Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 28 november 2023, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 28 november 2023. 27 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. Du arbetar på en Hälsocentral. BVC-sköterskan vill fråga dig om råd och visar dig tillväxtkurvan
    på Ulrik, 6 månader.
    Hur bör Ulriks tillväxtkurva tolkas?

    1. avvikande tillväxt av såväl vikt, längd som huvudomfång
    2. avvikande tillväxt av huvudomfång med normal vikt
    3. avvikande viktutveckling och huvudomfång
    4. normal tillväxt av längd med påverkan av huvudomfång
    5. normal tillväxt av såväl vikt, längd som huvudomfång
  2. Du arbetar på en Hälsocentral. BVC-sköterskan vill fråga dig om råd och visar dig tillväxtkurvan
    på Ulrik, 6 månader.
    Kurvan visar en avvikande viktutveckling och huvudomfång.
    BVC-sköterskan vill också rådfråga dig om Ulriks utveckling.
    Ulrik förväntas vid 6 månaders ålder bland annat kunna vända sig runt på plant underlag, dra sig
    upp mot sittande och att titta efter en tappad leksak.
    Vad används som tecken på normalt utvecklad finmotorik vid 6 månaders ålder?

    1. använder främst en dominant hand
    2. använder pincettgrepp
    3. flyttar föremål mellan händerna
    4. klotter-ritar
    5. slår föremål i sina händer mot varandra
  3. Du arbetar på en Hälsocentral. BVC-sköterskan vill fråga dig om råd och visar dig tillväxtkurvan
    på Ulrik, 6 månader. Kurvan visar en avvikande viktutveckling och huvudomfång.
    BVC-sköterskan vill också rådfråga dig om Ulriks utveckling. Ulrik förväntas vid 6 månaders ålder
    bland annat kunna vända sig runt på plant underlag, dra sig upp mot sittande och att titta efter en
    tappad leksak.
    Vid 6-månaders ålder förväntas han dessutom kunna gripa efter och flytta föremål mellan
    händerna.
    Ulrik har en viktstagnation och låg tonus. Han gör inga försök att vända sig och ligger ogärna på
    magen. Han ger inget svarsljud när du pratar med honom och det är svårt att få blickkontakt.
    Barn med viktstagnation och avvikande utveckling kan ha bakomliggande tillstånd och ska
    remitteras till barnläkare.
    Vad är den troligaste orsaken till Ulriks besvär?

    1. barnmisshandel
    2. hjärntumör
    3. intellektuell funktionsnedsättning
    4. synnedsättning
    5. tillväxthormonbrist
  4. Du arbetar på en Hälsocentral. BVC-sköterskan vill fråga dig om råd och visar dig tillväxtkurvan
    på Ulrik, 6 månader. Kurvan visar en avvikande viktutveckling och huvudomfång.
    BVC-sköterskan vill också rådfråga dig om Ulriks utveckling. Ulrik förväntas vid 6 månaders ålder
    bland annat kunna vända sig runt på plant underlag, dra sig upp mot sittande och att titta efter en
    tappad leksak.
    Vid 6-månaders ålder förväntas han dessutom kunna gripa efter och flytta föremål mellan
    händerna.
    Ulrik har en viktstagnation och låg tonus. Han gör inga försök att vända sig och ligger ogärna på
    magen. Han ger inget svarsljud när du pratar med honom och det är svårt att få blickkontakt.
    Barn med viktstagnation och avvikande utveckling kan ha bakomliggande tillstånd och ska
    remitteras till barnläkare.
    En intellektuell funktionsnedsättning är troligen orsaken till Ulriks besvär.
    Vilken orsak till intellektuell funktionsnedsättning är bland de vanligaste hos barn i Skandinavien?

    1. fetalt alkoholsyndrom
    2. malnutrition postnatalt
    3. miljögifter
    4. prematuritet
    5. ärftlighet
  5. Du arbetar på en Hälsocentral. BVC-sköterskan vill fråga dig om råd och visar dig tillväxtkurvan
    på Ulrik, 6 månader. Kurvan visar en avvikande viktutveckling och huvudomfång.
    BVC-sköterskan vill också rådfråga dig om Ulriks utveckling. Ulrik förväntas vid 6 månaders ålder
    bland annat kunna vända sig runt på plant underlag, dra sig upp mot sittande och att titta efter en
    tappad leksak.
    Vid 6-månaders ålder förväntas han dessutom kunna gripa efter och flytta föremål mellan
    händerna.
    Ulrik har en viktstagnation och låg tonus. Han gör inga försök att vända sig och ligger ogärna på
    magen. Han ger inget svarsljud när du pratar med honom och det är svårt att få blickkontakt.
    Barn med viktstagnation och avvikande utveckling kan ha bakomliggande tillstånd och ska
    remitteras till barnläkare. En intellektuell funktionsnedsättning är troligen orsaken till Ulriks besvär.
    I Skandinavien är ärftlighet den vanligaste bakomliggande orsaken.
    Ulrik visar sig ha Downs syndrom. Han genomgår nu alla utredningar och kommer att följas upp
    årligen.
    Vilken typ av undersökning bör ingå i de årliga kontrollerna?

