Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 23 maj 2023, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 23 maj 2023. 28 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Vilken bör bli din första åtgärd?

    1. Bedöma barnet enligt ABCDE
    2. Ta blododling
    3. Kontrollera kapillärt CRP
    4. Kontrollera vätskestatus
    5. Ta urinsticka
  2. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Du undersöker pojken enligt ABCDE. Under din bedömning vaknar Peter och skriker och ger bra
    kontakt. Han har fria luftvägar, andas lite snabbt men låter inte obstruktiv. Du misstänker problem
    med "C".
    Vad bör du nu göra med tanke på "C"?

    1. Mäta kapillär återfyllnad
    2. Ge febernedsättande
    3. Fråga mamma om senaste tillväxtdata
    4. Mäta än en gång andningsfrekvensen
    5. Palpera pulsen i ljumskarna och på halsen.
  3. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Du undersöker pojken enligt ABCDE. Under din bedömning vaknar Peter och skriker och ger bra
    kontakt. Han har fria luftvägar, andas lite snabbt men låter inte obstruktiv. Du misstänker problem
    med "C".
    Du mäter en kapillär återfyllnad (>3 sek) och känner att pojkens händer och fötter är kalla och
    marmorerade.
    Du ordinerar omedelbart syrgas.
    Vilken ytterligare åtgärd är viktig att utföra genast?

    1. Ge intravenös antibiotika
    2. Starta långsam intravenös vätskebehandling
    3. Göra lumbalpunktion
    4. Ordinera intravenös vätska med bolusdos
    5. Ringa IVA-jour om svårt sjuk patient
  4. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Du undersöker pojken enligt ABCDE. Under din bedömning vaknar Peter och skriker och ger bra
    kontakt. Han har fria luftvägar, andas lite snabbt men låter inte obstruktiv. Du misstänker problem
    med "C".
    Du mäter en kapillär återfyllnad (>3 sek) och känner att pojkens händer och fötter är kalla och
    marmorerade.
    Förutom att du ordinerar syrgas, påbörjar du vätskeinfusion eftersom cirkulationen är påverkad
    och ger därefter febernedsättande behandling med paracetamol.
    Dina åtgärder visar sig ha bra effekt: barnet blir efterhand lite piggare, händer och fötter blir varma
    och febern går ner till 38,2 °C. Barnet bedöms inte vara i septisk chock.
    Under tiden har personalen samlat urinprov från urinpåse. Urinsticka visar följande (referensvärdet
    för samtliga är "-", dvs negativt)
    Glukos -
    Ketoner +
    Protein +
    EPK +
    LPK +++
    Nitrit -
    Hur bedömer du detta urinprov?

    1. Urinprovet är ej tillförlitligt
    2. "Påsprovet" behöver göras om
    3. Det är nödvändigt att gå vidare med blåspunktion
    4. Urinvägsinfektion kan uteslutas eftersom nitrit är negativ
    5. Urinvägsinfektion är säkerställd
  5. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Du undersöker pojken enligt ABCDE. Under din bedömning vaknar Peter och skriker och ger bra
    kontakt. Han har fria luftvägar, andas lite snabbt men låter inte obstruktiv. Du misstänker problem
    med "C".
    Du mäter en kapillär återfyllnad (>3 sek) och känner att pojkens händer och fötter är kalla och
    marmorerade.
    Förutom att du ordinerar syrgas, påbörjar du vätskeinfusion eftersom cirkulationen är påverkad
    och ger därefter febernedsättande behandling med paracetamol.
    Dina åtgärder visar sig ha bra effekt: barnet blir efterhand lite piggare, händer och fötter blir varma
    och febern går ner till 38,2 °C. Barnet bedöms inte vara i septisk chock.
    Under tiden har personalen samlat urinprov från urinpåse. Urinsticka visar följande (referensvärdet
    för samtliga är "-", dvs negativt): Glukos -; Ketoner +; Protein +; EPK +; LPK +++; Nitrit -
    Eftersom urinprovet inte var tillförlitligt ordinerar du ett nytt kastat ”mittstråle” urinprov och barnet
    kissar nästan direkt. Den nya urinstickan verifierar hög förekomst av leukocyter i urinen.
    Du undersöker barnet utan att hitta något tydligt infektionsfokus. Vid palpation av mage,
    grimaserar barnet. CRP visar sig vara 120 mg/L (referens < 3). Både blod- och urinprov skickas
    för odling.
    Du misstänker pyelonefrit.
    Vilken bakterie är den vanligaste patogenen vid pyelonefrit hos små barn?

