Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
AT-provet (eAT) 29 augusti 2025 med svarsförslag
eAT-provet (AT-tentan) den 29 augusti 2025, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 53 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5 gånger per dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner regelbundet. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser.
Vilken diagnos är den mest sannolika?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Vilken enskild kliniskt kemisk analys kan ge stöd åt din diagnosmisstanke?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och beställer F-kalprotektin.
Ge en förklaring till vad kalprotektin är, vad detta prov mäter och hur svaret bör tolkas.
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin, ett akutfasprotein som finns i neutrofila granulocyter, som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten.
Gastroenterologen rekommenderar att du kompletterar utredningen med ytterligare några avföringsprover. Vilka prover är motiverade och varför bör de tas?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring.
Med vilken undersökning kan man bekräfta din diagnosmisstanke om en inflammatorisk tarmsjukdom i detta fall?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring. Patienten remitteras till sjukhus och läggs in på gastroavdelningen för vidare vård. Utredningen kompletteras med koloskopi.
Hur initierar man läkemedelsbehandlingen vid IBD i akutskedet?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du beställer blodprov enligt rutiner på vårdcentralen. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring. Du påbörjar högdos kortison intravenöst.
Patienten frågar om hon får äta som vanligt. Vad säger rekommendationerna om matintag i akutskedet av IBD?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du beställer blodprov enligt rutiner på vårdcentralen. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring. Kvinnan fick efter koloskopin diagnosen ulcerös colit och blev insatt på kortison i akutskedet och sedan biologiska läkemedel för att hålla sjukdomsaktiviteten nere. Sedan fyra år tillbaka har kvinnans sjukdom varit välkontrollerad. Vid den årliga uppföljningen på gastromottagningen ger hon dock information som talar för att hon plötsligt verkar ha mer besvär.
Vilken enskild anamnestisk uppgift vägleder bäst i avgörandet om att detta beror på ett nytt skov av IBD?
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du beställer blodprov enligt rutiner på vårdcentralen. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring. Kvinnan fick efter koloskopin diagnosen ulcerös colit och blev insatt på kortison i akutskedet och sedan biologiska läkemedel för att hålla sjukdomsaktiviteten nere. Sedan fyra år tillbaka har kvinnans sjukdom varit välkontrollerad. Vid den årliga uppföljningen på gastromottagningen ger hon dig dock information som talar för att hon plötsligt verkar ha mer besvär.
Beskriv även hur man kan avgöra svårighetsgraden av skovet med enkla kliniska statusfynd och blodprover.
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du beställer blodprov enligt rutiner på vårdcentralen. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring. Kvinnan fick efter koloskopin diagnosen ulcerös colit och blev insatt på kortison i akutskedet och sedan biologiska läkemedel för att hålla sjukdomsaktiviteten nere. Sedan fyra år tillbaka har kvinnans sjukdom varit välkontrollerad. Vid den årliga uppföljningen på gastromottagningen ger hon dig dock information som talar för att hon plötsligt verkar ha mer besvär. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar medför ofta en kronisk anemi.
Beskriv två olika bakomliggande mekanismer till detta och vad som är den dominerande orsaken till anemin.
Du jobbar som läkare på en vårdcentral och där träffar du en 24-årig kvinna med drygt fem veckors anamnes på lös slemmig avföring, ca 5/dag. De senaste dagarna har hon även haft blod i avföringen och tenesmer. Hon beskriver att hon haft liknande episoder med lös avföring för några månader sedan, men då sökte hon inte vård eftersom det då gick över efter ett par veckor. Hon är i övrigt frisk och tar inga mediciner. När du undersöker henne är hon afebril och har livliga tarmljud, diffus palpationsömhet i buken, men inga palpabla resistenser. Du beställer blodprov enligt rutiner på vårdcentralen. Du misstänker inflammatorisk tarmsjukdom och beställer F-kalprotektin som visar sig vara 843 (<50 µg/g) varför du behöver gå vidare med utredning av patienten. Du konsulterar en gastroenterolog vad gäller vidare handläggning av patienten. Du rekommenderas att även beställa avföringsodling och mikroskopi av avföring. Kvinnan fick efter koloskopin diagnosen ulcerös colit och blev insatt på kortison i akutskedet och sedan biologiska läkemedel för att hålla sjukdomsaktiviteten nere. Sedan fyra år tillbaka har kvinnans sjukdom varit välkontrollerad. Vid den årliga uppföljningen på gastromottagningen ger hon dig dock information som talar för att hon plötsligt verkar ha mer besvär. Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar medför ofta en kronisk anemi. Vid kraftig melena och sjunkande Hb behöver man ta ställning till eventuell blodtransfusion.