    1. RAST-prov
    2. DEXA (dual-energy X-ray absorptiometry )
    3. tyreoidea-prover
    4. analys av tillväxthormon
    5. ekokardiografi
  6. Du är läkare på en Hälsocentral och träffar Bertil, 67 år, som är nybliven pensionär. Han är frisk
    sedan tidigare. Bertil är orolig för sitt blodtryck, då han har läst att högt blodtryck är vanligt och att
    det kan öka risken för stroke och hjärtinfarkt.
    Bertil har ett BMI på 31,2 med en ganska tydlig bukfetma. Han varken röker eller snusar och
    dricker sparsamt med alkohol. Han motionerar sällan.
    Status:
    Allmäntillstånd: Gott, påverkat, övervikt.
    Cor/pulm: Regelbunden rytm, inga hörbara blåsljud. Normala andningsljud bilateralt.
    Du ska nu mäta Bertils blodtryck.
    Hur bör blodtrycksmätningen göras på Bertil?

    1. liggandes 1 gång och lita på det trycket.
    2. liggandes 2-3 gånger och beräkna snittet av de 2 sista mätningarna.
    3. sittandes 2-3 gånger och beräkna snittet av de 2 sista mätningarna.
    4. sittandes 2-3 gånger och välj det lägsta trycket.
    5. sittandes 2-3 gånger och välj det högsta trycket.
  7. Du är läkare på en Hälsocentral och träffar Bertil, 67 år, som är nybliven pensionär. Han är frisk
    sedan tidigare. Bertil är orolig för sitt blodtryck, då han har läst att högt blodtryck är vanligt och att
    det kan öka risken för stroke och hjärtinfarkt.
    Bertil har ett BMI på 31,2 med en ganska tydlig bukfetma. Han varken röker eller snusar och
    dricker sparsamt med alkohol. Han motionerar sällan.
    Status: Allmäntillstånd: Gott, påverkat, övervikt. Cor/pulm: Regelbunden rytm, inga hörbara
    blåsljud. Normala andningsljud bilateralt.
    För att mäta blodtrycket låter du Bertil vila i 5 minuter. Han sitter bekvämt i stolen och du mäter
    hans tryck 3 gånger och beräknar snittet utifrån de två sista mätningarna.
    Du kommer fram till att Bertil har ett blodtryck på 152/84 mmHg.
    Vad är mest rimligt att göra nu?

    1. beställ 24h-blodtrycksmätning
    2. beställ thyreoideaprover
    3. ordinera läkemedel för blodtrycket
    4. rekommendera livsstilsförändringar och planerarar uppföljning om ett år
    5. skriv remiss för sömnregistrering
  8. Du är läkare på en Hälsocentral och träffar Bertil, 67 år, som är nybliven pensionär. Han är frisk
    sedan tidigare. Bertil är orolig för sitt blodtryck, då han har läst att högt blodtryck är vanligt och att
    det kan öka risken för stroke och hjärtinfarkt.
    Bertil har ett BMI på 31,2 med en ganska tydlig bukfetma. Han varken röker eller snusar och
    dricker sparsamt med alkohol. Han motionerar sällan.
    Status: Allmäntillstånd: Gott, påverkat, övervikt. Cor/pulm: Regelbunden rytm, inga hörbara
    blåsljud. Normala andningsljud bilateralt.
    För att mäta blodtrycket låter du Bertil vila i 5 minuter. Han sitter bekvämt i stolen och du mäter
    hans tryck 3 gånger och beräknar snittet utifrån de två sista mätningarna.
    Du kommer fram till att Bertil har ett blodtryck på 152/84 mmHg.
    Du vet att det ofta är skillnad på blodtryck hos läkaren och hemblodtryck. Bertil verkar ju faktiskt
    lite stressad och nervös. Du beslutar dig därför att beställa en 24-h blodtrycksmätning.
    Bertils blodtryck visar sig under 24 h ha ett medelvärde på 161/90 mmHg vilket är betydligt över
    den definierade gränsen för hypertoni (≥130/≥80 mmHg).
    Du konstaterar att Bertil har hypertoni och vill inleda läkemedelsbehandling i tillägg till
    rekommendationer om livsstilsförändringar.
    Du väljer att inleda med en kombination av två preparat.
    Vilket läkemedel förutom ACE-hämmare bör du i första hand ordinera?

    1. betablockerare
    2. kalciumflödeshämmare
    3. loopdiuretika
    4. spironolakton
    5. tiaziddiuretika
  9. Du är läkare på en Hälsocentral och träffar Bertil, 67 år, som är nybliven pensionär. Han är frisk
    sedan tidigare. Bertil är orolig för sitt blodtryck, då han har läst att högt blodtryck är vanligt och att
    det kan öka risken för stroke och hjärtinfarkt.
    Bertil har ett BMI på 31,2 med en ganska tydlig bukfetma. Han varken röker eller snusar och
    dricker sparsamt med alkohol. Han motionerar sällan.
    Status: Allmäntillstånd: Gott, påverkat, övervikt. Cor/pulm: Regelbunden rytm, inga hörbara
    blåsljud. Normala andningsljud bilateralt.
    För att mäta blodtrycket låter du Bertil vila i 5 minuter. Han sitter bekvämt i stolen och du mäter
    hans tryck 3 gånger och beräknar snittet utifrån de två sista mätningarna.
    Du kommer fram till att Bertil har ett blodtryck på 152/84 mmHg.
    Du vet att det ofta är skillnad på blodtryck hos läkaren och hemblodtryck. Bertil verkar ju faktiskt
    lite stressad och nervös. Du beslutar dig därför att beställa en 24-h blodtrycksmätning.
    Bertils blodtryck visar sig under 24 h ha ett medelvärde på 161/90 mmHg vilket är betydligt över
    den definierade gränsen för hypertoni (≥130/≥80 mmHg).
    Du konstaterar att Bertil har hypertoni och vill inleda läkemedelsbehandling i tillägg till
    rekommendationer om livsstilsförändringar.
    Du sätter in Bertil på kombinerad läkemedelsbehandling med kalciumflödeshämmare och ACE-
    hämmare.
    Några veckor senare ringer han och klagar på huvudvärk, värmekänsla i ansikte och svullnad
    över fotleder.
    Vilken är den mest sannolika förklaringen till Bertils symtom?

