Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

AT-provet (eAT) 23 maj 2025 med svarsförslag

eAT-provet (AT-tentan) den 23 maj 2025, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 56 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

Du arbetar som AT-läkare på ett mellanstort sjukhus i mellersta Sverige och har precis gått på ditt fjärde pass på akutmottagningen för kirurgiska patienter. Klockan är 08.15 när du träffar din första patient som är en 32-årig man. Han har vaknat tidigt på morgonen med kraftig smärta i pungen. Sköterska vill gärna att du går till honom så snabbt du kan så att de kan ge honom något smärtstillande.

Du går in till patienten på undersökningsrummet och träffar en ung man som ser väldigt besvärad ut och som verkar ha mycket ont.

  1. Utifrån den information du har från sköterskorna som har tagit emot patienten vill du fokusera på en urakut diagnos. Vilken?

Du vill utesluta testistorsion som orsak till ”akut skrotum”.

  1. Du ställer frågor till patienten vid anamnestagandet som grund till din journalanteckning och bedömning. Dels allmänna frågor för en fullständig journal som social situation, hereditet, tidigare sjukdomar och eventuell överkänslighet men vad frågar du specifikt som är symptomriktat? Ge fyra förslag.

Du frågar specifikt om smärtdebut, lokalisation, typ av smärta och utstrålning.

Patienten är inte benägen att småprata då han har väldigt ont men gör sitt bästa att svara kort på dina frågor. Han har opererat bort halsmandlarna som liten. Opererat bort några talgkörtlar som blivit infekterade. Han är nu student och är nedflyttad från Norrbotten. Hans pappa är opererad för ljumskbråck men vet ej vid vilken ålder. Mamman har tagit bort polyper i tarmen. Han berättar vidare att han kvällen innan suttit uppe sent och skrivit på en uppsats. Han vaknade vid 04.00-tiden av att det började göra ont kring vänster testikel och att smärtan snabbt stegrade. Han känner det onda upp i magen och har ett lätt illamående.

Du vill nu undersöka patienten och en läkarstudent har anslutit. Du skall samtidigt som du undersöker i undervisningssyfte förklara stegvis hur du gör och vad du tittar efter.

  1. Ange fyra potentiella fynd vid inspektion och palpation när du undersöker patienten.

Du gör följande:

1) Inspektion. Du börjar med att undersöka patienten i stående. Hur rörelsemönstret ser ut när patienten ställer sig upp. Är någon skrotalhalva rodnad? Svullen? Asymmetri av testiklarna (uppdragen-tvärställd).

2) Palpation initialt i stående. Finns cremasterreflex bilateralt? Inspektera läget i förhållande till skrotum och andra sidan. Palperar den icke ömma sidan först och jämför med testikeln på vänster sida. Testikelkonsistens bilateralt. Försöker identifiera om själva testikeln är palpationsöm eller om smärtan sitter i anslutning till kraniella delen där testikelbihanget (morgagnis hydatid) sitter och sedan över bitestikeln. Du palperar även längs funikeln och kontrollerar bråckportarna.

Du uppfattar att den vänstra skrotalhalvan är lite rödare i hudtonen och ser lite svullen ut. Den vänstra testikeln som normalt hänger lite lägre än den högra ser uppdragen ut och testikeln är mer på tvären än hängande som en droppe. Cremasterreflexen är svår att utlösa på vänster sida men på höger sida rör sig testikeln lite uppåt då du nyper patienten på insidan av låret. Den högra testikeln palperas oöm och den vänstra ömmar kraftigt vid palpation. Det är svårt att avgöra om det är hela testikeln eller bara en enskild punkt. Ingen misstanke om bråck men patienten ömmar en bit upp efter funikeln. Såklart utför du en systematisk bukpalpation och kontrollerar om det finns dunkömhet över njurlogerna. Auskultation av hjärta och lungor. Blodtryck finns registrerat vid ankomst (130/85 mmHg)

Klockan är nu 8.50.

  1. Utöver smärtstillning, vilket blir din nästa åtgärd?

Du misstänker en akut testistorsion och vill anmäla patienten för en akut testisexploration. Du frågar patienten när han åt och drack senast, ringer därefter kirurgjouren som är ledig och kan hjälpa dig med operationen.

Du meddelar operationsavdelningen som säger att de har några andra ingrepp på kö och undrar om det kan vänta lite.

  1. Vad ska du svara? Motivera ditt svar.

Du får besked att han är välkommen om 20 minuter och att narkosläkare kommer att träffa honom på operationssalen. Du markerar vänster sida med en märkpenna och beställer preoperativa prover.

Sköterskan undrar om patienten kan få något smärtstillande.

  1. Vad ordinerar du? Ge en rimlig ordination med ett lämpligt analgetikum!

Du ordinerar 5 mg morfin eller motsvarande opioid/opiat intravenöst. Patienten upplever en viss lindring men blir ej helt smärtfri. Ni går till operationsavdelningen där du får operera patienten under handledning av kirurgjouren. Testikeln på vänster sida var roterad tillsammans med funikeln 1,5 varv. Ni roterade tillbaka den och såg att testikelfärgen som varit ganska mörkröd återtog en mer normal blekrosa färg. Det fanns inget gubernakel för att hålla testikeln på plats så ni valde att pexera (fästa) den med en 6-0:ans fin icke-resorberbar sutur på fyra platser mot tunica vaginalis. Ni avslutade med att även förankra den friska testikeln på höger sida. Såret stängs med resorberbar sutur. Patienten fick en sakralblockad av narkosläkare pre-operativt men du lägger även 4 milliliter Ropivacain 5mg/ml i sårkanterna.

Patienten förs till uppvakningsavdelningen och du fortsätter ditt pass på akutmottagningen. Eftersom patienten var helt trött och slut får han stanna kvar på en vårdavdelning tills han har vilat, mobiliserats, ätit, druckit och kan kissa. Han får Paracetamol och NSAID regelbundet postoperativt.

  1. Patienten är inte helt typisk för diagnosen testistorsion, varför? Motivera!

Nästa dag har du avdelningsplacering och du känner dig lite stolt över att operationen dagen före gick bra och att testikeln gick att rädda. Patienten är väldigt nöjd och tacksam och ber om ursäkt för att han var så kortfattad när ni träffades på akuten och han hade som mest ont. Du förbereder för en utskrivning då patienten i förbifarten berättar att han varit på toaletten på morgonen och att det såg ut som lite blod i avföringen. Du frågar vilken färg det hade och han svarar att det bara var lite rött.

  1. Vad är det för skillnad på melena och hematoschezi? Förklara kort och ange varför det är viktigt att veta.

Du drar slutsatsen att blodet inte kommer från övre delen av gastroinntestinalkanalen i det här fallet. Du kontrollerar patientens blodstatus som ser ut så här.