Vilka faktorer avgör om patienten behöver blodtransfusion? Resonera kring hur man ska tänka och vilka patienter som man behöver transfundera.
Nu jobbar du på en gastroenterologisk avdelning. Du har beställt en akut gastroskopi på en man som är 55 år och som uppger att han tidigare är frisk men som nu kommit in med ambulans pga blodiga kräkningar. Gastroskopisvaret visar flertalet varicer i esofagus. Patienten har även påverkade leverprover och det framkommer att han har överkonsumerat alkohol i flera år.
Vad är den bakomliggande mekanismen till utvecklingen av esofagusvaricerna och vad är den mest effektiva behandlingen för att få kontroll på blödningen?
Nästa patient på din avdelning är en 82-årig man med aterosklerotisk kärlsjukdom, tidigare hjärtinfarkt och TIA, där orsaken var en tät karotisstenos som åtgärdats (karotiskirurgi). Nu vårdas patienten på sjukhus pga buksmärtor. Det framkommer att patienten har haft blodtillblandad lös avföring. Då du undersöker mannen är buken mjuk men ömmar diffust vid djuppalpation.
Vad är den mest sannolika diagnosen utifrån patientens riskprofil?
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg.
Hur vill du komplettera anamnesen? Nämn fyra relevanta aspekter.
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du: AT: opåverkat Buk: mjuk oömt men upplever obehag vid palpation nedom naveln. Inga resistenser
Du misstänker en nedre urinvägsinfektion. Ange fyra vanliga bakomliggande orsaker utöver bakterieinfektionen som skulle kunna förklara symtomen.
Vilken läkemedelsbehandling rekommenderar du? Motivera.
Vilken utredningsåtgärd är nu mest angelägen? Motivera.
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du; AT: opåverkat Buk: mjuk oömt men upplever obehag vid palpation nedom naveln. Inga resistenser 10 månader senare söker patienten på nytt men denna gång med smärtor i höger flank, till höger i buken, strålande mot ryggen. Smärtan började plötsligt 6 timmar tidigare och känns hela tiden. Smärtan blir starkare i intervaller. Hon har svårt att sitta stilla på grund av smärtan och är inte tidigare bukopererad. Efter föregående besök blev hon snabbt symtomfri efter behandling med tablett Furadantin. Hematuriutredning på urologen inklusive cystoskopi var utan anmärkning. I Status noterar du: AT: något smärtpåverkad Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi Hjärta: Regelbunden rytm frekv 90 Blodtryck: 130/80 mmHg Buk: palperas mjuk men öm till höger i buken. Ingen palpationsömhet i epigastriet eller under höger arcus. Per rectum: palperas utan anmärkning.
Hur kompletterar du anamnesen för att komma vidare till en rimlig diagnos? Nämn fyra relevanta områden.
Ange fyra rimliga diagnoser som kan förklara besvären.
Nämn två laboratorieprover som det finns anledning att kontrollera på det lokala laboratoriet på vårdcentralen? Motivera.
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du; AT: opåverkat Buk: mjuk oömt men upplever obehag vid palpation nedom naveln. Inga resistenser 10 månader senare söker patienten på nytt men denna gång med smärtor i höger flank, till höger i buken, strålande mot ryggen. Smärtan började plötsligt 6 timmar tidigare och känns hela tiden. Smärtan blir starkare i intervaller. Hon har svårt att sitta stilla på grund av smärtan och är inte tidigare bukopererad. Efter föregående besök blev hon snabbt symtomfri efter behandling med tablett Furadantin. Hematuriutredning på urologen inklusive cystoskopi var utan anmärkning. I Status noterar du: AT: något smärtpåverkad Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi Hjärta: Regelbunden rytm frekv 90 Blodtryck: 130/80 mmHg Buk: palperas mjuk men öm till höger i buken. Ingen palpationsömhet i epigastriet eller under höger arcus. Per rectum: palperas utan anmärkning. Urinstickan visar röda 3+ men i övrigt är stickan utan anmärkning. CRP: 10 mg/L
Vilken är den sannolika diagnosen?
