Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 22 februari 2024, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 22 februari 2024. 25 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. En 78-årig man kommer till Akutmottagningen på söndag kväll då han i förrgår noterade att synen
    försvann nästan helt på höger öga inom loppet av några minuter. Ögat känns annars helt normalt –
    ingen smärta eller irritation och det är inte rött. Han har väntat på att synen skulle komma tillbaka,
    men det har den inte gjort.
    Han har en tablettbehandlad hypertoni och opererades för katarakt på båda ögonen för några år
    sedan men är i övrigt frisk.
    Han klarar fingerräkning på som mest 1 m avstånd på höger öga, visus är 0,9 på vänster.
    Vilken diagnos är mest trolig?

    1. centralventrombos
    2. efterstarr
    3. iridocyklit
    4. makuladegeneration
    5. retinitis pigmentosa
  2. En 78-årig man kommer till Akutmottagningen på söndag kväll då han i förrgår noterade att synen
    försvann nästan helt på höger öga inom loppet av några minuter. Ögat känns annars helt normalt –
    ingen smärta eller irritation och det är inte rött. Han har väntat på att synen skulle komma tillbaka
    men det har den inte gjort. Han har en tablettbehandlad hypertoni och opererades för katarakt på
    båda ögonen för några år sedan men är i övrigt frisk.
    Han klarar fingerräkning på som mest 1 m avstånd på höger öga, visus är 0,9 på vänster.
    Ögonjouren tillkallas, och efter att hon undersökt patienten berättar hon att ögonundersökningen
    visade fynd förenliga med centralventrombos.
    Vad är det troligt att hon noterat vid sin ögonundersökning?

    1. blek, atrofisk papill med förstorad exkavation
    2. blek näthinna med smala artärer, intensivt röd färg centralt i makula
    3. blod i glaskroppsrummet
    4. blödningar och exsudat i hela ögonbotten
    5. grund främre kammare, förhöjt ögontryck
  3. En 78-årig man kommer till Akutmottagningen på söndag kväll då han i förrgår noterade att synen
    försvann nästan helt på höger öga inom loppet av några minuter. Ögat känns annars helt normalt –
    ingen smärta eller irritation och det är inte rött. Han har väntat på att synen skulle komma tillbaka
    men det har den inte gjort. Han har en tablettbehandlad hypertoni och opererades för katarakt på
    båda ögonen för några år sedan men är i övrigt frisk.
    Han klarar fingerräkning på som mest 1 m avstånd på höger öga, visus är 0,9 på vänster.
    Ögonjouren tillkallas, och efter att hon undersökt patienten berättar hon att ögonundersökningen
    visade fynd förenliga med centralventrombos.
    Vid ögonbottenundersökning noterade man retinala blödningar och exsudat i alla fyra kvadranter.
    Ögonjouren berättar också att man – utöver undersökning av synskärpan – kan undersöka
    pupillreflexerna vid en centralventrombos för att få en uppfattning om graden av ischemi i
    ögonbotten.
    Vilket resultat är mest troligt vid en undersökning av mannens pupillreflexer?

    1. vid belysning av vänster pupill så kontraheras båda pupillerna normalt
    2. vid belysning av vänster pupill ses ingen kontraktion av höger pupill
    3. vid belysning av vänster pupill ses en reducerad kontraktion av höger pupill
    4. båda pupillerna reagerar normalt på både direkt och indirekt belysning
    5. vid belysning av höger pupill så kontraheras båda pupillerna
  4. En 78-årig man kommer till Akutmottagningen på söndag kväll då han i förrgår noterade att synen
    försvann nästan helt på höger öga inom loppet av några minuter. Ögat känns annars helt normalt –
    ingen smärta eller irritation och det är inte rött. Han har väntat på att synen skulle komma tillbaka
    men det har den inte gjort. Han har en tablettbehandlad hypertoni och opererades för katarakt på
    båda ögonen för några år sedan men är i övrigt frisk.
    Han klarar fingerräkning på som mest 1 m avstånd på höger öga, visus är 0,9 på vänster.
    Ögonjouren tillkallas, och efter att hon undersökt patienten berättar hon att ögonundersökningen
    visade fynd förenliga med centralventrombos. Vid ögonbottenundersökning noterade man retinala
    blödningar och exsudat i alla fyra kvadranter.
    Ögonjouren berättar också att man – utöver undersökning av synskärpan – kan undersöka
    pupillreflexerna vid en centralventrombos för att få en uppfattning om graden av ischemi i
    ögonbotten.
    Man förväntar sig en nedsatt direkt pupillreflex på höger sida, men en intakt indirekt pupillreflex.
    Detta innebär att man kan se att höger pupill faktiskt har börjat dilateras efter kontraktionen om
    ljuset snabbt flyttas från vänster till höger pupill.
    Ögonjouren har planerat en uppföljning på ögonkliniken om några dagar för inledande behandling.
    Vilken behandling kan inledningsvis bli aktuell i detta fall?

