Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
Kunskapsprovet för läkare 14 september 2023, kliniska case med facit
Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 14 september 2023. 29 frågor med facit, som interaktivt quiz.
Du är läkare på en vårdcentral och möter Erika, 16 år. Hon söker för första gången vård på grund
av utslag i ansiktet sedan ett år tillbaka.
Även om hon inte har några symtom från utslagen vill hon ha hjälp eftersom de har blivit fler
senaste tiden. Mamman säger dock att flickan ibland kliar och river sig i huden.
Erika är frisk och har inga mediciner. Hon har börjat på gymnasiet, tränar innebandy och tycker
om att umgås med vännerna på fritiden.
Vilken är den sannolika diagnosen?- Hårsäcksinflammationer
- Komedoakne
- Papulopustulös akne
- Perioral dermatit
- Rosacea
Du är läkare på en vårdcentral och möter Erika, 16 år. Hon söker för första gången vård på grund
av utslag i ansiktet sedan ett år tillbaka.
Även om hon inte har några symtom från utslagen vill hon ha hjälp eftersom de har blivit fler
senaste tiden. Mamman säger dock att flickan ibland kliar och river sig i huden.
Erika är frisk och har inga mediciner. Hon har börjat på gymnasiet, tränar innebandy och tycker
om att umgås med vännerna på fritiden.
Erika har komedoakne.
Vilken behandling bör Erika få?- keratolytika
- lokal antibiotikabehandling
- peroral antibiotikabehandling
- UVB
- östrogen
Du är läkare på en vårdcentral och möter Erika, 16 år. Hon söker för första gången vård på grund
av utslag i ansiktet sedan ett år tillbaka.
Även om hon inte har några symtom från utslagen vill hon ha hjälp eftersom de har blivit fler
senaste tiden. Mamman säger dock att flickan ibland kliar och river sig i huden.
Erika är frisk och har inga mediciner. Hon har börjat på gymnasiet, tränar innebandy och tycker
om att umgås med vännerna på fritiden.
Erika fick diagnosen komedoakne och behandling med keratolytika.
Det har nu gått 1 1/2 år sedan Erika första gången sökte hjälp för sin hudsjukdom.
Hon kommer till hudmottagningen med remiss från vårdcentralen. Initialt hjälpte den behandling
hon fick men utslagen har nu börjat sprida sig till ryggen och bröstbenet. Erika har dessutom börjat
dra sig undan och har ibland inte velat gå till skolan på grund av hudförändringarna.
Hennes mamma har fått bröstcancer vilket har varit psykiskt jobbigt för Erika. Hon känner sig
desperat och önskar få en medicin som kan få bort utslagen. När du undersöker Erika ser hon ut
som bilderna nedan:
Vilken typ av akne har Erika?- akne excoriée
- akne inversa
- nodulocystisk akne
- mekanisk akne
- papulopustulös akne
Du är läkare på en vårdcentral och möter Erika, 16 år. Hon söker för första gången vård på grund
av utslag i ansiktet sedan ett år tillbaka.
Även om hon inte har några symtom från utslagen vill hon ha hjälp eftersom de har blivit fler
senaste tiden. Mamman säger dock att flickan ibland kliar och river sig i huden.
Erika är frisk och har inga mediciner. Hon har börjat på gymnasiet, tränar innebandy och tycker
om att umgås med vännerna på fritiden.
Erika fick diagnosen komedoakne och behandling med keratolytika.
Det har nu gått 1 1/2 år sedan Erika första gången sökte hjälp för sin hudsjukdom.
Hon kommer till hudmottagningen med remiss från vårdcentralen. Initialt hjälpte den behandling
hon fick men utslagen har nu börjat sprida sig till ryggen och bröstbenet. Erika har dessutom börjat
dra sig undan och har ibland inte velat gå till skolan på grund av hudförändringarna.
Hennes mamma har fått bröstcancer vilket har varit psykiskt jobbigt för Erika. Hon känner sig
desperat och önskar få en medicin som kan få bort utslagen. När du undersöker Erika ser hon ut
som bilderna nedan:
Du bedömer att Erika har en papulopustulös akne.
Vilken behandling lämpar sig allra bäst för Erika?- isotretinoin per os
- klindamycin lokalt + keratolytika lokalt
- tetracyklin per os
- tetracyklin per os + keratolytika lokalt
- östrogen per os
Du är läkare på en vårdcentral och möter Erika, 16 år. Hon söker för första gången vård på grund
av utslag i ansiktet sedan ett år tillbaka.
