Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
Praktiskt delprov — OSCE
Sidan har två lager, och det syns på varje moment vilket som är vilket.
Universitetets eget bedömningsunderlag ligger först under de moment där det finns: fjorton av de tjugofyra, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024, med universitetets egna stjärnmärkningar och avbockning. Det är den ordalydelse en examinator faktiskt kryssade i. Underlaget gäller upplägget till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har GU inte publicerat något, så det är inte provets nuvarande facit.
Tentaguidens egen genomgång står under varje moment, även de fjorton. Den är byggd ur Vårdhandboken, som GU:s eget litteraturförslag för det praktiska provet hänvisar till, och går igenom hur momentet utförs steg för steg. Den är vår, inte universitetets.
För de tio moment där universitetet aldrig publicerat något underlag är genomgången allt som finns. Den som examineras bedöms mot GU:s underlag, inte mot det här.
Provets upplägg
Ur GU:s informationsblad, gällande från 2026-01-01:
- Grupper om sex personer.
- Sex stationer, dragna ur katalogen på tjugofyra moment nedan.
- Två minuter att läsa instruktionen utanför salen.
- Åtta minuter inne på salen för att genomföra momentet.
- Ljudsignal markerar varje övergång.
- Fem minuters paus efter tre stationer.
- Totalt 65 minuter.
- En lärare per station observerar och bedömer, och är tyst under momentet.
- Godkänt vid minst 70 procent av totalpoängen, räknat ur de strukturerade bedömningsunderlagen. Bedömningarna gås igenom av hela lärarlaget vid en betygskonferens efter provet.
Läraren säger alltså ingenting under momentet. Räkna inte med att bli tillrättavisad eller påmind — det finns ingen återkoppling förrän efteråt.
De fyra bedömda kompetenserna
Ur GU:s återkopplingsmall. Poängen redovisas per kompetens och per station.
| Kompetens | Vad den fångar |
|---|---|
| Patientsäkerhet | Identitetskontroll, läkemedelskontroll, kontroll av ordination, att inte skada, att upptäcka och hantera avvikelser |
| Aseptisk teknik | Att hålla rent och sterilt åtskilt, i rätt ordning, utan att kontaminera |
| Tekniska färdigheter | Att metoden faktiskt utförs rätt och fungerar |
| Basala hygienrutiner | Handdesinfektion, handskar, förkläde, arbetsdräkt |
Basala hygienrutiner redovisas separat från aseptisk teknik. Det är två skilda saker: hygienrutinerna gäller alltid och i alla moment, aseptiken gäller det sterila arbetet i just den här metoden.
Gemensam kärna — gäller varje station
De här momenten bedöms oavsett vilken metod du drar. Gå igenom dem som en fast rutin så att de inte tar uppmärksamhet från själva metoden.
Före
- Basala hygienrutiner. Kortärmad arbetsdräkt, inga ringar, armband, klocka eller långa halsband, kortklippta naglar utan nagellack, långt hår och skägg uppsatt. Desinfektera händerna, avsluta med handlederna, och låt torka. Underarmarna desinfekteras vid behov.
- Presentera dig med namn och funktion.
- Kontrollera patientens identitet. Be patienten säga namn och personnummer, och stäm av mot ordinationen eller remissen. Fråga inte "är du Anna Andersson" — låt patienten säga det själv.
- Informera patienten om vad du ska göra och varför, och inhämta samtycke.
- Kontrollera ordinationen — läkemedel eller åtgärd, styrka, dos, administreringssätt, tidpunkt.
- Fråga om överkänslighet när det är relevant.
- Iordningställ materialet och kontrollera hållbarhet och förpackningarnas integritet. Placera så att du inte behöver korsa rent och orent.
- Desinfektera händerna igen direkt före momentet, och ta på handskar och förkläde där det behövs.
Under
- Aseptisk teknik genomgående — rent och sterilt hålls åtskilt, och du korsar aldrig ett sterilt fält med något orent.
- Arbeta i rätt ordning och följ metodanvisningen.
- Observera patienten och fråga hur det känns.
- Håll tiden. Åtta minuter är knappt om något går fel.
Efter
- Avfallshantering. Vasst i punktionssäker behållare direkt, utan att sätta tillbaka skyddshylsan på kanylen.
- Ta av handskar och desinfektera händerna.
- Dokumentera där det krävs — åtgärd, tidpunkt, material, hur patienten reagerade, signatur.
