Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

Praktiskt delprov — OSCE

Sidan har två lager, och det syns på varje moment vilket som är vilket.

Universitetets eget bedömningsunderlag ligger först under de moment där det finns: fjorton av de tjugofyra, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024, med universitetets egna stjärnmärkningar och avbockning. Det är den ordalydelse en examinator faktiskt kryssade i. Underlaget gäller upplägget till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har GU inte publicerat något, så det är inte provets nuvarande facit.

Tentaguidens egen genomgång står under varje moment, även de fjorton. Den är byggd ur Vårdhandboken, som GU:s eget litteraturförslag för det praktiska provet hänvisar till, och går igenom hur momentet utförs steg för steg. Den är vår, inte universitetets.

För de tio moment där universitetet aldrig publicerat något underlag är genomgången allt som finns. Den som examineras bedöms mot GU:s underlag, inte mot det här.

Provets upplägg

Ur GU:s informationsblad, gällande från 2026-01-01:

  • Grupper om sex personer.
  • Sex stationer, dragna ur katalogen på tjugofyra moment nedan.
  • Två minuter att läsa instruktionen utanför salen.
  • Åtta minuter inne på salen för att genomföra momentet.
  • Ljudsignal markerar varje övergång.
  • Fem minuters paus efter tre stationer.
  • Totalt 65 minuter.
  • En lärare per station observerar och bedömer, och är tyst under momentet.
  • Godkänt vid minst 70 procent av totalpoängen, räknat ur de strukturerade bedömningsunderlagen. Bedömningarna gås igenom av hela lärarlaget vid en betygskonferens efter provet.

Läraren säger alltså ingenting under momentet. Räkna inte med att bli tillrättavisad eller påmind — det finns ingen återkoppling förrän efteråt.

De fyra bedömda kompetenserna

Ur GU:s återkopplingsmall. Poängen redovisas per kompetens och per station.

KompetensVad den fångar
PatientsäkerhetIdentitetskontroll, läkemedelskontroll, kontroll av ordination, att inte skada, att upptäcka och hantera avvikelser
Aseptisk teknikAtt hålla rent och sterilt åtskilt, i rätt ordning, utan att kontaminera
Tekniska färdigheterAtt metoden faktiskt utförs rätt och fungerar
Basala hygienrutinerHanddesinfektion, handskar, förkläde, arbetsdräkt

Basala hygienrutiner redovisas separat från aseptisk teknik. Det är två skilda saker: hygienrutinerna gäller alltid och i alla moment, aseptiken gäller det sterila arbetet i just den här metoden.

Gemensam kärna — gäller varje station

De här momenten bedöms oavsett vilken metod du drar. Gå igenom dem som en fast rutin så att de inte tar uppmärksamhet från själva metoden.

Före

  1. Basala hygienrutiner. Kortärmad arbetsdräkt, inga ringar, armband, klocka eller långa halsband, kortklippta naglar utan nagellack, långt hår och skägg uppsatt. Desinfektera händerna, avsluta med handlederna, och låt torka. Underarmarna desinfekteras vid behov.
  2. Presentera dig med namn och funktion.
  3. Kontrollera patientens identitet. Be patienten säga namn och personnummer, och stäm av mot ordinationen eller remissen. Fråga inte "är du Anna Andersson" — låt patienten säga det själv.
  4. Informera patienten om vad du ska göra och varför, och inhämta samtycke.
  5. Kontrollera ordinationen — läkemedel eller åtgärd, styrka, dos, administreringssätt, tidpunkt.
  6. Fråga om överkänslighet när det är relevant.
  7. Iordningställ materialet och kontrollera hållbarhet och förpackningarnas integritet. Placera så att du inte behöver korsa rent och orent.
  8. Desinfektera händerna igen direkt före momentet, och ta på handskar och förkläde där det behövs.

Under

  1. Aseptisk teknik genomgående — rent och sterilt hålls åtskilt, och du korsar aldrig ett sterilt fält med något orent.
  2. Arbeta i rätt ordning och följ metodanvisningen.
  3. Observera patienten och fråga hur det känns.
  4. Håll tiden. Åtta minuter är knappt om något går fel.

Efter

  1. Avfallshantering. Vasst i punktionssäker behållare direkt, utan att sätta tillbaka skyddshylsan på kanylen.
  2. Ta av handskar och desinfektera händerna.
  3. Dokumentera där det krävs — åtgärd, tidpunkt, material, hur patienten reagerade, signatur.
  4. Informera patienten om vad som händer sedan och vad hen ska höra av sig om.

Två fel som kostar oproportionerligt mycket: att glömma identitetskontrollen, och att hoppa över handdesinfektionen mellan momenten. Båda bedöms i varje station och båda syns tydligt för en tyst observatör.

Stationskatalogen

Tjugofyra moment, sex dras. Mallarna följer nedan.

Läkemedel, iordningställande

  1. Förbereda läkemedel — intramuskulär injektion
  2. Förbereda läkemedel — subkutan injektion
  3. Förbereda läkemedel — intravenös injektion
  4. Förbereda läkemedel — intravenös infusion

Läkemedel, administrering

  1. Intramuskulär injektion
  2. Subkutan injektion
  3. Intravenös injektion i PVK
  4. Intravenös infusion i PVK
  5. Intravenös injektion i CVK
  6. Intravenös infusion i CVK

Kärlaccess

  1. Införande av PVK
  2. Byte av trevägskran, CVK

Transfusion

  1. Transfusion av erytrocyter — kontroll
  2. Transfusion av erytrocyter — administrering i PVK

Provtagning

  1. Perifert venprov
  2. BAS-test
  3. Blododling
  4. Provtagning ur CVK

Katetrar och sonder

  1. KAD — steril uppdukning
  2. KAD — sterilt införande
  3. Ventrikelsondinläggning

Luftväg och cirkulation

  1. Sugning av övre luftvägar
  2. Administrering av syrgas
  3. Puls- och blodtrycksmätning

Läkemedel — iordningställande

Stationerna 1–4 delar samma regelverk. Kärnan nedan gäller alla fyra; bara material och spädning skiljer.

Gemensamt för iordningställande

#MomentKompetens
I1Rengör arbetsytan före iordningställandetAseptik
I2Desinfekterar händernaHygien
I3Tar på skyddshandskar — "man ska aldrig ta i läkemedel med bara händer"Hygien
I4Läser ordinationen och rimlighetsbedömer den ordinerade dosenPatientsäkerhet
I5Kontrollerar patientens identitet, läkemedlets namn, form, styrka, dos, administreringssätt och doseringstidpunkt mot ordinationshandlingenPatientsäkerhet
I6Kontrollerar överkänslighetsmarkering i journalenPatientsäkerhet
I7Kontrollerar hållbarhet och att förpackningen är obrutenPatientsäkerhet
I8Slår upp läkemedlet i FassPatientsäkerhet
I9Arbetar aseptiskt genomgåendeAseptik
I10Inspekterar lösningen mot ljus — grumling, partiklar, missfärgning, utfällning\*Teknik
I11Rimlighetsbedömer den iordningställda dosenPatientsäkerhet
I12Märker sprutan om den inte ges direkt av samma personPatientsäkerhet
I13Rengör arbetsytan efterAseptik

\* Momentet är kliniskt rimligt men saknar stöd i Vårdhandbokens sidor om iordningställande och injektioner. Kriterierna hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet och läckage hör till okulärbesiktningen av blodpåsen vid transfusion. Detsamma gäller inspektionsmomenten 4.2 och 4.5.

De två rimlighetsbedömningarna är två moment, inte ett. Föreskriften kräver en bedömning av den ordinerade dosen före iordningställandet och en av den färdiga dosen efteråt. Att göra en och kalla det klart är ett återkommande fel.

Märkningen ska enligt HSLF-FS 2017:37 innehålla patientens identitet, läkemedlets namn eller substans, styrka, tidpunkt för iordningställande, tidpunkt för administrering, vem som iordningställt och administreringssätt. Infusioner ska dessutom märkas med gjorda tillsatser.

Läkemedel ska normalt iordningställas i direkt anslutning till administreringen, och den som iordningställt bör i första hand själv administrera.

1. Förbereda läkemedel — intramuskulär injektion

Utöver I1–I13:

#MomentKompetens
1.1Väljer sprutstorlek efter volymen som ska gesTeknik
1.2Väljer stickskyddad kanylPatientsäkerhet
1.3Bedömer subkutan vävnadstjocklek med hudvecksmetodenTeknik
1.4Halverar hudvecksmåttet för att få faktisk tjocklekTeknik
1.5Lägger till 6–13 mm för muskeln och räknar fram stickdjupetTeknik
1.6Väljer kanyllängd som säkert når muskelnPatientsäkerhet
1.7Drar upp korrekt volym och avlägsnar luftTeknik

Stationens kärnmoment är uträkningen. Vårdhandboken ger en metod, inte en tabell: lyft ett hudveck med båda händernas tumme och pekfinger, mät bredden — den motsvarar dubbla tjockleken — halvera, och lägg till 6–13 mm beroende på hur tjock muskeln bedöms vara. Källans eget exempel: hudveck 30 mm, halverat 15 mm, plus muskel 6–13 mm, ger stickdjup omkring 21–28 mm.

Vid stor mängd subkutant fett, så att injektionsstället inte kan mätas ut mot benstruktur, bör en annan injektionsform övervägas.

Allvarligt fel: för kort kanyl, så att läkemedlet hamnar subkutant i stället för intramuskulärt. Det är hela skälet till att mätmomentet finns.

Vårdhandboken anger inga kanylgrovlekar i gauge och inga längder i mm. En mall som kräver ett visst kanylval har inte stöd i källan.

2. Förbereda läkemedel — subkutan injektion

Utöver I1–I13:

#MomentKompetens
2.1Väljer sprutstorlek efter volymTeknik
2.2Väljer stickskyddad kanylPatientsäkerhet
2.3Nyper ihop huden för att bedöma mängden subkutan vävnadTeknik
2.4Väljer kanyllängd och innerdiameter efter subkutan tjocklek och läkemedlets viskositetPatientsäkerhet
2.5Drar upp korrekt volym och avlägsnar luftTeknik

Huden, alltså epidermis och dermis, är aldrig tjockare än 3 mm hos någon person oavsett kroppskonstitution eller kön. Kanylens längd och innerdiameter väljs efter den subkutana vävnadens tjocklek och läkemedlets viskositet. Kortare kanyler och mindre innerdiameter minskar både smärta och risken för att hamna intramuskulärt.