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du; AT: opåverkat Buk: mjuk oömt men upplever obehag vid palpation nedom naveln. Inga resistenser 10 månader senare söker patienten på nytt men denna gång med smärtor i höger flank, till höger i buken, strålande mot ryggen. Smärtan började plötsligt 6 timmar tidigare och känns hela tiden. Smärtan blir starkare i intervaller. Hon har svårt att sitta stilla på grund av smärtan och är inte tidigare bukopererad. Efter föregående besök blev hon snabbt symtomfri efter behandling med tablett Furadantin. Hematuriutredning på urologen inklusive cystoskopi var utan anmärkning. . I Status noterar du: AT: något smärtpåverkad Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi Hjärta: Regelbunden rytm frekv 90 Blodtryck: 130/80 mmHg Buk: palperas mjuk men öm till höger i buken. Ingen palpationsömhet i epigastriet eller under höger arcus. Per rectum: palperas utan anmärkning. Urinstickan visar röda 3+ men i övrigt är stickan utan anmärkning. CRP: 10 mg/L
Vad rekommenderar du för behandling på vårdcentralen?
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du; AT: opåverkat 10 månader senare söker patienten på nytt men denna gång med smärtor i höger flank, till höger i buken, strålande mot ryggen. Smärtan började plötsligt 6 timmar tidigare och känns hela tiden. Smärtan blir starkare i intervaller. Hon har svårt att sitta stilla på grund av smärtan och är inte tidigare bukopererad. Efter föregående besök blev hon snabbt symtomfri efter behandling med tablett Furadantin. Hematuriutredning på urologen inklusive cystoskopi var utan anmärkning. I Status noterar du: AT: något smärtpåverkad Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi Hjärta: Regelbunden rytm frekv 90 Blodtryck: 130/80 mmHg Buk: palperas mjuk men öm till höger i buken. Ingen palpationsömhet i epigastriet eller under höger arcus. Per rectum: palperas utan anmärkning. Urinstickan visar röda 3+ men i övrigt är stickan utan anmärkning. CRP: 10 mg/L
Vilka blodprover föreslår du för att utreda patientens njurstenbesvär? Ange tre blodprover. Motivera.
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du; AT: opåverkat Buk: mjuk oömt men upplever obehag vid palpation nedom naveln. Inga resistenser 10 månader senare söker patienten på nytt men denna gång med smärtor i höger flank, till höger i buken, strålande mot ryggen. Smärtan började plötsligt 6 timmar tidigare och känns hela tiden. Smärtan blir starkare i intervaller. Hon har svårt att sitta stilla på grund av smärtan och är inte tidigare bukopererad. Efter föregående besök blev hon snabbt symtomfri efter behandling med tablett Furadantin. Hematuriutredning på urologen inklusive cystoskopi var utan anmärkning. I Status noterar du: AT: något smärtpåverkad Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi Hjärta: Regelbunden rytm frekv 90 Blodtryck: 130/80 mmHg Buk: palperas mjuk men öm till höger i buken. Ingen palpationsömhet i epigastriet eller under höger arcus. Per rectum: palperas utan anmärkning. Urinstickan visar röda 3+ men i övrigt är stickan utan anmärkning. CRP: 10 mg/L
Vilken utredning beställer du för att bekräfta stenavgång? Motivera
Vilket läkemedel får patienten med sig på recept?
