trombolys. Härnäst utförs DT-angio som visar synlig tromb i höger arteria cerebri
    medias första gren.
    Rune har oförändrad symtombild (NIHSS 12 poäng) trots trombolys.
    Rune fick trombektomi och förbättras. Han är nu mindre svag i vänster arm och mungipa, har
    normal kraft i vänster ben, sluddrigt tal, ingen neglekt och NIHSS är 4 poäng. Han läggs in på
    strokeavdelningen för övervakning där följande observeras av sköterska:
    Temp 37,9 °C; Blodtryck 180/95 mmHg; B-Glukos 9,5 mmol/L; Saturation 95 %.
    Bladderscan visar att urinblåsan innehåller 2,5 dl urin..
    Rune fick paracetamol eftersom temperaturökningen - som är vanlig vid stroke - kan leda till ökat
    energibehov av utsatta nervceller i penumbran.
    Neurologstatus är oförändrat nästa dag men Rune är trött. DT-hjärna utförs 24 timmar efter
    trombolysen i enlighet med gängse rutiner. Nu syns hjärninfarkten i höger cerebri medias
    försörjningsområde, men också en påtaglig svullnad. Blodtryck 180/95 mmHg.
    Rune blev insatt på T. acetylsalicylsyra. DT-angio av halskärlen visade en 80 % stenos i vänster
    och 30 % i höger a. carotis interna.
    Vilken handläggning är nu mest lämplig?

    1. ingen åtgärd är nödvändig
    2. optimera medicinsk sekundärprevention
    3. skyndsam (inom 2 veckor) karotiskirurgi på a. carotis interna dx.
    4. skyndsam (inom 2 veckor) karotiskirurgi på a. carotis interna sin
    5. skyndsam (inom 2 veckor) bilateral karotiskirurgi
  13. Du är läkare på en Hälsocentral och har diskuterat blodtryck med Rune, en 71-årig tidigare helt
    frisk man. Du ber honom lägga sig ned för att göra ett ortostatiskt blodtryck.
    När du hämtat blodtrycksmanschetten i ett annat rum, märker du att när du var borta har något
    hänt med Rune. Han märker inte dig när du står på hans vänstra sida och pratar med honom.
    Rune säger att han hör din röst men inte kan se dig.
    Du undersöker Runes synfält. Rune klarar att se dina fingrar i alla fyra kvadranter när du bara
    håller upp en arm i taget. När du samtidigt undersöker båda sidorna, kan Rune enbart se
    fingrarna på höger sida.
    Rune uppvisar visuell neglekt med det visar sig att han också är svag i vänster kroppshalva.
    Han skickas med ambulans till Akutmottagningen och undersöks där med standardiserat
    neurologstatus enligt NIHSS (National Institute of Health Stroke Scale); han bedöms ha 12
    poäng. Blodtryck 180/95 mmHg. Temperatur 37,6 °C.
    DT-hjärna en timme efter insjuknandet visar normal hjärnvävnad.
    Rune fick trombolys. Härnäst utförs DT-angio som visar synlig tromb i höger arteria cerebri
    medias första gren.
    Rune har oförändrad symtombild (NIHSS 12 poäng) trots trombolys.
    Rune fick trombektomi och förbättras. Han är nu mindre svag i vänster arm och mungipa, har
    normal kraft i vänster ben, sluddrigt tal, ingen neglekt och NIHSS är 4 poäng. Han läggs in på
    strokeavdelningen för övervakning där följande observeras av sköterska:
    Temp 37,9 °C; Blodtryck 180/95 mmHg; B-Glukos 9,5 mmol/L; Saturation 95 %.
    Bladderscan visar att urinblåsan innehåller 2,5 dl urin..
    Rune fick paracetamol eftersom temperaturökningen - som är vanlig vid stroke - kan leda till ökat
    energibehov av utsatta nervceller i penumbran.
    Neurologstatus är oförändrat nästa dag men Rune är trött. DT-hjärna utförs 24 timmar efter
    trombolysen i enlighet med gängse rutiner. Nu syns hjärninfarkten i höger cerebri medias
    försörjningsområde, men också en påtaglig svullnad. Blodtryck 180/95 mmHg.
    Karotisstenoserna behöver inte opereras men patientens tillstånd ska optimeras medicinskt.
    Under andra vårddygnet är riskfaktorutredningen färdig (referensvärden):
    P-Kolesterol 7,1 mmol/L ( 3,9-7,8)
    P-LDL-kolesterol 3,8 mmol/L (2,0 - 5,3)
    EKG visar förmaksflimmer som tidigare varit okänt.
    Upprepade blodtrycksmätningar visar blodtryck på 150/95 mmHg.
    B-HbA1c är 60 mmol/mol (31-46
    fP-glukos 9,5 mmol/L (4,2 - 6,0)
    DT-angio av hjärnans kärl visade inga dissektioner.
    Vad är den troligaste orsaken till hjärninfarkten och därmed motiverar särskild behandling?