Lab:

• B-Hb 108 g/L (ref 117-153)

• B-EPK 4,4 10e12/L (ref 3,9-5,2x10e12)

• B-EVF 32% (ref 35-46)

• MCV 76 fL (ref 82-98)

• MCH 24 pg (ref 27-33)

• TPK 402 10e9/L (ref 165-390x10e9/L)

• LPK 12 10e9/L(ref 3,5-8,8x10e9)

• CRP 18 mg/L (ref < 3)

  1. Vad kan man sammanfattningsvis säga om blodbilden utifrån anamnes, värden och som inte kan förklaras med att han är nyopererad?

Du ser att patienten har en lindrig mikrocytär anemi som verkar vara kronisk. Det skulle kunna tala för en långsam blödning från gastrointestinalkanalen och järnbrist. Patienten har även en lätt inflammatorisk bild med lätt förhöjda LPK, TPK och CRP som brukar ses normalt efter en operation.

  1. Vilken enkel undersökning vid sängen skulle kunna bekräfta det patienten berättat angående eventuellt blod i avföringen?

Du finner ljusbrun avföring på handsken och lite ljusrött blod.

Du minns att patienten vid anamnestagandet på akutmottagningen berättade något om polyper i tarmen och vill fråga honom mer om det. Han berättar att hans mamma haft polyper i tarmen och att man sagt att hon eventuellt kan ha en mild form av något som heter FAP men det hela var oklart. Det skulle egentligen kontrolleras med coloskopi med jämna mellanrum. Familjen har inte varit intresserade av gentestning och eftersom han flyttade hemifrån för många år sedan när han blev student har han inte haft tid att tänka på det i överhuvudtaget.

FAP som patienten nämner är en förkortning av ”familjär adenomatös polypos”. De flesta familjerna med den autosomalt dominanta genen är kartlagda men det finns sporadiska fall.

  1. Berätta vad sjukdomen innebär och vad som är risken på sikt?

Du minns att det var en sjukdom med multipla tarmpolyper och en stor risk för gastrointestinal cancer.

Nu när du har sett ljusrött blod på handsken efter per rektum-undersökning vill du ta reda på var blodet kommer ifrån.

  1. Beskriv dina ordinationer till sköterskan och beskriv handläggningen! Du har kirurgklinikens resurser till ditt förfogande.

Eftersom blodet är ljusrött misstänker du en blödningskälla nära anus. Du ordinerar ett klyx och utför en rektoskopi. Du finner ca 2 centimeter förändring med en stjälk från slemhinnan (se bild). Det är en mörk fläck på toppen som ser ut som en möjlig förklaring till blödningen.

  1. Varför väljer du att göra just en rektoskopi?

Du väljer att först utföra en rektoskopi för att inte missa en blödningskälla distalt i analkanalen, vilket kan hända vid coloskopi.

  1. Hur skulle du lägga upp en utredningsplan för den här patienten?

Man har börjat se att kolorektalcancer går ned i åldrarna. Det är den vanligaste icke-könsbundna cancern.

  1. Ungefär hur många diagnosticeras med kolorektalcancer årligen i Sverige, välj det bästa svaret? • • • • • a) 300-700 fall/år b) 1000-4000 fall/år c) 6000-8000 fall/år d) 12000-18000 fall/år e) 20000-25000 fall/år

Patient A

Du är legitimerad läkare och har fått ett vikariat som underläkare på en psykiatrisk klinik i norra Sverige. Klockan 20.00 inkommer Pernilla 24 år, tillsammans med polis. Ett flertal bilister har ringt in om att de sett Pernilla springa längs E4:an varpå polisen plockat upp henne. Då hon uppträtt mycket avvikande beslutade polisen att ta med henne till psykiatriakuten enligt §47.

När du träffar Pernilla noterar du att hon ser ovårdad ut; mycket utsmetat smink, stripigt hår, trasiga kläder. Hon har ett flertal små sår i ansiktet och hon ser mager ut. Pernilla verkar vara både rädd och arg och börjar skälla ut dig när du kommer in i rummet. Hennes ordflöde är i princip oavbrutet och hon skriker grova rasistiska tillmälen riktade mot dig och mot poliserna som kvarstannat en stund medan du bedömer henne. Det går inte att avbryta henne och ju längre du pratar med henne, desto mer agiterad blir hon. Poliserna berättar att hon under transporten till sjukhuset konstant pratat med ”osynliga personer” och verkat mycket rädd.

Du noterar i journalen att Pernilla har två tidigare vårdtillfällen på grund av ”akut psykos”. Pernilla har då snabbt lugnat ned sig inom 1-2 dygn. De psykotiska symtomen gick snabbt över. Inga prover har erhållits under föregående vårdtillfällena. När vårdintyg avskrivits har hon omedelbart skrivit ut sig.

  1. Vad i Pernillas sjukhistoria är det viktigaste som bör få dig att misstänka att hennes psykoser varit drogutlösta?

Pernilla 24 år, har inkommit tillsammans med polis.

När du träffar Pernilla noterar du att hon ser ovårdad ut; mycket utsmetat smink, stripigt hår, trasiga kläder. Hon har ett flertal små sår i ansiktet och hon ser mager ut. Pernilla verkar vara både rädd och arg ut och börjar skälla ut dig när du kommer in i rummet. Hennes ordflöde är i princip oavbrutet och hon skriker grova rasistiska tillmälen riktade mot dig och mot poliserna som kvarstannat en stund medan du bedömer henne. Det går inte att avbryta henne och ju längre du pratar med henne, desto mer agiterad blir hon. Poliserna berättar att hon under transporten på väg in konstant pratat med ”osynliga personer” och verkat mycket rädd.

Du noterar i journalen att Pernilla har två tidigare vårdtillfällen på grund av ”akut psykos”. Pernilla har då snabbt lugnat ned sig inom 1-2 dygn, vårdintyg har avskrivits, inga prover har erhållits under vårdtid. När vårdintyg avskrivits har hon omedelbart skrivit ut sig.

Du tänker att det ”snabba tillfrisknandet” talar för att detta kan röra sig om drogutlösta psykoser. Du hittar dock ingen tidigare drogscreening i journalen, detta då Pernilla vägrat att lämna en sådan.

  1. Om detta är en drogutlöst psykos, vilken drog är den mest sannolika som utlösande orsak till insjuknandet? Motivera ditt svar.

Patient B

Klockan 22.00 inkommer Sara, en 29-årig kvinna tillsammans med sin mor till psykiatriska akutmottagningen. Sara har mått dåligt ett tag.

Anledningen till Sara gått med på att följa med sin mor till psykiatrin just idag är att hon tidigare under kvällen plötsligt fått kraftig hjärtklappning, nästan som om hjärtat skulle hoppa ur kroppen på henne. Hon fick andnöd och kände sig yr. Hennes fingrar och läppar domnade och det kändes som att hon var på väg att dö.