Du arbetar på en vårdcentral några mil från ett länsdelssjukhus. En 58-årig kvinna söker dig akut på vårdcentralen med sveda och trängningar vid miktion sedan några dagar, samtidigt som hon märkt blodfärgad urin vid några tillfällen.Hon har tidigare känd penicillinallergi och behandlas med tablett metformin 500mg 2 x 2 för typ 2-diabetes samt med tablett enalapril 10 mg 1x1 för hypertoni och tablett atorvastatin 20 mg 1x1 för hyperlipidemi. Blodprover vid senaste diabeteskontrollen för 4 mån sedan visade HbA1c 52 mmol/mol, kreatinin 100 µmol/L (ref <100 (µmol/L) och eGFR 53 mL/min/1,73m2 (ref >60 ml/min/1,73m2). Urinsticka taget innan besöket visar röda 3+ och vita 3+ nitrit positiv, glukos neg. Hon har förutom sveda även besvärats av trängningar och täta blåstömningar men förnekar feber och buksmärtor. Vid undersökningen noterar du; AT: opåverkat Buk: mjuk oömt men upplever obehag vid palpation nedom naveln. Inga resistenser 10 månader senare söker patienten på nytt men denna gång med smärtor i höger flank, till höger i buken, strålande mot ryggen. Smärtan började plötsligt 6 timmar tidigare och känns hela tiden. Smärtan blir starkare i intervaller. Hon har svårt att sitta stilla på grund av smärtan och är inte tidigare bukopererad. Efter föregående besök blev hon snabbt symtomfri efter behandling med tablett Furadantin. Hematuriutredning på urologen inklusive cystoskopi var utan anmärkning. I Status noterar du: AT: något smärtpåverkad Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi Hjärta: Regelbunden rytm frekv 90 Blodtryck: 130/80 mmHg Buk: palperas mjuk men öm till höger i buken. Ingen palpationsömhet i epigastriet eller under höger arcus. Per rectum: palperas utan anmärkning. Urinstickan visar röda 3+ men i övrigt är stickan utan anmärkning. CRP: 10 mg/L Du misstänker njursten och ger patienten en injektion med diklofenak 75mg i.m. samt recept suppositorium diklofenac.
Hur kan passage av uretärsten med storlek 5-10 mm underlättas farmakologiskt?
Vid nästa besök på vårdcentralen har hon tagit med sin 60-åriga make som noterat en varierande rodnad av kinder och panna sista halvåret. Han har inte märkt någon klåda men ibland en värmekänsla i kinderna. I status noterar du rodnade områden på kinderna med några palper.
Vilken är den mest sannolika orsaken till rodnaderna i ansiktet?
Vilka lokalbehandlingar kan du förskriva på vårdcentralen? Nämn tre alternativ.
Vilken ytterligare behandlingen kan du förskriva om lokalbehandling är otillräcklig?
Vid nästa besök på vårdcentralen har hon tagit med sin 60-åriga make som noterat en varierande rodnad av kinder och panna sista halvåret. Han har inte märkt någon klåda men ibland en värmekänsla i kinderna. I status noterar du rodnade områden på kinderna med några palper
Vilken diagnos ställer du som orsak till näsans utseende på bilden?
Du tjänstgör på ett vikariat efter din AT-tjänstgöring som legitimerad läkare på den psykiatriska kliniken i Gammelby. En av dina första patienter på mottagningen är Olle som fått en tid efter att en remiss inkommit från husläkaren. I den korta remissen står det följande;
22 årig väsentligen frisk man. 0 läkemedel. Arbetar deltid i affär. Ingen missbruksanamnes och förnekar episoder med djupare nedstämdhet eller uppvarvning. Negativ drogscreening. Anger mångåriga utmaningar med att påbörja och avsluta uppgifter. Under skoltiden svårigheter med att fokusera på uppgifter och han blir lätt distraherad av olika saker. Har svårt att hålla tider, brukar komma sent och tappar lätt bort sina saker. Negerar några relationssvårigheter. Gick ut gymnasiet med ofullständiga betyg.
Tacksam för ert ställningstagande till att initiera neuropsykiatrisk utredning på basen av tillgängliga uppgifter och insättning av lämplig behandling!
Utifrån givna uppgifter tänker du på ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) som en möjlig diagnos men anamnesen behöver fördjupas.
Ange de tre symptomgrupperna som utmärker ADHD.
För att ställa en ADHD-diagnos på Olle behöver man fördjupa anamnesen och utesluta andra tillstånd som kan förklara Olles symptom.