    1. brist på motion och onyttiga kostvanor
    2. diabetes
    3. förmaksflimmer
    4. hyperkolesterolemi
    5. hypertoni
  14. William, en fem veckor gammal pojke, kommer tillsammans med sin mor till Akutmottagningen.
    Den senaste veckan har William kräkts allt mer intensivt. Nu kräks han så det sprutar efter varje
    amning. Hans mor tycker att det ser ut som bröstmjölk som kommer upp och tror att han gått
    ned i vikt.
    När du undersöker honom ser du en ganska välmående pojke. Temperaturen är 37,4 °C.
    Hjärtfrekvensen är 140 slag/min. Kapillär återfyllnad <2 sekunder. Buken är mjuk och inte
    uppdriven. Huden är rosig och utan eksem.
    Vilket tillstånd bör du i första hand misstänka?

    1. duodenalatresi
    2. gastroesofageal reflux
    3. komjölksallergi
    4. pylorusstenos
    5. urinvägsinfektion
  15. William, en fem veckor gammal pojke, kommer tillsammans med sin mor till Akutmottagningen.
    Den senaste veckan har William kräkts allt mer intensivt. Nu kräks han så det sprutar efter varje
    amning. Hans mor tycker att det ser ut som bröstmjölk som kommer upp och tror att han gått
    ned i vikt.
    När du undersöker honom ser du en ganska välmående pojke. Temperaturen är 37,4 °C.
    Hjärtfrekvensen är 140 slag/min. Kapillär återfyllnad <2 sekunder. Buken är mjuk och inte
    uppdriven. Huden är rosig och utan eksem.
    Du bedömer att den troligaste förklaringen till Williams besvär är pylorusstenos.
    Vilken undersökning är lämpligast att beställa för att bekräfta eller utesluta pylorusstenos?

    1. DT buköversikt
    2. gastroskopi
    3. MRI av mage och tarmar
    4. röntgen buköversikt
    5. ultraljud buk
  16. William, en fem veckor gammal pojke, kommer tillsammans med sin mor till Akutmottagningen.
    Den senaste veckan har William kräkts allt mer intensivt. Nu kräks han så det sprutar efter varje
    amning. Hans mor tycker att det ser ut som bröstmjölk som kommer upp och tror att han gått
    ned i vikt.
    När du undersöker honom ser du en ganska välmående pojke. Temperaturen är 37,4 °C.
    Hjärtfrekvensen är 140 slag/min. Kapillär återfyllnad <2 sekunder. Buken är mjuk och inte
    uppdriven. Huden är rosig och utan eksem.
    Du bedömer att den troligaste förklaringen till Williams besvär är pylorusstenos.
    Du beställer ultraljud buk och får svaret att undersökningsfyndet stödjer diagnosen
    pylorusstenos.
    Vad är det radiologen mest troligt rapporterar i sitt utlåtande?

