Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Kunskapsprovet för läkare 24 maj 2022, kliniska case med facit

Delprovet kliniska case från Socialstyrelsens kunskapsprov för läkare den 24 maj 2022. 30 frågor med facit, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

  1. Martin är en 52-årig högstadielärare som akut söker vård på din primärvårdsmottagning. Han har
    tre skilsmässor bakom sig och två barn i vardera äktenskap, men har aldrig lyckats behålla några
    nära relationer till vare sig sina fruar eller sina barn.
    Så länge han minns har han i perioder dragit sig tillbaka och isolerat sig från omgivningen och
    familjen. Det som ”håller honom uppe” och ”ger energi” är utlandsresor, som han företar på egen
    hand. Han har några få vänner, men känner sig för det mesta ensam. Pandemin har inte påverkat
    honom särskilt mycket. Han har inte brytt sig om att vaccinera sig då han varken tillhör någon
    riskgrupp eller har något större behov av att umgås med andra.
    Martin tog tjänstledigt under 6 veckor, före och efter julhelgen för att ha ”goda dagar” i Mexico. Han
    brukar åka dit för att få energi genom ”partylivet”, och det passade ju bra nu då Mexico inte krävde
    vaccination för inresa. Första semesterveckorna var bra med bad, dykning och sena kvällar på
    barer. Han kände sig mycket ”välmående”.
    Veckan efter nyår fick patienten kraftiga symtom på Covid och blev tvungen att stanna 2 veckor
    extra. Att behöva betala en ny flygbiljett försatte honom i en besvärlig ekonomisk situation.
    Vid hemkomsten blev han av arbetsgivaren anmodad att arbeta hemifrån tills vidare och fick
    mindre signifikanta arbetsuppgifter. Han tolkade detta som en reprimand för att han hade
    semestrat ovaccinerad.
    Martin utvecklade inom kort en känsla av förtvivlan, ensamhet, rädsla och hjälplöshet förutom
    tomhet och meningslöshet. Han fick svårt att koncentrera sig, sov mer än vanligt och fick
    minskad aptit. Han säger att han har en känsla av att omgivningen inte bryr sig och börjar känna
    att folk vill honom illa.
    Status:
    Cor/Pulm: utan anmärkning, regelbunden hjärtrytm
    Blodtryck: 145/85 mmHg
    Psykiskt: God formell men sämre emotionell kontakt. Nedsatt psykomotorik. Ger ett intryck av
    tomhet. Grundstämningen är svårbedömd, men är inte förhöjd. Hjälpsökande men har svårt att
    uttrycka sig. Inga uppenbara psykotiska symtom men har paranoida tankar. Har inga tankar på
    döden eller att skada sig själv
    Vilket tillstånd är mest sannolikt?

    1. Sent debuterande schizofreni
    2. Postcovid syndrom
    3. Akut stressreaktion
    4. Postpartum psykos
    5. Autistiskt syndrom
  2. Martin är en 52-årig högstadielärare som akut söker vård på din primärvårdsmottagning. Han har
    tre skilsmässor bakom sig och två barn i vardera äktenskap, men har aldrig lyckats behålla några
    nära relationer till vare sig sina fruar eller sina barn.
    Så länge han minns har han i perioder dragit sig tillbaka och isolerat sig från omgivningen och
    familjen. Det som ”håller honom uppe” och ”ger energi” är utlandsresor, som han företar på egen
    hand. Han har några få vänner, men känner sig för det mesta ensam. Pandemin har inte påverkat
    honom särskilt mycket. Han har inte brytt sig om att vaccinera sig då han varken tillhör någon
    riskgrupp eller har något större behov av att umgås med andra.
    Martin tog tjänstledigt under 6 veckor, före och efter julhelgen för att ha ”goda dagar” i Mexico. Han
    brukar åka dit för att få energi genom ”partylivet”, och det passade ju bra nu då Mexico inte krävde
    vaccination för inresa. Första semesterveckorna var bra med bad, dykning och sena kvällar på
    barer. Han kände sig mycket ”välmående”.
    Veckan efter nyår fick patienten kraftiga symtom på Covid och blev tvungen att stanna 2 veckor
    extra. Att behöva betala en ny flygbiljett försatte honom i en besvärlig ekonomisk situation.
    Vid hemkomsten blev han av arbetsgivaren anmodad att arbeta hemifrån tills vidare och fick
    mindre signifikanta arbetsuppgifter. Han tolkade detta som en reprimand för att han hade
    semestrat ovaccinerad.
    Martin utvecklade inom kort en känsla av förtvivlan, ensamhet, rädsla och hjälplöshet förutom
    tomhet och meningslöshet. Han fick svårt att koncentrera sig, sov mer än vanligt och fick
    minskad aptit. Han säger att han har en känsla av att omgivningen inte bryr sig och börjar känna
    att folk vill honom illa.
    Status:
    Cor/Pulm: utan anmärkning, regelbunden hjärtrytm
    Blodtryck: 145/85 mmHg
    Psykiskt: God formell men sämre emotionell kontakt. Nedsatt psykomotorik. Ger ett intryck av
    tomhet. Grundstämningen är svårbedömd, men är inte förhöjd. Hjälpsökande men har svårt att
    uttrycka sig. Inga uppenbara psykotiska symtom men har paranoida tankar. Har inga tankar på
    döden eller att skada sig själv
    Du bedömer att patienten har en akut stressreaktion (akut krisreaktion).
    Vilken vårdnivå bedömer du vara mest lämplig?

