Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
Kunskapsprovet för läkare 21 maj 2026, vetenskaplig artikel med facit
Delprovet vetenskaplig artikel från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 21 maj 2026. 15 frågor med facit, som interaktivt quiz.
I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel och utifrån den svara på 15 frågor.
Det är en bra strategi att läsa igenom alla frågorna innan du läser artikeln eftersom frågornas
ordning inte nödvändigtvis följer den ordning olika områden avhandlas i artikeln.
Artikeln det rör sig om är:
Calverley P M A et al. Salmeterol and Fluticasone Propionate and Survival in Chronic Obstructive
Pulmonary Disease. N Engl J Med. 2007; 356:775-789.
Studien syftade till att utvärdera om kombinationsbehandling med salmeterol och flutikason
reducerar mortalitet vid KOL.
Vilken studiedesign användes i studien?- Fall-kontrollstudie
- Prospektiv kohortstudie
- Randomiserad kontrollerad studie (RCT)
- Systematisk översikt
- Tvärssnittsstudie
I studien var 43% av deltagarna aktiva rökare vid inklusion. Rökning är en stark riskfaktor för både
KOL-progression och mortalitet.
Vilken mekanism i studiens design säkerställde att rökning inte blev en confounder som snedvred
resultaten?- Rökning analyserades som ett primärt utfallsmått
- Randomisering fördelade rökare jämnt mellan grupperna
- Resultatstratifiering för rökning
- Dubbelblindning förhindrade confounding
- Studien var retrospektiv vilket eliminerade confounding
Studien genomfördes som en dubbelblind studie.
Vilken typ av bias reduceras primärt genom dubbelblindning i studien?- Detektionsbias
- Performancebias
- Publikationsbias
- Recall bias
- Selektionsbias
Studien inkluderade 6112 patienter från 42 länder.
Vilket påstående beskriver bäst den externa validiteten (generaliserbarheten) av studiens resultat?- Exklusionen av kvinnor begränsar extern validitet helt
- Extern validitet är irrelevant eftersom studien var randomiserad
- Kan generaliseras till alla patienter med KOL oavsett svårighetsgrad
- Kan generaliseras till patienter med måttlig till svår KOL
- Är endast applicerbar på den exakta population som inkluderades
I studien beräknades hazard ratio (HR) för mortalitet.
Hur stor var den relativa riskreduktionen av mortalitet?- 2,6%
- 12,6%
- 17,5%
- 25%
- 82,5%
I studien var ett av de sekundära utfallsmåtten frekvensen av måttliga till svåra KOL-
exacerbationer.
Kombinationsbehandling (salmeterol + flutikason) jämfördes med placebo. Resultaten visade en
relativ risk (RR) på 0,75 med 95% konfidensintervall 0,69-0,81.
Vilken är den mest korrekta tolkningen av konfidensintervallet för exacerbationsreduktion?- Konfidensintervallet 0,69-0,81 betyder att p-värdet är >0,05
- Konfidensintervallet inkluderar värdet 0, vilket indikerar ingen effekt
- Indikerar att kombinationsbehandlingen är 95% effektiv
- Är inte statistiskt signifikant eftersom konfidensintervallet är för smalt
- Är statistiskt signifikant eftersom konfidensintervallet inte inkluderar värdet 1,0
Tjugosex procent av patienterna lades in på sjukhus minst en gång under 3 års uppföljning. Det
var färre sjukhusinläggningar i behandlingsgrupperna jämfört med placebogruppen.
Vad var number needed to treat för att förhindra en sjukhusinläggning under ett år?- 5 patienter
- 32 patienter
- 72 patienter
- 112 patienter
- 260 patienter
PICO-modellen hjälper till att strukturera kliniska frågeställningar på ett sätt som underlättar
systematisk litteratursökning och kritisk granskning av evidens.
Vad är den korrekta C-komponenten i PICO-formuleringen för den aktuella studien?- Exacerbationer
- Mortalitet
- Patienter med måttlig/svår KOL
- Placebo
- Salmeterol/Flutikason
I studien var det primära utfallsmåttet död av alla orsaker. De sekundära utfallsmåtten var bland
annat årlig frekvens av exacerbationer.