    1. biverkan av ACE-hämmaren
    2. biverkan av kalciumflödeshämmaren
    3. feokromocytom
    4. hjärtsvikt
    5. överbehandlat blodtryck
  10. Du är läkare på en Hälsocentral och träffar Bertil, 67 år, som är nybliven pensionär. Han är frisk
    sedan tidigare. Bertil är orolig för sitt blodtryck, då han har läst att högt blodtryck är vanligt och att
    det kan öka risken för stroke och hjärtinfarkt.
    Bertil har ett BMI på 31,2 med en ganska tydlig bukfetma. Han varken röker eller snusar och
    dricker sparsamt med alkohol. Han motionerar sällan.
    Status: Allmäntillstånd: Gott, påverkat, övervikt. Cor/pulm: Regelbunden rytm, inga hörbara
    blåsljud. Normala andningsljud bilateralt.
    För att mäta blodtrycket låter du Bertil vila i 5 minuter. Han sitter bekvämt i stolen och du mäter
    hans tryck 3 gånger och beräknar snittet utifrån de två sista mätningarna.
    Du kommer fram till att Bertil har ett blodtryck på 152/84 mmHg.
    Du vet att det ofta är skillnad på blodtryck hos läkaren och hemblodtryck. Bertil verkar ju faktiskt
    lite stressad och nervös. Du beslutar dig därför att beställa en 24-h blodtrycksmätning.
    Bertils blodtryck visar sig under 24 h ha ett medelvärde på 161/90 mmHg vilket är betydligt över
    den definierade gränsen för hypertoni (≥130/≥80 mmHg).
    Du konstaterar att Bertil har hypertoni och vill inleda läkemedelsbehandling i tillägg till
    rekommendationer om livsstilsförändringar. Du väljer att inleda med en kombination av
    kalciumflödeshämmare och ACE-hämmare.
    Några veckor senare ringer han och klagar på huvudvärk, värmekänsla i ansikte och svullnad
    över fotleder.
    Du konstaterar att Bertil har drabbats av vanliga biverkningar av kalciumflödeshämmare och
    överväger därför att byta ut den mot ett tiaziddiuretikum.
    Bertil har ingen överkänslighet eller allergi och det finns inga skäl att tro att Bertil lider av vare sig
    svår lever- eller njursvikt.
    Vilket ett annat tillstånd bör du utesluta innan du ordinerar Bertil ett tiazidpreparat?

    1. artros
    2. gikt
    3. hyperkalemi
    4. Ménières sjukdom
    5. urininkontinens
  11. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Anna, en 40-årig kvinna med man och två
    mindre barn. Anna har under många år haft ryggvärk och problem med trötthet men har inga
    andra kända sjukdomar.
    Hon söker nu vård då hon insett att hon är konstant orolig och är rädd att något hemskt ska
    hända. Hennes oro gör att hon har svårt att klara av sitt nya arbete som sjuksköterska. Hon är
    rädd att göra fel och arbetet går långsamt.
    På kvällarna grubblar hon mycket över om hon trots sin noggrannhet kanske gjort något allvarligt
    misstag som kommer få konsekvenser för hennes patienter. Hemma är hon orolig för barnen
    och framförallt deras hälsa. Anna har så länge hon kan minnas haft en tendens att oroa sig både
    inför och efter olika händelser. Senaste tiden har det varit värre än tidigare.
    Vilken sjukdom är det troligast att hon lider av?

    1. Depression
    2. Generaliserat ångestsyndrom
    3. Paniksyndrom
    4. PTSD
    5. Social fobi
  12. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Anna, en 40-årig kvinna med man och två
    mindre barn. Anna har under många år haft ryggvärk och problem med trötthet men har inga
    andra kända sjukdomar.
    Hon söker nu vård då hon insett att hon är konstant orolig och är rädd att något hemskt ska
    hända. Hennes oro gör att hon har svårt att klara av sitt nya arbete som sjuksköterska. Hon är
    rädd att göra fel och arbetet går långsamt.
    På kvällarna grubblar hon mycket över om hon trots sin noggrannhet kanske gjort något allvarligt
    misstag som kommer få konsekvenser för hennes patienter. Hemma är hon orolig för barnen
    och framförallt deras hälsa. Anna har så länge hon kan minnas haft en tendens att oroa sig både
    inför och efter olika händelser. Senaste tiden har det varit värre än tidigare.
    Du anser att det troligaste är att Anna lider av generaliserat ångestsyndrom. Du tycker att du har
    tagit en bra anamnes, men för att inte missa någon annan psykisk sjukdom väljer du att vid ett
    återbesök göra en systematisk genomgång av psykiatriska differentialdiagnoser.
    Vilken skattningsskala är mest lämplig för detta?