    1. Egenvård och vila, sjukskrivning 2 veckor
    2. Tät samtalskontakt initialt på mottagningen
    3. Remiss psykiatrisk mottagning
    4. Insättning av SSRI, insomningsmedicin initialt och återbesök inom en vecka
    5. Akut inläggning på psykiatrisk klinik
  3. Martin är en 52-årig högstadielärare som akut söker vård på din primärvårdsmottagning. Han har
    tre skilsmässor bakom sig och två barn i vardera äktenskap, men har aldrig lyckats behålla några
    nära relationer till vare sig sina fruar eller sina barn.
    Så länge han minns har han i perioder dragit sig tillbaka och isolerat sig från omgivningen och
    familjen. Det som ”håller honom uppe” och ”ger energi” är utlandsresor, som han företar på egen
    hand. Han har några få vänner, men känner sig för det mesta ensam. Pandemin har inte påverkat
    honom särskilt mycket. Han har inte brytt sig om att vaccinera sig då han varken tillhör någon
    riskgrupp eller har något större behov av att umgås med andra.
    Martin tog tjänstledigt under 6 veckor, före och efter julhelgen för att ha ”goda dagar” i Mexico. Han
    brukar åka dit för att få energi genom ”partylivet”, och det passade ju bra nu då Mexico inte krävde
    vaccination för inresa. Första semesterveckorna var bra med bad, dykning och sena kvällar på
    barer. Han kände sig mycket ”välmående”.
    Veckan efter nyår fick patienten kraftiga symtom på Covid och blev tvungen att stanna 2 veckor
    extra. Att behöva betala en ny flygbiljett försatte honom i en besvärlig ekonomisk situation.
    Vid hemkomsten blev han av arbetsgivaren anmodad att arbeta hemifrån tills vidare och fick
    mindre signifikanta arbetsuppgifter. Han tolkade detta som en reprimand för att han hade
    semestrat ovaccinerad.
    Martin utvecklade inom kort en känsla av förtvivlan, ensamhet, rädsla och hjälplöshet förutom
    tomhet och meningslöshet. Han fick svårt att koncentrera sig, sov mer än vanligt och fick
    minskad aptit. Han säger att han har en känsla av att omgivningen inte bryr sig och börjar känna
    att folk vill honom illa.
    Status:
    Cor/Pulm: utan anmärkning, regelbunden hjärtrytm
    Blodtryck: 145/85 mmHg
    Psykiskt: God formell men sämre emotionell kontakt. Nedsatt psykomotorik. Ger ett intryck av
    tomhet. Grundstämningen är svårbedömd, men är inte förhöjd. Hjälpsökande men har svårt att
    uttrycka sig. Inga uppenbara psykotiska symtom men har paranoida tankar. Har inga tankar på
    döden eller att skada sig själv
    Du bedömer att patienten har en akut stressreaktion (akut krisreaktion).
    Då patienten har ett mycket glest socialt nätverk kommer du och patienten överens om att han
    initialt ska komma för täta samtal. Syftet är både att avlasta patientens symtom och för att du ska
    lära känna honom bättre om krisen drar ut på tiden eller senare kompliceras av depression med
    suicidala tankar.
    Efter två veckors samtal förbättras patientens tillstånd. Han återgår i arbete och får en
    uppföljningstid om 2 månader men uppmanas att söka vård tidigare om han blir försämrad.
    Inför återbesöket med patienten inser du att du har missat att inhämta anamnes om alkoholbruk
    och ta blodprov för att bedöma patientens alkolkonsumtion.
    Vilket blodprov borde du ha tagit?

    1. P-PTH
    2. S-etanol
    3. P-ASAT och P-ALAT
    4. P-gamma-GT
    5. B-PEth
  4. Martin är en 52-årig högstadielärare som akut söker vård på din primärvårdsmottagning. Han har
    tre skilsmässor bakom sig och två barn i vardera äktenskap, men har aldrig lyckats behålla några
    nära relationer till vare sig sina fruar eller sina barn.
    Så länge han minns har han i perioder dragit sig tillbaka och isolerat sig från omgivningen och
    familjen. Det som ”håller honom uppe” och ”ger energi” är utlandsresor, som han företar på egen
    hand. Han har några få vänner, men känner sig för det mesta ensam. Pandemin har inte påverkat
    honom särskilt mycket. Han har inte brytt sig om att vaccinera sig då han varken tillhör någon
    riskgrupp eller har något större behov av att umgås med andra.
    Martin tog tjänstledigt under 6 veckor, före och efter julhelgen för att ha ”goda dagar” i Mexico. Han
    brukar åka dit för att få energi genom ”partylivet”, och det passade ju bra nu då Mexico inte krävde
    vaccination för inresa. Första semesterveckorna var bra med bad, dykning och sena kvällar på
    barer. Han kände sig mycket ”välmående”.
    Veckan efter nyår fick patienten kraftiga symtom på Covid och blev tvungen att stanna 2 veckor
    extra. Att behöva betala en ny flygbiljett försatte honom i en besvärlig ekonomisk situation.
    Vid hemkomsten blev han av arbetsgivaren anmodad att arbeta hemifrån tills vidare och fick
    mindre signifikanta arbetsuppgifter. Han tolkade detta som en reprimand för att han hade
    semestrat ovaccinerad.
    Martin utvecklade inom kort en känsla av förtvivlan, ensamhet, rädsla och hjälplöshet förutom
    tomhet och meningslöshet. Han fick svårt att koncentrera sig, sov mer än vanligt och fick
    minskad aptit. Han säger att han har en känsla av att omgivningen inte bryr sig och börjar känna
    att folk vill honom illa.
    Status:
    Cor/Pulm: utan anmärkning, regelbunden hjärtrytm
    Blodtryck: 145/85 mmHg
    Psykiskt: God formell men sämre emotionell kontakt. Nedsatt psykomotorik. Ger ett intryck av
    tomhet. Grundstämningen är svårbedömd, men är inte förhöjd. Hjälpsökande men har svårt att
    uttrycka sig. Inga uppenbara psykotiska symtom men har paranoida tankar. Har inga tankar på
    döden eller att skada sig själv
    Du bedömer att patienten har en akut stressreaktion (akut krisreaktion).
    Då patienten har ett mycket glest socialt nätverk kommer du och patienten överens om att han
    initialt ska komma för täta samtal. Syftet är både att avlasta patientens symtom och för att du ska
    lära känna honom bättre om krisen drar ut på tiden eller senare kompliceras av depression med
    suicidala tankar.
    Efter två veckors samtal förbättras patientens tillstånd. Han återgår i arbete och får en
    uppföljningstid om 2 månader men uppmanas att söka vård tidigare om han blir försämrad.
    Inför återbesöket med patienten inser du att du har missat att inhämta anamnes om alkoholbruk
    och ta blodprov för att bedöma patientens alkolkonsumtion.
    Vid återbesöket frågar du patienten om du får ta prover för alkoholbruk och patienten samtycker.
    P-PEth ligger under referensintervallet för riskbruk.
    Men patienten har sedan sist försämrats och har signifikant sänkt stämningsläge, nedsatt
    koncentration, skam- och skuldkänslor, bristande glädje och nedsatt aptit och ingen sexlust samt
    sover överdrivet mycket.
    I status stämmer alla fynd med en depression (MADRS 32) men patienten har inga suicidtankar.
    Ni diskuterar hur tillståndet kan förbättras och kommer överens om att inleda sedvanlig
    depressionsbehandling med SSRI, psykologisk terapi samt fysisk aktivitet.
    Under följande veckor försämras patientens tillstånd markant och några veckor senare har
    patienten en mycket låg funktionsnivå (MADRS 45) motsvarande en djup depression. Patienten
    har även uppenbara psykotiska inslag av paranoida vanföreställningar.
    Ni kommer överens om inläggning på psykiatrisk slutenvård. Patienten tas väl om hand och
    utreds inneliggande.
    Man hittar i anamnesen tidigare orapporterade långa episoder av nedstämdhet ända sedan
    puberteten. Enligt en tidigare hustru har det under dessa perioder även funnits psykotiska inslag.
    220524 Delprov SMCQ
    Martin har dessutom haft episoder då han ”mått riktigt bra”, men dessa har varit kortvariga.
    Vilken diagnos är troligast?