    1. felroterad magsäck
    2. förtjockad muskulatur i nedre magmunnen
    3. förträngning i nedre delen av matstrupen
    4. gasbubblor i magsäcksväggen
    5. membran som delvis täcker nedre magmunnen
  17. William, en fem veckor gammal pojke, kommer tillsammans med sin mor till Akutmottagningen.
    Den senaste veckan har William kräkts allt mer intensivt. Nu kräks han så det sprutar efter varje
    amning. Hans mor tycker att det ser ut som bröstmjölk som kommer upp och tror att han gått
    ned i vikt.
    När du undersöker honom ser du en ganska välmående pojke. Temperaturen är 37,4 °C.
    Hjärtfrekvensen är 140 slag/min. Kapillär återfyllnad <2 sekunder. Buken är mjuk och inte
    uppdriven. Huden är rosig och utan eksem.
    Du bedömer att den troligaste förklaringen till Williams besvär är pylorusstenos.
    Du beställer ultraljud buk och får svaret att undersökningsfyndet stödjer diagnosen
    pylorusstenos.
    I utlåtande står det att radiologen mätt upp ett förtjockat muskellager i pylorus vilket är det typiska
    fyndet vid pylorusstenos.
    Om kräkningarna har pågått under längre tid kan det leda till en typisk elektrolyt- och
    syrabasrubbning.
    Vilken typ av rubbning?

    1. hyperkloremisk alkalos
    2. hypernatremisk acidos
    3. hyperkalemisk alkalos
    4. hypokloremisk alkalos
    5. hyponatremisk acidos
  18. William, en fem veckor gammal pojke, kommer tillsammans med sin mor till Akutmottagningen.
    Den senaste veckan har William kräkts allt mer intensivt. Nu kräks han så det sprutar efter varje
    amning. Hans mor tycker att det ser ut som bröstmjölk som kommer upp och tror att han gått
    ned i vikt.
    När du undersöker honom ser du en ganska välmående pojke. Temperaturen är 37,4 °C.
    Hjärtfrekvensen är 140 slag/min. Kapillär återfyllnad <2 sekunder. Buken är mjuk och inte
    uppdriven. Huden är rosig och utan eksem.
    Du bedömer att den troligaste förklaringen till Williams besvär är pylorusstenos.
    Du beställer ultraljud buk och får svaret att undersökningsfyndet stödjer diagnosen
    pylorusstenos.
    I utlåtande står det att radiologen mätt upp ett förtjockat muskellager i pylorus vilket är det typiska
    fyndet vid pylorusstenos.
    Om kräkningarna har pågått under längre tid kan det leda till en typisk elektrolyt- och
    syrabasrubbning.
    Magsaftens saltsyra (HCl) dissocierar till H + Cl som förloras i kräkningarna och det orsakar
    alkalos och hypokloremi.
    Ju längre kräkningarna pågått vid pylorusstenos, desto större blir elektrolytrubbningen.
    Vilken är kroppens snabbaste och viktigaste kompensationsmekanism för att kompensera för en
    metabol alkalos?

    1. hypoventilation
    2. rekrytering av H+ från intracellulärrummet
    3. upptag av bikarbonat i urinen
    4. ökad törst och vätskeintag
    5. ökad utsöndring av bikarbonat i tarmen
  19. Kalle, 36 år, söker vård på Hälsocentralen. Han tycker att han dricker för mycket alkohol och vill
    ha hjälp att minska sin alkoholkonsumtion. Han har svårt att stoppa sitt alkoholintag när han väl
    börjat dricka och dricker sig kraftigt berusad minst 2 gånger per vecka.
    Kalle vill kunna fortsätta dricka alkohol, men i mindre mängd och undrar om det finns något
    läkemedel som kan hjälpa honom att begränsa sitt alkoholintag.
    Vilket läkemedel är bäst lämpat för att hjälpa Kalle?