Allvarligt fel: för lång kanyl. Insulin givet intramuskulärt ger svängande glukosvärden och oväntade hypoglykemier.

Vid förfylld spruta eller injektionspenna gäller tillverkarens anvisning i stället för uppdragningsmomenten.

3. Förbereda läkemedel — intravenös injektion

Källvarning. Vårdhandbokens injektionsavsnitt täcker uttryckligen bara subkutan, intramuskulär och intrakutan injektion. Det finns ingen sida om intravenös injektion. Momenten nedan bygger på de generella iordningställandereglerna och på PVK-handhavande. Punkter märkta med asterisk saknar direkt stöd i Vårdhandboken och bör beläggas med lokal anvisning.

#MomentKompetens
3.1Kontrollerar att läkemedlet får ges i PVKPatientsäkerhet
3.2Kontrollerar spädningsvätska och spädningsvolym mot FassPatientsäkerhet
3.3Utför spädningen aseptiskt och blandar till homogen lösningAseptik
3.4Kontrollerar kompatibilitet med pågående infusioner\*Patientsäkerhet
3.5Drar upp och avlägsnar all luftPatientsäkerhet
3.6Iordningställer separat spruta med NaCl 9 mg/ml för genomspolning, ur endosbehållare eller förfylld sprutaAseptik

Vid spädning ska särskild försiktighet iakttas: rätt spädningsvätska i rätt volym, så att rätt koncentration och dos erhålls.

Vissa läkemedel, exempelvis vissa cytostatika och läkemedel med avvikande osmolalitet eller pH, är inte lämpliga att ge i PVK. Se Fass.

Spolvätskan ska tas ur endosbehållare eller förfylld spruta för att undvika smittspridning. Spolmängd för vuxna är 10 ml.

Vårdhandboken anger ingen injektionshastighet för intravenös injektion. Hastigheten är preparatberoende och hämtas ur Fass. Sätt ingen generell siffra.

4. Förbereda läkemedel — intravenös infusion

Samma källvarning som station 3.

#MomentKompetens
4.1Kontrollerar vätskans namn, styrka, volym och hållbarhet mot ordinationenPatientsäkerhet
4.2Inspekterar påsen — intakt, klar, fri från partiklarTeknik
4.3Desinfekterar injektionsporten före tillsats\*Aseptik
4.4Tillsätter läkemedlet aseptiskt och blandar genom att vända påsenAseptik
4.5Inspekterar på nytt efter tillsatsTeknik
4.6Märker påsen med tillsatser, datum, tid och signaturPatientsäkerhet
4.7Väljer rätt aggregat, beaktar ljuskänsliga läkemedelTeknik
4.8Kopplar aseptiskt, fyller droppkammaren och luftar ur slangen heltPatientsäkerhet
4.9Ställer in ordinerad hastighet och kontrollerar inställningenPatientsäkerhet
4.10Rimlighetsbedömer vätska, administreringssätt och hastighetPatientsäkerhet

Vårdhandbokens egen lista över vanliga fel med infusionsutrustning är värd att kunna: feldosering på grund av inställningsfel eller bristande kommunikation vid ordination, att man glömmer sätta på utrustningen vid byte av infusion, klämda slangar och stängda kranar, och att utrustningen inte satts på laddning.

Droppfaktor och droppräkning finns inte i Vårdhandboken. Ska stationen pröva droppräkning krävs en annan källa.

Läkemedel — administrering

5. Intramuskulär injektion

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `5.F1` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
  • `5.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dos, administreringssätt och tillfällen (tid).
  • `5.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
  • `5.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel (märk före eller efter).
  • `5.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).

Genomförande

  • `5.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `5.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
  • `5.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `5.G4 *` Definierar (och motiverar) val av område för injektion och de landmärken som gäller.
  • `5.G5 *` Har lämplig teknik vid injektionsgivningen.
  • `5.G6` Aspirerar 2 ggr.
  • `5.G7` Administrationen i tid.

Utvärdering

  • `5.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `5.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
5.1Kontrollerar identitet mot ordinationenPatientsäkerhet
5.2Informerar om indikation, effekt och biverkningarPatientsäkerhet
5.3Frågar om känd allergi eller överkänslighetPatientsäkerhet
5.4Efterfrågar antitrombotisk behandlingPatientsäkerhet
5.5Positionerar patienten för muskelavslappningTeknik
5.6Desinfekterar händernaHygien
5.7Lokaliserar injektionsstället anatomiskt med angiven metodPatientsäkerhet
5.8Desinfekterar huden och låter den lufttorka heltAseptik
5.9Håller sprutan i penngreppTeknik
5.10Tillämpar om möjligt Z-teknik med hudförskjutning minst 2,5 cm, alternativt sträcker huden mellan tumme och pekfingerTeknik
5.11Penetrerar huden snabbt, för därefter in kanylen långsammare till önskat djupTeknik
5.12Aspirerar om stället är dorsoglutealt eller Fass kräver det — annars granskar sprutan för blodbackflöde. Backar det upp blod: avbryt, byt kanyl och iordningställ ny injektionPatientsäkerhet
5.13Injicerar långsamt, 0,1 ml per sekundTeknik
5.14Håller i ansatsstycket och drar ut kanylen snabbtTeknik
5.15Släpper hudförskjutningen om Z-teknik använtsTeknik
5.16Aktiverar stickskyddetPatientsäkerhet
5.17Lägger kanylen direkt i punktionssäker behållare, enhandsfattningPatientsäkerhet
5.18Desinfekterar händernaHygien
5.19Dokumenterar och signerarPatientsäkerhet
5.20Observerar patienten efteråtPatientsäkerhet

Aspiration är villkorad, inte ja eller nej

Det här är stationens vanligaste missförstånd, och Vårdhandboken ändrade sig

  1. Huvudregeln:

> Med rätt teknik och god kännedom om anatomin är risken för att råka träffa ett > större blodkärl mycket liten. Därför är aspiration vid rekommenderade > injektionsställen inte nödvändig. Att aspirera har även visat sig vara mer > smärtsamt, speciellt hos barn. Följ dock alltid Fass rekommendation för > aspirering om sådan finns.

Undantaget är entydigt: vid injektion dorsoglutealt rekommenderas alltid aspiration.

Och notera att aspiration och backflödesgranskning är två olika moment. Aspiration innebär att dra tillbaka kolven, vrida kanylen ett kvarts varv och aspirera igen. Vid övriga ställen granskar man i stället passivt om det backar upp blod i sprutan. En mall som likställer dem blir fel.

Injektionsställen och volym

StälleAnvändning
Ventroglutealt, m. gluteus medius och minimusRekommenderas vid volymer över 2 ml; säkrare än dorsoglutealt
Lår, m. vastus lateralisVolymer över 2 ml, och barn under ett år
Överarm, m. deltoideusUpp till 2 ml, vaccinationer, barn över ett år
DorsoglutealtOm det används: övre yttre kvadranten, och aspiration

Ventroglutealt är säkrare än dorsoglutealt när det gäller subkutan tjocklek, avsaknad av stora kärl och nerver, samt smärta. Rectus femoris rekommenderas inte längre på grund av risken att träffa större kärl och nerver.

Deltoideus lokaliseras utifrån akromion: pekfingret två till tre fingerbredder nedanför, andra handens pek- och långfinger i ett V, injektion i triangelns mitt. Vila den icke-dominanta handen på axeln och lyft muskeln för att undvika n. axillaris. Var noga så att du inte sticker i bursan eller muskelfästet.

Vastus lateralis: dela sträckan mellan trochanter major och patella i tre delar och injicera i den mellersta tredjedelen på lårets utsida.

Z-tekniken är villkorad. Källan skriver "applicera om möjligt Z-teknik, alternativt sträck ut huden mellan tummen och pekfinger", och rekommenderar den i första hand till sätesregionen och låret. I deltoideus förekommer den inte alls i momentlistan — där vilar man i stället den icke-dominanta handen på axeln och lyfter muskeln. Fäll inte en deltoideusstation på utebliven Z-teknik.

Ventroglutealt med V-metoden: patienten i sidoläge med undre benet rakt och övre böjt i 90 graders vinkel. Handflatan över trochanter major, pekfingret mot spina iliaca anterior superior, långfingret maximalt utsträckt längs höftkammen, tummen mot ljumsken. Injektionen ges i mitten av det V som bildas.

Huddesinfektion

Etanol 70–80 procent eller isopropanol omkring 60 procent. Gnid med genomblöt tork i minst 5 sekunder och låt lufttorka; huden ska vara fuktig i minst 30 sekunder för att alkoholen ska hinna verka.

Vid vaccination är huddesinfektion inte medicinskt motiverat, och om den ändå görs måste huden vara helt torr — kvarvarande desinfektionsmedel kan försvaga levande vaccin och förstöra RNA-vaccinets mRNA.

Vad som inte står i Vårdhandboken

Ingen injektionsvinkel anges för intramuskulär injektion. Det enda "90 grader" som förekommer på sidan avser patientens benposition vid ventroglutealt läge, inte kanylen. Källan säger bara "till önskat djup". Skriver mallen 90 grader måste den ange en annan källa.

För deltoideus är 2 ml däremot ett tak, inte bara en tröskel: muskeln "lämpar sig bäst för mindre mängder läkemedel upp till cirka 2 mL" och "kan användas vid injektioner upp till 2 mL". För lår och ventroglutealt är 2 ml en tröskel uppåt — de rekommenderas vid volymer som överstiger 2 ml. Någon generell maxvolym per injektionsställe anges inte.

6. Subkutan injektion

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `6.F1` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
  • `6.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dos, administreringssätt och tillfällen (tid).
  • `6.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
  • `6.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel (märk före eller efter).
  • `6.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
  • `6.F6` Tillämpar aktuella författningar vid narkotiska preparat.

Genomförande

  • `6.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `6.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
  • `6.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `6.G4` Definierar (och motiverar) val av område för injektionen.
  • `6.G5 *` Har lämplig teknik vid injektionsgivningen.
  • `6.G6` Administrationen i tid.