    1. Escherichia coli
    2. Klebsiella pneumoniae
    3. Listeria monocytogenes
    4. Proteus mirabilis
    5. Staphylococcus saprophyticus
  6. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Du undersöker pojken enligt ABCDE. Under din bedömning vaknar Peter och skriker och ger bra
    kontakt. Han har fria luftvägar, andas lite snabbt men låter inte obstruktiv. Du misstänker problem
    med "C".
    Du mäter en kapillär återfyllnad (>3 sek) och känner att pojkens händer och fötter är kalla och
    marmorerade.
    Förutom att du ordinerar syrgas, påbörjar du vätskeinfusion eftersom cirkulationen är påverkad
    och ger därefter febernedsättande behandling med paracetamol.
    Dina åtgärder visar sig ha bra effekt: barnet blir efterhand lite piggare, händer och fötter blir varma
    och febern går ner till 38,2 °C. Barnet bedöms inte vara i septisk chock.
    Under tiden har personalen samlat urinprov från urinpåse. Urinsticka visar följande (referensvärdet
    för samtliga är "-", dvs negativt): Glukos -; Ketoner +; Protein +; EPK +; LPK +++; Nitrit -
    Eftersom urinprovet inte var tillförlitligt ordinerar du ett nytt kastat ”mittstråle” urinprov och barnet
    kissar nästan direkt. Den nya urinstickan verifierar hög förekomst av leukocyter i urinen.
    Du undersöker barnet utan att hitta något tydligt infektionsfokus. Vid palpation av mage,
    grimaserar barnet. CRP visar sig vara 120 mg/L (referens < 3). Både blod- och urinprov skickas
    för odling.
    Du misstänker pyelonefrit.
    Du planerar att inleda antibiotika-behandling.
    Vilken typ av antibiotikum behandlar du infektionen med?

    1. aminoglykosid
    2. cefalosporin
    3. kinolon
    4. makrolid
    5. penicillin
  7. I akutrummet på barnmottagningen träffar du Peter, 7 månader. Enligt mamman har pojken haft
    hög feber i fyra dagar, kring 39 °C. Han har varit trött och gnällig, ätit mycket sämre och har kräkts
    några gånger.
    Först tog mamman Peter till hälsocentralen. Vid undersökning av allmänläkare hittades inga
    objektiva symtom förutom feber 39,2 °C. Det togs inga blodprover. Peter mår nu sämre.
    Du ser en trött pojke som halvsover i mammas famn. Han är blek och har örontemperatur 39,5
    °C; andningsfrekvens 60 /min; puls 165 /min. Personal på akuten har satt en påse runt pojkens
    könsorgan för att samla urin för urinprov.
    Du undersöker pojken enligt ABCDE. Under din bedömning vaknar Peter och skriker och ger bra
    kontakt. Han har fria luftvägar, andas lite snabbt men låter inte obstruktiv. Du misstänker problem
    med "C".
    Du mäter en kapillär återfyllnad (>3 sek) och känner att pojkens händer och fötter är kalla och
    marmorerade.
    Förutom att du ordinerar syrgas, påbörjar du vätskeinfusion eftersom cirkulationen är påverkad
    och ger därefter febernedsättande behandling med paracetamol.
    Dina åtgärder visar sig ha bra effekt: barnet blir efterhand lite piggare, händer och fötter blir varma
    och febern går ner till 38,2 °C. Barnet bedöms inte vara i septisk chock.
    Under tiden har personalen samlat urinprov från urinpåse. Urinsticka visar följande (referensvärdet
    för samtliga är "-", dvs negativt): Glukos -; Ketoner +; Protein +; EPK +; LPK +++; Nitrit -
    Eftersom urinprovet inte var tillförlitligt ordinerar du ett nytt kastat ”mittstråle” urinprov och barnet
    kissar nästan direkt. Den nya urinstickan verifierar hög förekomst av leukocyter i urinen.
    Du undersöker barnet utan att hitta något tydligt infektionsfokus. Vid palpation av mage,
    grimaserar barnet. CRP visar sig vara 120 mg/L (referens < 3). Både blod- och urinprov skickas
    för odling.
    Du misstänker pyelonefrit och inleder behandling med cefalosporin.
    Barnet vårdas nu inneliggande på barnavdelning.
    Vilken undersökning, om någon, bör du nu vidta?

    1. Ultraljud njurar under första vårddygnet
    2. Miktionscystografi (MUC) under första vårddygnet
    3. Njurscintigrafi (DMSA) under första vårddygnet
    4. Både ultraljud njurar och njurscintigrafi (DMSA) någon gång under vårdtiden
    5. Ingen utredning behövs
  8. Robert, 57 år, har hypertoni och medicinerar med T. losartan+hydroklortiazid 50/12,5 mg 1×1.
    Hans blodtryck är 128/73.
    Du vill undersöka om Robert har diabetes.
    Vad är kriteriet för att ställa diagnosen diabetes typ 2?