När du uteslutit andra tillstånd ange ytterligare två obligata krav för ADHD utöver ovan tre nämnda.
För att ställa en ADHD diagnos på Olle behöver man utesluta andra tillstånd som kan förklara Olles symptom. Efter en fördjupad anamnes och genomgång av kriterierna för ADHD samt differentialdiagnostisk utredning gör du bedömningen att Olle uppfyller kriterier för ADHD men inga andra psykiatriska tillstånd. Olle frågar vilken typ av behandlingsinsatser som finns för ADHD.
Ange de två primära behandlingsinsatserna för ADHD.
För att ställa en ADHD diagnos på Olle behöver man utesluta andra tillstånd som kan förklara Olles symptom. Efter en genomgång av kriterierna för ADHD och differentialdiagnostisk utredning gör du bedömningen att Olle uppfyller kriterier för ADHD men inga andra psykiatriska tillstånd.
Vad föreslår du för läkemedelssubstans för behandling av ADHD till Olle? Motivera ditt svar.
För att ställa en ADHD diagnos på Olle behöver man utesluta andra tillstånd som kan förklara Olles symptom. Efter en genomgång av kriterierna för ADHD och differentialdiagnostisk utredning gör du bedömningen att Olle uppfyller kriterier för ADHD.
Vilka tre viktiga aspekter behöver du särskilt ta ställning till vid insättning och uppföljning av läkemedel för ADHD hos vuxna?
Efter en månad på öppenvårdsmottagningen får du förtroendet att tjänstgöra på den psykiatriska akutmottagningen. Under ditt arbetspass kommer en patient med ambulans som valt att köra direkt till psykiatriska akutmottagningen. Ambulanssjuksköterskan berättar att anhöriga ringt ambulans då patienten varit förvirrad under dagen. Patienten, som är 63 år gammal och heter Peter, sitter i undersökningsrummet när du träffar honom. Vid undersökning har Peter följande parametrar; puls 120, blodtryck (BT) 165/110 mmHg, SaO₂ 96%, temp 37.0°C. Peter blåser 0,3 promille i alkometern. Peter luktar alkohol och är både tremorös och rödbrusig.
Peter är orienterad till person men inte tid och situation. Det framkommer inga psykotiska symptom. Han bejakar att han dricker “dagligen” utan att specificera konkret mängd. Det finns inga journaluppgifter på Peter i den psykiatriska journalen.
Anamnesen är sparsam men du bedömer att Peter har ett alkoholmissbruk.
Utifrån angivna uppgifter misstänker du i första hand ett allvarligt kliniskt tillstånd som behöver behandlas. Vilket tillstånd misstänker du? Motivera ditt svar
Peter har följande parametrar; puls 120, BT 165/110 mmHg, SaO₂ 96%, temp 37.0°C. Peter blåser 0,3 promille i alkometern. Peter luktar alkohol och är både tremorös och rödbrusig. Peter är orienterad till person men inte tid och situation. Det framkommer inga psykotiska symptom. Han bejakar att han dricker “dagligen” utan att specificera konkret mängd. Peter har alkoholabstinens och misstänkt delirium tremens. Du behöver även beakta risken för Wernickes encefalopati.
Ange de tre symptom som ingår i symptomtriaden vid Wernickes encefalopati?
Peter har följande parametrar; puls 120, BT 165/110 mmHg, SaO₂ 96%, temp 37.0°C. Peter blåser 0,3 promille i alkometern. Peter luktar alkohol och är både tremorös och rödbrusig. Peter är orienterad till person men inte tid och situation. Det framkommer inga psykotiska symptom. Han bejakar att han dricker “dagligen” utan att specificera konkret mängd. Du bedömer att Peter har alkoholabstinens och misstänkt delirium tremens. Peter är konfusorisk men har varken ataxi eller ögonsymptom när du gör en neurologisk undersökning. Både inom primärvården och beroendevården används idag i huvudsak två olika laboratoriemått som alkoholmarkörer.
Ange vilka två alkoholmarkörer som används samt en fördel respektive nackdel med respektive markör.