Utvärdering

  • `6.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `6.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
6.1Kontrollerar identitet mot ordinationenPatientsäkerhet
6.2Informerar patientenPatientsäkerhet
6.3Frågar om känd allergi eller överkänslighetPatientsäkerhet
6.4Väljer ställe och kontrollerar rotation vid regelbundna injektionerPatientsäkerhet
6.5Inspekterar och palperar efter lipohypertrofi och hudskadaTeknik
6.6Desinfekterar händernaHygien
6.7Desinfekterar injektionsstället vid behov och låter torkaAseptik
6.8Håller sprutan i penngreppTeknik
6.9Lyfter hudveck med endast tumme och pekfingerPatientsäkerhet
6.10För in kanylen snabbt i 45–90 graders vinkelTeknik
6.11Släpper hudvecket och stöttar sprutanTeknik
6.12Aspirerar inte vid insulin eller heparinPatientsäkerhet
6.13Injicerar långsamtTeknik
6.14Väntar tio sekunderTeknik
6.15Håller i ansatsstycket och drar ut kanylenTeknik
6.16Aktiverar stickskyddetPatientsäkerhet
6.17Lägger kanylen direkt i behållare, enhandsfattningPatientsäkerhet
6.18Desinfekterar händernaHygien
6.19Dokumenterar, inklusive tecken på lipohypertrofiPatientsäkerhet

Hudvecket ska lyftas med tumme och pekfinger, inte med hela handen. Lyfter man med hela handen följer muskelvävnad med, och injektionen riskerar att bli intramuskulär. Källan illustrerar detta särskilt.

Vinkeln 45 till 90 grader väljs efter kanylens längd och den subkutana vävnadens tjocklek.

Aspiration behövs inte vid insulin eller heparin. För övriga preparat: följ Fass och tillverkarens anvisning.

Injektionsställen

Buken, framsida eller yttersida av lår, sätesregionen dorsoglutealt, samt yttersida eller baksida av överarm. Överarmen rekommenderas inte som förstahandsval eftersom den subkutana vävnaden är sparsam.

I buken: ett par centimeter från navelområdet, en centimeter från nedersta revbenet och en centimeter från symfysen.

I låret: på den yttre, laterala sidan om en tänkt mittlinje. Att injicera medialt om mittlinjen är riskfyllt, eftersom där finns stora kärl och nervbanor.

Vid regelbundna injektioner ska stället varieras för att undvika lipohypertrofi.

En motstridighet att känna till

Vårdhandbokens två sidor säger olika saker om huddesinfektion vid subkutan injektion. Injektionssidan: det saknas vetenskapligt stöd, men enligt försiktighetsprincipen bör desinfektion tillämpas, framför allt i sjukvårdsmiljö. Huddesinfektionssidan: desinfektion är inte nödvändig vid subkutan injektion av exempelvis insulin, antikoagulantia eller smärtstillande, eftersom infektionskomplikationer är ytterst ovanliga och studier saknas.

Självtestet avgör saken. Frågan "I vilket av följande fall ska huddesinfektion utföras?" har inläggning av PVK som rätt svar och markerar subkutan injektion med blodförtunnande medicin som fel svar. Huddesinfektionssidan är alltså inte en motpol utan en huvudregel med ett uttryckligt undantag: desinfektion bör som regel utföras, men är inte nödvändig vid subkutan injektion av insulin, antikoagulantia eller smärtstillande.

Dras en subkutan heparin- eller insulinstation har källan alltså ett svar.

Vad som inte står i Vårdhandboken

Ingen injektionshastighet i ml per sekund för subkutan injektion — bara "långsamt". Till skillnad från intramuskulärt, som har 0,1 ml per sekund. Ingen maxvolym per ställe. Inga kanyllängder i mm.

Kärlaccess och intravenös administrering

Två skillnader mellan PVK och CVK som styr allt

Lägeskontrollen. PVK kontrolleras genom spolning med natriumklorid, och Vårdhandboken ställer inget krav på aspiration eller blodretur. CVK kräver tvärtom blodreturkontroll: "En CVK får endast användas om läge och funktion kontrollerats genom exempelvis blodreturkontroll."

Desinfektionstiden för injektionsmembranet. PVK-sidan säger minst 5–10 sekunder, CVK-sidorna säger minst 5 sekunder. Skillnaden är verklig i källan och bygger på olika referenser. Vårdhandboken förklarar den inte.

PVKCVK
LägeskontrollSpolningBlodretur, aspirera tills blod syns i slangen men inte i sprutan
MembrandesinfektionMinst 5–10 sMinst 5 s
Spolning före läkemedel—5–10 ml
Spolning efter användning10 ml (vuxna)20–40 ml
SprutstorlekAnges inteMinst 10 ml
Patientläge vid manipulation—Planläge

7. Intravenös injektion i PVK

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `7.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
  • `7.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
  • `7.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
  • `7.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel.
  • `7.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).

Genomförande

  • `7.G1` Tillämpar basal hygienrutin
  • `7.G2 *` Arbetar aseptiskt och förhindrar infektion.
  • `7.G3 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
  • `7.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `7.G5` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
  • `7.G6` Administrationen i tid.

Utvärdering

  • `7.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `7.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
7.1Kontrollerar att läkemedlet är lämpligt för PVKPatientsäkerhet
7.2Desinfekterar händernaHygien
7.3Inspekterar insticksstället — rodnad, ömhet, svullnadPatientsäkerhet
7.4Gnuggar injektionsmembranet mekaniskt med klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 5–10 sekunder och låter lufttorkaAseptik
7.5Kontrollerar intravasalt läge genom spolning och är uppmärksam på svullnad och smärtaPatientsäkerhet
7.6Ger injektionen via det desinfekterade membranetTeknik
7.7Spolar efteråt med 10 ml NaCl 9 mg/mlTeknik
7.8DokumenterarPatientsäkerhet

Används trevägskran utan injektionsmembran desinfekteras utsidan av kranöppningen med klorhexidinsprit 5 mg/ml och får lufttorka. Ny steril engångspropp sätts på när sprutan tas bort — den gamla återanvänds aldrig. Vårdhandboken anger ingen tid för kranöppningen.

En PVK-port bör av aseptiska skäl bara användas när katetern är nyinlagd. Regelbunden spolning av en vilande PVK rekommenderas inte.

Vid extravasal injektion: försök aspirera läkemedlet ur katetern, avlägsna den sedan och informera läkare.

8. Intravenös infusion i PVK

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `8.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
  • `8.F2 *` Kontrollerar läkemedelsampull & infusion mot ordination: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
  • `8.F3 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel
  • `8.F4 *` Märker infusionen korrekt med patient ID, ev. tillsatser, styrka, dos, dropptakt, tid för start och avslutande, när blandningen är utförd och signatur (märk infusionen före eller direkt efter tillsats).
  • `8.F5` Blandar väl, om tillsatser tillförts.
  • `8.F6` Kopplar och fyller aggregat med lämplig teknik.
  • `8.F7 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).

Genomförande

  • `8.G1` Tillämpar basal hygienrutin
  • `8.G2 *` Arbetar aseptiskt och förhindrar infektion.
  • `8.G3 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
  • `8.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `8.G5` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
  • `8.G6` Administrationen i tid.

Utvärdering

  • `8.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `8.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
8.1Kontrollerar att infusionslösningen är lämplig för PVKPatientsäkerhet
8.2Desinfekterar händerna, inspekterar insticksställetHygien
8.3Använder Luer lock-kopplingPatientsäkerhet
8.4Desinfekterar membranet, minst 5–10 sekunder, låter lufttorkaAseptik
8.5Kontrollerar intravasalt läge genom spolningPatientsäkerhet
8.6Kopplar på aggregatet och kontrollerar att kopplingarna är korrekt ihopskruvadeTeknik
8.7Fixerar aggregatslangen separat på arm eller hand så att PVK inte kan rubbasPatientsäkerhet
8.8Märker slangens distala del när patienten har flera infarterPatientsäkerhet
8.9Ställer in flödetTeknik
8.10Spolar med 10 ml efter avslutad infusionTeknik

Luer lock gäller intravenöst och subkutant. Neuroaxialt används NRFit och enteralt ENFit. Felkoppling mellan dessa system är en allvarlig händelse.

Löst hängande slangar ökar risken för tromboflebit och för att katetern dras ut.

Trevägskran, injektionsmembran, förlängningsslang och förband byts i samband med PVK-bytet eller var 72:a timme.

9. Intravenös injektion i CVK

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `9.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
  • `9.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
  • `9.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
  • `9.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel.
  • `9.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).

Genomförande

  • `9.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `9.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
  • `9.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `9.G4` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
  • `9.G5` Lägg patienten i planläge och motivera varför
  • `9.G6 *` Har ett säkert handhavande, för att förhindra infektion och luftemboli
  • `9.G7` Desinficerar membranet för 5 sekunder och lufttorkar för 30 sek.
  • `9.G8` Katetersystemet alltid är slutet och vätskefyllt
  • `9.G9` Administrationen i tid.

Utvärdering

  • `9.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `9.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.

Vårdhandbokens egen punktlista, med planläget hämtat från Handhavande-sidan.

#MomentKompetens
9.1Informerar patientenPatientsäkerhet
9.2Lägger patienten i planläge om tillståndet tillåterPatientsäkerhet
9.3Tar på plastförkläde eller skyddsrock vid behovHygien
9.4Desinfekterar händernaHygien
9.5Gnuggar membranet med klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 5 sekunder, låter lufttorkaAseptik
9.6Kontrollerar kateterläge genom att aspirera tills blod syns i slangen — men inte ända upp i sprutanPatientsäkerhet
9.7Spolar med 5–10 ml NaCl 9 mg/mlPatientsäkerhet
9.8Ger läkemedlet, och spolar med NaCl mellan läkemedelPatientsäkerhet
9.9Spolar med 20–40 ml efter avslutad injektionTeknik
9.10Byter membran som inte går att spola rentAseptik
9.11Stänger klämman innan sprutan avlägsnasPatientsäkerhet
9.12DokumenterarPatientsäkerhet

Sprutstorlek minst 10 ml. Ju mindre spruta, desto större risk för högt tryck i katetersystemet. Forcera aldrig mot motstånd — även en större spruta kan ge tryck nog att skada katetern. Undantaget är läkemedel i små volymer, och då förutsatt att gott flöde och god blodretur först säkerställts med en 10 ml-spruta eller större, att injektionen ges långsamt och att inget motstånd känns.