    1. Bipolär sjukdom typ 1
    2. Schizoaffektivt syndrom
    3. Paranoid personlighetsstörning
    4. Bipolär sjukdom typ 2
    5. Frontalt långsamväxande gliom
  5. Martin är en 52-årig högstadielärare som akut söker vård på din primärvårdsmottagning. Han har
    tre skilsmässor bakom sig och två barn i vardera äktenskap, men har aldrig lyckats behålla några
    nära relationer till vare sig sina fruar eller sina barn.
    Så länge han minns har han i perioder dragit sig tillbaka och isolerat sig från omgivningen och
    familjen. Det som ”håller honom uppe” och ”ger energi” är utlandsresor, som han företar på egen
    hand. Han har några få vänner, men känner sig för det mesta ensam. Pandemin har inte påverkat
    honom särskilt mycket. Han har inte brytt sig om att vaccinera sig då han varken tillhör någon
    riskgrupp eller har något större behov av att umgås med andra.
    Martin tog tjänstledigt under 6 veckor, före och efter julhelgen för att ha ”goda dagar” i Mexico. Han
    brukar åka dit för att få energi genom ”partylivet”, och det passade ju bra nu då Mexico inte krävde
    vaccination för inresa. Första semesterveckorna var bra med bad, dykning och sena kvällar på
    barer. Han kände sig mycket ”välmående”.
    Veckan efter nyår fick patienten kraftiga symtom på Covid och blev tvungen att stanna 2 veckor
    extra. Att behöva betala en ny flygbiljett försatte honom i en besvärlig ekonomisk situation.
    Vid hemkomsten blev han av arbetsgivaren anmodad att arbeta hemifrån tills vidare och fick
    mindre signifikanta arbetsuppgifter. Han tolkade detta som en reprimand för att han hade
    semestrat ovaccinerad.
    Martin utvecklade inom kort en känsla av förtvivlan, ensamhet, rädsla och hjälplöshet förutom
    tomhet och meningslöshet. Han fick svårt att koncentrera sig, sov mer än vanligt och fick
    minskad aptit. Han säger att han har en känsla av att omgivningen inte bryr sig och börjar känna
    att folk vill honom illa.
    Status:
    Cor/Pulm: utan anmärkning, regelbunden hjärtrytm
    Blodtryck: 145/85 mmHg
    Psykiskt: God formell men sämre emotionell kontakt. Nedsatt psykomotorik. Ger ett intryck av
    tomhet. Grundstämningen är svårbedömd, men är inte förhöjd. Hjälpsökande men har svårt att
    uttrycka sig. Inga uppenbara psykotiska symtom men har paranoida tankar. Har inga tankar på
    döden eller att skada sig själv
    Du bedömer att patienten har en akut stressreaktion (akut krisreaktion).
    Då patienten har ett mycket glest socialt nätverk kommer du och patienten överens om att han
    initialt ska komma för täta samtal. Syftet är både att avlasta patientens symtom och för att du ska
    lära känna honom bättre om krisen drar ut på tiden eller senare kompliceras av depression med
    suicidala tankar.
    Efter två veckors samtal förbättras patientens tillstånd. Han återgår i arbete och får en
    uppföljningstid om 2 månader men uppmanas att söka vård tidigare om han blir försämrad.
    Inför återbesöket med patienten inser du att du har missat att inhämta anamnes om alkoholbruk
    och ta blodprov för att bedöma patientens alkolkonsumtion.
    Vid återbesöket frågar du patienten om du får ta prover för alkoholbruk och patienten samtycker.
    P-PEth ligger under referensintervallet för riskbruk.
    Men patienten har sedan sist försämrats och har signifikant sänkt stämningsläge, nedsatt
    koncentration, skam- och skuldkänslor, bristande glädje och nedsatt aptit och ingen sexlust samt
    sover överdrivet mycket.
    I status stämmer alla fynd med en depression (MADRS 32) men patienten har inga suicidtankar.
    Ni diskuterar hur tillståndet kan förbättras och kommer överens om att inleda sedvanlig
    depressionsbehandling med SSRI, psykologisk terapi samt fysisk aktivitet.
    Under följande veckor försämras patientens tillstånd markant och några veckor senare har
    patienten en mycket låg funktionsnivå (MADRS 45) motsvarande en djup depression. Patienten
    har även uppenbara psykotiska inslag av paranoida vanföreställningar.
    Ni kommer överens om inläggning på psykiatrisk slutenvård. Patienten tas väl om hand och
    utreds inneliggande.
    Man hittar i anamnesen tidigare orapporterade långa episoder av nedstämdhet ända sedan
    puberteten. Enligt en tidigare hustru har det under dessa perioder även funnits psykotiska inslag.
    220524 Delprov SMCQ
    Martin har dessutom haft episoder då han ”mått riktigt bra”, men dessa har varit kortvariga.
    Patienten får diagnosen bipolärt syndrom typ 1 och ordineras litium.
    Vilket organ är känsligt för biverkningar av litium?

    1. Hypofys
    2. Levern
    3. Njurar
    4. Bukspottkörteln
    5. Prostatakörteln
  6. En kvinna kommer in på förlossningen i graviditetsvecka 28+0 med värkar och förkortad cervix.
    Vilket/vilka läkemedel bör ges till kvinnan vid hotande förtidsbörd för att förbättra prognosen för
    barnet?

    1. Dexametason
    2. Högdos D-vitamin
    3. Betametason och magnesiumsulfat
    4. Bensylpenicillin och gentamycin
    5. Misoprostol
  7. En kvinna kommer in på förlossningen i graviditetsvecka 28+0 med värkar och förkortad cervix.
    Du ordinerar betametason och magnesiumsulfat på grund av den hotande förtidsbörden.
    Förlossningen går inte att hejda utan barnet föds vaginalt en timme senare. Du är barnläkare i
    teamet som tar hand om barnet efter födelsen. En minut efter födelsen andas barnet och gnyr men
    är cyanotiskt och har nedsatt muskeltonus.
    Du behöver vidta ett flertal åtgärder.
    Vilken av nedanstående åtgärder behöver du INTE vidta omedelbart?