    1. intravenös högdos-steroidbehandling
    2. intravenösa injektioner med anti-VEGF
    3. intravitreala injektioner med anti-VEGF
    4. perorala antikoagulantia och steroider
    5. trycksänkande ögondroppar + steroidögondroppar
  5. En 78-årig man kommer till Akutmottagningen på söndag kväll då han i förrgår noterade att synen
    försvann nästan helt på höger öga inom loppet av några minuter. Ögat känns annars helt normalt –
    ingen smärta eller irritation och det är inte rött. Han har väntat på att synen skulle komma tillbaka
    men det har den inte gjort. Han har en tablettbehandlad hypertoni och opererades för katarakt på
    båda ögonen för några år sedan men är i övrigt frisk.
    Han klarar fingerräkning på som mest 1 m avstånd på höger öga, visus är 0,9 på vänster.
    Ögonjouren tillkallas, och efter att hon undersökt patienten berättar hon att ögonundersökningen
    visade fynd förenliga med centralventrombos. Vid ögonbottenundersökning noterade man retinala
    blödningar och exsudat i alla fyra kvadranter.
    Ögonjouren berättar också att man – utöver undersökning av synskärpan – kan undersöka
    pupillreflexerna vid en centralventrombos för att få en uppfattning om graden av ischemi i
    ögonbotten.
    Man förväntar sig en nedsatt direkt pupillreflex på höger sida, men en intakt indirekt pupillreflex.
    Detta innebär att man kan se att höger pupill faktiskt har börjat dilateras efter kontraktionen om
    ljuset snabbt flyttas från vänster till höger pupill.
    Ögonjouren har planerat en uppföljning på ögonkliniken om några dagar för inledande behandling.
    Patienten ska ges intravitreala injektioner med anti-VEGF (eventuellt kompletterad med panretinal
    scatterbehandling).
    Varför är denna behandling viktig?

    1. minskar risken för att även andra ögat skall drabbas av centralventrombos
    2. minskar risken för att trombosen ger upphov till tromboembolier som kan drabba hjärnan
    3. minskar risken för utveckling av en kosmetiskt störande sekundär strabism
    4. minskar risken för utveckling av sekundärt glaukom
    5. synen brukar kunna återfås helt med denna behandling
  6. Som barnjour blir du kallad till Operationsavdelningen där det ska göras ett urakut kejsarsnitt.
    Den blivande modern är frisk förutom övervikt BMI 28 och har haft en okomplicerad
    förstagångsgraviditet.
    Hon inkom för en halvtimme sedan till Förlossningsavdelningen i vecka 38+5 med akuta
    buksmärtor och en vaginal blödning. CTG visar fosterbradykardi och man har fattat beslut om
    urakut kejsarsnitt.
    Vilken förlossningskomplikation rör det sig sannolikt om?

    1. ablatio placentae
    2. navelsträngsruptur
    3. prematura värkar
    4. Rh-immunisering
    5. skulderdystoci
  7. Som barnjour blir du kallad till Operationsavdelningen där det ska göras ett urakut kejsarsnitt. Den
    blivande modern är frisk förutom övervikt BMI 28 och har haft en okomplicerad
    förstagångsgraviditet.
    Hon inkom för en halvtimme sedan till Förlossningsavdelningen i vecka 38+5 med akuta
    buksmärtor och en vaginal blödning. CTG visar fosterbradykardi och man har fattat beslut om
    urakut kejsarsnitt.
    Det rör sig förmodligen om ablatio placentae.
    Medan du väntar på att barnet föds, förbereder du HLR-bordet och ni snackar ihop er i teamet
    som ska ta hand om barnet.
    Vilken ytterligare åtgärd kan i detta fall vara värdefull att vidta innan barnet föds?

    1. dra upp surfaktant
    2. rekvirera typ 0 blod
    3. ta fram en plastpåse att lägga barnet i
    4. förbered hypotermibehandling
    5. förbered för NO-behandling
  8. Som barnjour blir du kallad till Operationsavdelningen där det ska göras ett urakut kejsarsnitt. Den
    blivande modern är frisk förutom övervikt BMI 28 och har haft en okomplicerad
    förstagångsgraviditet.
    Hon inkom för en halvtimme sedan till Förlossningsavdelningen i vecka 38+5 med akuta
    buksmärtor och en vaginal blödning. CTG visar fosterbradykardi och man har fattat beslut om
    urakut kejsarsnitt.
    Det rör sig förmodligen om ablatio placentae.
    Medan du väntar på att barnet föds, förbereder du HLR-bordet och ni snackar ihop er i teamet
    som ska ta hand om barnet.
    Vid ablatio placentae kan barnet födas med en hemorrhagisk chock och kan behöva en
    blodtransfusion. Då barnets blodgrupp inte är känd, används ”universalblod”, dvs O-blod.
    En flicka föds och tas direkt till HLR-bordet då hon är helt slapp, cyanotisk och utan andning.
    Pulsen är cirka 60 /min.
    Vilken åtgärd bör du i första hand vidta?