Vid flerlumenkateter kontrolleras blodretur i distal och proximal lumen.

Heparin 100 E/ml rekommenderas inte som rutin för att förebygga stopp.

En vilande CVK, som används mer sällan än var sjunde dag, behöver inte spolas regelbundet.

10. Intravenös infusion i CVK

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `10.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
  • `10.F2 *` Kontrollerar läkemedelsampull & infusion mot ordination: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
  • `10.F3 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel
  • `10.F4 *` Märker infusionen korrekt med patient ID, ev. tillsatser, styrka, dos, dropptakt, tid för start och avslutande, när blandningen är utförd och signatur (märk infusionen före eller direkt efter tillsats).
  • `10.F5` Blandar väl, om tillsatser tillförts.
  • `10.F6` Kopplar och fyller aggregat med lämplig teknik.
  • `10.F7 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).

Genomförande

  • `10.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `10.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
  • `10.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `10.G4` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
  • `10.G5` Lägg patienten i planläge och motivera varför
  • `10.G6 *` Har ett säkert handhavande, för att förhindra infektion och luftemboli
  • `10.G7` Desinficerar membranet för 5 sekunder och lufttorkar för 30 sek.
  • `10.G8` Katetersystemet alltid är slutet och vätskefyllt
  • `10.G9` Administrationen i tid.

Utvärdering

  • `10.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `10.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
10.1Informerar patienten, planlägePatientsäkerhet
10.2Basala hygienrutinerHygien
10.3Kontrollerar att allt som ges i samma lumen är kompatibeltPatientsäkerhet
10.4Desinfekterar membranet minst 5 sekunder, låter lufttorkaAseptik
10.5Kontrollerar blodretur, spolar med 5–10 mlPatientsäkerhet
10.6Kopplar på och kontrollerar att kranar och aggregat är korrekt ihopskruvadeTeknik
10.7Överväger backventil när fler än en infusion går i samma skänkelPatientsäkerhet
10.8Ersätter borttagen skyddspropp med ny sterilAseptik
10.9Minimerar antalet kranar och kopplingarAseptik
10.10Spolar 20–40 ml efter avslutad infusion och stänger klämmanTeknik

Ett större antal kopplingar och kranar ökar infektionsrisken. Backventilen kopplas mellan infusionsaggregatet och kranöppningen och hindrar att infusioner backar upp i varandra.

Pågående infusion ersätter inte spolningen. Spolningen är en mekanisk rengöring och krävs ändå.

Luftemboli uppstår om kranar lämnas öppna eller vid materialfel. Åtgärd: stäng CVK, ge syrgas 10–15 liter på högflödesmask, sänk huvudändan till planläge, lägg patienten på vänster sida om möjligt, tillkalla läkare omgående.

11. Införande av PVK

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `11.F1 *` Iordningsställer material med aseptiskt förfarande.
  • `11.F2` Fyller 3-vägskran med NaCl.

Genomförande

  • `11.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `11.G2` Utför identitetskontroll.
  • `11.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `11.G4` Motiverar för val av punktionsställe.
  • `11.G5 *` PVK-inläggningen genomförs aseptiskt.
  • `11.G6 *` Har lämplig teknik vid punktion av venen samt införande av PVK.
  • `11.G7` Släpper stas
  • `11.G8` Kontrollerar venkateterns läge i blodkärlet och spolar med NaCl.
  • `11.G9` Fixerar katetern.
  • `11.G10` Fäster 3-vägskranen på PVK:n.
  • `11.G11` Märker PVK och 3-vägskran.
  • `11.G12` Fixera PVK och tillhörande slangar med ett yttre förband

Utvärdering

  • `11.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `11.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
11.1Kontrollerar identitet, frågar om tidigare svårigheterPatientsäkerhet
11.2Informerar och erbjuder smärtlindringPatientsäkerhet
11.3Desinfekterar underlaget innan material dukas uppAseptik
11.4Desinfekterar händerna, dukar upp allt material inom räckhållHygien
11.5Spolar igenom förlängningsslangenAseptik
11.6Tar på skyddshandskarHygien
11.7Stasar, palperar metodiskt och väljer ven enligt prioritetsordningenTeknik
11.8Desinfekterar huden, gnider minst 5 sekunder, huden fuktig minst 30 sekunder, låter lufttorkaAseptik
11.9Berör inte den desinfekterade hudenAseptik
11.10För in katetern med stabilt greppTeknik
11.11Vid blodsvar: drar ut mandrängen och för samtidigt in kateternTeknik
11.11bSläpper stasen när katetern är i kärlet — inte innan, då venen blir slakTeknik
11.12Lägger mandrängen direkt i avfallsbehållaren — den återförs aldrigPatientsäkerhet
11.13Kontrollerar läget genom spolning med 10 ml NaClPatientsäkerhet
11.14Fixerar med högpermeabelt polyuretanförband så att insticksstället kan inspekterasTeknik
11.15Märker med datum, klockslag och signatur på etikett, inte direkt på förbandetPatientsäkerhet
11.16Avlastar slangarna med yttre förbandTeknik
11.17Dokumenterar tidpunkt, storlek och placeringPatientsäkerhet

Venvalets prioritetsordning: underarm utom armveck, handrygg, armveck, överarm, nedre extremitet, övriga. Undvik vener över leder inklusive armveck, arm med dialysfistel och arm på sidan där patienten genomgått axillär lymfkörtelutrymning.

Stas: blodtrycksmanschett ger bäst venfyllnad. Trycket bör inte understiga 40 mmHg, störst vendiameter fås mellan 60 och 80 mmHg med stastid minst 30 sekunder, och trycket får aldrig överstiga systoliskt blodtryck. Vårdhandboken anger ingen maxtid för stas vid PVK-inläggning, bara att man ska släppa och stasa om vid behov. Enminutersgränsen gäller venprovtagning, inte PVK-inläggning.

Palperar man venen efter desinfektionen måste området desinfekteras om, eller sterila handskar användas.

Notera att huddesinfektionen är kortare vid PVK än vid CVK-inläggning, där det krävs minst 30 sekunders gnidning och två minuters fuktighet.

12. Byte av trevägskran på CVK

Källvarning. Vårdhandboken beskriver inte kranbyte som fristående procedur — momenten ligger inbäddade i omläggningen. Nedan är de kranbytesspecifika stegen i källans ordning.

#MomentKompetens
12.1Informerar patientenPatientsäkerhet
12.2Sänker huvudändan till planlägePatientsäkerhet
12.3Desinfekterar händerna, tar på handskarHygien
12.4Dukar upp; fyller 10 ml-sprutor med NaClAseptik
12.5Kopplar samman membran och kranar, kontrollerar kopplingarna, fyller dem med NaCl och stänger kranen så att luft inte kommer inPatientsäkerhet
12.5bTar på skyddshandskar; desinfekterar insticksställe, kateter och hudområdet under förbandet, gnider cirka 30 sekunder, låter lufttorkaAseptik
12.6Stänger CVK med klämma eller avstängningsventilPatientsäkerhet
12.7Skruvar loss den gamla kranenTeknik
12.8Desinfekterar katetermynningenAseptik
12.9Kopplar på de genomspolade kranarnaTeknik
12.10Öppnar klämmanTeknik
12.11Kontrollerar blodreturPatientsäkerhet
12.12Spolar med 20–40 ml NaClTeknik
12.13Kontrollerar att märkningen "central venkateter" finns, utskrivenPatientsäkerhet
12.14Återställer huvudändan, dokumenterarPatientsäkerhet

Stationens enskilt viktigaste moment är att CVK stängs innan kranen skruvas loss. Görs det inte riskeras luftemboli. Nästan lika viktigt: de nya kranarna ska vara genomspolade och luftfria innan de kopplas på.

Bytesfrekvens: kranar och membran ses som en helhet och byts var tredje till var sjunde dag vid blod- och fettresistent material. Förbandet läggs om var tredje till var femte dag i sluten vård — två olika intervall som lätt blandas ihop.

Märkningen ska stå utskriven som "central venkateter", inte som förkortningen CVK, på vit etikett med svart text.

Provtagning

15. Perifert venprov

#MomentKompetens
15.1Låter patienten sitta 15 minuter före provtagningen om möjligtTeknik
15.2Placerar patienten i stol med armstöd; inget i munnenPatientsäkerhet
15.3Kontrollerar identiteten och att remissen stämmer med etiketternaPatientsäkerhet
15.4Kontrollerar att patientförberedelser följts, till exempel fastaPatientsäkerhet
15.5Kontrollerar rörens hållbarhetPatientsäkerhet
15.6Märker rören före provtagningenPatientsäkerhet
15.7Väljer kanyl, vanligen 19–23 GTeknik
15.8Desinfekterar händerna, tar på handskar och förklädeHygien
15.8bPlacerar armen lätt sluttande nedåt eller plant så att reflux inte kan skePatientsäkerhet
15.9Väljer punktionsställe — vena mediana cubiti i första hand, därefter cephalica före basilicaTeknik
15.10Desinfekterar huden, inverkningstid minst 30 sekunder medan den lufttorkarAseptik
15.11Stasar — högst 1 minut, manschett på 40 mmHg, cirka 7,5 cm från stickstället. Har stasen suttit längre släpps den och får dras åt igen efter 2 minuterTeknik
15.12Sträcker huden nedanför punktionsställetTeknik
15.13Punkterar med öppningen uppåt i högst 30 graders vinkelTeknik
15.14Släpper stasen så snart blod börjar rinna ner i röretPatientsäkerhet
15.15Fyller rören i rätt rörordning, till markeringenPatientsäkerhet
15.16Vänder varje rör lugnt minst 5 gånger direkt efter att det fylltsPatientsäkerhet
15.17Drar ur röret ur hållaren innan kanylen dras ur armenPatientsäkerhet
15.18Trycker med torr tork först efter att kanylen är uteTeknik
15.19Aktiverar stickskyddet direkt med enhandsgreppPatientsäkerhet
15.20Sätter plåster som bör sitta kvar minst 15 minuterTeknik
15.21Kasserar kanyl och hållare i punktionssäker behållarePatientsäkerhet
15.22Förvarar rören stående, signerar remissenPatientsäkerhet

Rörordningen: blododling, koagulationsrör (citrat, ljusblå), serumrör, heparinrör, EDTA-rör, glukosrör, övriga som SR-rör. Ordningen kan variera mellan laboratorier — följ det analyserande laboratoriets anvisning.