    1. MADRAS
    2. M.I.N.I.
    3. MMT
    4. PHQ-9
    5. WURS
  13. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Anna, en 40-årig kvinna med man och två
    mindre barn. Anna har under många år haft ryggvärk och problem med trötthet men har inga
    andra kända sjukdomar.
    Hon söker nu vård då hon insett att hon är konstant orolig och är rädd att något hemskt ska
    hända. Hennes oro gör att hon har svårt att klara av sitt nya arbete som sjuksköterska. Hon är
    rädd att göra fel och arbetet går långsamt. På kvällarna grubblar hon mycket över om hon trots
    sin noggrannhet kanske gjort något allvarligt misstag som kommer få konsekvenser för hennes
    patienter. Hemma är hon orolig för barnen och framförallt deras hälsa. Anna har så länge hon kan
    minnas haft en tendens att oroa sig både inför och efter olika händelser. Senaste tiden har det
    varit värre än tidigare.
    Du anser att det troligaste är att Anna lider av generaliserat ångestsyndrom. Du tycker att du har
    tagit en bra anamnes, men för att inte missa någon annan psykisk sjukdom väljer du att vid ett
    återbesök göra en systematisk genomgång av psykiatriska differentialdiagnoser.
    Du kompletterar anamnesen med en M.I.N.I.. Det framkommer inget nytt och du bestämmer dig
    för diagnosen generaliserat ångestsyndrom (GAD).
    Anna undrar om det är en vanlig sjukdom i Sverige.
    Ungefär hur stor är livstidsrisken att drabbas av GAD i Sverige?

    1. 0,5 %
    2. 5 %
    3. 10 %
    4. 20 %
    5. 30 %
  14. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Anna, en 40-årig kvinna med man och två
    mindre barn. Anna har under många år haft ryggvärk och problem med trötthet men har inga
    andra kända sjukdomar.
    Hon söker nu vård då hon insett att hon är konstant orolig och är rädd att något hemskt ska
    hända. Hennes oro gör att hon har svårt att klara av sitt nya arbete som sjuksköterska. Hon är
    rädd att göra fel och arbetet går långsamt. På kvällarna grubblar hon mycket över om hon trots
    sin noggrannhet kanske gjort något allvarligt misstag som kommer få konsekvenser för hennes
    patienter. Hemma är hon orolig för barnen och framförallt deras hälsa. Anna har så länge hon kan
    minnas haft en tendens att oroa sig både inför och efter olika händelser. Senaste tiden har det
    varit värre än tidigare.
    Du anser att det troligaste är att Anna lider av generaliserat ångestsyndrom. Du tycker att du har
    tagit en bra anamnes, men för att inte missa någon annan psykisk sjukdom väljer du att vid ett
    återbesök göra en systematisk genomgång av psykiatriska differentialdiagnoser.
    Du kompletterar anamnesen med en M.I.N.I.. Det framkommer inget nytt och du bestämmer dig
    för diagnosen generaliserat ångestsyndrom. Anna undrar om det är en vanlig sjukdom i Sverige.
    Livstidsrisken att drabbas av generaliserat ångestsyndrom (GAD) i Sverige är ca 5 %.
    Anna har ett medelsvårt GAD. Hon vill gärna få läkemedelsbehandling för detta.
    Vilken typ av läkemedel är förstahandsbehandling av GAD?

    1. atypisk neuroleptika
    2. bensodiazepiner
    3. buspiron
    4. pregabalin
    5. SSRI
  15. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Anna, en 40-årig kvinna med man och två
    mindre barn. Anna har under många år haft ryggvärk och problem med trötthet men har inga
    andra kända sjukdomar.
    Hon söker nu vård då hon insett att hon är konstant orolig och är rädd att något hemskt ska
    hända. Hennes oro gör att hon har svårt att klara av sitt nya arbete som sjuksköterska. Hon är
    rädd att göra fel och arbetet går långsamt. På kvällarna grubblar hon mycket över om hon trots
    sin noggrannhet kanske gjort något allvarligt misstag som kommer få konsekvenser för hennes
    patienter. Hemma är hon orolig för barnen och framförallt deras hälsa. Anna har så länge hon kan
    minnas haft en tendens att oroa sig både inför och efter olika händelser. Senaste tiden har det
    varit värre än tidigare.
    Du anser att det troligaste är att Anna lider av generaliserat ångestsyndrom. Du tycker att du har
    tagit en bra anamnes, men för att inte missa någon annan psykisk sjukdom väljer du att vid ett
    återbesök göra en systematisk genomgång av psykiatriska differentialdiagnoser.
    Du kompletterar anamnesen med en M.I.N.I.. Det framkommer inget nytt och du bestämmer dig
    för diagnosen generaliserat ångestsyndrom. Anna undrar om det är en vanlig sjukdom i Sverige.
    Livstidsrisken att drabbas av generaliserat ångestsyndrom (GAD) i Sverige är ca 5 %.
    Anna har ett medelsvårt GAD. Hon vill gärna få läkemedelsbehandling för detta.
    Du börjar behandla Anna med SSRI-preparatet sertralin.
    Du följer upp hur det går för Anna med ett telefonsamtal efter en vecka. Hon tror själv att hon har
    fått en biverkan av medicinen.
    Förutom illamående och muntorrhet, vilken är den vanligaste gastrointestinala biverkan vid SSRI-
    medicinering?