    1. Lägga barnet i "plastpåse" (Neo Help)
    2. Koppla EKG och pulsoxymeter
    3. Ge CPAP med 30 % syrgas
    4. Använda strålvärme och värmedyna
    5. Ge surfaktant
  8. En kvinna kommer in på förlossningen i graviditetsvecka 28+0 med värkar och förkortad cervix.
    Du ordinerar betametason och magnesiumsulfat på grund av den hotande förtidsbörden.
    Förlossningen går inte att hejda utan barnet föds vaginalt en timme senare. Du är barnläkare i
    teamet som tar hand om barnet efter födelsen. En minut efter födelsen andas barnet och gnyr men
    är cyanotiskt och har nedsatt muskeltonus.
    Du stabiliserar barnet med CPAP och extra O , kopplar EKG och pulsoxymeter och transporterar
    det till neonatalavdelningen där barnets kroppsvärme upprätthålls med hjälp av plastpåse,
    strålvärme och värmedyna. Vid 60 minuters ålder kräver barnet 25 % O i CPAP. Du har just satt
    en navelartärkateter och får en blodgas som visar: pH 7.30, pCO 7.9 kPa, Hb 195 g/L, Na 135
    mmol/L, glukos 2.2 mmol/L.
    Vilket av dessa provsvar motiverar en snabb åtgärd?

    1. pCO2
    2. Glukos
    3. Hb
    4. Na
    5. pH
  9. En kvinna kommer in på förlossningen i graviditetsvecka 28+0 med värkar och förkortad cervix.
    Du ordinerar betametason och magnesiumsulfat på grund av den hotande förtidsbörden.
    Förlossningen går inte att hejda utan barnet föds vaginalt en timme senare. Du är barnläkare i
    teamet som tar hand om barnet efter födelsen. En minut efter födelsen andas barnet och gnyr men
    är cyanotiskt och har nedsatt muskeltonus.
    Du stabiliserar barnet med CPAP och extra O , kopplar EKG och pulsoxymeter och transporterar
    det till neonatalavdelningen där barnets kroppsvärme upprätthålls med hjälp av plastpåse,
    strålvärme och värmedyna.
    Vid 60 minuters ålder kräver barnet 25 % O i CPAP. Du har just satt en navelartärkateter och får
    en blodgas som visar: pH 7.30, pCO 7.9 kPa, Hb 195 g/L, Na 135 mmol/L, glukos 2.2 mmol/L.
    Du behandlar barnets hypoglykemi.
    Barnet vägs och visar sig ligga strax under medelvikt för sin gestationsålder (28 veckor + 0
    dagar).
    Vilken ungefärlig födelsevikt har barnet?

    1. 500 g
    2. 1000 g
    3. 1500 g
    4. 2000 g
    5. 2500 g
  10. En kvinna kommer in på förlossningen i graviditetsvecka 28+0 med värkar och förkortad cervix.
    Du ordinerar betametason och magnesiumsulfat på grund av den hotande förtidsbörden.
    Förlossningen går inte att hejda utan barnet föds vaginalt en timme senare. Du är barnläkare i
    teamet som tar hand om barnet efter födelsen. En minut efter födelsen andas barnet och gnyr
    men är cyanotiskt och har nedsatt muskeltonus.
    Du stabiliserar barnet med CPAP och extra O kopplar EKG och pulsoxymeter och
    transporterar det till neonatalavdelningen där barnets kroppsvärme upprätthålls med hjälp av
    plastpåse, strålvärme och värmedyna.
    Vid 60 minuters ålder kräver barnet 25 % O i CPAP. Du har just satt en navelartärkateter och får
    en blodgas som visar: pH 7.30, pCO 7.9 kPa, Hb 195 g/L, Na 135 mmol/L, glukos 2.2 mmol/L.
    Du behandlar barnets hypoglykemi.
    Barnet vägs och visar sig ligga strax under medelvikt för sin gestationsålder (28 veckor + 0
    dagar).
    Barnet som väger 1000 g är nu 1½ timme gammalt och du ska nu ordinera nutrition till barnet.
    Vad ordinerar du?

    1. Donerad bröstmjölk och glukosdropp
    2. Prematurformula och parenteral nutritionslösning
    3. Donerad bröstmjölk och parenteral nutritionslösning
    4. Fasta och total parenteral nutrition
    5. Prematurformula och glukosdropp
  11. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status:
    AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea och
    ytliga lymfkörtlar palperas normala.
    Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud.
    Pulm: normala andningsljud.
    Blodtryck: 100/55 mmHg.
    Buk: Mjuk, oöm.
    Vilken undersökning på vårdcentralen ger sannolikt mest information i nuläget?

    1. B-CRP
    2. B-SR
    3. B-Hemoglobin
    4. EKG
    5. B-glukos
  12. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea
    och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud. Pulm:
    normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos på vårdcentralen var 38 mmol/L.
    Vilken åtgärd är nu mest lämplig?

    1. Starta behandling med SGLT-2 hämmare, råd om kost och motion. Återbesök om 1 vecka.
    2. Remiss till akutmottagningen
    3. Starta behandling med metformin, råd om kost och motion. Återbesök om 1 vecka.
    4. Råd om kost och motion. Återbesök om 3 veckor.
    5. Starta behandling med långverkande insulin (t.ex. glargin 10 E subcutant på kvällen). Återbesök om 1 vecka.
  13. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea
    och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud. Pulm:
    normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L.
    Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste sjukhus under frågeställning
    nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks, blodtrycket är 95/50 mmHg. Man
    tar rutinprover (elektrolytstatus, blodstatus, CRP, P-glukos).
    Viket prov är viktigast för fortsatt handläggning just nu?

    1. C-peptid
    2. B-pH
    3. HbA1c
    4. U-albumin
    5. Anti-GAD och anti-IA-2
  14. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea
    och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud. Pulm:
    normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L.
    Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste sjukhus under frågeställning
    nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks, blodtrycket är 95/50 mmHg. Man
    tar rutinprover (elektrolytstatus, blodstatus, CRP, P-glukos).
    Övriga provsvar (referensvärden):
    P-Na 135 mmol/L (137–145)
    P-K 4,5 mmol/L (3,6–4,6)
    P-kreatinin 110 µmol/L (60–105)
    Hb 152 g/L (117–153)
    LPK 7,1 x 10 /L (3,5–8,8)
    TPK 267 x 10 /L (145–348)
    CRP 5 mg/L (<3)
    P-glukos 31 mmol/L
    B-ketoner 4 mmol/L.
    Artärblodgas:
    pH 7,25 (7,35–7,45)
    pO 13 kPa (10–13)
    pCO 4,2 kPa (4,5–6,0)
    BE -6 (-3 – +3).
    Vilken vidare handläggning är nu mest lämplig?