    1. P-glukos ≥ 8,9 mmol/L i kombination med symtom på hyperglykemi
    2. B-HbA1c ≥ 42 mmol/mol vid två tillfällen
    3. B-HbA1c ≥ 48 mmol/mol och fastande P-glukos ≥ 7,0 mmol/L
    4. Fastande P-glukos ≥ 6,0 mmol/L vid två tillfällen
    5. P-glukos ≥ 10,2 mmol/L två timmar efter oral glukosbelastning
  9. Robert, 57 år, har hypertoni och medicinerar med T. losartan+hydroklortiazid 50/12,5 mg 1×1.
    Hans blodtryck är 128/73.
    Du vill undersöka om Robert har diabetes.
    Du ställer diagnosen diabetes typ 2 eftersom Robert hade ett B-HbA1c på 53 (≥48 mmol/mol) och
    ett fastande P-glukos på 7,3 mmol/L (≥ 7,0). Övriga prover enligt nedan.
    Provsvar (referensvärden):
    P-Natrium 136 mmol/L (137-145)
    P-Kalium 4,1 mmol/L (3,5-4,6)
    P-Kreatinin 68 μmol/l (60-100)
    P-Kolesterol 5,3 mmol/L (3,9-7,8)
    P-HDL 1,02 mmol/L (0,8-2,1)
    P-LDL 4,7 mmol/L (2,0-5,3)
    Du sätter in Robert på blodsockersänkande behandling med T. metformin 500 mg 1×2.
    Detta läkemedel reducerar bland annat leverns produktion av glukos och fördröjer tarmens upptag
    av glukos.
    Vilken annan viktig verkningsmekanism har metformin?

    1. Minskar frisättning av av GLP-1 (glukagon-like peptide 1)
    2. Underlättar glukosupptag i perifera vävnader
    3. Hämmar frisättningen av glukagon i levern
    4. Ökar glukosutsöndringen i njurarna
    5. Stimulerar insulinfrisättningen från pancreas
  10. Robert, 57 år, har hypertoni och medicinerar med T. losartan+hydroklortiazid 50/12,5 mg 1×1.
    Hans blodtryck är 128/73.
    Du ställer diagnosen diabetes typ 2 eftersom Robert hade ett B-HbA1c på 53 (≥48 mmol/mol)
    och ett fastande P-glukos på 7,3 mmol/L (≥ 7,0). Övriga prover enligt nedan.
    Provsvar (referensvärden): P-Natrium 136 mmol/L (137-145); P-Kalium 4,1 mmol/L (3,5-4,6); P-
    Kreatinin 68 μmol/l (60-100); P-Kolesterol 5,3 mmol/L (3,9-7,8); P-HDL 1,02 mmol/L (0,8-2,1); P-
    LDL 4,7 mmol/L (2,0-5,3)
    Du sätter in Robert på blodsockersänkande behandling med T. metformin 500 mg 1×2.
    Detta läkemedel reducerar bland annat leverns produktion av glukos och fördröjer tarmens
    upptag av glukos men underlättar dessutom glukosupptag i perifera vävnader
    Du vill även kontrollera om Robert har tecken till diabetesnefropati.
    Vilket test bör välja i första hand?

    1. P-Cystatin-C
    2. P-Urea
    3. Pt-Iohexol-clearance
    4. U-Albumin/kreatinin kvot
    5. U-Testremsa
  11. Robert, 57 år, har hypertoni och medicinerar med T. losartan+hydroklortiazid 50/12,5 mg 1×1.
    Hans blodtryck är 128/73.
    Du ställer diagnosen diabetes typ 2 eftersom Robert hade ett B-HbA1c på 53 (≥48 mmol/mol)
    och ett fastande P-glukos på 7,3 mmol/L (≥ 7,0). Övriga prover enligt nedan.
    Provsvar (referensvärden): P-Natrium 136 mmol/L (137-145); P-Kalium 4,1 mmol/L (3,5-4,6); P-
    Kreatinin 68 μmol/l (60-100); P-Kolesterol 5,3 mmol/L (3,9-7,8); P-HDL 1,02 mmol/L (0,8-2,1); P-
    LDL 4,7 mmol/L (2,0-5,3)
    Du sätter in Robert på blodsockersänkande behandling med T. metformin 500 mg 1×2. Detta
    läkemedel reducerar bland annat leverns produktion av glukos och fördröjer tarmens upptag av
    glukos men underlättar dessutom glukosupptag i perifera vävnader
    Robert har inga tecken till diabetesnefropati eftersom han har en normal U-Albumin/kreatinin
    kvot.
    Du lägger även till T. atorvastatin 20 mg 1×1 för att Robert ska nå målvärdena för lipider hos
    diabetiker, undersöker hans fötter, skickar remiss för ögonbottenscreening och ordnar en snar
    uppföljning hos diabetessköterskan.
    Ett år senare kommer Robert på nytt besök till dig. Det framkommer att han för fyra månader
    sedan hade en hjärtinfarkt och efter det en lätt hjärtsvikt.
    Hans B-HbA1c är nu 59 mmol/mol, fasteblodsocker 8,2 mmol/L och hans BMI är 33.
    För att förbättra hans blodsockerkontroll vill du lägga till ytterligare ett läkemedel.
    Vilket läkemedel bör du välja?