Symtomen ökade snabbt i styrka och nådde sitt max inom kanske en minut, de avtog sedan gradvis inom några minuter. Sara är livrädd för att det ska hända igen och hon misstänker själv att hon antingen är på väg att bli galen eller att det är något fel på hjärtat.

Sara har aldrig drabbats av detta förut.

  1. Vad bör du göra i det här läget? Motivera.

Klockan 22.00 inkommer Sara, en 29-årig kvinna tillsammans med sin mor till psykiatriska akutmottagningen. Sara har mått dåligt ett tag.

Anledningen till Sara gått med på att följa med sin mor till psykiatrin just idag är att hon tidigare under kvällen plötsligt fått kraftig hjärtklappning, nästan som om hjärtat skulle hoppa ur kroppen på henne. Hon fick andnöd och kände sig yr. Hennes fingrar och läppar domnade och det kändes som att hon var på väg att dö.

Symtomen ökade snabbt i styrka och nådde sitt max inom kanske en minut, de avtog sedan gradvis inom några minuter. Sara är livrädd för att det ska hända igen och hon misstänker själv att hon antingen är på väg att bli galen eller att det är något fel på hjärtat.

Sara har aldrig drabbats av detta förut.

I det här fallet är psykiatriska akutmottagningen vägg-i-vägg med medicinska akuten. Du remitterade henne dit för bedömning.

Efter att hon friats av medicinarna ber de dig träffa henne för fortsatt bedömning. Då kvällen är relativt lugn, har du tid och möjlighet att bedöma henne.

  1. Vad bör du misstänka har drabbat Sara utifrån ovanstående beskrivning? Motivera.

Sara, 29 år, har sökt på psykiatriakuten tillsammans med sin mor. Hon har via medicinakuten genomgått somatisk undersökning utan att några patologiska fynd påvisats.

Du misstänker att detta rörde sig om en panikattack, vilket du förmedlar till Sara.

Du fortsätter nu att ta anamnes.

Modern berättar att Sara dragit sig undan sedan hon separerade från sin sambo för tre månader sedan. Sara har flyttat hem till sina föräldrar och de har noterat att Sara nog tappat 5-10 kg i vikt och att hon varit otröstligt ledsen.

Sara själv sitter hopsjunken i sin stol och ser ganska ovårdad ut. Hon rör sig långsamt och ser ledsen ut. Sara är mycket tystlåten och det tar ofta lång tid innan hon svarar på frågor.

Under samtalet, som går ganska långsamt framåt, framkommer att Sara är övertygad om att hon är ful, dum och helt värdelös. Sara är även säker på att hon har en dödlig cancer och berättar att hon vid något tillfälle hört en röst som uppmanat till självskada.

  1. Vilken diagnos bör du i första hand misstänka baserat på ovanstående beskrivning? Motivera.

Sara, 29 år, har sökt på psykiatriakuten tillsammans med sin mor. Hon har via medicinakuten genomgått somatisk undersökning utan att några patologiska fynd påvisats. Du har bedömt att hon sannolikt haft en panikattack tidigare under kvällen.

Du misstänker att Sara drabbats av en psykotisk depression, detta då hon har en tydligt sänkt grundstämning, tappat i vikt, svarslatens, och det har framkommit stämningskongruenta vanföreställningar och hörselhallucinationer.

Du frågar mer om rösten som Sara hört och det framkommer att hon vid några tillfällen hört en röst säga åt henne att hon ska skada sig själv, helst hoppa från en bro alternativt att hon ska hänga sig. Ibland var det svårt att stå emot dessa uppmaningar. Det är framförallt sista två veckorna som hon hört den.

Du blir naturligtvis orolig och vill lägga in Sara, vilket hon går med på.

  1. Efter inläggning på avdelning, vilka faktorer behöver du särskilt beakta gällandes suicidrisk på avdelning och hur bör du hantera denna risk under den initiala vårdtiden? Motivera ditt svar.

Sara, 29 år, har sökt på psykiatriakuten tillsammans med sin mor. Du har bedömt att hon sannolikt haft en panikattack tidigare under kvällen.

Du misstänker att Sara drabbats av en psykotisk depression, detta då hon har en tydligt sänkt grundstämning, tappat i vikt, och det har framkommit stämningskongruenta vanföreställningar och hörselhallucinationer.

Du frågar mer om rösterna som Sara hör och det framkommer att de brukar säga åt henne att hon ska skada sig själv, helst hoppa från en bro alternativt att hon ska hänga sig. Ibland är det svårt att stå emot dessa uppmaningar.

Du blir naturligtvis orolig och vill lägga in Sara, vilket hon går med på.

Du ordinerar ett extravak på avdelningen, detta då du bedömer att det finns risk för suicid även på avdelning.

  1. Vilken behandling rekommenderas i första hand vid psykotisk depression?

Sara, 29 år, har sökt på psykiatriakuten tillsammans med sin mor. Du har bedömt att hon sannolikt haft en panikattack tidigare under kvällen.

Du misstänker att Sara drabbats av en psykotisk depression, detta då hon har en tydligt sänkt grundstämning, tappat i vikt, och det har framkommit stämningskongruenta vanföreställningar och hörselhallucinationer.

Du frågar mer om rösterna som Sara hör och det framkommer att de brukar säga åt henne att hon ska skada sig själv, helst hoppa från en bro alternativt att hon ska hänga sig. Ibland är det svårt att stå emot dessa uppmaningar.

Du blir naturligtvis orolig och vill lägga in Sara, vilket hon går med på.

Du ordinerar ett extravak på avdelningen, detta då du bedömer att det finns risk för suicid även på avdelning.

Du vet att ECT är rekommenderat som förstahandsbehandling vid psykotisk depression, i synnerhet vid svårare fall som kräver inläggning i likhet med i Saras fall, detta då det är en mycket snabb och effektiv behandling vid psykotisk depression.

Några timmar senare ringer de från avdelningen och vill att du kommer och pratar med Sara. När du går dit och talar med henne gråter hon under hela samtalet och tycker att hon hamnat på ett ”dårhus”. Hon bedyrar att hon inte längre har några suicidplaner och att hon kan tänka sig att följas upp via öppenvården om några dagar.

I övrigt vill hon inte prata med dig och tycker inte du har någon rätt att tvinga henne att stanna kvar.

Du överväger om du ska skriva ett vårdintyg.

  1. Bör du utfärda ett vårdintyg? Vilka kriterier måste vara uppfyllda för att du ska kunna skriva ett vårdintyg på Sara i det här läget?

Patient C

När du är på väg att lämna avdelningen passar dock sköterskan på att fråga om du skulle kunna titta på en annan inneliggande patient, Konstantin 26 år.