    1. Inläggning på vårdavdelning med s.c. insulin och kontroller av B-glukos nästa dag.
    2. Inläggning på intensivvårdsavdelning med i.v. insulin och i.v. infusion NaCl 0,9 % med tillskott av kalium. Kontroller av B-glukos och elektrolyter varje timme.
    3. Inläggning på vårdavdelning med s.c. insulin och kontroller av B-glukos var annan timme.
    4. Inläggning på intensivvårdsavdelning med s.c. insulin och i.v. infusion NaCl 0,9 %. Kontroller av B-glukos och elektrolyter varje timme.
    5. Starta behandling med tabl. Metformin, återbesök till diabetessjuksköterska nästa dag.
  15. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea
    och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud. Pulm:
    normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L.
    Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste sjukhus under frågeställning
    nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks, blodtrycket är 95/50 mmHg. Man
    tar rutinprover (elektrolytstatus, blodstatus, CRP, P-glukos).
    Övriga provsvar (referensvärden): P-Na 135 mmol/L (137–145); P-K 4,5 mmol/L (3,6–4,6); P-
    kreatinin 110 µmol/L (60–105); Hb 152 g/L (117–153); LPK 7,1 x 109/L (3,5–8,8); TPK 267 x
    109/L (145–348); CRP 5 mg/L (<3); P-glukos 31 mmol/L; B-ketoner 4 mmol/L.
    Artärblodgas: pH 7,25 (7,35–7,45); pO2 13 kPa (10–13); pCO2 4,2 kPa (4,5–6,0); BE -6 (-3 –
    +3).
    Patienten bedöms ha en diabetes-ketoacidos och läggs in på intensivvårdsavdelning för
    behandling med i.v. insulin-infusion samt i.v. NaCl 0,9 % med tillägg av kalium. P-glukos sjunker
    kontrollerat med 3 mmol/L/timme. Nästa dag kan han flyttas till en vanlig vårdavdelning.
    Kompletterande provtagning visar C-peptid 0,15 nmol/L (0,37 - 1,47) och titrarna av anti-GAD
    och anti-IA2 är båda höga.
    Vilken läkemedelsbehandling är nu lämplig?

    1. Långverkande insulin på kvällen och en SGLT-2 hämmare
    2. Mix-insulin (30/70) till frukost och middag
    3. Långverkande insulin på kvällen och en GLP-1 analog
    4. Långverkande insulin på kvällen och metformin
    5. Långverkande insulin på kvällen samt kortverkande insulin till måltider
  16. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea
    och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud. Pulm:
    normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L.
    Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste sjukhus under frågeställning
    nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks, blodtrycket är 95/50 mmHg. Man
    tar rutinprover (elektrolytstatus, blodstatus, CRP, P-glukos).
    Övriga provsvar (referensvärden): P-Na 135 mmol/L (137–145); P-K 4,5 mmol/L (3,6–4,6); P-
    kreatinin 110 µmol/L (60–105); Hb 152 g/L (117–153); LPK 7,1 x 109/L (3,5–8,8); TPK 267 x
    109/L (145–348); CRP 5 mg/L (<3); P-glukos 31 mmol/L; B-ketoner 4 mmol/L.
    Artärblodgas: pH 7,25 (7,35–7,45); pO2 13 kPa (10–13); pCO2 4,2 kPa (4,5–6,0); BE -6 (-3 –
    +3).
    Patienten bedöms ha en diabetes-ketoacidos och läggs in på intensivvårdsavdelning för
    behandling med i.v. insulin-infusion samt i.v. NaCl 0,9 % med tillägg av kalium. P-glukos sjunker
    kontrollerat med 3 mmol/L/timme. Nästa dag kan han flyttas till en vanlig vårdavdelning.
    Kompletterande provtagning visar C-peptid 0,15 nmol/L (0,37 - 1,47) och titrarna av anti-GAD
    och anti-IA2 är båda höga.
    Patienten bedömdes ha en typ 1 diabetes och startade behandling med långverkande basinsulin
    på kvällen och måltidsinsulin till måltider. Han får lära sig att injicera detta subkutant och att mäta
    kapillärt b-glukos och har kontakt med diabetessköterskan på diabetesmottagningen.
    Du ser honom nu 1 år efter diabetesdebuten på diabetesmottagningen. Han mår bra och har en
    acceptabel frekvens av lindriga hypoglykemier som han kan hantera väl. HbA1c är 54 mmol/mol,
    blodtryck 145/95 mmHg. Du finner ett normalt fotstatus med fina perifera pulsar, vibrationssinne
    och plantar sensibilitet för monofilament och en aktuell ögonbottenfotografering visar inga tecken
    till diabetesretinopati.
    Vilken ytterligare undersökning är viktigast för bedömning av mikrovaskulära
    diabeteskomplikationer?

    1. S-TSH
    2. S-kreatinin
    3. U-albumin/kreatinin-kvot
    4. S-pro-BNP
    5. EKG
  17. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång, stora
    urinmängder och ökad törst sedan 1 månad.
    Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3 °C, inga perifera ödem. Tyreoidea
    och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm 100/minut, inga blåsljud. Pulm:
    normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L.
    Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste sjukhus under frågeställning
    nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks, blodtrycket är 95/50 mmHg. Man
    tar rutinprover (elektrolytstatus, blodstatus, CRP, P-glukos).
    Övriga provsvar (referensvärden): P-Na 135 mmol/L (137–145); P-K 4,5 mmol/L (3,6–4,6); P-
    kreatinin 110 µmol/L (60–105); Hb 152 g/L (117–153); LPK 7,1 x 109/L (3,5–8,8); TPK 267 x
    109/L (145–348); CRP 5 mg/L (<3); P-glukos 31 mmol/L; B-ketoner 4 mmol/L.
    Artärblodgas: pH 7,25 (7,35–7,45); pO2 13 kPa (10–13); pCO2 4,2 kPa (4,5–6,0); BE -6 (-3 –
    +3).
    Patienten bedöms ha en diabetes-ketoacidos och läggs in på intensivvårdsavdelning för
    behandling med i.v. insulin-infusion samt i.v. NaCl 0,9 % med tillägg av kalium. P-glukos sjunker
    kontrollerat med 3 mmol/L/timme. Nästa dag kan han flyttas till en vanlig vårdavdelning.
    Kompletterande provtagning visar C-peptid 0,15 nmol/L (0,37 - 1,47) och titrarna av anti-GAD
    och anti-IA2 är båda höga.
    Patienten bedömdes ha en typ 1 diabetes och startade behandling med långverkande basinsulin
    på kvällen och måltidsinsulin till måltider. Han får lära sig att injicera detta subkutant och att mäta
    kapillärt b-glukos och har kontakt med diabetessköterskan på diabetesmottagningen.
    Du ser honom nu 1 år efter diabetesdebuten på diabetesmottagningen. Han mår bra och har en
    acceptabel frekvens av lindriga hypoglykemier som han kan hantera väl. HbA1c är 54 mmol/mol,
    blodtryck 145/95 mmHg. Du finner ett normalt fotstatus med fina perifera pulsar, vibrationssinne
    och plantar sensibilitet för monofilament och en aktuell ögonbottenfotografering visar inga tecken
    till diabetesretinopati.
    Som screening för diabetesnefropati tas även U-Albumin/kreatininkvot som är 10 mg/mmol (ref:
    <3,0). Upprepade urinprov på olika dagar visar 8,3 respektive 11 mg/mmol och blodprover visar:
    P-Na 140 mmol/L (137–145), P-K 3,9 mmol/L (3,6–4,6), P-Kreatinin 76 mmol/L (60–105). P-
    Kolesterol 4,4 mmol/L (3,3–6,9), LDL 2,3 mmol/L (1,4 - 4,7), triglycerider 2,3 mmol/L (<2,6).
    Förutom intensifiering av blodsockerkontrollen, vilken behandling är nu viktigast?