    1. CPAP-behandling med 100 % syrgas
    2. påbörja thoraxkompressioner
    3. sug rent i luftvägar
    4. ventilera med 21 % syrgas
    5. ventilera med 100 % syrgas
  9. Som barnjour blir du kallad till Operationsavdelningen där det ska göras ett urakut kejsarsnitt. Den
    blivande modern är frisk förutom övervikt BMI 28 och har haft en okomplicerad
    förstagångsgraviditet.
    Hon inkom för en halvtimme sedan till Förlossningsavdelningen i vecka 38+5 med akuta
    buksmärtor och en vaginal blödning. CTG visar fosterbradykardi och man har fattat beslut om
    urakut kejsarsnitt.
    Det rör sig förmodligen om ablatio placentae.
    Medan du väntar på att barnet föds, förbereder du HLR-bordet och ni snackar ihop er i teamet
    som ska ta hand om barnet.
    Vid ablatio placentae kan barnet födas med en hemorrhagisk chock och kan behöva en
    blodtransfusion. Då barnets blodgrupp inte är känd, används ”universalblod”, dvs O-blod.
    En flicka föds och tas direkt till HLR-bordet då hon är helt slapp, cyanotisk och utan andning.
    Pulsen är cirka 60 /min.
    Enligt neo-HLR riktlinjerna ska man vid otillräcklig egenandning börja med att ventilera med 21 %
    syrgas. Så du ventilerar med 21 % syrgas och efter 3 minuter har barnet en syrgas-saturation på
    80 % och en puls på 100/min.
    Du får svar på blodgasanalys som togs från navelartären vid födelsen och den visar pH 6.91.
    Vad bör du nu göra du?

    1. fortsätta ventilera med 21% syrgas
    2. fortsätta ventilera men öka till 100% syrgas
    3. ge surfaktant
    4. påbörja thoraxkompressioner
    5. sätta en navelvenkateter
  10. Som barnjour blir du kallad till Operationsavdelningen där det ska göras ett urakut kejsarsnitt.
    Den blivande modern är frisk förutom övervikt BMI 28 och har haft en okomplicerad
    förstagångsgraviditet.
    Hon inkom för en halvtimme sedan till Förlossningsavdelningen i vecka 38+5 med akuta
    buksmärtor och en vaginal blödning. CTG visar fosterbradykardi och man har fattat beslut om
    urakut kejsarsnitt.
    Det rör sig förmodligen om ablatio placentae.
    Medan du väntar på att barnet föds, förbereder du HLR-bordet och ni snackar ihop er i teamet
    som ska ta hand om barnet.
    Vid ablatio placentae kan barnet födas med en hemorrhagisk chock och kan behöva en
    blodtransfusion. Då barnets blodgrupp inte är känd, används ”universalblod”, dvs O-blod.
    En flicka föds och tas direkt till HLR-bordet då hon är helt slapp, cyanotisk och utan andning.
    Pulsen är cirka 60 /min. Enligt neo-HLR riktlinjerna ska man vid otillräcklig egenandning börja
    med att ventilera med 21 % syrgas. Så du ventilerar med 21 % syrgas och efter 3 minuter har
    barnet en syrgas-saturation på 80 % och en puls på 100/min.
    Du får svar på blodgasanalys som togs från navelartären vid födelsen och den visar pH 6.91.
    Du fortsätter ventilera med 21 % syrgas. Vid 5 minuters ålder börjar barnet gny och vid 10
    minuters ålder kan barnet andas själv på CPAP och har syrgassaturation 93 % på 30 % syrgas.
    Du beslutar att lägga in barnet på neonatalavdelningen och vid en timmes ålder är barnet
    respiratoriskt stabilt men fortfarande nedsatt muskeltonus och svag sugreflex.
    Vilka kriterier för hypotermibehandling uppfyller barnet?