- Informera patienten om vad som händer sedan och vad hen ska höra av sig om.
Två fel som kostar oproportionerligt mycket: att glömma identitetskontrollen, och att hoppa över handdesinfektionen mellan momenten. Båda bedöms i varje station och båda syns tydligt för en tyst observatör.
Stationskatalogen
Tjugofyra moment, sex dras. Mallarna följer nedan.
Läkemedel, iordningställande
- Förbereda läkemedel — intramuskulär injektion
- Förbereda läkemedel — subkutan injektion
- Förbereda läkemedel — intravenös injektion
- Förbereda läkemedel — intravenös infusion
Läkemedel, administrering
- Intramuskulär injektion
- Subkutan injektion
- Intravenös injektion i PVK
- Intravenös infusion i PVK
- Intravenös injektion i CVK
- Intravenös infusion i CVK
Kärlaccess
- Införande av PVK
- Byte av trevägskran, CVK
Transfusion
- Transfusion av erytrocyter — kontroll
- Transfusion av erytrocyter — administrering i PVK
Provtagning
- Perifert venprov
- BAS-test
- Blododling
- Provtagning ur CVK
Katetrar och sonder
- KAD — steril uppdukning
- KAD — sterilt införande
- Ventrikelsondinläggning
Luftväg och cirkulation
- Sugning av övre luftvägar
- Administrering av syrgas
- Puls- och blodtrycksmätning
Läkemedel — iordningställande
Stationerna 1–4 delar samma regelverk. Kärnan nedan gäller alla fyra; bara material och spädning skiljer.
Gemensamt för iordningställande
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| I1 | Rengör arbetsytan före iordningställandet | Aseptik |
| I2 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| I3 | Tar på skyddshandskar — "man ska aldrig ta i läkemedel med bara händer" | Hygien |
| I4 | Läser ordinationen och rimlighetsbedömer den ordinerade dosen | Patientsäkerhet |
| I5 | Kontrollerar patientens identitet, läkemedlets namn, form, styrka, dos, administreringssätt och doseringstidpunkt mot ordinationshandlingen | Patientsäkerhet |
| I6 | Kontrollerar överkänslighetsmarkering i journalen | Patientsäkerhet |
| I7 | Kontrollerar hållbarhet och att förpackningen är obruten | Patientsäkerhet |
| I8 | Slår upp läkemedlet i Fass | Patientsäkerhet |
| I9 | Arbetar aseptiskt genomgående | Aseptik |
| I10 | Inspekterar lösningen mot ljus — grumling, partiklar, missfärgning, utfällning\* | Teknik |
| I11 | Rimlighetsbedömer den iordningställda dosen | Patientsäkerhet |
| I12 | Märker sprutan om den inte ges direkt av samma person | Patientsäkerhet |
| I13 | Rengör arbetsytan efter | Aseptik |
\* Momentet är kliniskt rimligt men saknar stöd i Vårdhandbokens sidor om iordningställande och injektioner. Kriterierna hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet och läckage hör till okulärbesiktningen av blodpåsen vid transfusion. Detsamma gäller inspektionsmomenten 4.2 och 4.5.
De två rimlighetsbedömningarna är två moment, inte ett. Föreskriften kräver en bedömning av den ordinerade dosen före iordningställandet och en av den färdiga dosen efteråt. Att göra en och kalla det klart är ett återkommande fel.
Märkningen ska enligt HSLF-FS 2017:37 innehålla patientens identitet, läkemedlets namn eller substans, styrka, tidpunkt för iordningställande, tidpunkt för administrering, vem som iordningställt och administreringssätt. Infusioner ska dessutom märkas med gjorda tillsatser.
Läkemedel ska normalt iordningställas i direkt anslutning till administreringen, och den som iordningställt bör i första hand själv administrera.