    1. bupropion
    2. buspiron
    3. disulfiram
    4. naltrexon
    5. sertralin
  20. Kalle, 36 år, söker vård på Hälsocentralen. Han tycker att han dricker för mycket alkohol och vill
    ha hjälp att minska sin alkoholkonsumtion. Han har svårt att stoppa sitt alkoholintag när han väl
    börjat dricka och dricker sig kraftigt berusad minst 2 gånger per vecka.
    Kalle vill kunna fortsätta dricka alkohol, men i mindre mängd och undrar om det finns något
    läkemedel som kan hjälpa honom att begränsa sitt alkoholintag.
    Naltrexon hjälper till med att begränsa alkoholkonsumtionen.
    Kalle vill gärna att du ordinerar blodprover för att stödja honom i att fortsättningsvis kunna hålla
    nere alkoholkonsumtionen.
    Vilket prov lämpar sig bäst för att följa alkoholkonsumtion över tid?

    1. P-aspartataminotransferas (ASAT)
    2. S-CDT (kolhydratfattigt transferrin)
    3. B-fosfatidyletanol (B-PEth)
    4. P-gammaglutamyltransferas (GT)
    5. B-MCV (mean corpuscular volume)
  21. Kalle, 36 år, söker vård på Hälsocentralen. Han tycker att han dricker för mycket alkohol och vill
    ha hjälp att minska sin alkoholkonsumtion. Han har svårt att stoppa sitt alkoholintag när han väl
    börjat dricka och dricker sig kraftigt berusad minst 2 gånger per vecka. Kalle vill kunna fortsätta
    dricka alkohol, men i mindre mängd och undrar om det finns något läkemedel som kan hjälpa
    honom att begränsa sitt alkoholintag.
    Naltrexon hjälper till med att begränsa alkoholkonsumtionen. Kalle vill gärna att du ordinerar
    blodprover för att stödja honom i att fortsättningsvis kunna hålla nere alkoholkonsumtionen.
    Du ordinerade B-PEth, ett prov som är mycket specifikt för alkoholintag och reflekterar intag
    under de senaste veckorna.
    Kalle uteblir dock från flera planerade återbesök på Hälsocentralen.
    Efter tre månader söker Kalle på den psykiatriska akutmottagningen tillsammans med sin
    mamma. Mamman är mycket bekymrad över Kalles alkoholkonsumtion. Han har druckit så gott
    som dagligen under 3 veckor. Kalle hade, enligt mamman, bestämt sig för att sluta dricka och
    slutade abrupt för 3 dagar sedan. Enligt mamman har Kalle inte kunnat sova på hela natten och
    sprang runt i lägenheten för att ”fånga råttor som inte fanns”.
    Du noterar att Kalle är orienterad till tid och rum, svettig, tremorös, ångestladdad, hyperton
    (180/110 mmHg) och takykard (puls 130/min). Vid neurologiskt status noteras en uttalad tremor,
    men i övrigt inget avvikande.
    Tillståndet är mycket oroande och primär diagnosmisstanke måste styra fortsatt handläggning.
    Vilket tillstånd bör du i första hand misstänka?