    1. Metformin
    2. Statin
    3. Furosemid
    4. Angiotensinreceptorblockerare
    5. Minskat proteinintag i kosten
  18. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång och
    ökad törst sedan 1 månad. Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3°C, inga
    perifera ödem. Tyreoidea och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm
    100/minut, inga blåsljud. Pulm: normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L. Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste
    sjukhus under frågeställning nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks och
    blodtryck är 95/50 mmHg och prover på akuten visar ketoacidos med lågt pH 7,25, förhöjda B-
    ketoner 4 mmol/L, normalt P-K 4,5 mmol/L, lätt förhöjt P-kreatinin 110 µmol/L (60–105)
    Patienten bedömdes ha en diabetes ketoacidos och vårdades initialt på intensivvårdsavdelning
    med i.v. insulin-infusion samt i.v. NaCl 0,9% med tillägg av kalium. Nästa dag flyttades han till en
    vanlig vårdavdelning där provtagning visade lågt C-peptid 0,15 nmol/L (0,37 - 1,47) och höga
    titrarna av anti-GAD och anti-IA2. Patienten bedömdes ha en typ 1 diabetes och startade
    behandling med långverkande basinsulin på kvällen och måltidsinsulin till måltider, får lära sig att
    injicera detta subkutant och att mäta kapillärt b-glukos och har kontakt med diabetessköterskan
    på diabetesmottagningen.
    Vid kontroll 1 år efter diabetesdebuten mådde han bra och hade en acceptabel frekvens av
    lindriga hypoglykemier som han kan hantera väl. HbA1c var 54 mmol/mol, blodtryck 145/95
    mmHg. Fotstatus och ögonbottenfoto var normala, men U-albumin/kreatinin-kvot var förhöjd,
    vilket indikerade begynnande diabetesnefropati.
    Som screening för diabetesnefropati tas även U-Albumin/kreatininkvot som är 10 mg/mmol (ref:
    <3,0). Upprepade urinprov på olika dagar visar 8,3 respektive 11 mg/mmol och blodprover visar:
    P-Na 140 mmol/L (137–145), P-K 3,9 mmol/L (3,6–4,6), P-Kreatinin 76 mmol/L (60–105). P-
    Kolesterol 4,4 mmol/L (3,3–6,9), LDL 2,3 mmol/L (1,4 - 4,7), triglycerider 2,3 mmol/L (<2,6).
    Man intensifierade glukoskontrollen, gav honom en flash-glucose monitor och startade
    behandling med candesartan 16 mg x 1, vilket minskade blodtrycket till 125/75 mmHg och
    mikroalbuminurin upphörde.
    Ett år senare kontaktar han diabetesmottagningen då han sedan 3 månader har minskat sina
    insulindoser med 30 % pga påtagliga besvär med hypoglykemier. Han besväras vidare av
    trötthet, yrsel vid uppresning, aptitlöshet, viktnedgång 5 kg och har noterat ökad pigmentering i
    huden. Blodtryck är 95/60 mmHg trots att han slutat med candesartan.
    Vilken är den mest sannolika orsaken till hans nytillkomna symtom?

    1. Addisons sjukdom
    2. Anorexia nervosa
    3. Bristande compliance till insulinbehandlingen
    4. Depression
    5. Celiaki
  19. En 32-årig, tidigare frisk man, icke-rökare, söker på vårdcentralen för trötthet, viktnedgång och
    ökad törst sedan 1 månad. Status: AT: Opåverkad, längd 180 cm, vikt 71 kg, temp 37,3°C, inga
    perifera ödem. Tyreoidea och ytliga lymfkörtlar palperas normala. Cor: Regelbunden rytm
    100/minut, inga blåsljud. Pulm: normala andningsljud. Blodtryck: 100/55 mmHg. Buk: Mjuk, oöm.
    Kapillärt B-glukos var 38 mmol/L. Patienten remitterades till akutmottagningen på närmaste
    sjukhus under frågeställning nydebuterad diabetes. På akuten mår han sämre och kräks och
    blodtryck är 95/50 mmHg och prover på akuten visar ketoacidos med lågt pH 7,25, förhöjda B-
    ketoner 4 mmol/L, normalt P-K 4,5 mmol/L, lätt förhöjt P-kreatinin 110 µmol/L (60–105)
    Patienten bedömdes ha en diabetes ketoacidos och vårdades initialt på intensivvårdsavdelning
    med i.v. insulin-infusion samt i.v. NaCl 0,9% med tillägg av kalium. Nästa dag flyttades han till en
    vanlig vårdavdelning där provtagning visade lågt C-peptid 0,15 nmol/L (0,37 - 1,47) och höga
    titrarna av anti-GAD och anti-IA2. Patienten bedömdes ha en typ 1 diabetes och startade
    behandling med långverkande basinsulin på kvällen och måltidsinsulin till måltider, får lära sig att
    injicera detta subkutant och att mäta kapillärt b-glukos och har kontakt med diabetessköterskan
    på diabetesmottagningen.
    Vid kontroll 1 år efter diabetesdebuten mådde han bra och hade en acceptabel frekvens av
    lindriga hypoglykemier som han kan hantera väl. HbA1c var 54 mmol/mol, blodtryck 145/95
    mmHg. Fotstatus och ögonbottenfoto var normala, men U-albumin/kreatinin-kvot var förhöjd,
    vilket indikerade begynnande diabetesnefropati.
    Som screening för diabetesnefropati tas även U-Albumin/kreatininkvot som är 10 mg/mmol (ref:
    <3,0). Upprepade urinprov på olika dagar visar 8,3 respektive 11 mg/mmol och blodprover visar:
    P-Na 140 mmol/L (137–145), P-K 3,9 mmol/L (3,6–4,6), P-Kreatinin 76 mmol/L (60–105). P-
    Kolesterol 4,4 mmol/L (3,3–6,9), LDL 2,3 mmol/L (1,4 - 4,7), triglycerider 2,3 mmol/L (<2,6).
    Man intensifierade glukoskontrollen, gav honom en flash-glucose monitor och startade
    behandling med candesartan 16 mg x 1, vilket minskade blodtrycket till 125/75 mmHg och
    mikroalbuminurin upphörde.
    Ett år senare kontaktar han diabetesmottagningen då han sedan 3 månader har minskat sina
    insulindoser med 30 % pga påtagliga besvär med hypoglykemier. Han besväras vidare av
    trötthet, yrsel vid uppresning, aptitlöshet, viktnedgång 5 kg och har noterat ökad pigmentering i
    huden. Blodtryck är 95/60 mmHg trots att han slutat med candesartan.
    Du misstänker att mannen har drabbats av en annan autoimmun endokrin sjukdom nämligen
    Addisons sjukdom (primär binjurebarksinsufficiens).
    Vilket test används för att bekräfta eller utesluta binjurebarksinsufficiens?