Även om hon inte har några symtom från utslagen vill hon ha hjälp eftersom de har blivit fler
senaste tiden. Mamman säger dock att flickan ibland kliar och river sig i huden.
Erika är frisk och har inga mediciner. Hon har börjat på gymnasiet, tränar innebandy och tycker
om att umgås med vännerna på fritiden.
Erika fick diagnosen komedoakne och behandling med keratolytika.
Det har nu gått 1 1/2 år sedan Erika första gången sökte hjälp för sin hudsjukdom.
Hon kommer till hudmottagningen med remiss från vårdcentralen. Initialt hjälpte den behandling
hon fick men utslagen har nu börjat sprida sig till ryggen och bröstbenet. Erika har dessutom börjat
dra sig undan och har ibland inte velat gå till skolan på grund av hudförändringarna.
Hennes mamma har fått bröstcancer vilket har varit psykiskt jobbigt för Erika. Hon känner sig
desperat och önskar få en medicin som kan få bort utslagen.
Du bedömde att Erika hade en papulopustulös akne vilket behandlades med tetracyklin +
keratolytiska krämer.
Ytterligare 1 1/2 år har nu gått och du får via sjuksköterskan på hudmottagningen veta att Erikas
akne har försämrats ytterligare. Hon har även känt sig lite trött och varit nedstämd för att
behandlingen inte hjälpte henne som hon hade hoppats.
Erika har i telefon beskrivit att hon har fått bölder på ryggen, låren och i ansiktet. Hon har känt sig
omväxlande frusen och varm och behöver hjälp.
Vad bör du svara sjuksköterskan?- Att du vill se Erika snarast för bedömning
- Att Erika kan ta paracetamol och näsdroppar och får höra av sig nästa vecka för en ny tid
- Att Erika omedelbart ska påbörja behandling med isotretinoin
- Att du ordinerar behandling med prednisolon
- Att Erika behöver vara flitigare med sin behandling och ta hand om sin förkylning
Ola är en 79-årig änkeman som bor ensam i en villa. Han medicinerar mot hypertoni och benign
prostatahyperplasi. Han mår bra i vardagen och har inga större kroppsliga bekymmer utöver en
viss svullnad i benen och över fotryggarna.
Han söker nu vård på sin Hälsocentral eftersom han sedan två dagar noterat en tilltagande rodnad
med skarpa kanter på höger underben. Han upplever ömhet över rodnaden och känner sig lite
hängig. Han vet själv inte hur rodnaden uppkommit och kan inte minnas att han slagit i benet på
något sätt. Du finner inga sår på benet och att han har lätt feber (38,1 °C).
Vilken provtagning bör du ordinera?- U-Urinsticka
- B-SR
- P-Glukos
- B-Hb
- P-CRP
Ola är en 79-årig änkeman som bor ensam i en villa. Han medicinerar mot hypertoni och benign
prostatahyperplasi. Han mår bra i vardagen och har inga större kroppsliga bekymmer utöver en
viss svullnad i benen och över fotryggarna.
Han söker nu vård på sin Hälsocentral eftersom han sedan två dagar noterat en tilltagande rodnad
med skarpa kanter på höger underben. Han upplever ömhet över rodnaden och känner sig lite
hängig. Han vet själv inte hur rodnaden uppkommit och kan inte minnas att han slagit i benet på
något sätt. Du finner inga sår på benet och att han har lätt feber (38,1 °C).
P-CRP visar sig vara 67 mg/L (referensvärde <5).
Vilken diagnos är den mest sannolika?- hjärtsvikt
- vaskulit
- erysipelas
- Borrelia-infektion
- djup ventrombos
Ola är en 79-årig änkeman som bor ensam i en villa. Han medicinerar mot hypertoni och benign
prostatahyperplasi. Han mår bra i vardagen och har inga större kroppsliga bekymmer utöver en
viss svullnad i benen och över fotryggarna.
Han söker nu vård på sin Hälsocentral eftersom han sedan två dagar noterat en tilltagande rodnad
med skarpa kanter på höger underben. Han upplever ömhet över rodnaden och känner sig lite
hängig. Han vet själv inte hur rodnaden uppkommit och kan inte minnas att han slagit i benet på
något sätt. Du finner inga sår på benet och att han har lätt feber (38,1 °C).