Du tittar snabbt igenom journalen och följer sedan med sköterskan till patienten.

Konstantin utreds för schizofreni och kom in tillsammans med anhöriga för ca 10 dagar sedan detta då han gradvis blivit alltmer paranoid. Han lades in på vårdintyg och var fortsatt paranoid på avdelning. Konstantin medverkade inte vid samtal, men ett flertal ur personalen hade sett honom sitta och ”prata med någon som inte fanns” när han varit på sitt rum själv. Då han inte varit utagerande har man försökt motivera honom att ta emot medicin frivilligt. Konstantin har ätit och druckit väldigt lite under vårdtiden, sannolikt på grund av rädsla för att bli förgiftad.

För två dagar sedan slog han oprovocerat till en manlig skötare. Konstantin gick ej att lugna och man behövde ordinera fastspänning och han erhöll två injektioner haloperidol 5mg im.

Idag var Konstantin fortsatt agiterad och hotfull och erhöll då ytterligare haloperidol-injektioner sammanlagt ytterligare 10mg.

Under eftermiddagen och kvällen har dock Konstantin legat still i sängen och inte reagerat på tilltal eller annat samspel. Han har 38 grader i temp och sköterskan misstänker att ”han kan ha fått influensa”.

  1. Vilket tillstånd behöver du i första hand utesluta i det här läget baserat på anamnes och status? Motivera.

Konstantin, 26 år vårdas på psykiatrisk avdelning, utreds för misstänkt schizofreni. Under eftermiddagen och kvällen har dock Konstantin legat still i sängen och inte svarat på tilltal. Han har 38 grader i temp och sköterskan misstänker att han kan ha fått influensa.

Du misstänker att Konstantin kan ha utvecklat ett malignt neuroleptikasyndrom (MNS).

Detta då du noterar att Konstantin ej fått neuroleptika tidigare, nu erhållit upprepade injektioner haloperidol, haft ett dåligt intag av mat och vätska, och nu har feber samt är svår att få kontakt med.

MNS är ett ovanligt tillstånd, men om misstanken väckts att det kan röra sig om ett MNS behöver det snarast bedömas och åtgärdas vid behov.

Du går in på Konstantins rum och bedömer honom. Han ligger still i sängen och svarar inte på tilltal.

  1. Vilka statusfynd utöver feber och påverkat mentalt status skulle kunna tala för malignt neuroleptikasyndrom? Ange två korrekta symtom.

Konstantin en 26 årig man utan tidigare kontakt med psykiatrin, vårdas på grund av misstänkt schizofreniutveckling. Konstantin har ätit och druckit dåligt sedan han lades in och efter att ha erhållit upprepade haloperidol-injektioner har han blivit medvetandepåverkad.

Konstantin har under kvällen utvecklat symtom som fått dig att misstänka att han utvecklat ett malignt neuroleptikasyndrom.

Vid somatisk undersökning noterar du att Konstantin fortsatt inte kommunicerar, hans temp är 38.5 grader, blodtryck 150/100, puls 100 och det finns en antydd muskelrigiditet.

  1. Vilken läkemedelsordination är mest indicerad att ge i det här fallet? Motivera ditt val av preparat, administrationssätt och en rimlig dosering.

Konstantin en 26 årig man utan tidigare kontakt med psykiatrin, vårdas på grund av misstänkt schizofreniutveckling. Konstantin har ätit och druckit dåligt sedan han lades in och efter att ha erhållit upprepade haloperidol-injektioner har han blivit medvetandepåverkad.

Konstantin har under kvällen utvecklat symtom som fått dig att misstänka att han utvecklat ett malignt neuroleptikasyndrom.

Vid somatisk undersökning noterar du att Konstantin inte kommunicerar, hans temp är 38.5 grader, blodtryck 150/100, puls 100 och det finns en antydd muskelrigiditet.

Sköterskan frågar dig om du vill att några blodprover ska tas.

  1. Får man ta blodprover utan att få samtycke i det här läget? Motivera.

Konstantin en 26 årig man utan tidigare kontakt med psykiatrin, vårdas på grund av misstänkt schizofreniutveckling. Konstantin har ätit och druckit dåligt sedan han lades in och efter att ha erhållit upprepade haloperidol-injektioner har han blivit medvetandepåverkad.

Konstantin har under kvällen utvecklat symtom som fått dig att misstänka att han utvecklat ett malignt neuroleptikasyndrom (MNS).

Vid somatisk undersökning noterar du att Konstantin inte kommunicerar, hans temp är 38.5 grader, blodtryck 150/100, puls 100 och det finns en antydd muskelrigiditet.

Du ber sköterskan iordningställa och ge Lorazepam 2mg intramuskulärt. Du förmedlar att dosen kan behöva upprepas om det inte får någon effekt med avseende på Konstantins mående och status.

  1. Vilket labprov skulle i första hand kunna stärka misstanken om att det föreligger ett MNS och varför?

Du arbetar som läkare på en vårdcentral och din nästa patient är Mona, 60 år, som söker dig på grund av smärta. I hennes journal ser du att hon sedan tidigare har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Under promenaden från väntrum till undersökningsrum noterar du att hon går utan hjälpmedel men haltar lätt.

  1. Hon bekräftar att hon söker dig för smärta i höger höft. Du ställer öppna frågor och låter henne själv beskriva besvären och kompletterar därefter med mer riktade frågor. Beskriv vad som ingår i en relevant smärtanamnes?

Du arbetar som läkare på en vårdcentral och din nästa patient är Mona, 60 år, som söker dig på grund av smärta. I hennes journal ser du att hon sedan tidigare har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Under promenaden från väntrum till undersökningsrum noterar du att hon går utan hjälpmedel men haltar lätt.

Mona beskriver att hon har haft ont i ungefär en vecka och aldrig tidigare upplevt något liknande. Det gör ont i höften när hon går, när hon reser och sätter sig och när hon sover på höger sida. Smärtan kom lite successivt men är nu ihållande, VAS 4–5 (0-10). Hon får mer smärta efter belastning. Hon har inte ramlat men på frågan om hon gjort något särskilt framkommer att hon under två veckor promenerat betydligt mer och längre än vad hon vanligtvis gör då hon varit hundvakt. Gällande smärtlindring har hon provat enstaka tablett Alvedon 500 mg med tveksam effekt.

Efter din anamnes vill du undersöka hennes höft. Du har redan noterat att hon haltar och har svårt att stödja på högerbenet när hon ska klä av sig. Du ser inte några blåmärken på hudkostymen eller någon sidoskillnad mellan vänster och höger ben. Du känner systematiskt igenom skelett, leder, muskler och senfästen i bäcken, höft och lår.