    1. Apgar < 5 vid 1 minut samt pH < 7,0 i navelsträngsblod
    2. Apgar < 5 vid 1 minut samt påverkat nervstatus
    3. Barnet initialt helt slappt, cyanotiskt och utan andning, samt behov av HLR
    4. pH < 7,0 i navelsträngsblod samt påverkat nervstatus
    5. Påverkat nervstatus och behov av neonatalvård
  11. Du är läkare på en Hälsocentral med ansvar för ett särskilt boende, Lyckan, med geriatriska
    patienter. Kristina som bor på Lyckan är multisjuk sedan flera år. Kristina har nu försämrats och
    äter dåligt, men kan fortfarande ta sina mediciner peroralt.
    Du noterar att det inte tidigare har genomförts ett brytpunktssamtal.
    Hur bör du genomföra brytpunktssamtalet?

    1. Du samtalar med Kristina om att hon börjar närma sig livets slutskede och berättar att hon nu kommer att få sina läkemedel intravenöst.
    2. Du informerar apoteket om att Kristinas medicinering ska avbrytas eftersom hon inte längre ska ta sina läkemedel peroralt.
    3. Du meddelar Kristinas anhöriga att hon börjar närma sig livets slutskede för att de ska kunna ta farväl av henne.
    4. Du informerar Kristina om att hon börjar närma sig livets slutskede och hon får möjlighet att uttrycka önskemål om sin fortsatta vård.
    5. Du samtalar med Kristina om att hon börjar närma sig livets slutskede och berättar att hon nu kommer att få sin näringstillförsel intravenöst.
  12. Du är läkare på en Hälsocentral med ansvar för ett särskilt boende, Lyckan, med geriatriska
    patienter. Kristina som bor på Lyckan är multisjuk sedan flera år. Kristina har nu försämrats och
    äter dåligt, men kan fortfarande ta sina mediciner peroralt. Du noterar att det inte tidigare har
    genomförts ett brytpunktssamtal.
    Brytpunktssamtalet ger Kristina information så att hon tillsammans med sina anhöriga kan
    förbereda sig för att livet närmar sig sitt slut. Som följd av samtalet ska du som läkare göra en
    viktig dokumentation i hennes journal angående hennes fortsatta vård.
    Vad ska du dokumentera?

    1. Du dokumenterar att Kristinas medicinering ska avbrytas om hon blir sämre.
    2. Du dokumenterar vilken vård Kristina ska erbjudas och vilken vård som bör avstås om hon blir sämre.
    3. Du dokumenterar att endast palliativa läkemedel bör användas
    4. Du dokumenterar att fortsatt medicinering bör ges intravenöst och informerar om vilken vård som bör avstås om hon blir sämre.
    5. Du dokumenterar att Kristina bör erbjudas övervakning av personal dygnet runt
  13. Du är läkare på en Hälsocentral med ansvar för ett särskilt boende, Lyckan, med geriatriska
    patienter. Kristina som bor på Lyckan är multisjuk sedan flera år. Kristina har nu försämrats och
    äter dåligt, men kan fortfarande ta sina mediciner peroralt. Du noterar att det inte tidigare har
    genomförts ett brytpunktssamtal.
    Brytpunktssamtalet ger Kristina information så att hon tillsammans med sina anhöriga kan
    förbereda sig för att livet närmar sig sitt slut. Som följd av samtalet ska du som läkare göra en
    viktig dokumentation i hennes journal angående hennes fortsatta vård. Du dokumenterade
    behandlingsbegränsningar i patientjournalen samt informerade vårdpersonalen.
    Efter ett par månader har Kristina slutat äta och får inte heller i sig mediciner och vätska. Du
    bedömer att Kristina är i livets slutskede. Anhöriga önskar att du ger henne dropp så att hon inte
    dör en plågsam död på grund av uttorkning.
    Varför är det ofta av medicinska skäl olämpligt med intravenös vätske- och näringstillförsel till
    patienter i livets slutskede?

    1. Intravenös behandling kan leda till att patienten får urinretention
    2. Intravenösa infarter riskerar att öka obehag och smärta för patienter i livets slutskede.
    3. Intravenös behandling kan leda till andnöd och andra symtom då den döende kroppen inte kan ta till sig detta
    4. Intravenösa infarter kan ge infektioner hos döende patienter
    5. Intravenös behandling kan förlänga patientens liv och också patientens lidande
  14. Du är läkare på en Hälsocentral med ansvar för ett särskilt boende, Lyckan, med geriatriska
    patienter. Kristina som bor på Lyckan är multisjuk sedan flera år. Kristina har nu försämrats och
    äter dåligt, men kan fortfarande ta sina mediciner peroralt. Du noterar att det inte tidigare har
    genomförts ett brytpunktssamtal.
    Brytpunktssamtalet ger Kristina information så att hon tillsammans med sina anhöriga kan
    förbereda sig för att livet närmar sig sitt slut. Som följd av samtalet ska du som läkare göra en
    viktig dokumentation i hennes journal angående hennes fortsatta vård.
    Du dokumenterade behandlingsbegränsningar i patientjournalen samt informerade
    vårdpersonalen.
    Efter ett par månader har Kristina slutat äta och får inte heller i sig mediciner och vätska. Du
    bedömer att Kristina är i livets slutskede. Anhöriga önskar att du ger henne dropp så att hon inte
    dör en plågsam död på grund av uttorkning.
    Du följer rekommendationer vid vård i livets slutskede och ser till att Kristinas medicinbehandling
    endast inriktas mot symtomlindring. Hon besväras nu mycket av slem i luftvägarna.
    Vilket läkemedel för subkutan injektion är bäst lämpat som symtomlindring mot
    slemsekretionen?