Muskelarbete får inte förekomma. Handknytning och pumpning påverkar flera analyser, och att klappa på venen före provtagning ska undvikas.

Vid vingkanyl fylls slangen först med ett slaskrör av samma typ som det rör som ska tas först.

Nervpåverkan: dra genast ut kanylen om patienten får utstrålande, elektrisk eller stickande smärta, eller en domningskänsla. Sondera aldrig i blindo efter venen.

Undvik arm med AV-fistel och arm på sidan för axillär lymfkörtelutrymning.

En motstridighet i källan: artikeltexten anger stasplacering cirka 7,5 cm från stickstället, självtestets facit säger 7–10 cm ovanför punktionsstället. Godkänn båda.

18. Provtagning ur CVK

Vårdhandbokens egen punktlista.

#MomentKompetens
18.1Informerar patientenPatientsäkerhet
18.2Stänger av pågående infusion, minst två minuter före provtagningPatientsäkerhet
18.3Plastförkläde vid behov, desinfekterar händerna, tar på handskarHygien
18.4Gnuggar membranet med klorhexidinsprit 5 mg/ml minst 5 sekunder, låter lufttorkaAseptik
18.5Aspirerar 5–10 ml blod som kasseras som slaskPatientsäkerhet
18.6Tar de ordinerade provernaTeknik
18.7Spolar systemet med 20–40 ml NaClTeknik
18.8Byter membran som inte går att spola rentAseptik
18.9DokumenterarPatientsäkerhet

För koagulationsprover krävs minst 5 ml slask, eller sex gånger kateterns volym. Är infarten heparinspolad ska den först spolas med 5–10 ml NaCl.

Vid blododling ur CVK ändras momenten: desinfektera även blododlingsflaskornas membran i minst 5 sekunder, ta slask enligt mottagande laboratoriums anvisning — Vårdhandboken anger ingen volym här — och börja med den aeroba flaskan. Vid flera lumen tas prov ur varje skänkel.

Vid misstänkt kateterrelaterad infektion tas parad blododling perifert och ur CVK inom 15 minuter. Överväg att ta den perifera först. Diagnosen styrks om CVK-odlingen växer mer än 120 minuter före den perifera.

Vårdhandboken avråder generellt från provtagning ur venkateter, eftersom det ger ökad risk för hemolys och för inblandning av infusions- och spolvätska, heparin eller läkemedel i provet.

Katetrar och sonder

19. KAD — steril uppdukning

Universitetets bedömningsunderlag har ett enda formulär för KAD-sättning, där uppdukningen ingår i förberedelsedelen. Det står under moment 20.

Terminologisk varning. Vårdhandboken avråder uttryckligen från termerna "ren rutin" och "steril rutin" vid kateterisering, eftersom de "riskerar att förvirra hanteringen kring steril kateter och aseptiskt arbetssätt". Det som krävs vid rutin-KAD är att katetern behålls steril vid införandet och att ett aseptiskt arbetssätt tillämpas. Formell steril rutin gäller vid kateterisering endast i samband med kirurgiska ingrepp i urinvägarna.

#MomentKompetens
19.1Kontrollerar indikation och ordination, inklusive planerad behandlingstidPatientsäkerhet
19.2Informerar patienten och inhämtar samtyckePatientsäkerhet
19.3Kontrollerar överkänslighet mot latex och mot bedövningsgelens substansPatientsäkerhet
19.4Basala hygienrutinerHygien
19.5Desinfekterar uppdukningsytanAseptik
19.6Tar fram material till en enskild patientAseptik
19.7Kontrollerar att förpackningarna är hela, torra och inom utgångsdatumPatientsäkerhet
19.8Dukar upp på sterilt underlag — insidan av setet eller steril dukAseptik
19.9Hanterar oförpackat sterilt material med sterila handskar eller instrumentAseptik
19.10Dukar upp innan patienten blottasPatientsäkerhet
19.11Säkerställer god belysningTeknik

Antiseptiskt medel behövs inte vid underlivstvätt. Vårdhandboken: "Tvål/tvättkräm/intimservett eller steril natriumklorid 9 mg/ml för tvätt av underliv. Antiseptiskt medel behöver inte användas." Klorhexidintvätt av urinrörsmynningen är alltså inget krav — en vanlig missuppfattning.

Uppdukningen ska ske i så nära anslutning till ingreppet som möjligt och bör utföras av två personer när formell steril rutin gäller.

Vårdhandboken definierar inte det sterila området utöver "sterilt underlag". Regler om marginalzon i centimeter, om att ytan under bordskanten är osteril eller om höjd i förhållande till midjan kommer från annan källa.

20. KAD — sterilt införande

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `20.F1` Kontrollerar ordination, mot patient ID, indikation för KAD insättning och storlek på KAD.
  • `20.F2 *` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `20.F3` Beskriv lämplig underlivstvätt med tvål eller tvättbalsam/kräm.

Genomförande

  • `20.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `20.G2` Utför identitetskontroll av patient mot rapportblad/patientfall.
  • `20.G3` Kontrollerar att patienten inte är överkänslig mot latex eller Lidokain (bedövningsgel).
  • `20.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `20.G5` Ger bedövning på ett adekvat sätt.
  • `20.G6 *` Bevarar katetern steril genom hela införandet.
  • `20.G7 *` Säkerställer att katetern hamnat i urinblåsan, och kan motivera hur det säkerställs (urinsvar, till delningsställe på man och negativt fjädringstest).
  • `20.G8` Fyller kateterballongen med rätt mängd av rätt vätska
  • `20.G9` Drar ut en bit av katetern efter kateter ballongen fyllts och för sedan in katetern sterilt en liten bit och motiverar varför
  • `20.G10` Sammankopplar kateter med urinuppsamlingspåse och fäster påsen under blåsans nivå.

Utvärdering

  • `20.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `20.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#Moment, manKompetens
20.1Basala hygienrutiner, hygienunderlägg, blottar inte mer än nödvändigtHygien
20.2Tvättar underlivetAseptik
20.3Lägger dukar runt underlivetAseptik
20.4Drar tillbaka förhuden, fattar om ollonet med kompress, lyfter penis 90 graderTeknik
20.5Droppar gel på urinrörsmynningenTeknik
20.6Sprutar långsamt tills motstånd känns vid slutningsmuskeln, håller tryckTeknik
20.7Väntar en minut, sprutar sedan in resterande gel — totalt minst 20 gramTeknik
20.8Låter bedövningen verka 3–5 minuterPatientsäkerhet
20.9För in katetern till delningsstället, forcerar intePatientsäkerhet
20.10Släpper katetern kort och kontrollerar att den inte fjädrar tillbakaTeknik
20.11Kontrollerar att urin rinner innan ballongen fylls. Kommer ingen urin: ber patienten hosta, trycker försiktigt över blåsan, eller sprutar in 10–20 ml steril natriumkloridPatientsäkerhet
20.11bKontrollerar att katetern inte glidit ut innan ballongen fylls, och håller den på plats med en handPatientsäkerhet
20.12Fyller ballongen enligt tillverkarens rekommendation — det ska inte göra ontPatientsäkerhet
20.13För fram förhuden över ollonetPatientsäkerhet
20.14Drar ut katetern en bit för att säkerställa att ballongen inte fyllts i urinröret, för sedan in den något igenPatientsäkerhet
20.15Kopplar till påse eller ventil; kateterklämma nedanför delningsställetTeknik
20.16Fixerar, påsen under blåsnivåTeknik
20.17Dokumenterar kateterstorlek, typ och ballongvolymPatientsäkerhet

Skillnader för kvinna: god belysning krävs uttryckligen, blygdläpparna hålls isär, gel droppas på mynningen så att den blir synligare, resterande gel sprutas in och täcks med kompress så att den inte rinner ut. Katetern förs in "med god marginal" — någon centimeterangivelse finns inte. Gelmängd 10 gram.

Två kontroller som aldrig får hoppas över: urinflöde före kuffning, och dragprovet efter. Ballongen fylld i urinröret är stationens allvarligaste skada.

Storlek och längd. Charrière styrs av urinens beskaffenhet, inte av kön: Ch 12–14 vid lättflytande urin, Ch 16 vid grumlig, Ch 18 vid mycket grumlig och då i samråd med läkare. Kvinnans urinrör är cirka 5 cm, mannens cirka 25.

Längden: 40–45 cm alltid till män, ibland till kvinnor. 20–26 cm för kvinnor och pediatriskt bruk, men källan noterar att kraftiga lår kan vara ett hinder för kort kateter eftersom kopplingsstycket skaver. Materiallistan för KAD på kvinna anger uttryckligen "20–26 eller 40–45 cm lång kateter". Underkänn alltså inte en 40–45 cm kateter till en kvinna.

Ballongvolymen anges inte som fast tal i tillvägagångssättet — "enligt tillverkarens rekommendation". Materiallistan nämner 10 ml sterilt vatten. Silikonkatetrar kan släppa igenom sterilt vatten och behöver kontrolleras.

Vid hydrofil kateter används inte bedövningsgel rutinmässigt.

En motstridighet i källan: gelmängd för kvinna anges som minst 5 gram på materiallistan men 10 gram i tillvägagångssättet och på sidan om intermittent kateterisering. Två av tre säger 10. Poängsätt inte hårt.

21. Ventrikelsondinläggning

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `21.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `21.F2` Kontrollerar ordination mot patient ID, indikation, och storlek på V- sond

Genomförande

  • `21.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `21.G2` Utför identitetskontroll.
  • `21.G3` Kontrollerar att patienten inte är överkänslig mot Lidokain (bedövningsgel).
  • `21.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `21.G5` Lägg patienten i rätt läge.
  • `21.G6` Mäter ut rätt längd på v-sonden och markerar
  • `21.G7` Administrerar 2-3 ml bedövningsgel i den valda näsborren, låt patienten sniffa in gelen och väntar 3-5 minuter.
  • `21.G8 *` Har lämplig teknik vid införandet och nedsättning av v-sonden.
  • `21.G9 *` Kontrollerar v-sondens läge genom ”kurrtest”.
  • `21.G10` Sammankopplar v-sond med uppsamlingspåse.
  • `21.G11` Fixerar v-sonden korrekt.
  • `21.G12` Märker v-sonden.