  1. Därefter vill du undersöka rörligheten i höften. Beskriv de rörlighetstester som ingår i ditt höftstatus.

Du arbetar som läkare på en vårdcentral och din nästa patient är Mona, 60 år, som söker dig på grund av smärta. I hennes journal ser du att hon sedan tidigare har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Under promenaden från väntrum till undersökningsrum noterar du att hon går utan hjälpmedel men haltar lätt.

Vid undersökning har hon ordentligt ont vid palpation över mjukdelarna på höftens utsida.

Viss smärta i samma område finns vid flektion, extension, adduktion och inåtrotation i höftleden. Hon berättar att det inte går att sitta och försöka korsa det drabbade benet över det andra vilket stämmer överens med att det framförallt gör ont när du samtidigt adducerar och inåtroterar benet. Inspektion och palpation är i övrigt normala.

  1. Ange den mest troliga diagnosen utifrån informationen ovan och ange två olika behandlingsalternativ för att hjälpa henne med smärtan, motivera dina val.

Du arbetar som läkare på en vårdcentral och din nästa patient är Mona, 60 år, som söker dig på grund av smärta. I hennes journal ser du att hon sedan tidigare har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Under promenaden från väntrum till undersökningsrum noterar du att hon går utan hjälpmedel men haltar lätt.

Utifrån den typiska anamnesen och dina kliniska fynd känner du dig säker på att din patient har trokanterit. Eftersom höftrörligheten är god och inte provocerar smärta nämnvärt är diagnosen artros mindre trolig. Då detta är en klinisk diagnos avstår du från röntgen och behandlar med avlastning i kombination med enkla övningar för cirkulation, styrka och rörlighet. Avseende smärtlindring överväger du lokal kortisoninjektion med lokalanestesi och /eller NSAID.

  1. Mona har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Vad behöver du särskilt tänka på innan du eventuellt ordinerar NSAID?

Du arbetar som läkare på en vårdcentral och din nästa patient är Mona, 60 år, som söker dig på grund av smärta. I hennes journal ser du att hon sedan tidigare har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Under promenaden från väntrum till undersökningsrum noterar du att hon går utan hjälpmedel men haltar lätt.

Ni kommer istället överens om att hon får en lokal kortisoninjektion.

Patienten jobbar som förskollärare och har svårt att utföra sina arbetsuppgifter på grund av sin höftsmärta. Hon funderar på att sjukskriva sig och du funderar över de aktuella reglerna för sjukskrivning.

  1. Hur länge kan patienten sjukskriva sig själv utan något läkarintyg? Vid vilken dag krävs läkarintyg till arbetsgivaren? När blir Försäkringskassan inkopplad?

Du arbetar som läkare på en vårdcentral och din nästa patient är Mona, 60 år, som söker dig på grund av smärta. I hennes journal ser du att hon sedan tidigare har diabetes typ 2, förmaksflimmer och hypertoni. Under promenaden från väntrum till undersökningsrum noterar du att hon går utan hjälpmedel men haltar lätt.

Mona är hemma två veckor med intyg till arbetsgivare. Även om hon successivt förbättrats så är både sömnen och smärtan fortsatt besvärliga och du beslutar dig för att sjukskriva henne ett par veckor till.

I ett sjukintyg är den så kallade DFA-kedjan (Diagnos-Funktionsnedsättning-Aktivitetsbegränsning) och att den hänger ihop viktig. Du ställer diagnosen trokanterit och beskriver anamnes och statusfynd under rubriken funktionsnedsättning.

  1. Utifrån den information du har vilka aktivitetsbegränsningar finns? Nämn tre begränsningar och koppla dessa till tänkbara exempel i hennes aktuella arbete som förskollärare.

Mona blev så småningom helt bra i sin höft och kunde återgå till arbetet. Det har nu gått 6 månader och hon kommer till hälsocentralen för årsuppföljning av diabetes.

Hon har diabetes typ 2 utan komplikationer, förmaksflimmer och hypertoni och är ordinerad följande läkemedel:

• metformin 500 mg x 2
• sodium-glucose co-transporter 2 (SGLT-2) (empagliflozin) 10 mg x 1
• glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) (semaglutid) 1 mg/vecka
• angiotensin II-receptorblockerare (ARB) (kandesartan)16 mg x 1
• non-vitamin K-beroende oral antikoagulantia (NOAK) (apixaban) 5 mg x 2
• atorvastatin 40 mg x 1

Inför besöket har följande prover och parametrar kontrollerats:

• HbA1c 60 mmol/mol (ref 42-52 mmol/mol)
• eGFR 57 ml/min/1,73m2 (målvärde > 60 ml/min/1,73m2 )
• Natrium 133 (ref 137-145 mmol/L)
• Kalium 4,4 (ref 3,5-4,4 mmol/L)
• Urin albumin/kreatininkvot 0 mg/mol (ref < 3 mg/mmol)
• LDL 1,7 (målvärde <1,8 mmol/L)
• Blodtryck 147/98 mmHg
• Puls 60 slag/min
• BMI 35 kg/m2

  1. Du inleder med öppna frågor och att försöka fånga upp vad Mona har för tanke, oro, önskan inför dagens besök. Vad bör du dessutom fånga upp anamnestiskt vid ett diabetesbesök. Nämn fyra viktiga uppgifter som är kopplade till hennes diabetes.

Mona blev så småningom helt bra i sin höft och kunde återgå till arbetet. Det har nu gått 6 månader och hon kommer till hälsocentralen för årsuppföljning av diabetes.

Hon har diabetes typ 2 utan komplikationer, förmaksflimmer och hypertoni och är ordinerad följande läkemedel:

• metformin 500 mg x 2
• sodium-glucose co-transporter 2 (SGLT-2) (empagliflozin) 10 mg x 1
• glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) (semaglutid) 1 mg/vecka
• angiotensin II-receptorblockerare (ARB) (kandesartan)16 mg x 1
• non-vitamin K-beroende oral antikoagulantia (NOAK) (apixaban) 5 mg x 2
• atorvastatin 40 mg x 1

Inför besöket har följande prover och parametrar kontrollerats:

• HbA1c 60 mmol/mol (ref 42-52 mmol/mol)
• eGFR 57 ml/min/1,73m2 (målvärde > 60 ml/min/1,73m2 )
• Natrium 133 (ref 137-145 mmol/L)
• Kalium 4,4 (ref 3,5-4,4 mmol/L)
• Urin albumin/kreatininkvot 0 mg/mol (ref < 3 mg/mmol)
• LDL 1,7 (målvärde <1,8 mmol/L)
• Blodtryck 147/98 mmHg
• Puls 60 slag/min
• BMI 35 kg/m2

Mona beskriver vid dagens besök sina levnadsvanor som inte förändrats sedan ni senast sågs. Hon berättar att hon följer ordinerad läkemedelsbehandling och inte upplever några biverkningar. Hon upplever inga symtom från sin diabetes.