    1. empagliflozin (SGLT2-hämmare)
    2. Insulatard (NPH-insulin)
    3. linagliptin (DDP-4-hämmare)
    4. pioglitazon (PPAR-gamma-agonist)
    5. repaglinid (insulinfrisättare)
  12. Robert, 57 år, har hypertoni och medicinerar med T. losartan+hydroklortiazid 50/12,5 mg 1×1.
    Hans blodtryck är 128/73.
    Du ställer diagnosen diabetes typ 2 eftersom Robert hade ett B-HbA1c på 53 (≥48 mmol/mol)
    och ett fastande P-glukos på 7,3 mmol/L (≥ 7,0). Övriga prover enligt nedan.
    Provsvar (referensvärden): P-Natrium 136 mmol/L (137-145); P-Kalium 4,1 mmol/L (3,5-4,6); P-
    Kreatinin 68 μmol/l (60-100); P-Kolesterol 5,3 mmol/L (3,9-7,8); P-HDL 1,02 mmol/L (0,8-2,1); P-
    LDL 4,7 mmol/L (2,0-5,3)
    Du sätter in Robert på blodsockersänkande behandling med T. metformin 500 mg 1×2. Detta
    läkemedel reducerar bland annat leverns produktion av glukos och fördröjer tarmens upptag av
    glukos men underlättar dessutom glukosupptag i perifera vävnader
    Robert har inga tecken till diabetesnefropati eftersom han har en normal U-Albumin/kreatinin
    kvot.
    Du lägger även till T. atorvastatin 20 mg 1×1 för att Robert ska nå målvärdena för lipider hos
    diabetiker, undersöker hans fötter, skickar remiss för ögonbottenscreening och ordnar en snar
    uppföljning hos diabetessköterskan.
    Ett år senare kommer Robert på nytt besök till dig. Det framkommer att han för fyra månader
    sedan hade en hjärtinfarkt och efter det en lätt hjärtsvikt.
    Hans B-HbA1c är nu 59 mmol/mol, fasteblodsocker 8,2 mmol/L och hans BMI är 33.
    För att förbättra hans blodsockerkontroll vill du lägga till ytterligare ett läkemedel.
    Du sätter in Robert på SGLT2-hämmaren empagliflozin för att förbättra hans blodsockerkontroll.
    Vilket är en vanlig biverkan av SGLT2-hämmare?

    1. diarré
    2. förhöjda levervärden
    3. illamående
    4. muskelvärk
    5. urinvägsinfektion
  13. Du är legitimerad läkare på en hälsocentral. Du träffar Nils, en överviktig 30-årig man som har
    problem med återkommande depressioner som inte blir riktigt bra trots antidepressiv behandling.
    När du tar hans anamnes framkommer följande: Hans mamma har berättat för honom att han
    var tidig på att krypa och gå. Nils hade inga problem med skola eller vänner under sin uppväxt
    och han nekar till suicidförsök under tonåren.
    Nils tror att det måste vara något annat fel än depression och föreslår själv att han har ADHD
    även om det inte finns någon i hans släkt med denna diagnos.
    Vilken anamnestisk uppgift talar starkast mot diagnosen ADHD?

    1. Tidig motorisk utveckling
    2. Inga problem före 15 års ålder
    3. Kan sitta still långa stunder
    4. Inga suicidförsök i tonåren
    5. Inga släktingar med ADHD
  14. Du är legitimerad läkare på en hälsocentral. Du träffar Nils, en överviktig 30-årig man som har
    problem med återkommande depressioner som inte blir riktigt bra trots antidepressiv behandling.
    När du tar hans anamnes framkommer följande: Hans mamma har berättat för honom att han
    var tidig på att krypa och gå. Nils hade inga problem med skola eller vänner under sin uppväxt
    och han nekar till suicidförsök under tonåren.
    Nils tror att det måste vara något annat fel än depression och föreslår själv att han har ADHD
    även om det inte finns någon i hans släkt med denna diagnos.
    Det som talar starkt mot ADHD är att Nils inte hade några problem med skola eller vänner under
    hela sin uppväxt.
    Du tror ändå att Nils har en poäng med att det kanske inte bara är depressionerna som är
    problemet. Du väljer att använda en skattningsskala för att undersöka om det finns andra
    psykiska sjukdomar som kanske missats i anamnesen.
    Vilken skattningsskala är lämpligast?

    1. MADRAS
    2. MINI
    3. MMT
    4. PHQ9
    5. WURS
  15. Du är legitimerad läkare på en hälsocentral. Du träffar Nils, en överviktig 30-årig man som har
    problem med återkommande depressioner som inte blir riktigt bra trots antidepressiv behandling.
    När du tar hans anamnes framkommer följande: Hans mamma har berättat för honom att han
    var tidig på att krypa och gå. Nils hade inga problem med skola eller vänner under sin uppväxt
    och han nekar till suicidförsök under tonåren.
    Nils tror att det måste vara något annat fel än depression och föreslår själv att han har ADHD
    även om det inte finns någon i hans släkt med denna diagnos.
    Det som talar starkt mot ADHD är att Nils inte hade några problem med skola eller vänner under
    hela sin uppväxt.
    Du tror ändå att Nils har en poäng med att det kanske inte bara är depressionerna som är
    problemet. Du väljer att använda en skattningsskala för att undersöka om det finns andra
    psykiska sjukdomar som kanske missats i anamnesen.
    När du genomför MINI-intervjun visar det sig att Nils har haft upprepade perioder med hypomani.
    Vilken diagnos är då den troligaste förklaringen till Nils problem?