    1. glykopyrronium (Robinul)
    2. morfin
    3. midazolam (Midazolam)
    4. glukagon (Baqsimi)
    5. haloperidol (Haldol)
  15. Du är läkare på en Hälsocentral med ansvar för ett särskilt boende, Lyckan, med geriatriska
    patienter. Kristina som bor på Lyckan är multisjuk sedan flera år. Kristina har nu försämrats och
    äter dåligt, men kan fortfarande ta sina mediciner peroralt. Du noterar att det inte tidigare har
    genomförts ett brytpunktssamtal.
    Brytpunktssamtalet ger Kristina information så att hon tillsammans med sina anhöriga kan
    förbereda sig för att livet närmar sig sitt slut. Som följd av samtalet ska du som läkare göra en
    viktig dokumentation i hennes journal angående hennes fortsatta vård.
    Du dokumenterade behandlingsbegränsningar i patientjournalen samt informerade
    vårdpersonalen. Efter ett par månader har Kristina slutat äta och får inte heller i sig mediciner och
    vätska. Du bedömer att Kristina är i livets slutskede. Anhöriga önskar att du ger henne dropp så
    att hon inte dör en plågsam död på grund av uttorkning.
    Du följer rekommendationer vid vård i livets slutskede och ser till att Kristinas medicinbehandling
    endast inriktas mot symtomlindring. Hon besväras nu mycket av slem i luftvägarna.
    Kristina får av sköterska symtomlindring med glykopyrronium (Robinul) mot slemsekretionen.
    Hennes symtom kan i hög grad lindras med hjälp av de palliativa läkemedlen, och efter fyra
    dagar somnar Kristina in i anhörigas närvaro.
    Vad ska du som ansvarig läkare göra nu?

    1. Du ska genomföra klinisk obduktion senast första vardagen efter dödsfallet
    2. Du ska skriva dödsorsaksintyg senast första vardagen efter dödsfallet
    3. Du ska skriva dödsbevis senast första vardagen efter dödsfallet
    4. Du ska genomföra klinisk obduktion inom tre veckor efter dödsfallet
    5. Du ska skriva dödsbevis inom tre veckor efter dödsfallet
  16. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Lina, 35 år. Hon söker vård på grund av
    eksem på händerna.
    Vid undersökning noterar du mycket riktigt handeksem men det framkommer också att Lina
    dagligen plågas av tankar på att hon har tagit i föremål med farliga virus. Hon tvättar därför
    händerna mycket intensivt och noggrant. När hon tvättar sig minskar oron och obehaget. Hon
    tror själv att handtvättningen tar minst en timme varje dag.
    Tankarna och behovet av att hela tiden tvätta sig stör henne både på arbetet och hemma.
    Vilken sjukdom är det troligast att hon lider av?

    1. ADHD
    2. depression
    3. generaliserat ångestsyndrom
    4. paniksyndrom
    5. tvångssyndrom
  17. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Lina, 35 år. Hon söker vård på grund av
    eksem på händerna.
    Vid undersökning noterar du mycket riktigt handeksem men det framkommer också att Lina
    dagligen plågas av tankar på att hon har tagit i föremål med farliga virus. Hon tvättar därför
    händerna mycket intensivt och noggrant. När hon tvättar sig minskar oron och obehaget. Hon
    tror själv att handtvättningen tar minst en timme varje dag.
    Tankarna och behovet av att hela tiden tvätta sig stör henne både på arbetet och hemma.
    Lina lider troligen av tvångssyndrom förutom eksem på händerna.
    Du har för kort tid på dagens mottagningsbesök för att hinna med en ordentlig bedömning av
    något mer än eksemet. Men du har möjlighet att boka in Lina för en längre konsultation om 3
    dagar.
    Du har en plan för en komplett utredning men vad i planen är viktigast att bedöma vid dagens
    besök?