P-CRP visar sig vara 67 mg/L (referensvärde <5).
Du ställer diagnosen erysipelas och planerar för antibiotikabehandling.
Vilket antibiotika bör du ordinera?- bensylpenicillin
- ciprofloxacin
- fenoxymetylpenicillin
- flukloxacillin
- klindamycin
Ola är en 79-årig änkeman som bor ensam i en villa. Han medicinerar mot hypertoni och benign
prostatahyperplasi. Han mår bra i vardagen och har inga större kroppsliga bekymmer utöver en
viss svullnad i benen och över fotryggarna.
Han söker nu vård på sin Hälsocentral eftersom han sedan två dagar noterat en tilltagande rodnad
med skarpa kanter på höger underben. Han upplever ömhet över rodnaden och känner sig lite
hängig. Han vet själv inte hur rodnaden uppkommit och kan inte minnas att han slagit i benet på
något sätt. Du finner inga sår på benet och att han har lätt feber (38,1 °C).
P-CRP visar sig vara 67 mg/L (referensvärde <5).
Du ställer diagnosen erysipelas och planerar för antibiotikabehandling.
Du ordinerar T. fenoxymetylpenicillin 1g × 3 i 10 dagar.
Ola kontaktar sköterskan redan dagen efter besöket hos dig då han misstänker en biverkan av
antibiotikan.
Vilken biverkning av fenoxymetylpenicillin förutom exantem är vanligast?- muskelvärk
- urtikaria
- huvudvärk
- klåda
- illamående
Ola är en 79-årig änkeman som bor ensam i en villa. Han medicinerar mot hypertoni och benign
prostatahyperplasi. Han mår bra i vardagen och har inga större kroppsliga bekymmer utöver en
viss svullnad i benen och över fotryggarna.
Han söker nu vård på sin Hälsocentral eftersom han sedan två dagar noterat en tilltagande
rodnad med skarpa kanter på höger underben. Han upplever ömhet över rodnaden och känner
sig lite hängig. Han vet själv inte hur rodnaden uppkommit och kan inte minnas att han slagit i
benet på något sätt. Du finner inga sår på benet och att han har lätt feber (38,1 °C).
P-CRP visar sig vara 67 mg/L (referensvärde <5).
Du ställer diagnosen erysipelas och planerar för antibiotikabehandling.
Du ordinerar T. fenoxymetylpenicillin 1g × 3 i 10 dagar.
Ola kontaktar sköterskan redan dagen efter besöket hos dig då han misstänker en biverkan av
antibiotikan.
Ola har fått illamående, en vanlig biverkan av antibiotika.
Han kommer för återbesök efter tre dagar. Han mår då bättre, rodnaden har minskat något i
storlek, hans temperatur är 37,3 °C och P-CRP har sjunkit till 31 mg/L.
Vilken behandling bör du nu föreslå för att minska risken för recidiv av infektionen?- Kompressionsbehandling
- Minskad fysisk aktivitet
- Medicinsk fotvård
- Insättande av tiazidbehandling
- Lokalbehandling med kortisonkräm
Lotta är 26 år och söker för blödningsrubbning. Efter anamnestagning konstateras att Lotta har
oligomenorré.
Hur definieras oligomenorré?- Menstruationsintervall mindre än 25 dagar
- Menstruationsintervall mellan 36 dagar och 3 månader
- Menstruationsintervall mer än 3 månader
- Regelbunden och riklig mens
- Småblödningar mellan menstruationerna
Lotta är 26 år och söker för blödningsrubbning. Efter anamnestagning konstateras att Lotta har
oligomenorré.
Oligomenorré definieras som glesa menstruationer med intervall >35 dagar – 3 månader.
Lotta hade menarche vid 15 års ålder och är 0-gravida. Menstruationerna var initialt
oregelbundna. Hon använde kombinerade p-piller mellan 18 och 22 års ålder och har efter
avslutad behandling haft oligomenorré. Använder kondom som preventivmedel.
Vilket symtom bör efterfrågas med tanke på hennes oligomenorré?- dysmenorré
- dyspareuni
- hirsutism
- menorragi
- värmevallningar
Lotta är 26 år och söker för blödningsrubbning. Efter anamnestagning konstateras att Lotta har
oligomenorré.