1. Förbereda läkemedel — intramuskulär injektion
Utöver I1–I13:
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 1.1 | Väljer sprutstorlek efter volymen som ska ges | Teknik |
| 1.2 | Väljer stickskyddad kanyl | Patientsäkerhet |
| 1.3 | Bedömer subkutan vävnadstjocklek med hudvecksmetoden | Teknik |
| 1.4 | Halverar hudvecksmåttet för att få faktisk tjocklek | Teknik |
| 1.5 | Lägger till 6–13 mm för muskeln och räknar fram stickdjupet | Teknik |
| 1.6 | Väljer kanyllängd som säkert når muskeln | Patientsäkerhet |
| 1.7 | Drar upp korrekt volym och avlägsnar luft | Teknik |
Stationens kärnmoment är uträkningen. Vårdhandboken ger en metod, inte en tabell: lyft ett hudveck med båda händernas tumme och pekfinger, mät bredden — den motsvarar dubbla tjockleken — halvera, och lägg till 6–13 mm beroende på hur tjock muskeln bedöms vara. Källans eget exempel: hudveck 30 mm, halverat 15 mm, plus muskel 6–13 mm, ger stickdjup omkring 21–28 mm.
Vid stor mängd subkutant fett, så att injektionsstället inte kan mätas ut mot benstruktur, bör en annan injektionsform övervägas.
Allvarligt fel: för kort kanyl, så att läkemedlet hamnar subkutant i stället för intramuskulärt. Det är hela skälet till att mätmomentet finns.
Vårdhandboken anger inga kanylgrovlekar i gauge och inga längder i mm. En mall som kräver ett visst kanylval har inte stöd i källan.
2. Förbereda läkemedel — subkutan injektion
Utöver I1–I13:
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 2.1 | Väljer sprutstorlek efter volym | Teknik |
| 2.2 | Väljer stickskyddad kanyl | Patientsäkerhet |
| 2.3 | Nyper ihop huden för att bedöma mängden subkutan vävnad | Teknik |
| 2.4 | Väljer kanyllängd och innerdiameter efter subkutan tjocklek och läkemedlets viskositet | Patientsäkerhet |
| 2.5 | Drar upp korrekt volym och avlägsnar luft | Teknik |
Huden, alltså epidermis och dermis, är aldrig tjockare än 3 mm hos någon person oavsett kroppskonstitution eller kön. Kanylens längd och innerdiameter väljs efter den subkutana vävnadens tjocklek och läkemedlets viskositet. Kortare kanyler och mindre innerdiameter minskar både smärta och risken för att hamna intramuskulärt.
Allvarligt fel: för lång kanyl. Insulin givet intramuskulärt ger svängande glukosvärden och oväntade hypoglykemier.
Vid förfylld spruta eller injektionspenna gäller tillverkarens anvisning i stället för uppdragningsmomenten.
3. Förbereda läkemedel — intravenös injektion
Källvarning. Vårdhandbokens injektionsavsnitt täcker uttryckligen bara subkutan, intramuskulär och intrakutan injektion. Det finns ingen sida om intravenös injektion. Momenten nedan bygger på de generella iordningställandereglerna och på PVK-handhavande. Punkter märkta med asterisk saknar direkt stöd i Vårdhandboken och bör beläggas med lokal anvisning.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 3.1 | Kontrollerar att läkemedlet får ges i PVK | Patientsäkerhet |
| 3.2 | Kontrollerar spädningsvätska och spädningsvolym mot Fass | Patientsäkerhet |
| 3.3 | Utför spädningen aseptiskt och blandar till homogen lösning | Aseptik |
| 3.4 | Kontrollerar kompatibilitet med pågående infusioner\* | Patientsäkerhet |
| 3.5 | Drar upp och avlägsnar all luft | Patientsäkerhet |
| 3.6 | Iordningställer separat spruta med NaCl 9 mg/ml för genomspolning, ur endosbehållare eller förfylld spruta | Aseptik |
Vid spädning ska särskild försiktighet iakttas: rätt spädningsvätska i rätt volym, så att rätt koncentration och dos erhålls.
Vissa läkemedel, exempelvis vissa cytostatika och läkemedel med avvikande osmolalitet eller pH, är inte lämpliga att ge i PVK. Se Fass.
Spolvätskan ska tas ur endosbehållare eller förfylld spruta för att undvika smittspridning. Spolmängd för vuxna är 10 ml.
Vårdhandboken anger ingen injektionshastighet för intravenös injektion. Hastigheten är preparatberoende och hämtas ur Fass. Sätt ingen generell siffra.