    1. sjukskrivning
    2. social situation
    3. somatisk samsjuklighet
    4. suicidrisk
    5. ärftlighet
  18. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Lina, 35 år. Hon söker vård på grund av
    eksem på händerna.
    Vid undersökning noterar du mycket riktigt handeksem men det framkommer också att Lina
    dagligen plågas av tankar på att hon har tagit i föremål med farliga virus. Hon tvättar därför
    händerna mycket intensivt och noggrant. När hon tvättar sig minskar oron och obehaget. Hon
    tror själv att handtvättningen tar minst en timme varje dag. Tankarna och behovet av att hela
    tiden tvätta sig stör henne både på arbetet och hemma.
    Lina lider troligen av tvångssyndrom förutom eksem på händerna.
    Du har för kort tid på dagens mottagningsbesök för att hinna med en ordentlig bedömning av
    något mer än eksemet. Men du har möjlighet att boka in Lina för en längre konsultation om 3
    dagar.
    Lina har inga tankar eller planer på att begå självmord och du bedömer suicidrisken som låg.
    Hon går hem och kommer tillbaka 3 dagar senare. Förutom anamnes, status och labprover är
    det bra att använda sig av bedömningsinstrument vid diagnosticering och uppföljning.
    Vilken skattningsskala för tvångssyndrom bör du använda förutom OCI-R?

    1. HAD
    2. MADRS
    3. WURS
    4. Y-BOCS
    5. YMRS
  19. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Lina, 35 år. Hon söker vård på grund av
    eksem på händerna.
    Vid undersökning noterar du mycket riktigt handeksem men det framkommer också att Lina
    dagligen plågas av tankar på att hon har tagit i föremål med farliga virus. Hon tvättar därför
    händerna mycket intensivt och noggrant. När hon tvättar sig minskar oron och obehaget. Hon
    tror själv att handtvättningen tar minst en timme varje dag. Tankarna och behovet av att hela
    tiden tvätta sig stör henne både på arbetet och hemma.
    Lina lider troligen av tvångssyndrom förutom eksem på händerna.
    Du har för kort tid på dagens mottagningsbesök för att hinna med en ordentlig bedömning av
    något mer än eksemet. Men du har möjlighet att boka in Lina för en längre konsultation om 3
    dagar.
    Lina har inga tankar eller planer på att begå självmord och du bedömer suicidrisken som låg. Hon
    går hem och kommer tillbaka 3 dagar senare. Förutom anamnes, status och labprover är det bra
    att använda sig av bedömningsinstrument vid diagnosticering och uppföljning.
    Du väljer att använda två specifika skattningsskalor för tvångssyndrom Yale-Brown Obsessive-
    Compulsive Scale (Y-BOCS) och Obsessive Compulsive Inventory – Revised (OCI-R).
    Tillsammans med övrig utredning ger det en tydlig bild av tvångssyndrom och du hittar ingen
    somatisk eller psykiatrisk samsjuklighet.
    Lina vill helst inte få någon läkemedelsbehandling.
    Vilken psykologisk behandlingsmetod är mest lämplig för tvångssyndrom?

    1. Det finns ingen lämplig psykologisk behandling
    2. DBT
    3. IPT
    4. KBT
    5. PDT
  20. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Lina, 35 år. Hon söker vård på grund av
    eksem på händerna.
    Vid undersökning noterar du mycket riktigt handeksem men det framkommer också att Lina
    dagligen plågas av tankar på att hon har tagit i föremål med farliga virus. Hon tvättar därför
    händerna mycket intensivt och noggrant. När hon tvättar sig minskar oron och obehaget. Hon
    tror själv att handtvättningen tar minst en timme varje dag. Tankarna och behovet av att hela
    tiden tvätta sig stör henne både på arbetet och hemma.
    Lina lider troligen av tvångssyndrom förutom eksem på händerna. Du har för kort tid på dagens
    mottagningsbesök för att hinna med en ordentlig bedömning av något mer än eksemet. Men du
    har möjlighet att boka in Lina för en längre konsultation om 3 dagar.
    Lina har inga tankar eller planer på att begå självmord och du bedömer suicidrisken som låg. Hon
    går hem och kommer tillbaka 3 dagar senare. Förutom anamnes, status och labprover är det bra
    att använda sig av bedömningsinstrument vid diagnosticering och uppföljning.
    Du väljer att använda två specifika skattningsskalor för tvångssyndrom Yale-Brown Obsessive-
    Compulsive Scale (Y-BOCS) och Obsessive Compulsive Inventory – Revised (OCI-R).
    Tillsammans med övrig utredning ger det en tydlig bild av tvångssyndrom och du hittar ingen
    somatisk eller psykiatrisk samsjuklighet. Lina vill helst inte få någon läkemedelsbehandling.
    Du föreslår att Lina påbörjar en behandling med KBT i form av den specifika behandlingen
    Exponering med responsprevention (ERP).
    Lina blir bättre av behandlingen men har tydligt kvarstående besvär. Eftersom hon inte blivit helt
    bra ändrar hon sig och vill också prova läkemedelsbehandling.
    Vilken typ av läkemedel anses vara förstahandsbehandling vid tvångssyndrom?