    1. alkoholhallucinos
    2. delirium tremens
    3. Korsakoffs syndrom
    4. maniform psykos
    5. stroke
  22. Kalle, 36 år, söker vård på Hälsocentralen. Han tycker att han dricker för mycket alkohol och vill
    ha hjälp att minska sin alkoholkonsumtion. Han har svårt att stoppa sitt alkoholintag när han väl
    börjat dricka och dricker sig kraftigt berusad minst 2 gånger per vecka. Kalle vill kunna fortsätta
    dricka alkohol, men i mindre mängd och undrar om det finns något läkemedel som kan hjälpa
    honom att begränsa sitt alkoholintag.
    Naltrexon hjälper till med att begränsa alkoholkonsumtionen. Kalle vill gärna att du ordinerar
    blodprover för att stödja honom i att fortsättningsvis kunna hålla nere alkoholkonsumtionen. Du
    ordinerade B-PEth, ett prov som är mycket specifikt för alkoholintag och reflekterar intag under
    de senaste veckorna.
    Kalle uteblir dock från flera återbesök på Hälsocentralen.
    Efter tre månader söker Kalle på den psykiatriska akutmottagningen tillsammans med sin
    mamma. Mamman är mycket bekymrad över Kalles alkoholkonsumtion. Han har druckit så gott
    som dagligen under 3 veckor. Kalle hade, enligt mamman, bestämt sig för att sluta dricka och
    slutade abrupt för 3 dagar sedan. Enligt mamman har Kalle inte kunnat sova på hela natten och
    sprang runt i lägenheten för att ”fånga råttor som inte fanns”.
    Du noterar att Kalle är orienterad till tid och rum, svettig, tremorös, ångestladdad, hyperton
    (180/110 mmHg) och takykard (puls 130/min). Vid neurologiskt status noteras en uttalad tremor,
    men i övrigt inget avvikande. Tillståndet är mycket oroande och primär diagnosmisstanke måste
    styra fortsatt handläggning.
    Baserat på anamnes och klinisk bild - inklusive bristfällig sömn, autonom hyperaktivitet,
    synhallucinationer och tremor - misstänker du i första hand akut delirium tremens (DT).
    Vilket läkemedel bör du ordinera akut?

    1. alimemazin
    2. diazepam
    3. karbamazepin
    4. klometiazol
    5. olanzapin
  23. Kalle, 36 år, söker vård på Hälsocentralen. Han tycker att han dricker för mycket alkohol och vill
    ha hjälp att minska sin alkoholkonsumtion. Han har svårt att stoppa sitt alkoholintag när han väl
    börjat dricka och dricker sig kraftigt berusad minst 2 gånger per vecka. Kalle vill kunna fortsätta
    dricka alkohol, men i mindre mängd och undrar om det finns något läkemedel som kan hjälpa
    honom att begränsa sitt alkoholintag.
    Naltrexon hjälper till med att begränsa alkoholkonsumtionen. Kalle vill gärna att du ordinerar
    blodprover för att stödja honom i att fortsättningsvis kunna hålla nere alkoholkonsumtionen. Du
    ordinerade B-PEth, ett prov som är mycket specifikt för alkoholintag och reflekterar intag under
    de senaste veckorna.
    Kalle uteblir dock från flera återbesök på Hälsocentralen.
    Efter tre månader söker Kalle på den psykiatriska akutmottagningen tillsammans med sin
    mamma. Mamman är mycket bekymrad över Kalles alkoholkonsumtion. Han har druckit så gott
    som dagligen under 3 veckor. Kalle hade, enligt mamman, bestämt sig för att sluta dricka och
    slutade abrupt för 3 dagar sedan. Enligt mamman har Kalle inte kunnat sova på hela natten och
    sprang runt i lägenheten för att ”fånga råttor som inte fanns”.
    Du noterar att Kalle är orienterad till tid och rum, svettig, tremorös, ångestladdad, hyperton
    (180/110 mmHg) och takykard (puls 130/min). Vid neurologiskt status noteras en uttalad tremor,
    men i övrigt inget avvikande. Tillståndet är mycket oroande och primär diagnosmisstanke måste
    styra fortsatt handläggning.
    Baserat på anamnes och klinisk bild - inklusive bristfällig sömn, autonom hyperaktivitet,
    synhallucinationer och tremor - misstänker du i första hand akut delirium tremens (DT).
    Du ordinerar en hög dos diazepam, eftersom bensodiazepiner är förstahandsvalet vid behandling
    av alkoholabstinens.
    En timme senare är Kalles puls 75/min och blodtrycket 130/80 mmHg men han är nu
    konfusorisk och har tydliga gångsvårigheter.
    Vid förnyat neurologiskt status noteras generell ataxi och ögonmuskelpareser.
    Vad bör vara nästa steg i din handläggning?