Vilken är den mest korrekta tolkningen av studiens resultat avseende primära och sekundära
utfallsmått?- Sekundära utfallsmått har samma evidensstyrka som primära utfallsmått
- P-värdet 0,052 för primärt utfall räknas som statistiskt signifikant i klinisk kontext
- Studien är misslyckad och bör inte påverka klinisk praxis
- Eftersom sekundära utfallsmått var signifikanta kan det primära utfallsmåttet ignoreras
- Studien misslyckades med sitt primära utfallsmått men visade effekt på sekundära utfallsmått
Studien använde spirometri-kriteriet FEV1 <60% av förväntat värde (före bronkdilatation) för att
inkludera patienter med måttlig till svår KOL.
Hur påverkas sensitiviteten om spirometrikriteriet skulle skärpas från FEV1 <60% till FEV1 <40%
för att identifiera patienter med kliniskt signifikant KOL?- Blir maximal
- Förblir oförändrad
- Minskar
- Påverkas inte av var gränsvärdet sätts
- Ökar
Studien inkluderade 6112 patienter och visade en hazard ratio på 0,825 för mortalitet med
kombinationsbehandling jämfört med placebo. Studiens konfidensintervall var 0,68-1,00 och
inkluderade således värdet 1,00.
Vilken är den mest troliga förklaringen till att konfidensintervallet inkluderar värdet 1,00 trots att
hazard ratio tyder på en effekt?- Otillräcklig statistisk power för att detektera den observerade effektstorleken
- Dubbelblindningen var otillräcklig
- Typ I-fel (falskt positivt) inträffade
- Confounding påverkade resultatet kraftigt
- Randomiseringen misslyckades vilket förklarar bristen på signifikans
I studiens säkerhetsprofil rapporteras pneumoni som biverkning. Pneumonifrekvensen
undersöktes för de olika behandlingsgrupperna över 3 års uppföljning.
Vilken slutsats om pneumonirisk kan dras utifrån studiens biverkningsdata?- Ingen skillnad i pneumonifrekvens observerades mellan behandlingsgrupperna
- Flutikason-innehållande behandling associerades med signifikant högre pneumonifrekvens jämfört med placebo
- Salmeterol ökade risken för pneumoni lika mycket som flutikason
- Pneumonifrekvensen var lägst i kombinationsbehandlingsgruppen
- Pneumoni förekom endast hos patienter som var aktiva rökare
I studien var det primära utfallsmåttet död av alla orsaker efter 3 år.
Vilken är den mest korrekta tolkningen av resultatet för det primära utfallsmåttet i studien?- P-värdet indikerar att resultatet är kliniskt irrelevant
- Visade en statistiskt signifikant reduktion av mortalitet
- Konfidensintervallet bevisar att behandlingen är verkningslös
- Visade ingen statistiskt signifikant reduktion av mortalitet
- Hazard ratio bevisar att behandlingen förlänger överlevnad statistiskt signifikant
Studien använde intention-to-treat (ITT)-analys som primär analysmetod. Det förekom ett
betydande bortfall under studiens 3-åriga uppföljning och patienter som avbröt studien var fria att
erhålla aktiv behandling utanför studien.
Hur kan det höga bortfallet i studien, kombinerat med ITT-analys, mest sannolikt ha påverkat
möjligheten att detektera en behandlingseffekt på mortalitet?- Effekten kan ha underskattats eftersom patienter i placebogruppen som avbröt kunde få aktiv behandling
- ITT-analys exkluderar patienter som fallit bort från beräkningarna
- Resultatet blir mer generaliserbart eftersom bortfall speglar klinisk verklighet
- Bortfallet påverkar inte resultatet eftersom ITT-analys kompenserar för all bias
- Effekten kan ha överskattats eftersom endast de friskaste patienterna fullföljde studien
Studien inkluderade patienter med måttlig till svår KOL. En kliniker överväger att applicera
studiens resultat på två olika patienter:
Patient A: 70-årig man med svår KOL (FEV1 30%), frekventa exacerbationer, och hög förväntad
3-årsmortalitet (30%).
Patient B: 55-årig kvinna med måttlig KOL (FEV1 55%), enstaka exacerbationer, och låg
förväntad 3-årsmortalitet (5%).
Antag att behandlingseffekten (relativ riskreduktion) är densamma för båda patienterna.
Hur ska den förväntade absoluta nyttan av kombinationsbehandling tolkas för dessa patienter?- Patient A har större förväntad absolut nytta eftersom baslinjerisken är högre
- Patient B har större förväntad absolut nytta eftersom hon är yngre
- Endast patienter som exakt matchar studiepopulationen kan ha nytta av behandlingen
- Absolut nytta kan inte uppskattas utan att veta den exakta relativa riskreduktionen
- Båda patienterna har samma förväntade absoluta nytta om relativ riskreduktion är densamma
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.