Oligomenorré definieras som glesa menstruationer med intervall >35 dagar – 3 månader.
Lotta hade menarche vid 15 års ålder och är 0-gravida. Menstruationerna var initialt
oregelbundna. Hon använde kombinerade p-piller mellan 18 och 22 års ålder och har efter
avslutad behandling haft oligomenorré. Lotta använder kondom som preventivmedel.
Hirsutism förekommer vid endokrina rubbningar och är därför en viktig anamnestisk faktor att
beakta.
Vid ytterligare anamnestagning framkommer att Lotta har problem med hirsutism och acne.
Vad är mest trolig grundorsak till hennes symtom?- hypothalam amenorré
- hyperprolaktinemi
- hypotyreos
- kongenital binjurebarkshyperplasi
- polycystiskt ovariesyndrom
Lotta är 26 år och söker för blödningsrubbning. Efter anamnestagning konstateras att Lotta har
oligomenorré.
Oligomenorré definieras som glesa menstruationer med intervall >35 dagar – 3 månader.
Lotta hade menarche vid 15 års ålder och är 0-gravida. Menstruationerna var initialt
oregelbundna. Hon använde kombinerade p-piller mellan 18 och 22 års ålder och har efter
avslutad behandling haft oligomenorré. Lotta använder kondom som preventivmedel.
Hirsutism förekommer vid endokrina rubbningar och är därför en viktig anamnestisk faktor att
beakta.
Vid ytterligare anamnestagning framkommer att Lotta har problem med hirsutism och acne.
Kombinationen oligomenorré och hyperandrogena symtom gör att polycystiskt ovariesyndrom
(PCOS) misstänks.
Vilken undersökning bör du göra med anledning av PCOS-misstanken?- bröstpalpation
- hydrosonografi
- hysteroskopi
- MR sella turcica
- vaginalt ultraljud
Lotta är 26 år och söker för blödningsrubbning. Efter anamnestagning konstateras att Lotta har
oligomenorré.
Oligomenorré definieras som glesa menstruationer med intervall >35 dagar – 3 månader.
Lotta hade menarche vid 15 års ålder och är 0-gravida. Menstruationerna var initialt
oregelbundna. Hon använde kombinerade p-piller mellan 18 och 22 års ålder och har efter
avslutad behandling haft oligomenorré. Lotta använder kondom som preventivmedel.
Hirsutism förekommer vid endokrina rubbningar och är därför en viktig anamnestisk faktor att
beakta.
Vid ytterligare anamnestagning framkommer att Lotta har problem med hirsutism och acne.
Kombinationen oligomenorré och hyperandrogena symtom gör att polycystiskt ovariesyndrom
(PCOS) misstänks.
Med vaginal ultraljudsundersökning ses vid PCOS ofta polycystiska ovarier. Samtidigt kan
endometriets tjocklek bedömas vilket är relevant vid oligomenorré.
Vilket blodprovsvar talar särskilt för PCOS?- förhöjd kvot FSH/LH i serum
- förhöjt S-prolaktin
- förhöjd kvot testosteron/SHBG i serum
- högt S-progesteron
- lågt S-östrogen
Lotta är 26 år och söker för blödningsrubbning. Efter anamnestagning konstateras att Lotta har
oligomenorré.
Oligomenorré definieras som glesa menstruationer med intervall >35 dagar – 3 månader.
Lotta hade menarche vid 15 års ålder och är 0-gravida. Menstruationerna var initialt
oregelbundna. Hon använde kombinerade p-piller mellan 18 och 22 års ålder och har efter
avslutad behandling haft oligomenorré. Lotta använder kondom som preventivmedel.
Hirsutism förekommer vid endokrina rubbningar och är därför en viktig anamnestisk faktor att
beakta.
Vid ytterligare anamnestagning framkommer att Lotta har problem med hirsutism och acne.
Kombinationen oligomenorré och hyperandrogena symtom gör att polycystiskt ovariesyndrom
(PCOS) misstänks.
Med vaginal ultraljudsundersökning ses vid PCOS ofta polycystiska ovarier. Samtidigt kan
endometriets tjocklek bedömas vilket är relevant vid oligomenorré.
I blodprov ses förhöjd kvot mellan totaltestosteron och SHBG. Kvoten benämns fritt
androgenindex (FAI) och visar hur mycket testosteron som finns fritt i cirkulationen och förklarar
hyperandrogena symtom.