Utvärdering

  • `21.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `21.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
21.1Kontrollerar kontraindikationer — skallbasfraktur, ansiktsfrakturer, färsk esofaguskirurgi, frätande vätskorPatientsäkerhet
21.2Kontaktar läkare om patienten inte är vaken eller saknar sväljningsfunktionPatientsäkerhet
21.3Informerar, inklusive att det kan kännas obehagligt i halsenPatientsäkerhet
21.4Placerar patienten sittande eller halvliggandeTeknik
21.5Mäter ut längden: nästipp till öra till spetsen av bröstbenet, och markerar på sondenTeknik
21.6Basala hygienrutinerHygien
21.7Sprutar in 2–3 ml gel i näsborrenTeknik
21.8För in sonden längs näshålans golv, riktad ned mot epifarynx — inte uppåtTeknik
21.9Böjer patientens huvud framåt vid svalget, ber patienten svälja och ger små klunkar kallt vattenTeknik
21.10För ned 10–15 cm i taget till markeringen, forcerar intePatientsäkerhet
21.11Kontrollerar att sonden inte kommit ut genom munnenTeknik
21.12Kontrollerar lägetPatientsäkerhet
21.13Ber patienten gapa, kontrollerar att ingen slynga finns i svalgetTeknik
21.14Fixerar utan tryck mot näsvingenTeknik
21.15DokumenterarPatientsäkerhet

Avbrottskriteriet: dra ut sonden om patienten blir cyanotisk, börjar hosta ihållande eller uppvisar andra alarmerande symtom.

Lägeskontrollen — och en viktig avvikelse från internationell praxis. Vårdhandboken listar tre likställda metoder: auskultation över ventrikeln, röntgen, samt aspiration av magsaft med pH-kontroll där värdet ska vara 4 eller lägre.

För dräneringssonder nöjer man sig vanligen med auskultation: blås in 10–20 ml luft och lyssna över epigastriet. Hörs ett rapliknande ljud från munnen ligger sonden för högt.

Vårdhandboken kritiserar inte auskultationsmetoden och kallar den inte otillförlitlig, till skillnad från brittiska och internationella riktlinjer. Den enda reservationen är generell: evidensen för bästa metod är begränsad. En mall som följer Vårdhandboken kan alltså inte underkänna auskultation. Vill man kräva pH-kontroll för alla behövs en annan källa.

pH eller röntgen krävs däremot för barn, medvetslösa, patienter med sänkt vakenhet, sväljningssvårigheter eller neurologiska bortfall. Och röntgen alltid före läkemedelstillförsel via sond.

Normalt avstånd från näsöppningen är 55–65 cm hos vuxna vid korrekt läge.

Standardstorlek för vuxna är 14 French; för dränering används 14, 16 eller 18. Typ, storlek och material ordineras av läkare. Använd enteral spruta, inte injektionsspruta.

Går sonden trögt genom matstrupen underlättar det oftast att byta till en större storlek, inte mindre.

Luftväg och cirkulation

22. Sugning av övre luftvägar

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `22.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `22.F2` Kontrollerar ordination, mot patient-ID, indikation för sugning och storlek på sugkatetern.

Genomförande

  • `22.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `22.G2` Resonerar kring skyddsutrustning.
  • `22.G3` Utför identitetskontroll.
  • `22.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `22.G5 *` Kontrollerar att rätt sugstyrka är inställd (max 10 kPa).
  • `22.G6 *` Har lämplig teknik för genomförande, sugning max 10 sek/sugsekvens.
  • `22.G7` Spolar igenom sugslangen med kranvatten efter sugningen.

Utvärdering

  • `22.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `22.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
22.1Informerar patientenPatientsäkerhet
22.2Suger endast på indikation, inte rutinmässigtPatientsäkerhet
22.3Basala hygienrutiner, handskar och förkläde alltid, stänkskydd vid behovHygien
22.4Kontrollerar att utrustningen fungerarTeknik
22.5Väljer rätt kateterstorlekTeknik
22.6Kontrollerar sugtrycket genom att knicka slangen och läsa av manometernPatientsäkerhet
22.7Suger först i munhålan — under tungan, mellan kind och tandradTeknik
22.8Roterar katetern mellan tumme och pekfingerPatientsäkerhet
22.9Vid nässugning: tunnare kateter, in längs näshålans golv utan sugtryck, sug på vägen utTeknik
22.10Suger högst 10 sekunder, låter patienten återhämta sigPatientsäkerhet
22.11Drar handsken över katetern innan den kastasHygien
22.12Spolar igenom sugslangenHygien
22.13Dokumenterar förloppet och sekretets utseende och luktPatientsäkerhet

Sugtryck: högst 10 kPa i övre luftvägarna, 26 kPa i nedre. Vid lättblödande slemhinnor något lägre. Vårdhandboken anger inga värden i mmHg.

Kateterstorlek: Ch 10 eller mindre i näsan, Ch 12–14 i munnen.

Sugningen ska initieras via munnen, eftersom näsans slemhinna är skör och kärlrik.

Samma kateter får återanvändas mellan sugningar vid samma tillfälle i övre luftväg — men aldrig samma kateter till övre och nedre luftväg. För nedre luftväg gäller motsatt regel, att katetern ska bytas.

Sugning långt bak i svalget kan utlösa kräkning med aspirationsrisk och en vagusreflex med bradykardi. Var försiktig där. Vid nässugning: se till att katetern inte förs in så långt att den går ner i larynx.

Sugning nedanför svalget mot larynx får inte utföras av sjuksköterska utan specialistutbildning, utom vid akut kvävningsrisk. Sugning via näsa är kontraindicerat vid svåra ansiktsfrakturer.

Tidsangivelsen ser ut att variera men gör det inte. Metodsidan för övre luftväg säger maximalt 10 sekunder och självtestet "max 5–10 sekunder". Checklistan, som säger 5–15, är gemensam för övre och nedre luftväg — 15-sekundersgränsen hör till den nedre. Använd 10 sekunder som tak här.

Vårdhandboken anger inte om sug ska appliceras vid införande i munnen — den regeln är uttryckligen bara skriven för nässugning.

23. Administrering av syrgas

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `23.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `23.F2` Kontrollerar ordination , patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, dos, administreringssätt och planerad behandlingstid.

Genomförande

  • `23.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `23.G2` Utför identitetskontroll.
  • `23.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `23.G4 *` Väljer rätt mask eller grimma utefter ordinerad mängd liter oxygen.
  • `23.G5 *` Ställer in rätt mängd oxygen enligt ordination.

Utvärdering

  • `23.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `23.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
23.1Kontrollerar ordinationen: dos, administrationssätt och planerad behandlingstidPatientsäkerhet
23.2Kontrollerar att indikationen är hypoxiPatientsäkerhet
23.3Basala hygienrutinerHygien
23.4Informerar patientenPatientsäkerhet
23.5Kontrollerar brandsäkerheten — ingen rökning, öppen eld eller glöd, inga fettiga händerPatientsäkerhet
23.6Väljer flödesmätare anpassad till flödet — lågflödesmätare under 2 l/minTeknik
23.7Väljer grimma eller mask avsedd för det ordinerade flödetPatientsäkerhet
23.8Ställer in flödetTeknik
23.9Applicerar utan att grimman stramar eller masken tryckerTeknik
23.10Mäter saturation före och under behandlingPatientsäkerhet
23.11Observerar tecken på hypoxi och på koldioxidretentionPatientsäkerhet
23.12Stänger av tillförseln när behandlingen avslutasPatientsäkerhet
23.13DokumenterarPatientsäkerhet

Syrgas är ett läkemedel och ordineras av läkare. Ordinationen ska omfatta dos, administrationssätt och behandlingstid. Indikationen är hypoxi — andnöd, bröstsmärta och illamående är i sig inte indikationer.

Vårdhandboken anger ingen flödestabell per hjälpmedel. Det som finns: lågflödesgrimma ska inte användas från 6 liter, lågflödesmätare bör användas under 2 liter per minut, icke öppen mask får inte köras på för lågt flöde eftersom det ger koldioxidretention, och reservoarmaskens flöde ska anpassas så att påsen aldrig faller ihop. Ska mallen innehålla flödesintervall måste de hämtas från annan källa.

Vårdhandboken anger inget generellt saturationsmål. Referensvärden: en ung frisk individ har omkring 97 procent, värden under 90 är på sikt skadliga, under 70 potentiellt livshotande. Kan patienten syresätta sig över 90 procent med egen andning är extra syrgas oftast onödig och ibland direkt skadlig. Målvärdet 92–94 procent gäller enbart långtidsbehandling utanför slutenvården, inte akut behandling.

Vid koldioxidretention räcker inte pulsoximetri — upprepad artärblodgas krävs. Något målintervall som 88–92 procent anges inte av Vårdhandboken.

Bubbelbefuktare rekommenderas inte vid låga flöden. Värmebefuktning rekommenderas vid högflödesbehandling, intuberad patient eller trakeostoma.

Brandrisken är den största risken. Fett som möter syrgas under högt tryck kan självantända. Notera dock att den gamla regeln om att inte smörja läppar är överspelad: explosionsrisken uppstår först vid mycket höga tryck.

24. Puls- och blodtrycksmätning

Puls

#MomentKompetens
24.1Förklarar varför och hurPatientsäkerhet
24.2Kontrollerar vilokrav — minst 5 minuters vila, inget kaffe, te, tobak eller ansträngning senaste 30 minuternaTeknik
24.3Palperar a. radialis med pek-, lång- och eventuellt ringfingerTeknik
24.4Trycker lätt till måttligt — nagelbädden får inte bli vitTeknik
24.5Räknar under en hel minut med sekundvisarePatientsäkerhet
24.6Bedömer frekvens, rytm och fyllnadTeknik
24.7Vid oregelbunden rytm: går över till EKG, rytmmonitorering eller auskultationPatientsäkerhet

Normal hjärtfrekvens hos vuxna är 50–100 slag per minut.

Pulsoximeter ska inte användas för att fastställa hjärtfrekvens vid oregelbunden rytm — den registrerar perifera pulssignaler och missar pulsdeficit.