Hon är ordinerad metformin som är vårt vanligaste läkemedel vid diabetes typ 2. Följande fråga handlar om vad du vet om detta läkemedel generellt och inte specifikt utifrån Monas situation:

  1. Ange måldos, en vanlig biverkan, en situation eller ett tillstånd då patienten bör pausa metforminbehandlingen samt vid vilket eGFR metformin permanent ska sättas ut?

Mona blev så småningom helt bra i sin höft och kunde återgå till arbetet. Det har nu gått 6 månader och hon kommer till hälsocentralen för årsuppföljning av diabetes.

Hon har diabetes typ 2 utan komplikationer, förmaksflimmer och hypertoni och är ordinerad följande läkemedel:

• metformin 500 mg x 2
• sodium-glucose co-transporter 2 (SGLT-2) (empagliflozin) 10 mg x 1
• glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) (semaglutid) 1 mg/vecka
• angiotensin II-receptorblockerare (ARB) (kandesartan)16 mg x 1
• non-vitamin K-beroende oral antikoagulantia (NOAK) (apixaban) 5 mg x 2
• atorvastatin 40 mg x 1

Inför besöket har följande prover och parametrar kontrollerats:

• HbA1c 60 mmol/mol (ref 42-52 mmol/mol)
• eGFR 57 ml/min/1,73m2 (målvärde > 60 ml/min/1,73m2 )
• Natrium 133 (ref 137-145 mmol/L)
• Kalium 4,4 (ref 3,5-4,4 mmol/L)
• Urin albumin/kreatininkvot 0 mg/mol (ref < 3 mg/mmol)
• LDL 1,7 (målvärde <1,8 mmol/L)
• Blodtryck 147/98 mmHg
• Puls 60 slag/min
• BMI 35 kg/m2

Symptom från magtarmkanalen är vanliga vid diabetes och drabbade Mona vid tidigare försök att komma upp i metformindos. Laktatacidos är en farlig biverkan och därför har du instruerat Mona att tillfälligt upphöra med metformin vid risk för dehydreringstillstånd som vid diarré eller kräkning.

Vid årets besök tycker du att hon ligger för högt i HbA1c (60 mmol/mol) och vill försöka komma till rätta med detta. Hon tar sina läkemedel enligt ordination. Ni har resonerat kring kost och motion och det finns utrymme för små justeringar men inte för större livsstilsförändringar. Du överväger dina farmakologiska alternativ; öka doserna eller byta sort på befintliga läkemedel, men det kommer troligen inte att räcka.

  1. Vilket läkemedel vill du lägga till nu och hur gör du det? Ordinera och motivera.

Mona blev så småningom helt bra i sin höft och kunde återgå till arbetet. Det har nu gått 6 månader och hon kommer till hälsocentralen för årsuppföljning av diabetes.

Du involverar Mona i ditt resonemang kring målvärde för HbA1c och vikten av att försöka nå detta. Du föreslår att ni ska lägga till ett långverkande insulin och Mona, som redan vant sig vid sprutor, kan tänka sig att prova. Ni börjar med en låg dos till kvällen och titrerar långsamt utifrån hur fastesockret ser ut.

  1. Vad ska du göra åt Monas blodtryck (147/98 mmHg)? Motivera.

Mona blev så småningom helt bra i sin höft och kunde återgå till arbetet. Det har nu gått 6 månader och hon kommer till hälsocentralen för årsuppföljning av diabetes. ...

Eftersom Mona uppger att hon brukar ha lägre blodtryck när hon kontrollerar med sin mätare hemma kommer ni överens om att hon ska kontrollera blodtrycket hemma, morgon och kväll i 5 dagar och inkomma med en serie mätvärden.

  1. Ge en tydlig instruktion som beskriver hur Mona ska kontrollera sitt blodtryck rent praktiskt, steg för steg och som försäkrar dig om att de mätvärden du får är valida.

Mona blev så småningom helt bra i sin höft och kunde återgå till arbetet. Det har nu gått 6 månader och hon kommer till hälsocentralen för årsuppföljning av diabetes. ...

Vid besöket auskulterar du som vanligt hjärta och lungor och ser då en pigmenterad hudförändring som du vill titta närmare på. Du hämtar dermatoskop/förstoringsglas och undersöker förändringen.

  1. Beskriv metodiskt hur du undersöker och värderar en pigmenterad hudförändring. Vad tittar du efter och vilken viktig information vill du ha av patienten?

Du är underläkare vid medicinkliniken, vid ett medelstort svenskt sjukhus, det vill säga att vid behov av invasiv kardiell diagnostik och behandling skickas patienterna till regionsjukhuset.

Idag skall du se tre patienter som kommer på remiss från Hälsocentral och i samtliga tre fall är anledningen till remiss andfåddhet (dyspné).

Du förbereder dig genom att tänka igenom lämpliga anamnestiska frågor för att värdera symptomet dyspné och möjliga orsaker till detta.

  1. Ange fyra relevanta anamnestiska frågor om dyspné som du bör ställa (utöver frågor om hereditet, andra sjukdomar, rökning och mediciner).

Du bestämmer dig för att fråga om vilken ansträngning som krävs för att utlösa andfåddheten, och om patienten blir andfådd i liggande, samt om det finns samtidiga symptom som smärta och feber. Du frågar också när andfåddheten debuterade och om den har förvärrats sedan dess.

Du vet att dyspné ofta är orsakad av hjärt- och lungsjukdomar, och du går vidare i din förberedelse genom att påminna dig om speciella statusfynd som är associerade med hjärtsjukdom.

  1. Ange två kliniska fynd som tyder på högerhjärtsvikt och två kliniska fynd som tyder på vänsterhjärtsvikt?

Du bestämmer dig för att fråga om vilken ansträngning som krävs för att utlösa andfåddheten, och om patienten blir andfådd i liggande, samt om det finns samtidiga symptom som smärta och feber. Du frågar också när andfåddheten debuterade och om den har förvärrats sedan dess.

För att bedöma om hjärtsjukdom kan vara orsak till andfåddheten tittar du efter halsvenstas och perifera ödem som kan vara tecken på högersidig hjärtbelastning och du räknar andningsfrekvensen och lyssnar efter lungrassel, tredje ton och eventuella kardiella blåsljud som tecken på vänsterkammarsjukdom.

  1. Ange tre initiala undersökningar utöver fysiologiskt status, samt ett laboratorieprov som bör utföras vid utredning av dyspné utan känd orsak?

Du bestämmer dig för att fråga om vilken ansträngning som krävs för att utlösa andfåddheten, och om patienten blir andfådd i liggande, samt om det finns samtidiga symptom som smärta och feber. Du frågar också när andfåddheten debuterade och om den har förvärrats sedan dess. För att bedöma om hjärtsjukdom kan vara orsak till andfåddheten tittar du efter halsvenstas och perifera ödem som kan vara tecken på högersidig hjärtbelastning och du räknar andningsfrekvensen och lyssnar efter lungrassel, tredje ton och eventuella kardiella blåsljud som tecken på vänsterkammarsjukdom.