    1. diarré
    2. glossit
    3. kolit
    4. melena
    5. pankreatit
  16. Du är legitimerad läkare på en Hälsocentral och träffar Anna, en 40-årig kvinna med man och två
    mindre barn. Anna har under många år haft ryggvärk och problem med trötthet men har inga
    andra kända sjukdomar.
    Hon söker nu vård då hon insett att hon är konstant orolig och är rädd att något hemskt ska
    hända. Hennes oro gör att hon har svårt att klara av sitt nya arbete som sjuksköterska. Hon är
    rädd att göra fel och arbetet går långsamt. På kvällarna grubblar hon mycket över om hon trots
    sin noggrannhet kanske gjort något allvarligt misstag som kommer få konsekvenser för hennes
    patienter. Hemma är hon orolig för barnen och framförallt deras hälsa. Anna har så länge hon kan
    minnas haft en tendens att oroa sig både inför och efter olika händelser. Senaste tiden har det
    varit värre än tidigare.
    Du anser att det troligaste är att Anna lider av generaliserat ångestsyndrom. Du tycker att du har
    tagit en bra anamnes, men för att inte missa någon annan psykisk sjukdom väljer du att vid ett
    återbesök göra en systematisk genomgång av psykiatriska differentialdiagnoser.
    Du kompletterar anamnesen med en M.I.N.I.. Det framkommer inget nytt och du bestämmer dig
    för diagnosen generaliserat ångestsyndrom. Anna undrar om det är en vanlig sjukdom i Sverige.
    Livstidsrisken att drabbas av generaliserat ångestsyndrom (GAD) i Sverige är ca 5 %.
    Anna har ett medelsvårt GAD. Hon vill gärna få läkemedelsbehandling för detta.
    Du börjar behandla Anna med SSRI-preparatet sertralin. Du följer upp hur det går för Anna med
    ett telefonsamtal efter en vecka. Hon tror själv att hon har fått en biverkan av medicinen.
    Anna har problem med diarréer.
    Hon fortsätter ändå med medicineringen. Problemen med diarréerna minskar efter hand och hon
    förbättras i sitt psykiska mående.
    Vid ett återbesök efter 5–6 månader kommer det fram att hon har fått problem med sexuella
    biverkningar och hon önskar avsluta medicineringen för att i stället få psykologisk behandling.
    Vilken psykologisk behandlingsmetod har bäst evidens vid GAD?

    1. dialektisk beteendeterapi (DBT)
    2. gestaltterapi
    3. interpersonell psykoterapi (IPT)
    4. kognitiv beteendeterapi (KBT)
    5. psykodynamisk terapi (PDT)
  17. En 46-årig kvinna söker vård eftersom hon har känt en knöl i bröstet. Hon är i övrigt frisk och tar
    inga mediciner.
    Vid undersökning känner du en mindre, oklar knöl i övre laterala kvadranten vänster bröst.
    Vilken åtgärd är det mest lämpliga första steget för att utreda bröstförändringen?

    1. biopsi
    2. DT thorax
    3. mammografi
    4. MR bröst
    5. ultraljud bröst
  18. En 46-årig kvinna söker vård eftersom hon har känt en knöl i bröstet. Hon är i övrigt frisk och tar
    inga mediciner. Vid undersökning känner du en mindre, oklar knöl i övre laterala kvadranten
    vänster bröst.
    Alla patienter med misstänkt brösttumör bör initialt remitteras för mammografi. Undersökningen
    visade en förändring grad 4 vilket motsvarar stark misstanke på cancertumör.
    Vilken diagnosfrämjande åtgärd är nu mest lämplig?

    1. biopsi
    2. mastektomi
    3. multidisciplinär konferens
    4. MR Bröst
    5. sektorresektion
  19. En 46-årig kvinna söker vård eftersom hon har känt en knöl i bröstet. Hon är i övrigt frisk och tar
    inga mediciner. Vid undersökning känner du en mindre, oklar knöl i övre laterala kvadranten
    vänster bröst.
    Alla patienter med misstänkt brösttumör bör initialt remitteras för mammografi. Undersökningen
    visade en förändring grad 4 vilket motsvarar stark misstanke på cancertumör.
    Biopsin visar adenocarcinom av duktal typ.
    Vad bör bli nästa steg?