Blodtryck

#MomentKompetens
24.8Kontrollerar kontraindikationer — aldrig i arm med dialysfistel, undvik arm efter axillär lymfkörtelutrymningPatientsäkerhet
24.9Provar ut manschettbredd efter överarmens omkretsPatientsäkerhet
24.10Placerar manschetten direkt mot huden, 2–2,5 cm ovanför armvecket, inga stasande plaggTeknik
24.11Kontrollerar att ett finger med lätthet går in mellan manschett och hudTeknik
24.12Positionerar patienten — fötter i golvet, rygg mot stöd, ben ej korsadeTeknik
24.13Låter patienten vila tyst i minst 5 minuterPatientsäkerhet
24.14Gör palpatorisk mätning först — pumpar tills pulsen upphör plus 30 mmHgPatientsäkerhet
24.15Släpper ut med 2–3 mmHg per sekundTeknik
24.16Gör auskultatorisk mätning, pumpar 30 mmHg över det palpatoriska värdetTeknik
24.17Total tystnad under mätningen; pumpar inte in ny luft efter att utsläppet börjat; trycker inte stetoskopet för hårt mot artärenTeknik
24.18Väntar en minut mellan upprepade mätningarPatientsäkerhet
24.19Mäter i båda armarna vid första tillfälletPatientsäkerhet
24.20Dokumenterar datum, klockslag, patientens läge, arm och manschettbreddPatientsäkerhet

Manschettbredden: den uppblåsbara blåsan ska vara 37–50 procent av överarmens omkrets i bredd och 75–100 procent i längd. Smal manschett 9 × 28 cm för armomkrets 15–21 cm, normal 12 × 35 för 22–31 cm, bred 15 × 43 för 32–44 cm.

För smal manschett på kraftig arm ger falskt högt värde, för bred manschett på smal arm falskt lågt.

Den palpatoriska mätningen först är inte valfri. Utan den kan ett auskultatoriskt gap ge falskt lågt systoliskt värde och missad hypertonidiagnos.

Armens läge per kroppsställning: liggande med handflatan uppåt och nivåkudde, eftersom artären annars hamnar under hjärtnivå och trycket blir för högt. Sittande med armen i armstöd så att manschetten hamnar i höjd med mitten av sternum, handflatan uppåt. Stående med armen hängande avslappnad rakt ned och mätning efter 1–2 minuter — det är manschetten som ska sitta i hjärthöjd, inte armen.

Vid oregelbunden rytm: 2–3 mätningar vid varje mättillfälle, medelvärdet noteras. Vid förmaksflimmer är det systoliska värdet det där två slag i rad hörs. Automatiska mätare ansågs tidigare mindre tillförlitliga vid arytmi, men studier visar att de stämmer väl med manuella mätningar.

På mottagning görs tre mätningar och medelvärdet av de två sista noteras. Är skillnaden mellan armarna mindre än 10 mmHg används höger arm vid fortsatta kontroller. Vid större skillnad bekräftas den med upprepade mätningar, och därefter används armen med högst tryck.

Manometern bör kontrolleras och kalibreras minst en gång per år.

Transfusion

Regelverket är SOSFS 2009:29, som fortfarande gäller, senast ändrad genom HSLF-FS 2018:17.

13. Transfusion av erytrocyter — kontroll

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `13.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `13.F2 *` Kontrollerar pat-ID och att rätt blodkomponent är beställd mot ordination.
  • `13.F3 *` Jämför blodpåse mot transfusionsdokument:
  • Komponentkod (ISBT)
  • Tappningsnummer (ISBT)
  • Att blodgrupp är förenlig med blodmottagarens
  • Att blodenheten är utlämnad efter godkänt förenlighetsprov
  • Reservationstid och hållbarhetstid för blodenheten
  • `13.F4` Kontrollerar eventuell information från Transfusionsmedicin.
  • `13.F5 *` Kontrollerar blodpåsens kvalitet.
  • `13.F6` Kopplar ett transfusionsaggregat på blodenheten och fyller slangen med adekvat teknik.

Genomförande

  • `13.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `13.G2 *` Utför identitetskontroll mot transfusionsdokument.
  • `13.G3 *` Kontrollerar tappningsnummer (ISBT) på blodpåsen mot transfusionsdokument hos patient innan transfusionen kopplas.
  • `13.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `13.G5` Kontrollerar kateterns läge i blodkärlet.
  • `13.G6 *` Har ett säkert handhavande och förhindrar infektion.
  • `13.G7` Klistrar journaletikett (ISBT-etikett) från påsen på transfusionsdokumentet. Dokumenterar påbörjad och avslutad transfusion.
  • `13.G8` Rapporterar till Transfusionsmedicin.

Utvärdering

  • `13.U1` Kontrollerar patientens respons av transfusionen.
  • `13.U2` Vet vad som görs vid en komplikation.
  • `13.U3` Kan resonera om transfusionstid (längsta tid, blodvärmare).
  • `13.U4` Beskriver vad som dokumenteras.
#MomentKompetens
13.1Kontrollerar att läkarordination finns och är dokumenteradPatientsäkerhet
13.2Informerar patientenPatientsäkerhet
13.3Tar fram blodkomponentens transfusionsdokumentPatientsäkerhet
13.4Kontrollerar att infarten fungerar genom spolning med NaCl, frågar om obehag, observerar läckagePatientsäkerhet
13.5Låter patienten själv uppge namn och personnummer, eller jämför med identitetsbandetPatientsäkerhet
13.6Jämför patientens identitet med transfusionsdokumentetPatientsäkerhet
13.7Kontrollerar att patientens blodgrupp är förenlig med blodkomponentensPatientsäkerhet
13.8Kontrollerar att hållbarhetstiden inte överskriditsPatientsäkerhet
13.9Kontrollerar att blodenhetens ISBT-nummer stämmer med transfusionsdokumentetPatientsäkerhet
13.10Kontrollerar att förenlighetsprövningen är godkändPatientsäkerhet
13.11Kontrollerar att komponentens särskilda egenskaper stämmer med ordinationen — filtrerad, bestråladPatientsäkerhet
13.12Okulärbesiktigar påsen — hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet, läckagePatientsäkerhet
13.13Kopplar aggregat med 200 µm filterTeknik
13.14Noterar starttidpunktPatientsäkerhet

Kontrollkedjan är trepartig: patient → transfusionsdokument → blodpåsens etikett. Det är jämförelsen mellan leden som fångar en förväxling. Att kontrollera identiteten och sedan aldrig hålla den mot dokumentet är ett vanligt och allvarligt fel.

AB0 för erytrocyter: 0 kan ge till alla, A till A och AB, B till B och AB, AB endast till AB. Rh-negativt kan ge till både positiv och negativ mottagare, Rh-positivt endast till positiv.

Dubbelkontroll är inte ett nationellt krav

Det här är stationens mest missförstådda punkt. SOSFS 2009:29 4 kap. 2 § säger "En läkare eller en sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen. Inför transfusionen ska den som är ansvarig kontrollera att…" — singular.

Varken föreskriften eller Vårdhandboken kräver att två personer utför kontrollen. Sökningar på "dubbelkontroll", "två personer" och "av två" ger inga träffar i något av dem. Dubbelkontroll vid sängen är en lokal rutin.

Poängsätts den i en mall ska det stå uttryckligen att det är ett lokalt tillägg.

Behörigheten är däremot reglerad: legitimerad läkare eller sjuksköterska. Specialistutbildning krävs inte.

Vad som inte krävs före start

Vårdhandbokens självtest listar de rutinmässiga kontrollerna som "kontroll av den intravenösa infartsvägen, patientens identitet samt blodenhet" — och markerar uttryckligen "kontroll av patientens vitalparametrar samt urinens utseende" som fel svar.

Rutinmässiga baslinjevitalparametrar krävs alltså inte enligt källan. Många lokala rutiner kräver dem ändå.

14. Transfusion av erytrocyter — administrering i PVK

Universitetets bedömningsunderlag har ett enda formulär för transfusion, som täcker både kontrollen och administreringen. Det står under moment 13.

#MomentKompetens
14.1Basala hygienrutinerHygien
14.2Kontrollerar intravasalt läge genom spolningPatientsäkerhet
14.3Desinfekterar injektionsmembranet, minst 5–10 sekunder, låter lufttorkaAseptik
14.4Kopplar aggregat med 200 µm filter och fyller droppkammarenTeknik
14.5Ger utan förvärmning om blodvärmare inte ordineratsTeknik
14.6Ställer in den av läkaren ordinerade transfusionstidenPatientsäkerhet
14.6bSäkerställer att transfusionen hinner bli klar inom fyra timmar från att enheten togs ur kylförvaringPatientsäkerhet
14.7Fixerar aggregatslangen separatTeknik
14.8Säkerställer att akututrustning finns tillgängligPatientsäkerhet
14.9Övervakar patienten fortlöpande: kontrollerar transfusionshastigheten, att infarten inte går extravasalt eller läcker i kopplingarna, urinens mängd och färg vid smärta eller oro, samt tecken på övervätskningPatientsäkerhet
14.10Lämnar en liten mängd blod kvar i slangen vid frånkopplingPatientsäkerhet
14.11Spolar PVK med 10 ml NaClTeknik
14.12Sparar påse och aggregat i 4 timmar, om möjligt i kylPatientsäkerhet
14.13Klistrar ISBT-etiketten på transfusionsdokumentet, noterar tider, signerarPatientsäkerhet
14.14Återrapporterar slutanvändning till blodcentralenPatientsäkerhet

Det finns två skilda fyratimmarsregler och de blandas lätt ihop. Erytrocytkoncentrat bör ha transfunderats inom fyra timmar från att enheten togs ur kylförvaring — alltså räknat från uttaget, inte från transfusionsstart. Och påse och aggregat sparas i fyra timmar efter avslutad transfusion, för att kunna användas vid utredning av en reaktion.

Blodkomponenter får aldrig blandas med infusionsvätskor eller läkemedel utan godkännande från ansvarig läkare.

Ingen hastighet och inget övervakningsintervall finns i källorna

Vårdhandboken och SOSFS anger ingen transfusionshastighet i ml per timme, och inget "långsamt de första femton minuterna". Den yttre ramen är däremot fyratimmarsfönstret ovan, och källans övervakningslista innehåller uttryckligen "kontrollera transfusionshastigheten". Det enda som står är att läkaren ordinerar transfusionstiden, anpassad efter hjärtkapacitet och kroppsyta. Enda komponenten med angiven tid är trombocyter, som ges under cirka 30 minuter.