    1. atypiska neuroleptika
    2. bensodiazepiner
    3. MAO-hämmare
    4. SNRI
    5. SSRI
  21. Alice, 75 år, söker vård på grund av smärta och stelhet i axlar, bäcken och överarmar. Hon är
    pensionär och har varit aktiv i trädgårdsarbete men anger ökad svårighet att utföra dessa
    aktiviteter på grund av smärtan och stelheten.
    Hennes smärta har gradvis förvärrats under de senaste veckorna och påverkar daglig aktivitet
    och rörelseförmåga. Hon har även noterat trötthet och allmän sjukdomskänsla. Smärtan är
    symmetrisk och känns mest uttalad på morgonen eller efter perioder av vila och beskrivs som
    dov och molande.
    Alice beskriver svårigheter att kliva upp från sängen eller en stol, samt att borsta håret eller klä
    på sig på grund av smärtan och stelheten i axlar och höfter. Inga febertecken eller andra
    infektionssymtom har observerats.
    Hon har inte tidigare haft problem med liknande smärtor eller stelhet och har ingen anamnes på
    reumatiska sjukdomar. Hon har heller ingen känd familjehistoria av reumatiska sjukdomar. Ingen
    medicinering förutom ibuprofen vid behov och det har viss effekt på smärtan.
    Vilken diagnos är mest sannolik?

    1. acromioklavikularledsartros
    2. fibromyalgi
    3. polymyalgia rheumatica
    4. reumatoid artrit
    5. spondylartros i halsrygg
  22. Alice, 75 år, söker vård på grund av smärta och stelhet i axlar, bäcken och överarmar. Hon är
    pensionär och har varit aktiv i trädgårdsarbete men anger ökad svårighet att utföra dessa
    aktiviteter på grund av smärtan och stelheten.
    Hennes smärta har gradvis förvärrats under de senaste veckorna och påverkar daglig aktivitet
    och rörelseförmåga. Hon har även noterat trötthet och allmän sjukdomskänsla. Smärtan är
    symmetrisk och känns mest uttalad på morgonen eller efter perioder av vila och beskrivs som
    dov och molande.
    Alice beskriver svårigheter att kliva upp från sängen eller en stol, samt att borsta håret eller klä
    på sig på grund av smärtan och stelheten i axlar och höfter. Inga febertecken eller andra
    infektionssymtom har observerats.
    Hon har inte tidigare haft problem med liknande smärtor eller stelhet och har ingen anamnes på
    reumatiska sjukdomar. Hon har heller ingen känd familjehistoria av reumatiska sjukdomar. Ingen
    medicinering förutom ibuprofen vid behov och det har viss effekt på smärtan.
    Du misstänker polymyalgia rheumatica (PMR).
    Vilket prov bör tas för att stärka din diagnos?

    1. C-reaktivt protein (CRP)
    2. citrullinantikroppar (a-CCP)
    3. human leukocyte antigen (HLA-B27)
    4. P-Calcium
    5. reumatoid faktor (RF)
  23. Alice, 75 år, söker vård på grund av smärta och stelhet i axlar, bäcken och överarmar. Hon är
    pensionär och har varit aktiv i trädgårdsarbete men anger ökad svårighet att utföra dessa
    aktiviteter på grund av smärtan och stelheten.
    Hennes smärta har gradvis förvärrats under de senaste veckorna och påverkar daglig aktivitet
    och rörelseförmåga. Hon har även noterat trötthet och allmän sjukdomskänsla. Smärtan är
    symmetrisk och känns mest uttalad på morgonen eller efter perioder av vila och beskrivs som
    dov och molande.
    Alice beskriver svårigheter att kliva upp från sängen eller en stol, samt att borsta håret eller klä
    på sig på grund av smärtan och stelheten i axlar och höfter. Inga febertecken eller andra
    infektionssymtom har observerats.
    Hon har inte tidigare haft problem med liknande smärtor eller stelhet och har ingen anamnes på
    reumatiska sjukdomar. Hon har heller ingen känd familjehistoria av reumatiska sjukdomar. Ingen
    medicinering förutom ibuprofen vid behov och det har viss effekt på smärtan.
    Du misstänker polymyalgia rheumatica (PMR).
    Du tar CRP som visar sig vara förhöjd —- 45 mg/L (referensvärde <5) — vilket stärker din
    misstanke om PMR.
    Du bör emellertid också överväga några differentialdiagnoser.
    Polymyosit är en differentialdiagnos som kan påminna om PMR. Det tillståndet karakteriseras av
    ett typiskt symtom och om det finns med i symtombilden talar det emot PMR.
    Vilket symtom är det?