NT-proBNP produceras trots sitt namn i hjärtats muskulatur (myokard).

  1. Vilken information ger ett lågt NTproBNP (<125ng/L)? Ange också ett icke-kardiellt tillstånd som är förenat med förhöjda NT-proBNP nivåer och ett icke-kardiellt tillstånd som är förenat med sänkta nivåer.

Nu är det dags att möta patienterna. Det visar sig att överläkaren som bedömt remisserna redan beställt laboratorieprover, vilo-EKG och ekokardiografi.

Vare sig vilo-EKG eller ekokardiografier är tolkade, och du får ett 12-avlednings EKG och två representativa ekokardiografibilder (en apikal fyrkammarbild och en parasternal kortaxel) från varje patient.

Din första patient är Stina, 75 år gammal. Hon har behandlats farmakologiskt för en hypertoni under många år, men varken Stina eller hennes läkare har följt upp behandlingseffekten och dagens blodtryck uppmäts till 170/80 mmHg. Har för övrigt varit frisk, röker ej. Hon anger ökande andfåddhet vid ansträngning sedan en tid. Ligger plant utan andfåddhet och förnekar bröstsmärtor. Inga blåsljud eller rassel hörs.

Aktuell medicinering Amlodipin 5mg x 1

Normalt Hb och NT-proBNP är 567 ng/L (normalintervall <300 ng/L)

  1. Du noterar att EKG inte ser normalt ut! Vad är orsaken? Vilken strukturell förändring har skett i hjärtat?

Din första patient är Stina, 75 år gammal. Har haft medicinskt behandlad hypertoni i många år, men varken Stina eller hennes läkare har följt upp behandlingseffekten och dagens blodtryck uppmäts till 170/80 mmHg. Har för övrigt varit frisk, röker ej. Hon anger ökande andfåddhet vid ansträngning sedan en tid. Ligger plant och förnekar bröstsmärtor. Inga blåsljud eller rassel hörs.

NT-proBNP är förhöjt. EKG visar sinusrytm och vänsterkammarhypertrofi som kan bero på mångårig hypertoni.

Ekokardiografiundersökningen bekräftar EKG fynden, ett normalstort hjärta med septal hypertrofi ses och ejektionsfraktion (EF) är normal. Vänster förmaksvolym är uttalat förstorad.

VK=Vänster kammare, HK=Höger kammare, VF=Vänster förmak, HF=Höger förmak

Vänsterkammarens slutdiastoliska diameter är 45 mm (normalt 51 mm), septums tjocklek är 15 mm (normalt 12 mm), vänster förmaks volym är indexerat 40 ml/m² (normalt 34 ml/m²), och ejektionsfraktion är mer än 50%

  1. Vilken mekanism leder till ett dilaterat vänster förmak?

Din första patient är Stina, 75 år gammal. Har haft medicinskt behandlad hypertoni i många år, men varken Stina eller hennes läkare har följt upp behandlingseffekten och dagens blodtryck uppmäts till 170/80 mmHg. Har för övrigt varit frisk, röker ej. Hon anger ökande andfåddhet vid ansträngning sedan en tid. Ligger plant och förnekar bröstsmärtor. Inga blåsljud eller rassel hörs. NT-proBNP är förhöjt. EKG visar sinusrytm och vänsterkammarhypertrofi som kan bero på mångårig hypertoni.

Ekokardiografiundersökningen bekräftar EKG fynden, ett normalstort hjärta med septal hypertrofi ses och ejektionsfraktion (EF) är normal. Vänster förmaksvolym är uttalat förstorad.

  1. Vad är den sannolika orsaken till Stinas dyspné?

Din första patient är Stina, 75 år gammal. Har haft medicinskt behandlad hypertoni i många år, men varken Stina eller hennes läkare har följt upp behandlingseffekten och dagens blodtryck uppmäts till 170/80 mmHg. Har för övrigt varit frisk, röker ej. Hon anger ökande andfåddhet vid ansträngning sedan en tid. Ligger plant och förnekar bröstsmärtor. Inga blåsljud eller rassel hörs.

Medicineras med Amlodipin. NT-proBNP är förhöjt.

EKG visar sinusrytm och vänsterkammarhypertrofi och ekokardiografi visar ett normalstort hjärta men bekräftar myokardhypertrofi samt visar förstorat vänster förmak. Du bedömer att Stinas andfåddhet beror på hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion, HFpEF.

  1. Utöver skärpt blodtryckskontroll, vilken hjärtsviktsbehandling föreslår du? Motivera ditt val av farmakologisk princip.

Din andra patient är Åke 65 år gammal. Hade en ST höjningsinfarkt för fem år sedan som behandlades med PCI av en ockluderad LAD (left descending artery). Åke var rökare fram till infarkten men lyckades sluta efter insjuknandet. Har mått bra därefter, men är nu alltmer andfådd vid ansträngning, denna har förvärrats den sista veckan och Åke har vaknat på natten på grund av andfåddhet. För att lindra andfåddheten har Åke tvingats sitta upp. Vid dagens undersökning hörs krepitationer över bägge lungbaserna och blodtrycket uppmäts till 110/70 mmHg. Över apex hörs en tredjeton.

Aktuell medicinering är Atorvastatin 20 mg x 1, Trombyl 75 mg x 1, Enalapril 5 mg x 1 och Metoprolol 50 mg x 1

Normalt Hb men NTproBNP är 1234 ng/L (normalintervall <300 ng/L)

  1. Beskriv skadan på hjärtat utifrån EKG, dess omfattning och lokalisation.

Din andra patient är Åke 65 år gammal. Hade en ST höjningsinfarkt för fem år sedan som behandlades med PCI av en ockluderad LAD. Var rökare fram till infarkten men lyckades sluta efter insjuknandet. Har mått bra därefter, men är nu alltmer andfådd vid ansträngning, denna har förvärrats och sista veckan har Åke vaknat på natten på grund av andfåddhet och på grund av denna tvingats sitta upp. Vid dagens undersökning hörs krepitationer över bägge lungbaserna och blodtrycket uppmäts till 110/70 mmHg. Över apex hörs en tredjeton.

NTproBNP är förhöjt och EKG visar sinusrytm och QS-komplex som vid genomgången transmural hjärtinfarkt i framväggen.

Du får två bilder från genomförd ekokardiografi; en apikal fyrkammarbild och en parasternal kortaxel. På bilderna anges följande mått, vänsterkammarens slutdiastoliska diameter är 80 mm, septums tjocklek är 9 mm, och att ejektionsfraktion är 30%.