Peter har följande parametrar; puls 120, BT 165/110 mmHg, SaO₂ 96%, temp 37.0°C. Peter blåser 0,3 promille i alkometern. Peter luktar alkohol och är både tremorös och rödbrusig. Peter är orienterad till person men inte tid och situation. Det framkommer inga psykotiska symptom. Peter är konfusorisk men har varken ataxi eller ögonsymptom när du gör en neurologisk undersökning. Han bejakar att han dricker “dagligen” utan att specificera konkret mängd. Peter har alkoholabstinens och misstänkt delirium tremens. Det finns inga journaluppgifter på Peter i den psykiatriska journalen. Du saknar en del viktiga anamnestiska uppgifter med tanke på din primära kliniska misstanke.
Ange de 4 viktigaste anamnestiska uppgifter för att värdera den akuta abstinenssituationen.
Peter har följande parametrar; puls 120, BT 165/110 mmHg, SaO₂ 96%, temp 37.0°C. Peter blåser 0,3 promille i alkometern. Peter luktar alkohol och är både tremorös och rödbrusig. Peter är orienterad till person men inte tid och situation. Det framkommer inga psykotiska symptom. Peter är konfusorisk men har varken ataxi eller ögonsymptom när du gör en neurologisk undersökning. Han bejakar att han dricker “dagligen” utan att specificera konkret mängd. Peter har alkoholabstinens och misstänkt delirium tremens. Du behöver information om Peter har några somatiska sjukdomar, aktuella läkemedel, något trauma nyligen samt uppgifter om mängd av alkoholintag och tidigare alkoholrelaterad abstinens, abstinenskramper eller delirium tremens. I primärvårdsjournalen framkommer att Peter har hypertoni och medicinerar för detta med ramipril. Det finns inga uppgifter om trauma eller tidigare alkoholrelaterade abstinenstillstånd.
Du behöver nu ordinera två lämpliga läkemedel på akutmottagningen för att behandla Peters tillstånd. Motivera dina val av preparat.
Peter har följande parametrar; puls 120, BT 165/110 mmHg, SaO₂ 96%, temp 37.0°C. Peter blåser 0,3 promille i alkometern. Peter luktar alkohol och är både tremorös och rödbrusig. Peter är konfusorisk men har varken ataxi eller ögonsymptom. Peter har alkoholabstinens och misstänkt delirium tremens. Du behöver information om Peter har några somatiska sjukdomar, aktuella läkemedel, något trauma nyligen samt uppgifter om mängd av alkoholintag och tidigare alkoholrelaterad abstinens, abstinenskramper eller delirium tremens. I journalen framkommer att Peter har hypertoni och medicinerar för detta med ramipril. Det finns inga uppgifter om trauma eller tidigare alkoholrelaterade abstinenstillstånd.
Utöver läkemedelsbehandling är andra åtgärder nödvändiga för att monitorera Peters tillstånd. Redogör för två viktiga åtgärder och motivera dessa.
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han har börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Du noterar att pojken haltar och att han håller benet utåtroterat när han går.
Vilka leder måste undersökas och varför?
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Pojken haltar och höger ben hålls något utåtroterat. Du har undersökt knä och höftled. Vid undersökning av höftstatus är inåtrotationen smärtsamt inskränkt.
Vilka differentialdiagnoser tänker du på? Nämn minst 2.
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Du finner att patienten haltar, höger ben hålls något utåtroterat. Vid undersökning av höftstatus är inåtrotationen smärtsamt inskränkt. Du har kommit fram till följande differentialdiagnoser; höftepifysiolys, perthes, septisk artrit, osteomyelit, tumör och fraktur.
Vilken diagnos är mest sannolik och varför?
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Du finner att patienten haltar, höger ben hålls något utåtroterat. Vid undersökning av höftstatus är inåtrotationen smärtsamt inskränkt. Du har kommit fram till följande differentialdiagnoser; höftepifysiolys, perthes, septisk artrit, osteomyelit, tumör, fraktur. Med tanke på ålder, kön och kliniska fynd kommer du fram till att den mest sannolika diagnosen är höftepifysiolys.
Vad är en höftepifysiolys?
Hur säkerställs diagnosen?