    1. mastektomi
    2. MR bröst
    3. multidisciplinär konferens
    4. sektorresektion
    5. strålbehandling
  20. En 46-årig kvinna söker vård eftersom hon har känt en knöl i bröstet. Hon är i övrigt frisk och tar
    inga mediciner. Vid undersökning känner du en mindre, oklar knöl i övre laterala kvadranten
    vänster bröst.
    Alla patienter med misstänkt brösttumör bör initialt remitteras för mammografi. Undersökningen
    visade en förändring grad 4 vilket motsvarar stark misstanke på cancertumör. Biopsin visar
    adenocarcinom av duktal typ.
    Nästa steg är en multidisciplinär konferens (MDK) i vilken en bröstkirurg, onkolog,
    mammografiläkare, patolog och bröstsköterska deltar.
    Utifrån klinik, radiologi och patologi beslutas om ett behandlingsförslag som kommer att
    presenteras för patienten. Patienten bedöms ha en duktal cancer som är hormonkänslig, ej Her2-
    amplifierad och låg Ki-67, dvs en bröstcancer av lågrisktyp.
    Vad är det mest sannolika förslaget till initial behandling efter MDK?

    1. endokrin terapi (antihormonell behandling)
    2. strålbehandling
    3. mastektomi + sentinel node
    4. sektorresektion + sentinel node
    5. neoadjuvant behandling (cytostatika)
  21. En 46-årig kvinna söker vård eftersom hon har känt en knöl i bröstet. Hon är i övrigt frisk och tar
    inga mediciner. Vid undersökning känner du en mindre, oklar knöl i övre laterala kvadranten
    vänster bröst.
    Alla patienter med misstänkt brösttumör bör initialt remitteras för mammografi. Undersökningen
    visade en förändring grad 4 vilket motsvarar stark misstanke på cancertumör. Biopsin visar
    adenocarcinom av duktal typ.
    Nästa steg är en multidisciplinär konferens (MDK) i vilken en bröstkirurg, onkolog,
    mammografiläkare, patolog och bröstsköterska deltar.
    Utifrån klinik, radiologi och patologi beslutas om ett behandlingsförslag som kommer presenteras
    för patienten. Patienten bedöms ha en duktal cancer som är hormonkänslig, ej Her2-amplifierad
    och låg Ki-67, dvs en bröstcancer av lågrisktyp.
    Operationen utförs som dagkirurgi. Patienten återkommer på sitt postoperativa besök några
    veckor senare. Hon mår bra men besväras mycket av svullnad i bröstet och har svårt att sova.
    Vid undersökning är såret oretat men ordentligt svullet och tycks innehålla vätska. Vid palpation
    kan man tydligt känna vätskeskvalp och området är lite ömmande. Patienten Informeras om
    PAD-resultatet (duktal cancer med frisk sentinel node).
    Vilken åtgärd är nu mest lämplig?

    1. antibiotikabehandling
    2. expektans
    3. kompression
    4. reoperation
    5. tappning
  22. En 46-årig kvinna söker vård eftersom hon har känt en knöl i bröstet. Hon är i övrigt frisk och tar
    inga mediciner. Vid undersökning känner du en mindre, oklar knöl i övre laterala kvadranten
    vänster bröst.
    Alla patienter med misstänkt brösttumör bör initialt remitteras för mammografi. Undersökningen
    visade en förändring grad 4 vilket motsvarar stark misstanke på cancertumör. Biopsin visar
    adenocarcinom av duktal typ.
    Nästa steg är en multidisciplinär konferens (MDK) i vilken en bröstkirurg, onkolog,
    mammografiläkare, patolog och bröstsköterska deltar.
    Utifrån klinik, radiologi och patologi beslutas om ett behandlingsförslag som kommer att
    presenteras för patienten. Patienten bedöms ha en duktal cancer som är hormonkänslig, ej Her2-
    amplifierad och låg Ki-67, dvs en bröstcancer av lågrisktyp.
    Operationen utförs som dagkirurgi. Patienten återkommer på sitt postoperativa besök några
    veckor senare. Hon mår bra men besväras mycket av svullnad i bröstet och har svårt att sova.
    Vid undersökning är såret oretat men ordentligt svullet och tycks innehålla vätska. Vid palpation
    kan man tydligt känna vätskeskvalp och området är lite ömmande. Patienten Informeras om
    PAD-resultatet (duktal cancer med frisk sentinel node).
    Det svullna bröstet åtgärdas i första hand med tappning eftersom patienten har stora besvär.
    Två veckor senare ringer patienten till mottagningen och är orolig för att hon känner en hård knöl i
    axillen under ärret. Hon upplever sig också ha känselnedsättning i området.
    Vilken är nu den mest adekvata åtgärden?

    1. antibiotikabehandling
    2. biopsi av knölen
    3. DT thorax
    4. lugnande besked
    5. ultraljud av förändringen
  23. Martin, 81 år, kommer till dig på Hälsocentralen för en årskontroll. Han berättar att han har besvär
    med yrsel och ostadighet.
    Han har hypertoni sedan 5-6 år tillbaka, har genomfört ultraljud av hjärtat för ett par år sedan som
    var normalt och med normal ejektionsfraktion. Han har en lätt nedsatt njurfunktion och
    prostatahyperplasi med LUTS-besvär. Har var rökare fram tills för 15 år sedan och har en lindrig
    KOL. När han mätt blodtrycket i hemmet inför besöket har det i snitt varit 130/80 mmHg.
    Status:
    Allmäntillstånd: gott.
    Neurologstatus: går lite ostadigt utan stöd men är i övrigt utan anmärkning.
    Cor: Svagt systoliskt blåssljud över I2 dx, frekvens 65 /min.
    Lungor: normala men lite avlägsna andningsljud.
    Aktuell medicinering:
    T. alfuzosin 10 mg 1×1, T. bendroflumetiazid 5 mg 1×1, T. metoprolol 50 mg 1×1,
    Inhalationspulver triopium 1×1 och indakaterol 1×1
    Vilket läkemedel bör du seponera?