    1. akut provtagning med blodstatus, CRP (C-reaktivt protein), leverprover
    2. drogscreening
    3. DT-hjärna
    4. lumbalpunktion
    5. tiamin intravenöst
  24. Karl, 44 år, söker vård då han tror sig ha fått bihåleinflammation. Han är inte speciellt orolig men
    är lite rädd att det hela ska bli långdraget och önskar få antibiotika.
    Dina hypoteser är att Karl kan ha akut viral rinosinuit, akut postviral rinosinuit eller akut bakteriell
    rinosinuit.
    Vilket symtom/fynd skulle starkast stödja diagnosen akut bakteriell rinosinuit?

    1. symtom mer än 10 dagar
    2. svullna lymfkörtlar i käkvinklarna
    3. dubbelsidiga besvär
    4. snuva mer än 5 dagar
    5. avsaknad av hosta
  25. Karl, 44 år, söker vård då han tror sig ha fått bihåleinflammation. Han är inte speciellt orolig men
    är lite rädd att det hela ska bli långdraget och önskar få antibiotika.
    Dina hypoteser är att Karl kan ha akut viral rinosinuit, akut postviral rinosinuit eller akut bakteriell
    rinosinuit.
    Karl berättar att han har haft besvär med förkylning, nästäppa, snuva och ont över vänster maxill
    sedan 10 dagar. Det talar för en akut bakteriell rinosinuit.
    Han sjukskrev sig de första 5 dagarna men har därefter känt sig tvungen att gå till arbetet. Karl
    känner sig trött och har lagt sig för att vila direkt han har kommit hem.
    Han har feber (38 ºC) och varig snuva men besvären är kanske något lindrigare nu.
    Vilken undersökning är förstahandsalternativ vid diagnostik av akut bakteriell rinosinuit?

    1. lågdos DT sinus
    2. nasofarynxodling
    3. palpation av maxiller
    4. rinoskopi med avsvällning
    5. sinusröntgen
  26. Karl, 44 år, söker vård då han tror sig ha fått bihåleinflammation. Han är inte speciellt orolig men
    är lite rädd att det hela ska bli långdraget och önskar få antibiotika.
    Dina hypoteser är att Karl kan ha akut viral rinosinuit, akut postviral rinosinuit eller akut bakteriell
    rinosinuit. Karl berättar att han har haft besvär med förkylning, nästäppa, snuva och ont över
    vänster maxill sedan 10 dagar. Det talar för en akut bakteriell rinosinuit.
    Han sjukskrev sig de första 5 dagarna men har därefter känt sig tvungen att gå till arbetet. Karl
    känner sig trött och har lagt sig för att vila direkt han har kommit hem.
    Han har feber (38 ºC) och varig snuva men besvären är kanske något lindrigare nu.
    Du utför rinoskopi med avsvällning och finner ingen vargata från mellersta meatus. Vid yttre
    inspektion av ansiktet ses ingen svullnad.
    Han ömmar vid palpation över vänster maxill. CRP är 25 mg/L (referensvärde < 5). Halsen
    inspekteras utan anmärkning, ytliga lymfkörtlar längs halsen palperas utan anmärkning.
    Förutom smärtlindring, vilken åtgärd är nu mest lämplig?