Övervakningen ska ske fortlöpande. Något intervall anges inte, och vitalparametrar mäts på indikation — "mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag". Det är motsatsen till ett klockslagsschema.

Symtom att vara uppmärksam på: frossa, klåda, urtikaria, ansiktsrodnad, feber, oro, ångest, bröstsmärta, ryggsmärta, takykardi, blodtrycksfall, röd urin.

Vid transfusionsreaktion

Ordningen är entydig i Vårdhandbokens självtest: stoppa transfusionen och kontrollera vitalparametrar först, kontakta läkare därefter. Att ringa läkaren först är markerat som fel svar.

  1. Avbryt transfusionen omedelbart. Låt infarten sitta kvar.
  2. Bedöm allmäntillstånd, andning och cirkulation.
  3. Kontakta jourhavande eller ansvarig läkare.
  4. Kontrollera om identitet, AB0 och RhD, samt att blodenhetens nummer stämmer med transfusionsdokumentet.

Källan skiljer på att stoppa och att pausa: akut hemolytisk reaktion, bakteriell kontamination, anafylaxi, TRALI och TACO stoppas. Lätt allergisk reaktion med klåda och urtikaria samt febril icke-hemolytisk reaktion pausas.

16. BAS-test

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `16.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `16.F2` Kontrollerar blodprovsetikett mot ordination.
  • `16.F3 *` Skriver remiss för BAS-test och märker provröret.

Genomförande

  • `16.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
  • `16.G2 *` Kontrollerar ID mot märkt provrör och den ifyllda remissen före provtagningen.
  • `16.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `16.G4` Redogör för val av punktionsställe.
  • `16.G5 *` Har lämplig teknik vid venprovtagning.
  • `16.G6 *` Signerar att provtagning är utförd enligt gällande föreskrifter.

Utvärdering

  • `16.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `16.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
#MomentKompetens
16.1Kontrollerar beställningenPatientsäkerhet
16.2Märker provrör och remiss FÖRE provtagningenPatientsäkerhet
16.3Märker med personnummer, efternamn och förnamn eller initialerPatientsäkerhet
16.4Informerar patientenPatientsäkerhet
16.5Låter patienten uppge namn och personnummerPatientsäkerhet
16.6Kontrollerar det uppgivna mot rörets och remissens märkningPatientsäkerhet
16.7Utför venprovtagningenTeknik
16.8Vänder röret lugnt minst 5 gånger direkt efter fyllningTeknik
16.9Dokumenterar att identitetskontroll och märkningskontroll är utfördaPatientsäkerhet
16.10Undertecknar remissen efter genomförd provtagning och identitetskontrollPatientsäkerhet

Märkningsögonblicket är stationens kärna. SOSFS 2009:29 3 kap. 4 §: "Innan provtagningen påbörjas ska provbeställningen och provtagningsrören märkas." Vårdhandbokens självtest bekräftar: rören märks före provtagningen. Att märka efteråt, eller vid vagnen, är det vanligaste och allvarligaste felet.

Giltighetstider: BAS-test 5 dygn, MG-test 3 dygn. MG-test krävs när patienten har irreguljära erytrocytantikroppar.

Blodgrupperingens giltighetstid anges inte i någon av källorna. Instruktionen är att kontrollera med blodcentralen. Påstå ingen siffra. Notera dessutom att en tidigare blodgruppering kan vara inaktuell efter allogen stamcellstransplantation.

Två separata provtagningstillfällen krävs för blodgruppering och förenlighetsprövning, utom i akuta fall. Men samma person får ta båda — kravet gäller tillfällen, inte provtagare. Det förväxlas ofta.

Provtagningen får utföras av hälso- och sjukvårdspersonal med rätt utbildning, alltså inte begränsat till läkare och sjuksköterska, till skillnad från ansvaret för själva transfusionen.

17. Blododling

Universitetets eget bedömningsunderlag

Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.

Förberedelse

  • `17.F1 *` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
  • `17.F2` Kontrollerar blodprovsetiketter ordination.

Genomförande

  • `17.G1` Tillämpar basal hygienrutin.
  • `17.G2 *` Utför identitetskontroll mot blodprovsetiketter.
  • `17.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
  • `17.G4` Redogör för val av punktionsställe.
  • `17.G5 *` Utför blododling aseptiskt.
  • `17.G6 *` Har lämplig teknik vid punktion av venen.
  • `17.G7` Avskiljer första portionen i ett vakuumrör.
  • `17.G8` Följer riktlinjer på ordningsföljd av odlingsflaskor.
  • `17.G9` Följer blododlingsrutiner och fyller rätt antal ml.

Utvärdering

  • `17.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
  • `17.U2` Kontrollerar patientens respons av metod
#MomentKompetens
17.1Kontrollerar att odlingen tas före antibiotika, eller precis före nästa dosPatientsäkerhet
17.2Basala hygienrutinerHygien
17.3Kontrollerar patientens identitetPatientsäkerhet
17.4Märker flaskorna före provtagningenPatientsäkerhet
17.5Anger provtagningslokal på remissenPatientsäkerhet
17.6Desinfekterar punktionsstället, gnider minst 5 sekunder, huden fuktig minst 30 sekunderAseptik
17.7Berör inte den desinfekterade huden; huden ska vara torr före stickAseptik
17.8Desinfekterar flaskornas membran minst 5 sekunder och låter torkaAseptik
17.8bTar blododlingen först om andra rör ska tas vid samma tillfälleTeknik
17.9Punkterar venen med vingkanylTeknik
17.10Avskiljer de första 3–5 ml i ett kaströr med desinfekterad korkAseptik
17.11Fyller flaskorna från samma stick i ordningen aerob, anaerob, aerob, anaerobTeknik
17.12Fyller minst 10 ml per flaska, minst 40 ml totaltPatientsäkerhet
17.14Transporterar skyndsamt; inkubation helst inom 2 timmar, förvaring i rumstemperaturPatientsäkerhet

Risken här är inte patientskada utan falskt positiv odling och därmed onödig antibiotikabehandling. Tre moment bär hela stationen: huddesinfektionens längd och fuktighet, flaskmembranets desinfektion, och avskiljningen av den första blodportionen — där de flesta hudbakterierna följer med.

Aerob flaska först. Både Vårdhandboken och FKM anger turordningen 1 aerob, 2 anaerob, 3 aerob, 4 anaerob, utan undantag.

Alla flaskor från ett enda stick. Att sticka på två ställen "för att få två set" är motsatsen till rekommendationen — ett stick minskar kontaminationsrisken. Fyra flaskor är två flaskpar, alltså två set, och FKM rekommenderar 40–60 ml per tillfälle.

Volymen är den enskilt viktigaste faktorn för sensitivitet.

Vid parad odling mot central infart: båda ska fyllas inom 15 minuter, med identiska volymer, och det perifera paret fylls först för att hålla tiden. Rutinmässig odling från CVK rekommenderas inte — bara vid misstanke om kateterrelaterad infektion, och då som komplement till perifer odling.

Referensmetodiken är ersatt. Gällande källa är Föreningen för Klinisk Mikrobiologis "Rekommenderade metoder", version 2.0 från 2024. Använd inte den gamla SMI-referensmetodiken som facit.

Vad som inte finns i källorna

Skriv inte in dessa som poänggivande utan att markera dem som lokala tillägg.

UppgiftLäge
Injektionsvinkel vid intramuskulär injektionAnges inte
Maxvolym per injektionsställeAnges inte generellt; för deltoideus är 2 ml ett tak
Kanylgrovlek och kanyllängd vid injektionAnges inte; källan ger metoder. Vid venprovtagning anges däremot 19–23 G
Injektionshastighet vid subkutan och intravenös injektionAnges inte; 0,1 ml/s gäller enbart intramuskulärt
Droppfaktor och droppräkningFinns inte
Antal personer vid förenlighetskontrollFöreskriften är i singular
TransfusionshastighetAnges inte; läkaren ordinerar tiden
Övervakningsintervall vid transfusionAnges inte; "fortlöpande", vitalparametrar på indikation
Vitalparametrar före transfusionsstartKrävs inte enligt självtestet
Giltighetstid för blodgrupperingAnges inte
Kateterstorlek vid erytrocyttransfusionIngen siffra; källan säger att större diameter kan behövas
Sterilt område i centimeterAnges inte
Kateterstorlek i Charrière per könStyrs av urinens beskaffenhet; längden av kön
Flödestabell per syrgashjälpmedelAnges inte
MålsaturationAnges inte; 92–94 procent gäller enbart LTOT
Sug vid införande vid munsugningAnges enbart för nässugning
Maxtid för stas vid PVK-inläggningAnges inte; enminutersgränsen gäller venprovtagning

Skillnader inom källan

Två äkta motstridigheter, där källan säger olika saker och båda kan försvaras. Här bör momentet vara poänggivande men inte poängavdragande:

  • Gelmängd vid KAD på kvinna. Materiallistan säger minst 5 gram, tillvägagångssättet och sidan om intermittent kateterisering säger 10 gram.
  • Huddesinfektion vid subkutan injektion. Injektionssidan säger att den bör tillämpas, huddesinfektionssidan att den inte är nödvändig vid insulin, antikoagulantia och smärtstillande. Självtestet lutar åt det senare — se station 6.

Fyra skillnader som ofta tas för motstridigheter men inte är det. I samtliga uppfyller det ena värdet det andra, så den som följer det strängare kravet klarar båda:

  • Injektionsmembran: PVK minst 5–10 sekunder, CVK minst 5. Gnuggar man i tio sekunder är båda uppfyllda.
  • Stasplacering vid venprovtagning: cirka 7,5 cm i brödtexten, 7–10 cm i självtestet. 7,5 ligger inom intervallet.
  • Huddesinfektion vid CVK-omläggning: cirka 30 sekunder på CVK-sidan, minst 15 i huddesinfektionskapitlet.
  • Sugtid: metodsidan för övre luftväg säger maximalt 10 sekunder och självtestet "max 5–10 sekunder". Checklistans 5–15 sekunder är gemensam för övre och nedre luftväg, och 15-sekundersgränsen hör till den nedre. Använd 10 sekunder som tak i övre luftväg.

Övningsfallen till det teoretiska delprovet ligger under [Teoretiskt delprov](#/kurs/ssk-kp-teori).

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.