Lotta önskar få regelbunden mens samt behandling mot hirsutism och acne.
Vilken behandling förväntas bäst hjälpa Lotta?- gestagendominerade kombinerade p-piller
- hormonspiral med levonorgestrel
- mellandoserade gestagena p-piller
- T. spironolakton
- östrogendominerade kombinerade p-piller
Colin är 14 år. Han är en tidigare frisk kille som kommer på remiss från Elevhälsan på grund av
långsam tillväxt.
Pojken beskriver sig som välmående, han trivs i skolan, men tycker att det är jobbigt att vara
med på skolidrotten. Han utvecklas inte som sina jämnåriga vänner.
Inom vilket åldersintervall är den normala pubertetsdebuten för pojkar?- 8-13 år
- 8-14 år
- 8-15 år
- 9-14 år
- 9-15 år
Colin är 14 år. Han är en tidigare frisk kille som kommer på remiss från Elevhälsan på grund av
långsam tillväxt. Pojken beskriver sig som välmående, han trivs i skolan, men tycker att det är
jobbigt att vara med på skolidrotten. Han utvecklas inte som sina jämnåriga vänner.
Normal pubertetsstart för pojkar är åldersintervall 9–14 år. Du pratar vidare med Colin och hans
föräldrar som är med vid besöket. Colin nämner att han är kortast i klassen och undrar om han
alltid kommer vara kortast. Hans pappa är 182 cm lång och hans mamma är 167 cm lång.
Vad kommer Colins längd mest sannolikt vara när han är 18 år givet föräldrarnas längd?- 168 cm
- 172 cm
- 178 cm
- 181 cm
- 183 cm
Colin är 14 år. Han är en tidigare frisk kille som kommer på remiss från Elevhälsan på grund av
långsam tillväxt. Pojken beskriver sig som välmående, han trivs i skolan, men tycker att det är
jobbigt att vara med på skolidrotten. Han utvecklas inte som sina jämnåriga vänner.
Normal pubertetsstart för pojkar är åldersintervall 9–14 år. Du pratar vidare med Colin och hans
föräldrar som är med vid besöket. Colin nämner att han är kortast i klassen och undrar om han
alltid kommer vara kortast. Hans pappa är 182 cm lång och hans mamma är 167 cm lång.
Beräkningen enligt Tanners metod för pojkar är att addera föräldralängderna och efter att ha lagt
till 13 cm dividera med två; i detta fall: (182+167+13)/2= 181 cm. Du meddelar att Colin sannolikt
kommer att bli lika lång som sin pappa.
Efter en noggrann anamnes går du vidare med status inklusive pubertetsbedömning.
I undersökningen finner du inget avvikande. Tillväxtkurvan visar att Colin växer på den
prepubertala kurvan motsvarande c:a -0,5 SD. Blodtryck 115/80.
Pubertetsstadium: GH 1, PH2, testes 3 mL bilateralt.
Hur definieras sen pubertet hos pojkar?- Testikelvolym < 4 mL vid fyllda 13 år
- Testikelvolym < 4 mL vid fyllda 14 år
- Testikelvolym < 5 mL vid fyllda 13 år
- Testikelvolym < 5 mL vid fyllda 14 år
- Testikelvolym < 5 mL vid fyllda 14 år och försenad skelettålder
Colin är 14 år. Han är en tidigare frisk kille som kommer på remiss från Elevhälsan på grund av
långsam tillväxt. Pojken beskriver sig som välmående, han trivs i skolan, men tycker att det är
jobbigt att vara med på skolidrotten. Han utvecklas inte som sina jämnåriga vänner.
Normal pubertetsstart för pojkar är åldersintervall 9–14 år. Du pratar vidare med Colin och hans
föräldrar som är med vid besöket. Colin nämner att han är kortast i klassen och undrar om han
alltid kommer vara kortast. Hans pappa är 182 cm lång och hans mamma är 167 cm lång.
Beräkningen enligt Tanners metod är att addera föräldralängderna och efter att ha lagt till 13 cm
dividera med två; i detta fall: (182+167+13)/2= 181 cm. Du meddelar att Colin sannolikt kommer
att bli lika lång som sin pappa.