    1. Bipolär sjukdom typ 1
    2. Bipolär sjukdom typ 2
    3. Emotionell instabil personlighetsstörning
    4. GAD
    5. Schizoaffektiv sjukdom
  16. Du är legitimerad läkare på en hälsocentral. Du träffar Nils, en överviktig 30-årig man som har
    problem med återkommande depressioner som inte blir riktigt bra trots antidepressiv behandling.
    När du tar hans anamnes framkommer följande: Hans mamma har berättat för honom att han
    var tidig på att krypa och gå. Nils hade inga problem med skola eller vänner under sin uppväxt
    och han nekar till suicidförsök under tonåren.
    Nils tror att det måste vara något annat fel än depression och föreslår själv att han har ADHD
    även om det inte finns någon i hans släkt med denna diagnos.
    Det som talar starkt mot ADHD är att Nils inte hade några problem med skola eller vänner under
    hela sin uppväxt.
    Du tror ändå att Nils har en poäng med att det kanske inte bara är depressionerna som är
    problemet. Du väljer att använda en skattningsskala för att undersöka om det finns andra
    psykiska sjukdomar som kanske missats i anamnesen.
    När du genomför MINI-intervjun visar det sig att Nils har haft upprepade perioder med hypomani.
    Efter en grundlig utredning kommer du fram till att Nils har bipolär sjukdom typ 2.
    Han vill gärna medicinera men vill absolut inte prova litium.
    Vilket stämningsstabiliserande läkemedel bör du föreslå i första hand?

    1. lamotrigin
    2. litium
    3. olanzapin
    4. quetiapin
    5. valproat
  17. Du är legitimerad läkare på en hälsocentral. Du träffar Nils, en överviktig 30-årig man som har
    problem med återkommande depressioner som inte blir riktigt bra trots antidepressiv behandling.
    När du tar hans anamnes framkommer följande: Hans mamma har berättat för honom att han
    var tidig på att krypa och gå. Nils hade inga problem med skola eller vänner under sin uppväxt
    och han nekar till suicidförsök under tonåren.
    Nils tror att det måste vara något annat fel än depression och föreslår själv att han har ADHD
    även om det inte finns någon i hans släkt med denna diagnos.
    Det som talar starkt mot ADHD är att Nils inte hade några problem med skola eller vänner under
    hela sin uppväxt.
    Du tror ändå att Nils har en poäng med att det kanske inte bara är depressionerna som är
    problemet. Du väljer att använda en skattningsskala för att undersöka om det finns andra
    psykiska sjukdomar som kanske missats i anamnesen.
    När du genomför MINI-intervjun visar det sig att Nils har haft upprepade perioder med hypomani.
    Efter en grundlig utredning kommer du fram till att Nils har bipolär sjukdom typ 2.
    Han vill gärna medicinera men vill absolut inte prova litium.
    Med tanke på att Nils mestadels har problem med depressioner och är överviktig väljer du att
    påbörja medicinering med lamotrigin.
    Vilket organ är det under insättningsperioden extra viktigt att kontrollera med tanke på risken för
    allvarliga biverkningar?

    1. hjärtat
    2. huden
    3. levern
    4. njurarna
    5. skelettet
  18. En 63-årig tidigare frisk man kommer i ambulans till akutmottagningen. Han insjuknade under
    gårdagen med plötslig högersidiga, andningskorrelerade bröstsmärtor, feber och frossa. Han har
    kräkts flera gånger det senaste dygnet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Patienten är klar och orienterad. Temp 40,3 °C.
    Cor: Hjärtfrekvens 116 /min. Inga blåsljud. Blodtryck 120/80 mmHg.
    Pulm: Något nedsatt andningsljud basalt ventralt höger thorax. Andningsfrekvens 32/min.
    Vilken diagnos är mest sannolik?

    1. akut cholecystit
    2. aortaaneurysm
    3. hjärtinfarkt
    4. lungemboli
    5. lunginflammation
  19. En 63-årig tidigare frisk man kommer i ambulans till akutmottagningen. Han insjuknade under
    gårdagen med plötslig högersidiga, andningskorrelerade bröstsmärtor, feber och frossa. Han har
    kräkts flera gånger det senaste dygnet.
    Status: Allmäntillstånd: Patienten är klar och orienterad. Temp 40,3 °C. Cor: Hjärtfrekvens 116
    /min. Inga blåsljud. Blodtryck 120/80 mmHg. Pulm: Något nedsatt andningsljud basalt ventralt
    höger thorax. Andningsfrekvens 32/min.
    Akut lungröntgen visar förtätning i mellanloben.
    Prover (referensvärden):
    P-CRP 245 mg/ml (< 5)
    B-Leukocyter 27·10 (3,5-8,8) varav neutrofiler 24·10
    Patienten lider alltså troligen av lunginflammation.
    Vilken är den troliga etiologin?