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Du finner att patienten haltar, höger ben hålls något utåtroterat. Vid undersökning av höftstatus är inåtrotationen smärtsamt inskränkt. Du har kommit fram till följande differentialdiagnoser; höftepifysiolys, perthes, septisk artrit, osteomyelit, tumör, fraktur. Med tanke på ålder, kön och kliniska fynd kommer du fram till att den mest sannolika diagnosen är höftepifysiolys. Diagnosen är nu säkerställd radiologiskt.
Vad blir din nästa åtgärd och varför?
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Du finner att patienten haltar, höger ben hålls något utåtroterat. Vid undersökning av höftstatus är inåtrotationen smärtsamt inskränkt. Du har kommit fram till följande differentialdiagnoser; höftepifysiolys, perthes, septisk artrit, osteomyelit, tumör, fraktur. Med tanke på ålder, kön och kliniska fynd kommer du fram till att den mest sannolika diagnosen är höftepifysiolys. Diagnosen är nu säkerställd radiologiskt och pojken har skickats till närmaste akutmottagning. Du funderar på om även flickor kan drabbas.
Kan även flickor få en epifysiolys? Vad bör man tänka på åldersmässigt om det är en flicka som kommer in med samma symtom som pojken här hade ovan?
Du är läkare på en vårdcentral. En mamma kommer med sin 13 åriga pojke som klagar över smärtor i höger lår och knä. Besvären började i samband med fotbollsspel för några veckor sedan. Mamman är något uppgiven då han börjat spendera mer och mer tid framför datorn. Du finner att patienten haltar, höger ben hålls något utåtroterat. Vid undersökning av höftstatus är inåtrotationen smärtsamt inskränkt. Du har kommit fram till följande differentialdiagnoser; höftepifysiolys, perthes, septisk artrit, osteomyelit, tumör, fraktur. Med tanke på ålder, kön och kliniska fynd kommer du fram till att den mest sannolika diagnosen är höftepifysiolys. Diagnosen är nu säkerställd radiologiskt och patienten har skickats till närmaste akutmottagning. Du funderar på om även flickor kan drabbas vilket är möjligt om än mera sällsynt.
Frågan är nu om även den andra höften kan drabbas och hur vanligt detta är.
Du är nu läkare på en akutmottagning. In kommer en 25-årig kvinna som skurit sig på en morakniv. Det föreligger en volar sårskada som blöder en del över basfalangen i fjärde och femte fingret.
Vad måste du utesluta för skador? (4 stycken)
Du är nu läkare på en akutmottagning. In kommer en 25-årig kvinna som skurit sig på en morakniv. Det föreligger en volar sårskada som blöder en del över basfalangen i fjärde och femte fingret. Du har kommit fram till att du vill ta reda på om den ytliga eller djupa böjsenan är av alternativt om båda senorna är av. Du har kontrollerat den kapillära återfyllnaden som är fullgod.
Hur differentialdiagnosticerar du kliniskt mellan superficialis och profundusskada och hur kan du se om båda senorna är genomskurna?
Du är nu läkare på en akutmottagning. In kommer en 25-årig kvinna som skurit sig på en morakniv. Det föreligger en volar sårskada som blöder en del över basfalangen i fjärde och femte fingret. Du har kommit fram till att du vill ta reda på om den ytliga eller djupa böjsenan är av alternativt om båda senorna är av. Du finner att lillfingret ligger helt utan tonus och i ringfingret diagnosticerar du en supeficialisskada.
Hur undersöker du om en digitalnervskada föreligger?
Du är nu läkare på en akutmottagning. In kommer en 25-årig kvinna som skurit sig på en morakniv. Det föreligger en volar sårskada som blöder en del över basfalangen i fjärde och femte fingret. Du har kommit fram till att du vill ta reda på om den ytliga eller djupa böjsenan är av alternativt om båda senorna är av. Du finner att lillfingret ligger helt utan tonus och i ringfingret diagnosticerar du en supeficialisskada. I lillfingret saknas 2-pd.
Vid diagnosticerade sen- och nervskador som beskrivs i detta fall. Hur sker den fortsatta handläggningen a. Gällande sårskadan? b. Gällande den fortsatta handläggningen – vem skall kontaktas och varför?
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.