    1. alfuzosin
    2. bendroflumetiazid
    3. metoprolol
    4. triopium
    5. indakaterol
  24. Martin, 81 år, kommer till dig på Hälsocentralen för en årskontroll. Han berättar att han har besvär
    med yrsel och ostadighet.
    Han hypertoni sedan 5-6 år tillbaka, har genomfört ultraljud av hjärtat för ett par år sedan som var
    normalt och med normal ejektionsfraktion. Han har en lätt nedsatt njurfunktion och
    prostatahyperplasi med LUTS-besvär. Har var rökare fram tills för 15 år sedan och har en lindrig
    KOL. När han mätt blodtrycket i hemmet inför besöket har det i snitt varit 130/80 mmHg.
    Status: Allmäntillstånd: gott. Neurologstatus: går lite ostadigt utan stöd men är i övrigt utan
    anmärkning. Cor: Svagt systoliskt blåssljud över I2 dx, frekvens 65 /min. Lungor: normala men
    lite avlägsna andningsljud.
    Aktuell medicinering: T. alfuzosin 10 mg 1×1, T. bendroflumetiazid 5 mg 1×1, T. metoprolol 50 mg
    1×1, Inhalationspulver triopium 1×1 och indakaterol 1×1
    Metoprolol (en betablockerare) är olämplig givet patientens KOL, rekommenderas inte i första
    hand vid hypertoni och kan möjligen förklara patientens yrsel och ostadighet (postural
    hypotension).
    Vilken åtgärd rekommenderar du?

    1. utsättning av metoprolol och doshöjning av bendroflumetiazid
    2. utsättning av metoprolol och insättning av furosemid
    3. utsättning av metoprolol och insättning av spironolakton
    4. uttrappning av metoprolol
    5. uttrappning av metoprolol och insättning av kandesartan
  25. Martin, 81 år, kommer till dig på Hälsocentralen för en årskontroll. Han berättar att han har besvär
    med yrsel och ostadighet.
    Han hypertoni sedan 5-6 år tillbaka, har genomfört ultraljud av hjärtat för ett par år sedan som var
    normalt och med normal ejektionsfraktion. Han har en lätt nedsatt njurfunktion och
    prostatahyperplasi med LUTS-besvär. Har var rökare fram tills för 15 år sedan och har en lindrig
    KOL. När han mätt blodtrycket i hemmet inför besöket har det i snitt varit 130/80 mmHg.
    Status: Allmäntillstånd: gott. Neurologstatus: går lite ostadigt utan stöd men är i övrigt utan
    anmärkning. Cor: Svagt systoliskt blåssljud över I2 dx, frekvens 65 /min. Lungor: normala men
    lite avlägsna andningsljud.
    Aktuell medicinering: T. alfuzosin 10 mg 1×1, T. bendroflumetiazid 5 mg 1×1, T. metoprolol 50 mg
    1×1, Inhalationspulver triopium 1×1 och indakaterol 1×1
    Metoprolol (en betablockerare) är olämplig givet patientens KOL, rekommenderas inte i första
    hand vid hypertoni och kan möjligen förklara patientens yrsel och ostadighet (postural
    hypotension).
    Du ordinerar en långsam uttrappning av metoprolol och en uppföljande kontroll av blodtrycket
    efter fyra veckor.
    Vid telefonkontakt med patienten berättar han att blodtrycket har stigit, det ligger nu i genomsnitt
    på 150/85 mmHg. Yrseln och ostadigheten har inte helt försvunnit men minskat och han känner
    sig även lite piggare när han är ute och promenerar med hunden.
    Du väljer att inte göra något åt det förhöjda blodtrycket och sätter alltså inte in någon annan
    hypertonibehandling.
    Han berättar att han har noterat blod i urinen vid några tillfällen.
    Vilken bör bli din nästa åtgärd?