    1. covid-19
    2. influensa
    3. legionella
    4. mykoplasma
    5. pneumokocker
  20. En 63-årig tidigare frisk man kommer i ambulans till akutmottagningen. Han insjuknade under
    gårdagen med plötslig högersidiga, andningskorrelerade bröstsmärtor, feber och frossa. Han har
    kräkts flera gånger det senaste dygnet.
    Status: Allmäntillstånd: Patienten är klar och orienterad. Temp 40,3 °C. Cor: Hjärtfrekvens 116
    /min. Inga blåsljud. Blodtryck 120/80 mmHg. Pulm: Något nedsatt andningsljud basalt ventralt
    höger thorax. Andningsfrekvens 32/min.
    Akut lungröntgen visar förtätning i mellanloben.
    Prover (referensvärden): P-CRP 245 mg/ml (< 5); B-Leukocyter 27·10 (3,5-8,8) varav
    neutrofiler 24·10
    Patienten lider alltså troligen av lunginflammation.
    Den troliga etiologin är pneumokocker.
    Du gör en bedömning av sjukdomens allvarlighetsgrad med CRB-65
    Hur många poäng får det aktuella fallet i bedömningsverktyget CRB-65?

    1. 0
    2. 1
    3. 2
    4. 3
    5. 4
  21. En 63-årig tidigare frisk man kommer i ambulans till akutmottagningen. Han insjuknade under
    gårdagen med plötslig högersidiga, andningskorrelerade bröstsmärtor, feber och frossa. Han har
    kräkts flera gånger det senaste dygnet.
    Status: Allmäntillstånd: Patienten är klar och orienterad. Temp 40,3 °C. Cor: Hjärtfrekvens 116
    /min. Inga blåsljud. Blodtryck 120/80 mmHg. Pulm: Något nedsatt andningsljud basalt ventralt
    höger thorax. Andningsfrekvens 32/min.
    Akut lungröntgen visar förtätning i mellanloben.
    Prover (referensvärden): P-CRP 245 mg/ml (< 5); B-Leukocyter 27·10 (3,5-8,8) varav
    neutrofiler 24·10
    Patienten lider alltså troligen av lunginflammation.
    Den troliga etiologin är pneumokocker.
    Din CRB-65 beräkning visar 1 poäng.
    Vilken initial antibiotikabehandling bör du ordinera?

    1. amoxicillin/klavulansyra
    2. bensylpenicillin
    3. cefotaxim
    4. doxycyklin
    5. piperacillin/tazobactam
  22. En 63-årig tidigare frisk man kommer i ambulans till akutmottagningen. Han insjuknade under
    gårdagen med plötslig högersidiga, andningskorrelerade bröstsmärtor, feber och frossa. Han har
    kräkts flera gånger det senaste dygnet.
    Status: Allmäntillstånd: Patienten är klar och orienterad. Temp 40,3 °C. Cor: Hjärtfrekvens 116
    /min. Inga blåsljud. Blodtryck 120/80 mmHg. Pulm: Något nedsatt andningsljud basalt ventralt
    höger thorax. Andningsfrekvens 32/min.
    Akut lungröntgen visar förtätning i mellanloben.
    Prover (referensvärden): P-CRP 245 mg/ml (< 5); B-Leukocyter 27·10 (3,5-8,8) varav
    neutrofiler 24·10
    Patienten lider alltså troligen av lunginflammation.
    Den troliga etiologin är pneumokocker.
    Din CRB-65 beräkning visar 1 poäng.
    Du inleder behandlingen med bensylpenicillin 3 g × 3.
    Det framkommer att patienten nyligen hemkommit från en 10 dagars charterresa till ett spahotell i
    medelhavsområdet, där han badat mycket i bubbelbad/jacuzzi.
    Detta får dig att misstänka att det kan röra sig om legionella-pneumoni.
    Vilken antibiotikabehandling bör du därför komplettera med?

    1. clindamycin
    2. levofloxacin
    3. piperacillin/tazobactam
    4. trimetoprim-sulfa
    5. vancomycin
  23. En 46-årig man remitteras för utredning av patologiska leverprover och för behandling av förhöjt
    blodsocker. Han kontrolleras sedan tidigare på reumatologen för oklara ledsmärtor.
    Fadern dog i kronisk leversjukdom men patienten vet inte orsaken.
    Vid undersökningen finner du lätt solbränna, levern kan ej palperas.
    Provsvar (referensvärden):
    SR 5 mm (<10)
    B-Hb 159 g/L (134-170)
    P-ASAT 3,2 ukat/L (<0.75 ukat/L)
    P-ALAT 4,1 ukat/L (<1.1 ukat/L)
    P-ALP 2,3 ukat/L (<1.9 ukat/L)
    P-GT 1,1 ukat/L (<1.9 ukat/L)
    fP-Glukos 15.2 mmol/L (4,2-6,0)
    Du undrar nu över om mannen har en leverfunktionsnedsättning och vill komplettera proverna.
    Vilket prov besvarar den frågan bäst?