    1. fascikulationer
    2. morgonstelhet
    3. muskelsvaghet
    4. smärta över stora muskelfästen
    5. ömhet över muskulatur
  24. Alice, 75 år, söker vård på grund av smärta och stelhet i axlar, bäcken och överarmar. Hon är
    pensionär och har varit aktiv i trädgårdsarbete men anger ökad svårighet att utföra dessa
    aktiviteter på grund av smärtan och stelheten.
    Hennes smärta har gradvis förvärrats under de senaste veckorna och påverkar daglig aktivitet
    och rörelseförmåga. Hon har även noterat trötthet och allmän sjukdomskänsla. Smärtan är
    symmetrisk och känns mest uttalad på morgonen eller efter perioder av vila och beskrivs som
    dov och molande.
    Alice beskriver svårigheter att kliva upp från sängen eller en stol, samt att borsta håret eller klä
    på sig på grund av smärtan och stelheten i axlar och höfter. Inga febertecken eller andra
    infektionssymtom har observerats.
    Hon har inte tidigare haft problem med liknande smärtor eller stelhet och har ingen anamnes på
    reumatiska sjukdomar. Hon har heller ingen känd familjehistoria av reumatiska sjukdomar. Ingen
    medicinering förutom ibuprofen vid behov och det har viss effekt på smärtan.
    Du misstänker polymyalgia rheumatica (PMR).
    Du tar CRP som visar sig vara förhöjd —- 45 mg/L (referensvärde <5) — vilket stärker din
    misstanke om PMR.
    Du bör emellertid också överväga några differentialdiagnoser.
    Polymyosit är en differentialdiagnos som kan påminna om PMR. Det tillståndet karakteriseras av
    ett typiskt symtom och om det finns med i symtombilden talar det emot PMR.
    Muskelsvaghet är typiskt symtom för polymyosit och är inte vanligt vid PMR.
    Astrid har ingen angiven muskelsvaghet men du känner dig fortfarande lite osäker på din PMR-
    diagnos.
    Vilken åtgärd kan hjälpa dig att stärka din misstanke om PMR?

    1. lungröntgen
    2. NSAID-kur i två veckor
    3. steroidbehandling i tre dagar
    4. undersöka P-kreatinkinas (CK)
    5. undersöka SR
  25. Alice, 75 år, söker vård på grund av smärta och stelhet i axlar, bäcken och överarmar. Hon är
    pensionär och har varit aktiv i trädgårdsarbete men anger ökad svårighet att utföra dessa
    aktiviteter på grund av smärtan och stelheten.
    Hennes smärta har gradvis förvärrats under de senaste veckorna och påverkar daglig aktivitet
    och rörelseförmåga. Hon har även noterat trötthet och allmän sjukdomskänsla. Smärtan är
    symmetrisk och känns mest uttalad på morgonen eller efter perioder av vila och beskrivs som
    dov och molande.
    Alice beskriver svårigheter att kliva upp från sängen eller en stol, samt att borsta håret eller klä
    på sig på grund av smärtan och stelheten i axlar och höfter. Inga febertecken eller andra
    infektionssymtom har observerats.
    Hon har inte tidigare haft problem med liknande smärtor eller stelhet och har ingen anamnes på
    reumatiska sjukdomar. Hon har heller ingen känd familjehistoria av reumatiska sjukdomar. Ingen
    medicinering förutom ibuprofen vid behov och det har viss effekt på smärtan.
    Du misstänker polymyalgia rheumatica (PMR).
    Du tar CRP som visar sig vara förhöjd —- 45 mg/L (referensvärde <5) — vilket stärker din
    misstanke om PMR.
    Du bör emellertid också överväga några differentialdiagnoser.
    Polymyosit är en differentialdiagnos som kan påminna om PMR. Det tillståndet karakteriseras av
    ett typiskt symtom och om det finns med i symtombilden talar det emot PMR.
    Muskelsvaghet är typiskt symtom för polymyosit och är inte vanligt vid PMR. Astrid har ingen
    angiven muskelsvaghet men du känner dig fortfarande lite osäker på din PMR-diagnos.
    Du väljer att ge en steroidbehandling med Prednisolon i 15-20 mg/dag i tre dagar och följa upp
    effekten via telefon för att höra om besvären har gått över med steroidbehandlingen.
    Innan du påbörjar steroidbehandling behövs ytterligare en undersökning,
    Vilken undersökning?

    1. blododling
    2. blodstatus med differentialräkning
    3. röntgen av höfter och axlar
    4. röntgen av lungor
    5. ultraljud av thyroidea

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.