    1. mäta urinmängd i urinblåsan
    2. ta urinprov för urinodling
    3. ordinera furadantin
    4. remiss till urolog
    5. remiss ultraljud av njurarna
  26. Martin, 81 år, kommer till dig på Hälsocentralen för en årskontroll. Han berättar att han har besvär
    med yrsel och ostadighet.
    Han hypertoni sedan 5-6 år tillbaka, har genomfört ultraljud av hjärtat för ett par år sedan som var
    normalt och med normal ejektionsfraktion. Han har en lätt nedsatt njurfunktion och
    prostatahyperplasi med LUTS-besvär. Har var rökare fram tills för 15 år sedan och har en lindrig
    KOL. När han mätt blodtrycket i hemmet inför besöket har det i snitt varit 130/80 mmHg.
    Status: Allmäntillstånd: gott. Neurologstatus: går lite ostadigt utan stöd men är i övrigt utan
    anmärkning. Cor: Svagt systoliskt blåssljud över I2 dx, frekvens 65 /min. Lungor: normala men
    lite avlägsna andningsljud.
    Aktuell medicinering: T. alfuzosin 10 mg 1×1, T. bendroflumetiazid 5 mg 1×1, T. metoprolol 50 mg
    1×1, Inhalationspulver triopium 1×1 och indakaterol 1×1
    Metoprolol (en betablockerare) är olämplig givet patientens KOL, rekommenderas inte i första
    hand vid hypertoni och kan möjligen förklara patientens yrsel och ostadighet (postural
    hypotension).
    Du ordinerar en långsam uttrappning av metoprolol och en uppföljande kontroll av blodtrycket
    efter fyra veckor.
    Vid telefonkontakt med patienten berättar han att blodtrycket har stigit, det ligger nu i genomsnitt
    på 150/85 mmHg. Yrseln och ostadigheten har inte helt försvunnit men minskat och han känner
    sig även lite piggare när han är ute och promenerar med hunden.
    Du väljer att inte göra något åt det förhöjda blodtrycket och sätter alltså inte in någon annan
    hypertonibehandling.
    Han berättar att han har noterat blod i urinen vid några tillfällen.
    Du remitterar patienten till urolog för utredning enligt standardiserat vårdförlopp.
    Utredningen visar på en blödning i prostata men inga hållpunkter för urinvägscancer. Patienten
    söker upp dig en vecka efter cystoskopin därför att han har haft täta trängningar och sveda vid
    miktion sedan tre dagar.
    Status:
    Allmäntillstånd: Gott. Ingen feber.
    Buk: Viss ömhet över urinblåsan men ingen ömhet över flankerna och ingen urinretention
    påvisas vid undersökning.
    Provsvar:
    Urinsticka visar rikligt med vita och röda blodkroppar och är nitritpositiv.
    Vad bör bli din nästa åtgärd?

    1. avvakta och boka in en ny bedömning om tre dagar
    2. ordinera behandling med ciprofloxazin
    3. sätt KAD med tömning var tredje timma
    4. urinodla och ordinera behandling med pivmecillinam
    5. urinodla och ordinera doxycyklin
  27. Martin, 81 år, kommer till dig på Hälsocentralen för en årskontroll. Han berättar att han har besvär
    med yrsel och ostadighet.
    Han hypertoni sedan 5-6 år tillbaka, har genomfört ultraljud av hjärtat för ett par år sedan som var
    normalt och med normal ejektionsfraktion. Han har en lätt nedsatt njurfunktion och
    prostatahyperplasi med LUTS-besvär. Har var rökare fram tills för 15 år sedan och har en lindrig
    KOL. När han mätt blodtrycket i hemmet inför besöket har det i snitt varit 130/80 mmHg.
    Status: Allmäntillstånd: gott. Neurologstatus: går lite ostadigt utan stöd men är i övrigt utan
    anmärkning. Cor: Svagt systoliskt blåssljud över I2 dx, frekvens 65 /min. Lungor: normala men
    lite avlägsna andningsljud.
    Aktuell medicinering: T. alfuzosin 10 mg 1×1, T. bendroflumetiazid 5 mg 1×1, T. metoprolol 50 mg
    1×1, Inhalationspulver triopium 1×1 och indakaterol 1×1
    Metoprolol (en betablockerare) är olämplig givet patientens KOL, rekommenderas inte i första
    hand vid hypertoni och kan möjligen förklara patientens yrsel och ostadighet (postural
    hypotension).
    Du ordinerar en långsam uttrappning av metoprolol och en uppföljande kontroll av blodtrycket
    efter fyra veckor.
    Vid telefonkontakt med patienten berättar han att blodtrycket har stigit, det ligger nu i genomsnitt
    på 150/85 mmHg. Yrseln och ostadigheten har inte helt försvunnit men minskat och han känner
    sig även lite piggare när han är ute och promenerar med hunden.
    Du väljer att inte göra något åt det förhöjda blodtrycket och sätter alltså inte in någon annan
    hypertonibehandling.
    Han berättar att han har noterat blod i urinen vid några tillfällen.
    Du remitterar patienten till urolog för utredning enligt standardiserat vårdförlopp.
    Utredningen visar på en blödning i prostata men inga hållpunkter för urinvägscancer. Patienten
    söker upp dig en vecka efter cystoskopin därför att han har haft täta trängningar och sveda vid
    miktion sedan tre dagar.
    Status: Allmäntillstånd: Gott. Ingen feber. Buk: Viss ömhet över urinblåsan men ingen ömhet över
    flankerna och ingen urinretention påvisas vid undersökning. Provsvar: Urinsticka visar rikligt med
    vita och röda blodkroppar och är nitritpositiv.
    Du ordinerar T. pivmecillinam 200 mg 1×3 i 7 dygn efter att urinodlingen har skickats. Patienten
    tillfrisknar och blir besvärsfri.
    Efter en månad hör han av sig igen eftersom han nu besväras av urinläckage: det läcker en del
    urin vid till exempel bukpress och när han reser sig.
    Du undersöker patienten och finner att hans bukstatus är normalt.
    Vilken bör bli din nästa åtgärd?

    1. tag urinodling
    2. ordinera inkontinensskydd
    3. utför bladderscan
    4. ordinera tolterodin
    5. remiss till urolog för bedömning

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.