Efter en noggrann anamnes går du vidare med status inklusive pubertetsbedömning. I
undersökningen finner du inget avvikande. Tillväxtkurvan visar att Colin växer på den
prepubertala kurvan motsvarande ca -0,5 SD. Blodtryck 115/80. Pubertetsstadium: GH 1, PH2,
testes 3 mL bilateralt.
Du bedömer att Colin har en försenad pubertet, vilket definieras som utebliven pubertetsstart vid
14 års ålder hos pojkar (testikelvolym <4 mL).
Colins pappa, som är med vid besöket, berättar att han hade en sen pubertet. Colins mor minns
inte när hennes pubertet inföll.
Inför dagens besök har Colin lämnat blodprover. FSH, LH, testosteron, TSH, Ft4,
transglutaminas-ak, Hb, CRP och U-sticka är samtliga normala.
Vilken är den enskilt vanligaste orsaken till sen pubertet hos pojkar?- celiaki
- hjärntumör
- hög fysisk aktivitet
- obesitas
- sen mognad
Colin är 14 år är en tidigare frisk kille som kommer på remiss från Elevhälsan på grund av
långsam tillväxt. Pojken beskriver sig som välmående, han trivs i skolan, men tycker att det är
jobbigt att vara med på skolidrotten. Han utvecklas inte som sina jämnåriga vänner.
Normal pubertetsstart för pojkar är åldersintervall 9–14 år. Du pratar vidare med Colin och hans
föräldrar som är med vid besöket. Colin nämner att han är kortast i klassen och undrar om han
alltid kommer vara kortast. Hans pappa är 182 cm lång och hans mamma är 167 cm lång.
Beräkningen enligt Tanners metod är att addera föräldralängderna och efter att ha lagt till 13 cm
dividera med två; i detta fall: (182+167+13)/2= 181 cm. Du meddelar att Colin sannolikt kommer
att bli lika lång som sin pappa.
Efter en noggrann anamnes går du vidare med status inklusive pubertetsbedömning. I
undersökningen finner du inget avvikande. Tillväxtkurvan visar att Colin växer på den
prepubertala kurvan motsvarande ca -0,5 SD. Blodtryck 115/80. Pubertetsstadium: GH 1, PH2,
testes 3 mL bilateralt.
Du bedömer att Colin har en försenad pubertet, vilket definieras som utebliven pubertetsstart vid
14 års ålder hos pojkar (testikelvolym <4 mL). Colins pappa, som är med vid besöket, berättar
att han hade en sen pubertet. Colins mor minns inte.
Inför dagens besök har Colin lämnat blodprover. FSH, LH, testosteron, TSH, Ft4,
transglutaminas-ak, Hb, CRP och U-sticka är samtliga normala.
Din bedömning är att Colins sena pubertet sannolikt är hereditär.
Colin kommer på återbesök efter 6 månader. Han mår bra och berättar att han själv börjat se
pubertetstecken. Undersökning bekräftar att puberteten är igång.
Thyroideaproverna visar nu (referensvärden)
P-TSH 61 mIE/L (0,5-4,3 mIE/L)
P-T3 3,5 pmol/L (4-7,7 pmol/L)
P-T4 10 pmol/L (13-21 pmol/L)
TPO-ak 136 kIE/L (<34 kIE/L).
Vilken diagnos är mest sannolik med provresultat enligt ovan?- hyperparathyreoidism
- hypertyreos
- hypotyreos
- subakut tyreoidit
- subklinisk hypotyreos
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter.
Ambulanspersonalen registrerade blodtryck (100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven
smärtstillande medicin. Dessutom registrerades ett EKG, som sändes till närmaste
Akutmottagning:
Vad är den mest troliga diagnosen utifrån symptom och EKG?- akut ST-höjningsinfarkt
- icke-ST-höjningsinfarkt
- instabil angina
- lungemboli
- perikardit
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning:
EKG visar en pågående ST-höjningsinfarkt.
Vilken del av hjärtat är främst påverkad?- höger bakvägg
- höger framvägg
- vänster bakvägg
- vänster framvägg
- vänster laterala vägg
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning:
EKG visar en pågående ST-höjningsinfarkt inom hjärtats vänstra framvägg.
Du är underläkare på Akutmottagningen, tar emot EKG-registreringen och ringer upp
ambulanspersonalen. Körtiden för ambulansen till sjukhuset är cirka 30 minuter.