    1. saliv-kortisol kl. 23
    2. P-aldosteron / P-renin-kvot
    3. ACTH-test (Synacthen-test)
    4. dexametasonhämningstest
    5. dygns-U-kortisol (24-tim)
  20. En 70-årig man har kommit med ambulans efter att ha suttit vid köksbordet, svimmat och blivit
    okontaktbar. Enligt hustrun hade han varken kramper eller urinavgång.
    Mannen är tidigare frisk frånsett hypertoni som behandlas med en kalciumantagonist. Han röker
    inte och har ingen känd neurologisk sjukdom.
    Han berättar att han sedan drygt en vecka fått yrselanfall som kommit plötsligt, utan förvarning
    och utan relation till fysisk aktivitet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Vaken och adekvat och kan redogöra för det inträffade
    Blodtryck: 120/80 mmHg i båda armarna
    Hjärta och lungor: Inga blåsljud eller biljud. Patientens halsvener fylls oregelbundet för att sedan
    sammanfalla utan relation till puls eller andning.
    EKG:
    Hur ska EKG-registreringen tolkas?
    220524 Delprov SMCQ

    1. AV-block grad II
    2. AV-block grad III
    3. Bifascikulärt block
    4. SA-block
    5. Vänster skänkelblock
  21. En 70-årig man har kommit med ambulans efter att ha suttit vid köksbordet, svimmat och blivit
    okontaktbar. Enligt hustrun hade han varken kramper eller urinavgång.
    Mannen är tidigare frisk frånsett hypertoni som behandlas med en kalciumantagonist. Han röker
    inte och har ingen känd neurologisk sjukdom.
    Han berättar att han sedan drygt en vecka fått yrselanfall som kommit plötsligt, utan förvarning
    och utan relation till fysisk aktivitet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Vaken och adekvat och kan redogöra för det inträffade
    Blodtryck: 120/80 mmHg i båda armarna
    Hjärta och lungor: Inga blåsljud eller biljud.
    EKG-registreringen visade AV-block grad III.
    Vad är det bästa pacemakervalet för denne man?

    1. DDD
    2. ICD
    3. VVI
    4. CRT
    5. AAI
  22. En 70-årig man har kommit med ambulans efter att ha suttit vid köksbordet, svimmat och blivit
    okontaktbar. Enligt hustrun hade han varken kramper eller urinavgång.
    Mannen är tidigare frisk frånsett hypertoni som behandlas med en kalciumantagonist. Han röker
    inte och har ingen känd neurologisk sjukdom.
    Han berättar att han sedan drygt en vecka fått yrselanfall som kommit plötsligt, utan förvarning
    och utan relation till fysisk aktivitet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Vaken och adekvat och kan redogöra för det inträffade
    Blodtryck: 120/80 mmHg i båda armarna
    Hjärta och lungor: Inga blåsljud eller biljud.
    EKG-registreringen visade AV-block grad III.
    Han behöver en pacemaker av typ DDD.
    När du iakttar patienten noterar du något du inte har sett förut: hans halsvenerna fylls
    oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller andning.
    Vad förklarar detta fenomen?

    1. Höger förmak kontraheras mot stängd trikuspidalisklaff
    2. Insufficiens i tricuspidalisklaffen
    3. Vänster förmak kontraheras mot stängd trikuspidalisklaff
    4. Insufficiens i mitralisklaff
    5. Höger förmak kontraheras mot stängd mitralisklaff
  23. En 70-årig man har kommit med ambulans efter att ha suttit vid köksbordet, svimmat och blivit
    okontaktbar. Enligt hustrun hade han varken kramper eller urinavgång.
    Mannen är tidigare frisk frånsett hypertoni som behandlas med en kalciumantagonist. Han röker
    inte och har ingen känd neurologisk sjukdom.
    Han berättar att han sedan drygt en vecka fått yrselanfall som kommit plötsligt, utan förvarning
    och utan relation till fysisk aktivitet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Vaken och adekvat och kan redogöra för det inträffade
    Blodtryck: 120/80 mmHg i båda armarna
    Hjärta och lungor: Inga blåsljud eller biljud.
    EKG-registreringen visade AV-block grad III. Han behöver en pacemaker av typ DDD.
    När du iakttar patienten noterar du något du inte har sett förut: hans halsvenerna fylls
    oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller andning.
    Att hans halsvenerna fylls oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller
    andning beror att höger förmak ibland kontraheras mot stängd trikuspidalisklaff.
    I väntan på pacemakerbehandling kan läkemedel behövas för att normalisera hjärtrytmen.
    Vilket läkemedel är i så fall lämpligt?

    1. metoprolol
    2. acetylsalicylsyra
    3. isoprenalin
    4. levosimidan
    5. atorvastatin
  24. En 70-årig man har kommit med ambulans efter att ha suttit vid köksbordet, svimmat och blivit
    okontaktbar. Enligt hustrun hade han varken kramper eller urinavgång.
    Mannen är tidigare frisk frånsett hypertoni som behandlas med en kalciumantagonist. Han röker
    inte och har ingen känd neurologisk sjukdom.
    Han berättar att han sedan drygt en vecka fått yrselanfall som kommit plötsligt, utan förvarning
    och utan relation till fysisk aktivitet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Vaken och adekvat och kan redogöra för det inträffade
    Blodtryck: 120/80 mmHg i båda armarna
    Hjärta och lungor: Inga blåsljud eller biljud.
    EKG-registreringen visade AV-block grad III. Han behöver en pacemaker av typ DDD.
    När du iakttar patienten noterar du något du inte har sett förut: hans halsvenerna fylls
    oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller andning.
    Att hans halsvenerna fylls oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller
    andning beror att höger förmak ibland kontraheras mot stängd trikuspidalisklaff.
    För att normalisera hjärtrytmen kan isoprenalin användas (metoprolol är kontraindicerat vid AV-
    block III, levosimidans inotropa effekt kan utnyttjas vid akut försämrad kronisk hjärtsvikt, medan
    varken acetylsalicylsyra (hämmar trombocytaggregationen) eller atorvastatin (sänker
    totalkolesterol) har någon relevant effekt).
    En pacemaker implanteras komplikationsfritt.
    EKG:
    220524 Delprov SMCQ
    Vad säger detta EKG om pacemakerns funktion?