    1. albumin
    2. bilirubin
    3. ferritin
    4. PK-INR
    5. trombocyter
  24. En 46-årig man remitteras för utredning av patologiska leverprover och för behandling av förhöjt
    blodsocker. Han kontrolleras sedan tidigare på reumatologen för oklara ledsmärtor. Fadern dog i
    kronisk leversjukdom men patienten vet inte orsaken.
    Vid undersökningen finner du lätt solbränna, levern kan ej palperas.
    Provsvar (referensvärden): SR 5 mm (<10); B-Hb 159 g/L (134-170); P-ASAT 3,2 ukat/L (<0.75
    ukat/L); P-ALAT 4,1 ukat/L (<1.1 ukat/L); P-ALP 2,3 ukat/L (<1.9 ukat/L); P-GT 1,1 ukat/L (<1.9
    ukat/L); fP-Glukos 15.2 mmol/L (4,2-6,0)
    Du undrar nu om mannen har en leverfunktionsnedsättning och vill komplettera proverna.
    Komplettering av blodprover visar PK-INR 1.4 (<1.2) och P-Albumin 32 g/L (36-45 g/L).
    Provtagning av både albumin och PK-INR är befogade men lågt albumin har fler
    differentialdiagnoser och är därför mer ospecifikt än PK-INR.
    Utifrån symtom, kliniska fynd och laboratorieutfall bör du misstänka en specifik diagnos.
    Vilken diagnos?

    1. Addisons sjukdom
    2. autoimmun hepatit
    3. hemokromatos
    4. porfyri
    5. reumatoid artrit
  25. En 46-årig man remitteras för utredning av patologiska leverprover och för behandling av förhöjt
    blodsocker. Han kontrolleras sedan tidigare på reumatologen för oklara ledsmärtor. Fadern dog i
    kronisk leversjukdom men patienten vet inte orsaken.
    Vid undersökningen finner du lätt solbränna, levern kan ej palperas.
    Provsvar (referensvärden): SR 5 mm (<10); B-Hb 159 g/L (134-170); P-ASAT 3,2 ukat/L (<0.75
    ukat/L); P-ALAT 4,1 ukat/L (<1.1 ukat/L); P-ALP 2,3 ukat/L (<1.9 ukat/L); P-GT 1,1 ukat/L (<1.9
    ukat/L); fP-Glukos 15.2 mmol/L (4,2-6,0)
    Du undrar nu om mannen har en leverfunktionsnedsättning och vill komplettera proverna.
    Komplettering av blodprover visar PK-INR 1.4 (<1.2) och P-Albumin 32 g/L (36-45 g/L).
    Provtagning av både albumin och PK-INR är befogade men lågt albumin har fler
    differentialdiagnoser och är därför mer ospecifikt än PK-INR.
    Mannens ledvärk, diabetes, transaminasstegring stämmer bäst överens med hematokromatos.
    Du undrar om patienten kan ha avancerad leverfibros och har hört att det finns en skala för att
    uppskatta risken för detta.
    Vilken skala är det?

    1. CHADS2-VASC
    2. FIB-4 score
    3. Lille score
    4. SCORE2
    5. Wells score
  26. En 46-årig man remitteras för utredning av patologiska leverprover och för behandling av förhöjt
    blodsocker. Han kontrolleras sedan tidigare på reumatologen för oklara ledsmärtor. Fadern dog i
    kronisk leversjukdom men patienten vet inte orsaken.
    Vid undersökningen finner du lätt solbränna, levern kan ej palperas.
    Provsvar (referensvärden): SR 5 mm 8 (<10); B-Hb 159 g/L (134-170); P-ASAT 3,2 ukat/L
    (<0.75 ukat/L); P-ALAT 4,1 ukat/L (<1.1 ukat/L); P-ALP 2,3 ukat/L (<1.9 ukat/L); P-GT 1,1 ukat/L
    (<1.9 ukat/L); fP-Glukos 15.2 mmol/L (4,2-6,0)
    Du undrar nu om mannen har en leverfunktionsnedsättning och vill komplettera proverna.
    Komplettering av blodprover visar pkINR 1.4 (<1.2) och P-Albumin 32 g/L (36-45 g/L).
    Provtagning av både albumin och pkINR är befogade men lågt albumin har fler
    differentialdiagnoser och är därför mer ospecifikt än pkINR.
    Mannens ledvärk, diabetes, transaminasstegring stämmer bäst överens med hematokromatos.
    Du undrar om patienten kan ha avancerad leverfibros och har hört att det finns en skala för att
    uppskatta risken för detta.
    FIB-4 score visar 5.9 vilket är förenligt med avancerad leverfibros.
    Du remitterar patienten för gastroskopi som visar esofagusvaricer.
    Vilket läkemedel är förstahandsvalet för primär prevention vid portahypertension?