Förutom morfin, vilket läkemedel bör du ordinera ambulanspersonalen att ge Sven akut?- acetylsalicylsyra
- betablockad
- ezetemib
- nitroglycerin
- ramipril
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning:
EKG visar en pågående ST höjningsinfarkt inom hjärtats framvägg.
Du är underläkare på Akutmottagningen, tar emot EKG-registreringen och ringer upp
ambulanspersonalen. Körtiden för ambulansen till sjukhuset är cirka 30 minuter.
Innan transporten påbörjas får Sven smärtstillande (morfin) och 500 mg acetylsalicylsyra (ASA).
Ambulansen kommer fram efter 40 minuter. Du undersöker Sven som är dåsig av morfinet men
är smärtfri. Blodtrycket är 95/60 mmHg och pulsen är snabb.
Vad bör vara din första åtgärd i detta skede?- kontakta HIA med önskan om telemetri
- kontakta PCI- jour för koronarangiografi
- ordinera trombolys
- kontakta laboraroriet för klinisk fysiologi för att genomföra arbets-EKG
- ordinera inotropiskt läkemedel
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning: EKG visar en pågående ST-
höjningsinfarkt inom hjärtats framvägg.
Du är underläkare på Akutmottagningen, tar emot EKG-registreringen och ringer upp
ambulanspersonalen. Körtiden för ambulansen till sjukhuset är cirka 30 minuter. Innan
transporten påbörjas får Sven smärtstillande (morfin) och 500 mg acetylsalicylsyra (ASA).
Ambulansen kommer fram efter 40 minuter. Du undersöker Sven som är dåsig av morfinet men
är smärtfri. Blodtrycket är 95/60 mmHg och pulsen är snabb.
Efter en framgångsrik dilatation av en ockluderad LAD på PCI labb överförs Sven till
Hjärtintensivavdelningen för övervakning och därefter till vårdavdelning för mobilisering.
Sven mår hyggligt och hemgång planeras. Han har inte haft någon smärta vid trappgång med
sjukgymnast. Ett ultraljud av hjärtat genomfördes enligt rutin och visade att ejektionsfraktionen
(EF) var 40 % och att hjärtats framvägg och apex är hypokinetiska.
Vad visar sannolikt ett nytaget EKG inför hemgång utifrån fynden vid ekokardiografin?- Deltavåg
- Lång PQ
- Lång QT
- Q i II, aVF och III
- QS i V1-V4
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning: EKG visar en pågående ST-
höjningsinfarkt inom hjärtats framvägg.
Du är underläkare på Akutmottagningen, tar emot EKG-registreringen och ringer upp
ambulanspersonalen. Körtiden för ambulansen till sjukhuset är cirka 30 minuter. Innan
transporten påbörjas får Sven smärtstillande (morfin) och 500 mg acetylsalicylsyra (ASA).
Ambulansen kommer fram efter 40 minuter. Du undersöker Sven som är dåsig av morfinet men
är smärtfri. Blodtrycket är 95/60 mmHg och pulsen är snabb.
Efter en framgångsrik dilatation av en ockluderad LAD på PCI labb överförs Sven till
Hjärtintensivavdelningen för övervakning och därefter till vårdavdelning för mobilisering.
Sven mår hyggligt och hemgång planeras. Han har inte haft någon smärta vid trappgång med
sjukgymnast. Ett ultraljud av hjärtat genomfördes enligt rutin och visade att ejektionsfraktionen
(EF) var 40% och att hjärtats framvägg och apex är hypokinetiska.
Som väntat ses QS-komplex över framväggen (V1-V4)
EKG och ekokardiografi fynden påverkar din ordination av läkemedel.
Vilken medicin bör i första hand finnas med i ordinationen utöver trombocythämmare, statin och
betablockad?- digitalis
- furosemid
- nitroglycerin
- ramipril
- tiaziddiuretika
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning: EKG visar en pågående ST-
höjningsinfarkt inom hjärtats framvägg.
Du är underläkare på Akutmottagningen, tar emot EKG-registreringen och ringer upp
ambulanspersonalen. Körtiden för ambulansen till sjukhuset är cirka 30 minuter. Innan
transporten påbörjas får Sven smärtstillande (morfin) och 500 mg acetylsalicylsyra (ASA).
Ambulansen kommer fram efter 40 minuter. Du undersöker Sven som är dåsig av morfinet men
är smärtfri. Blodtrycket är 95/60 mmHg och pulsen är snabb.