VK=Vänster kammare, HK=Höger kammare, VF=Vänster förmak, HF=Höger förmak

  1. Beskriv hjärtats storlek och funktion utifrån dessa mått.

Din andra patient är Åke 65 år gammal. Hade en ST höjningsinfarkt för fem år sedan som behandlades med PCI av en ockluderad LAD. Var rökare fram till infarkten men lyckades sluta efter insjuknandet. Har mått bra därefter, men är nu alltmer andfådd vid ansträngning, denna har förvärrats och sista veckan har Åke vaknat på natten på grund av andfåddhet och på grund av denna tvingats sitta upp. Vid dagens undersökning hörs krepitationer över bägge lungbaserna och blodtrycket uppmäts till 110/70 mmHg. Över apex hörs en tredjeton. NTproBNP är förhöjt och EKG visar sinusrytm och QS-komplex som vid genomgången transmural hjärtinfarkt i framväggen.

Detta bekräftas av ekokardiografin som visar en förstorad vänsterkammare med nedsatt ejektionsfraktion.

  1. Specificera typen av hjärtsvikt som orsakar Åkes dyspné?

Din andra patient är Åke 65 år gammal. Hade en ST höjningsinfarkt för fem år sedan som behandlades med PCI av en ockluderad LAD. Var rökare fram till infarkten men lyckades sluta efter insjuknandet. Har mått bra därefter, men är nu alltmer andfådd vid ansträngning, denna har förvärrats och sista veckan har Åke vaknat på natten på grund av andfåddhet och på grund av denna tvingats sitta upp. Vid dagens undersökning hörs krepitationer över bägge lungbaserna och blodtrycket uppmäts till 110/70 mmHg. Över apex hörs en tredjeton.

NTproBNP är förhöjt och EKG visar sinusrytm och QS-komplex som vid genomgången transmural hjärtinfarkt i framväggen. Detta bekräftas av ekokardiografin som visar förstorad vänsterkammare med nedsatt ejektionsfraktion. Din diagnos blir hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion (HFrEF].

  1. Vilka farmakologiska behandlingsprinciper är indicerade vid HFrEF? Motivera valet.

Din tredje patient är Karin 55 år gammal. Hon har systemisk skleros sedan tjugo år, och kontrolleras av reumatologspecialist och ekokardiografi och spirometri genomförs årligen. Frånsett stram hud och Raynaudfenomen har Karin mått hyggligt och har kunnat arbeta heltid i affär. Hon har aldrig rökt och blodtrycket har alltid varit normal. Under det sista året har Karin blivit alltmer andfådd och hon klarar ej längre att gå från källaren till övervåningen utan att vila halvvägs. Vid dagens undersökning hörs den andra hjärttonen förstärkt men inga blåsljud hörs. Över lungbaserna hörs enstaka krepitationer och blodtrycket uppmäts till 100/70 mmHg.

Aktuell medicinering paracetamol vid behov.

Normalt Hb men NTproBNP är 876 ng/L (normalintervall <150 ng/L)

  1. Vad visar EKG, och ange möjlig orsak till förändringarna?

Din tredje patient är Karin 55 år gammal. Hon har systemisk skleros sedan tjugo år, och kontrolleras av reumatologspecialist och ekokardiografi och spirometri genomförs årligen. Frånsett stram hud och Raynaud fenomen har Karin mått hyggligt och har kunnat arbeta heltid i affär. Hon har aldrig rökt och blodtrycket har alltid varit normal. Under det sista året har Karin blivit alltmer andfådd vid hon klarar ej längre att gå från källaren till övervåningen utan att vila halvvägs. Vid dagens undersökning hörs den andra hjärtomen förstärkt men inga blåsljud hörs. Över lungbaserna hörs enstaka krepitationer och blodtrycket uppmäts till 100/70 mmHg.

NTproBNP är förhöjt och EKG visar hypertrofi och belastning av höger kammare samt högerställd el-axel.

Du får två bilder från genomförd ekokardiografi; en apikal fyrkammarbild och en parasternal kortaxel. På bilderna anges följande mått, vänsterkammarens slutdiastoliska diameter är 30 mm, septums tjocklek är 10 mm, och att ejektionsfraktion är 55 %.

Dessa mått anger normalstor vänsterkammare, normalt septum och normal ejektionsfraktion. Men du ser att ”något inte stämmer”, höger kammare är större än vänster kammare och höger förmak är större än vänster förmak.

VK=Vänster kammare, HK=Höger kammare, VF=Vänster förmak, HF=Höger förmak

  1. Vad är den sannolika orsaken till dilaterad högerkammare? Och vad visar X i den parasternala bilden?

Din tredje patient är Karin 55 år gammal. Hon har systemisk skleros (sklerodermi) sedan tjugo år, och kontrolleras av reumatologspecialist och ekokardiografi och spirometri genomförs årligen. Frånsett stram hud och Raynaud fenomen har Karin mått hyggligt och har kunnat arbeta heltid i affär. Hon har aldrig rökt och blodtrycket har alltid varit normal. Under det sista året har Karin blivit alltmer andfådd vid hon klarar ej längre att gå från källaren till övervåningen utan att vila halvvägs. Vid dagens undersökning hörs den andra hjärtomen förstärkt men inga blåsljud hörs. Över lungbaserna hörs enstaka krepitationer och blodtrycket uppmäts till 100/70 mmHg.

NTproBNP är förhöjt och EKG visar belastning av höger kammare. Den ekokardiografiska undersökningen visar en förstorad höger kammare som komprimerar vänster kammare (D-form) och perikardvätska.

  1. Vad är den sannolika orsaken till tryckstegringen i Karins lilla kretslopp?

Din tredje patient är Karin 55 år gammal. Hon har systemisk skleros sedan tjugo år, och kontrolleras av reumatologspecialist och ekokardiografi och spirometri genomförs årligen. Frånsett stram hud och Raynaud fenomen har Karin mått hyggligt och har kunnat arbeta heltid i affär. Hon har aldrig rökt och blodtrycket har alltid varit normal. Under det sista året har Karin blivit alltmer andfådd vid hon klarar ej längre att gå från källaren till övervåningen utan att vila halvvägs. Vid dagens undersökning hörs den andra hjärtomen förstärkt men inga blåsljud hörs. Över lungbaserna hörs enstaka krepitationer och blodtrycket uppmäts till 100/70 mmHg.

NTproBNP är förhöjt och EKG visar belastning av höger kammare, sannolikt på grund av pulmonell hypertoni. Den ekokardiografiska undersökningen visar förstorad höger kammare som komprimerar vänster kammare (D-form). Du misstänker att Karin drabbats av pulmonell arteriell hypertoni (PAH) som komplikation till hennes sklerodermi.

  1. Vilken undersökning måste utföras för att säkerställa diagnosen?

Alla prov: eAT-provet

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.