    1. Så kallat exit-block föreligger, eftersom pacemakern ej förmår stimulera i kammaren
    2. Stimulerar både i förmaket och i höger kammare
    3. EKG visar att patienten har så kallad svikt-pace eller CRTs
    4. Känner av p-vågor i förmaket och stimulerar i höger kammare
    5. Ingen pacemaker aktivitet pågår
  25. En 70-årig man har kommit med ambulans efter att ha suttit vid köksbordet, svimmat och blivit
    okontaktbar. Enligt hustrun hade han varken kramper eller urinavgång.
    Mannen är tidigare frisk frånsett hypertoni som behandlas med en kalciumantagonist. Han röker
    inte och har ingen känd neurologisk sjukdom.
    Han berättar att han sedan drygt en vecka fått yrselanfall som kommit plötsligt, utan förvarning
    och utan relation till fysisk aktivitet.
    Status:
    Allmäntillstånd: Vaken och adekvat och kan redogöra för det inträffade
    Blodtryck: 120/80 mmHg i båda armarna
    Hjärta och lungor: Inga blåsljud eller biljud.
    EKG-registreringen visade AV-block grad III. Han behöver en pacemaker av typ DDD.
    När du iakttar patienten noterar du något du inte har sett förut: hans halsvenerna fylls
    oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller andning.
    Att hans halsvenerna fylls oregelbundet för att sedan sammanfalla utan relation till puls eller
    andning beror att höger förmak ibland kontraheras mot stängd trikuspidalisklaff.
    För att normalisera hjärtrytmen kan isoprenalin användas.
    En pacemaker implanteras komplikationsfritt.
    Uppföljande EKG visar att pacemakern fungerar som den ska och känner av p-vågor i förmaket
    och därefter stimulerar höger kammare.
    Patient ska nu skrivas ut till hemmet. Han är skogsägare och har körkort för både personbil och
    tunga timmerbilar.
    Vilket råd bör du ge beträffande bilkörning?

    1. Mannen får köra både person- och timmerbil direkt
    2. Mannen får köra personbil direkt men bör vänta 2 veckor med att köra timmerbilen
    3. Mannen får efter pacemakerimplatation inte köra vare sig person- eller timmerbil
    4. Mannen måste beställa tid för nya förarprov innan han för får köra
    5. Mannen får aldrig mer köra person- eller timmerbil
  26. Du träffar Niklas, 67 år, som är rökare och kommer till din vårdcentral på grund av hosta,
    andfåddhet och mycket slem i halsen. Du misstänker att han har KOL (kroniskt obstruktiv
    lungsjukdom).
    Vad i patientens anamnes talar mest för att patienten har KOL?

    1. Patienten är rökare
    2. Patienten är astmatiker
    3. Andfåddhet/dyspné
    4. Slem i halsen
    5. Hosta
  27. Du träffar Niklas, 67 år, som är rökare och kommer till din vårdcentral på grund av hosta,
    andfåddhet och mycket slem i halsen. Du misstänker att han kan ha KOL (kroniskt obstruktiv
    lungsjukdom).
    Det som särskilt styrker misstanken om KOL är att han är rökare.
    Du bestämmer dig för att utreda om Niklas har KOL och beställer en spirometriundersökning.
    Vilket spirometriresultat skulle tala för KOL?

    1. FEV1/FVC<0,9
    2. FEV1<80% av förväntat värde
    3. FEV1/FVC<0,7
    4. VC 95% av förväntat värde
    5. FEV1/FVC<0,9 och FVC 50 % av förväntat värde
  28. Du träffar Niklas, 67 år, som är rökare och kommer till din vårdcentral på grund av hosta,
    andfåddhet och mycket slem i halsen. Du misstänker att han har KOL (kroniskt obstruktiv
    lungsjukdom).
    Det som särskilt styrker misstanken om KOL är att han är rökare.
    Du bestämmer dig för att utreda om Niklas har KOL och beställer en spirometri.
    Spirometri visar att FEV1/FVC-kvoten < 0,7. Dessutom kunde inte reversibilitet påvisas.
    Du konstaterar därför att Niklas uppfyller kriterier för KOL.
    Vilken är den viktigaste behandlingsåtgärden?

    1. Nutritionskontroll
    2. LAMA (Long Acting Muscarinreceptor Antagonist)
    3. Rökstopp
    4. Fysisk aktivitet
    5. SABA (Short Acting Beta-2-Agonist)
  29. Du träffar Niklas, 67 år, som är rökare och kommer till din vårdcentral på grund av hosta,
    andfåddhet och mycket slem i halsen. Du misstänker att han har KOL (kroniskt obstruktiv
    lungsjukdom).
    Det som särskilt styrker misstanken om KOL är att han är rökare.
    Du bestämmer dig för att utreda om Niklas har KOL och beställer en spirometri.
    Spirometri visar att FEV1/FVC-kvoten < 0,7 och att det inte föreligger någon reversibilitet. Du
    konstaterar därför att Niklas uppfyller kriterier för KOL.
    Niklas får stöd att sluta röka och lyckas också med sitt rökstopp.
    Efter några månader återkommer han på grund av nytillkomna symtom. Du bedömer att han har
    en KOL-exacerbation.
    Vad är den viktigaste indikationen för antibiotikabehandling vid en KOL-exacerbation?

    1. Plötslig debut av dyspné samt bröstsmärta
    2. Måttligt förhöjt CRP samt dyspné
    3. Purulenta upphostningar samt ökad dyspné
    4. Ansträngningsrelaterad bröstsmärta samt hosta
    5. Tilltagande halsont, hosta samt snuva
  30. Du träffar Niklas, 67 år, som är rökare och kommer till din vårdcentral på grund av hosta,
    andfåddhet och mycket slem i halsen. Du misstänker att han har KOL (kroniskt obstruktiv
    lungsjukdom).
    Det som särskilt styrker misstanken om KOL är att han är rökare.
    Du bestämmer dig för att utreda om Niklas har KOL och beställer en spirometri.
    Spirometri visar att FEV1/FVC-kvoten < 0,7 och att det inte föreligger någon reversibilitet. Du
    konstaterar därför att Niklas uppfyller kriterier för KOL.
    Niklas för stöd att sluta röka och lyckas också med sitt rökstopp.
    Efter några månader återkommer han på grund av nytillkomna symtom. Du bedömer att han har
    en KOL-exacerbation.
    Patienten saknar både purulenta upphostningar och ökad dyspné eller andra indikationer för
    antibiotikabehandling.
    Förutom eventuellt inhalation av β -stimulerare och antikolinergika, vilken annan
    läkemedelsbehandling ska övervägas vid en akut exacerbation av KOL?

    1. Diuretika intravenöst
    2. Acetylcystein intravenöst
    3. Adrenalin intravenöst
    4. Kortison peroralt
    5. Antihistamin peroralt

Alla prov: Kunskapsprovet för läkare

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.