Efter en framgångsrik dilatation av en ockluderad LAD på PCI labb överförs Sven till
Hjärtintensivavdelningen för övervakning och därefter till vårdavdelning för mobilisering.
Sven mår hyggligt och hemgång planeras. Han har inte haft någon smärta vid trappgång med
sjukgymnast. Ett ultraljud av hjärtat genomfördes enligt rutin och visade att ejektionsfraktionen
(EF) var 40% och att hjärtats framvägg och apex är hypokinetiska.
Som väntat ses QS komplex över framväggen.
EKG och ekokardiografi fynden påverkar din ordination av läkemedel.
Utöver trombocythämmare, statin och betablockad får Sven ett recept på ramipril och
ordinationen lyder ”en tablett dagligen, hjärtstärkande”.
Statin skall alltid ordineras efter en genomgången hjärtinfarkt och Sven ordinerades T.
atorvastatin 40 mg 1×1 vid hemgång.
Inför återbesöket på hjärtmottagningen har lipidstatus kontrollerats och LDL-kolesterol visade sig
vara 1.9 mmol/L. Sven försäkrar att han följt ordinationen noggrant trots lätt muskelömhet.
Vad är lämplig första åtgärd?- byte till rosuvastatin
- byte till simvastatin
- tillägg ezetemib
- tillägg niacin
- tillägg PCSK9-hämmare
Sven, 65 år, är gift och har 4 vuxna barn. Han röker sedan många år och har tablettbehandlad
hypertoni. Han är orderinerad T. amlodipin 5 mg 1×1.
Blodtrycket var 145/95 mmHg vid senaste kontrollen på Hälsocentralen för drygt ett år sedan
och föranledde ingen ändring i medicineringen.
Sven vaknade idag med svår central bröstsmärta som strålade ut i båda armarna. Hustrun
kallade på ambulans som anlände inom 10 minuter. Ambulanspersonalen registrerade blodtryck
(100/70 mmHg) och puls (100 /min) och gav Sven smärtstillande medicin. Dessutom
registrerades ett EKG, som sändes till närmaste Akutmottagning: EKG visar en pågående ST-
höjningsinfarkt inom hjärtats framvägg.
Du är underläkare på Akutmottagningen, tar emot EKG-registreringen och ringer upp
ambulanspersonalen. Körtiden för ambulansen till sjukhuset är cirka 30 minuter. Innan
transporten påbörjas får Sven smärtstillande (morfin) och 500 mg acetylsalicylsyra (ASA).
Ambulansen kommer fram efter 40 minuter. Du undersöker Sven som är dåsig av morfinet men
är smärtfri. Blodtrycket är 95/60 mmHg och pulsen är snabb.
Efter en framgångsrik dilatation av en ockluderad LAD på PCI labb överförs Sven till
Hjärtintensivavdelningen för övervakning och därefter till vårdavdelning för mobilisering.
Sven mår hyggligt och hemgång planeras. Han har inte haft någon smärta vid trappgång med
sjukgymnast. Ett ultraljud av hjärtat genomfördes enligt rutin och visade att ejektionsfraktionen
(EF) var 40% och att hjärtats framvägg och apex är hypokinetiska.
Som väntat ses QS komplex över framväggen.
EKG och ekokardiografi fynden påverkar din ordination av läkemedel. Utöver
trombocythämmare, statin och betablockad får Sven ett recept på ramipril och ordinationen lyder
”en tablett dagligen, hjärtstärkande”.
Statin skall alltid ordineras efter en genomgången hjärtinfarkt och Sven ordinerades T.
atorvastatin 40 mg 1×1 vid hemgång.
Inför återbesöket på hjärtmottagningen har lipidstatus kontrollerats och LDL cholesterol visade
sig vara 1.9 mmol/L. Sven försäkrar att han följt ordinationen noggrant trots lätt muskelömhet.
För att sänka LDL-kolesterol till målnivån (< 1.4 mmol/L) ordinerades Sven i tillägg T. ezetemib
10 mg 1×1.
Med hänsyn till den stora myokardskadan finns det risk för att Sven kommer att utveckla
hjärtsvikt.
Vilken term beskriver den hjärtsvikt Sven kommer att utveckla utifrån fynden vid den
genomförda ekokardiografin?- DCM
- HFpEF
- HFrEF
- LQTS
- PAH
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.