    1. koksaltsköljning och ordinera avsvällande droppar
    2. ordinera amoxicillin
    3. ordinera klindamycin
    4. ordinera penicillin V
    5. ordinera käkspolning
  27. Karl, 44 år, söker vård då han tror sig ha fått bihåleinflammation. Han är inte speciellt orolig men
    är lite rädd att det hela ska bli långdraget och önskar få antibiotika.
    Dina hypoteser är att Karl kan ha akut viral rinosinuit, akut postviral rinosinuit eller akut bakteriell
    rinosinuit. Karl berättar att han har haft besvär med förkylning, nästäppa, snuva och ont över
    vänster maxill sedan 10 dagar. Det talar för en akut bakteriell rinosinuit. Han sjukskrev sig de
    första 5 dagarna men har därefter känt sig tvungen att gå till arbetet. Karl känner sig trött och har
    lagt sig för att vila direkt han har kommit hem.
    Han har feber (38 ºC) och varig snuva men besvären är kanske något lindrigare nu. Du utför
    rinoskopi med avsvällning och finner ingen vargata från mellersta meatus. Vid yttre inspektion av
    ansiktet ses ingen svullnad.
    Han ömmar vid palpation över vänster maxill. CRP är 25 mg/L (referensvärde < 5). Halsen
    inspekteras utan anmärkning, ytliga lymfkörtlar längs halsen palperas utan anmärkning.
    Förutom smärtlindring ordinerar du koksaltsköljning och avsvällande droppar.
    Karl hör av sig en vecka senare och beskriver ökande symtom, temperatur 39 ºC, varig snuva,
    smärta vid framåtböj, dubbelseende och smärta över pannan.
    Vilket symtom talar för att Karl behöver akut handläggning på sjukhus?

    1. dubbelseende
    2. feber >39 ºC
    3. smärta vid framåtböj
    4. smärta över pannan
    5. varig snuva
  28. Karl, 44 år, söker vård då han tror sig ha fått bihåleinflammation. Han är inte speciellt orolig men
    är lite rädd att det hela ska bli långdraget och önskar få antibiotika.
    Dina hypoteser är att Karl kan ha akut viral rinosinuit, akut postviral rinosinuit eller akut bakteriell
    rinosinuit. Kari berättar att han har haft besvär med förkylning, nästäppa, snuva och ont över
    vänster maxill sedan 10 dagar. Det talar för en akut bakteriell rinosinuit. Han sjukskrev sig de
    första 5 dagarna men har därefter känt sig tvungen att gå till arbetet. Karl känner sig trött och har
    lagt sig för att vila direkt han har kommit hem.
    Han har feber (38 ºC) och varig snuva men besvären är kanske något lindrigare nu.
    Du utför rinoskopi med avsvällning och finner ingen vargata från mellersta meatus. Vid yttre
    inspektion av ansiktet ses ingen svullnad. Han ömmar vid palpation över vänster maxill. CRP är
    25 mg/L (referensvärde < 5). Halsen inspekteras utan anmärkning, ytliga lymfkörtlar längs
    halsen palperas utan anmärkning. Förutom smärtlindring ordinerar du koksaltsköljning och
    avsvällande droppar.
    Karl hör av sig en vecka senare och beskriver ökande symtom, temperatur 39 ºC, varig snuva,
    smärta vid framåtböj, dubbelseende och smärta över pannan.
    Dubbelseendet är mest alarmerande och Kari blir inlagd akut på Öron-näsa-halsklinik och får
    behandling med doxycyklin.
    Några månader senare söker Karl upp dig eftersom han tror att han är allergisk mot penicillin V
    (PcV) och undrar hur han ska göra nästa gång han drabbas av en bakteriell luftvägsinfektion.
    Senaste gången han behandlades med PcV, för 3 år sedan, fick han hudutslag på ena armen.
    Han mådde bra, hade ingen klåda och besvären gick över efter tre-fyra dagar efter att han
    behandlat sig med lokal hydrokortisonkräm.
    Du ska nu bestämma fortsatt handläggning av Karls misstanke.
    Vilken åtgärd är nu mest lämplig?

    1. ange varningsmärkning om Pc-allergi i journalen
    2. ingen åtgärd, PcV kan ges även i framtiden
    3. planera för provokationstest
    4. analysera IgE-antikroppar mot PcV
    5. remittera till Allergimottagning

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.