    1. amlodipin (kalciumblockerare)
    2. karvedilol (oselektiv betablockare)
    3. metoprolol (selektiv betablockare)
    4. spironolakton (mineralkortikoidreceptor-antagonist)
    5. terlipressin (glattmuskelkonstriktor)
  27. En 46-årig man remitteras för utredning av patologiska leverprover och för behandling av förhöjt
    blodsocker. Han kontrolleras sedan tidigare på reumatologen för oklara ledsmärtor. Fadern dog i
    kronisk leversjukdom men patienten vet inte orsaken.
    Vid undersökningen finner du lätt solbränna, levern kan ej palperas.
    Provsvar (referensvärden): SR 5 mm 8 (<10); B-Hb 159 g/L (134-170); P-ASAT 3,2 ukat/L
    (<0.75 ukat/L); P-ALAT 4,1 ukat/L (<1.1 ukat/L); P-ALP 2,3 ukat/L (<1.9 ukat/L); P-GT 1,1 ukat/L
    (<1.9 ukat/L); fP-Glukos 15.2 mmol/L (4,2-6,0)
    Du undrar nu om mannen har en leverfunktionsnedsättning och vill komplettera proverna.
    Komplettering av blodprover visar pkINR 1.4 (<1.2) och P-Albumin 32 g/L (36-45 g/L).
    Provtagning av både albumin och pkINR är befogade men lågt albumin har fler
    differentialdiagnoser och är därför mer ospecifikt än pkINR.
    Mannens ledvärk, diabetes, transaminasstegring stämmer bäst överens med hematokromatos.
    Du undrar om patienten kan ha avancerad leverfibros och har hört att det finns en skala för att
    uppskatta risken för detta. FIB-4 score visar 5.9 vilket är förenligt med avancerad leverfibros. Du
    remitterar patienten för gastroskopi som visar esofagusvaricer.
    Du sätter in patienten på karvedilol (6.25 mg 1×1) eftersom oselektiva betablockerare
    rekommenderas som förstahandsval för primär prevention vid portahypertension.
    Genetisk testning konfirmerar att patienten har en hemokromatos. Du har även kompletterat
    provtagningen med järnstatus som visar P-Ferritin 2300 ug/L (30-400 ug/L) samt järnmättnad på
    94 %.
    Vilken behandling bör du före föreslå patienten?

    1. apixaban
    2. flebotomier
    3. järnkarboxymaltos
    4. laparocentes
    5. plasmaferes
  28. En 46-årig man remitteras för utredning av patologiska leverprover och för behandling av förhöjt
    blodsocker. Han kontrolleras sedan tidigare på reumatologen för oklara ledsmärtor. Fadern dog i
    kronisk leversjukdom men patienten vet inte orsaken.
    Vid undersökningen finner du lätt solbränna, levern kan ej palperas.
    Provsvar (referensvärden): SR 5 mm (<10); B-Hb 159 g/L (134-170); P-ASAT 3,2 ukat/L (<0.75
    ukat/L); P-ALAT 4,1 ukat/L (<1.1 ukat/L); P-ALP 2,3 ukat/L (<1.9 ukat/L); P-GT 1,1 ukat/L (<1.9
    ukat/L); fP-Glukos 15.2 mmol/L (4,2-6,0)
    Du undrar nu om mannen har en leverfunktionsnedsättning och vill komplettera proverna.
    Komplettering av blodprover visar PK-INR 1.4 (<1.2) och P-Albumin 32 g/L (36-45 g/L).
    Provtagning av både albumin och PK-INR är befogade men lågt albumin har fler
    differentialdiagnoser och är därför mer ospecifikt än PK-INR.
    Mannens ledvärk, diabetes, transaminasstegring stämmer bäst överens med hematokromatos.
    Du undrar om patienten kan ha avancerad leverfibros och har hört att det finns en skala för att
    uppskatta risken för detta.
    FIB-4 score visar 5.9 vilket är förenligt med avancerad leverfibros. Du remitterar patienten för
    gastroskopi som visar esofagusvaricer.
    Du sätter in patienten på karvedilol (6.25 mg 1×1) eftersom oselektiva betablockerare
    rekommenderas som förstahandsval för primär prevention vid portahypertension.
    Genetisk testning konfirmerar att patienten har ärftlig hemokromatos. Du har även kompletterat
    provtagningen med järnstatus som visar P-Ferritin 2300 ug/L (30-400 ug/L) samt järnmättnad på
    94 %.
    Du skriver remiss till dagvården medicin för blodtappning (flebotomi).
    Patienten har även misstänkt diabetes.
    Vilket prov/test kan du ta för att värdera om patienten har kvarvarande insulinproduktion?

    1. C-peptid
    2. HbA1c
    3. islet cells antibodies
    4. laktosbelastning
    5. pankreasamylas

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.