4. Förbereda läkemedel — intravenös infusion
Samma källvarning som station 3.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 4.1 | Kontrollerar vätskans namn, styrka, volym och hållbarhet mot ordinationen | Patientsäkerhet |
| 4.2 | Inspekterar påsen — intakt, klar, fri från partiklar | Teknik |
| 4.3 | Desinfekterar injektionsporten före tillsats\* | Aseptik |
| 4.4 | Tillsätter läkemedlet aseptiskt och blandar genom att vända påsen | Aseptik |
| 4.5 | Inspekterar på nytt efter tillsats | Teknik |
| 4.6 | Märker påsen med tillsatser, datum, tid och signatur | Patientsäkerhet |
| 4.7 | Väljer rätt aggregat, beaktar ljuskänsliga läkemedel | Teknik |
| 4.8 | Kopplar aseptiskt, fyller droppkammaren och luftar ur slangen helt | Patientsäkerhet |
| 4.9 | Ställer in ordinerad hastighet och kontrollerar inställningen | Patientsäkerhet |
| 4.10 | Rimlighetsbedömer vätska, administreringssätt och hastighet | Patientsäkerhet |
Vårdhandbokens egen lista över vanliga fel med infusionsutrustning är värd att kunna: feldosering på grund av inställningsfel eller bristande kommunikation vid ordination, att man glömmer sätta på utrustningen vid byte av infusion, klämda slangar och stängda kranar, och att utrustningen inte satts på laddning.
Droppfaktor och droppräkning finns inte i Vårdhandboken. Ska stationen pröva droppräkning krävs en annan källa.
Läkemedel — administrering
5. Intramuskulär injektion
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `5.F1` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
- `5.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dos, administreringssätt och tillfällen (tid).
- `5.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
- `5.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel (märk före eller efter).
- `5.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
Genomförande
- `5.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `5.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
- `5.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `5.G4 *` Definierar (och motiverar) val av område för injektion och de landmärken som gäller.
- `5.G5 *` Har lämplig teknik vid injektionsgivningen.
- `5.G6` Aspirerar 2 ggr.
- `5.G7` Administrationen i tid.
Utvärdering
- `5.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `5.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 5.1 | Kontrollerar identitet mot ordinationen | Patientsäkerhet |
| 5.2 | Informerar om indikation, effekt och biverkningar | Patientsäkerhet |
| 5.3 | Frågar om känd allergi eller överkänslighet | Patientsäkerhet |
| 5.4 | Efterfrågar antitrombotisk behandling | Patientsäkerhet |
| 5.5 | Positionerar patienten för muskelavslappning | Teknik |
| 5.6 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| 5.7 | Lokaliserar injektionsstället anatomiskt med angiven metod | Patientsäkerhet |
| 5.8 | Desinfekterar huden och låter den lufttorka helt | Aseptik |
| 5.9 | Håller sprutan i penngrepp | Teknik |
| 5.10 | Tillämpar om möjligt Z-teknik med hudförskjutning minst 2,5 cm, alternativt sträcker huden mellan tumme och pekfinger | Teknik |
| 5.11 | Penetrerar huden snabbt, för därefter in kanylen långsammare till önskat djup | Teknik |
| 5.12 | Aspirerar om stället är dorsoglutealt eller Fass kräver det — annars granskar sprutan för blodbackflöde. Backar det upp blod: avbryt, byt kanyl och iordningställ ny injektion | Patientsäkerhet |
| 5.13 | Injicerar långsamt, 0,1 ml per sekund | Teknik |
| 5.14 | Håller i ansatsstycket och drar ut kanylen snabbt | Teknik |
| 5.15 | Släpper hudförskjutningen om Z-teknik använts | Teknik |
| 5.16 | Aktiverar stickskyddet | Patientsäkerhet |
| 5.17 | Lägger kanylen direkt i punktionssäker behållare, enhandsfattning | Patientsäkerhet |
| 5.18 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| 5.19 | Dokumenterar och signerar | Patientsäkerhet |
| 5.20 | Observerar patienten efteråt | Patientsäkerhet |
Aspiration är villkorad, inte ja eller nej
Det här är stationens vanligaste missförstånd, och Vårdhandboken ändrade sig
- Huvudregeln:
> Med rätt teknik och god kännedom om anatomin är risken för att råka träffa ett > större blodkärl mycket liten. Därför är aspiration vid rekommenderade > injektionsställen inte nödvändig. Att aspirera har även visat sig vara mer > smärtsamt, speciellt hos barn. Följ dock alltid Fass rekommendation för > aspirering om sådan finns.
Undantaget är entydigt: vid injektion dorsoglutealt rekommenderas alltid aspiration.
Och notera att aspiration och backflödesgranskning är två olika moment. Aspiration innebär att dra tillbaka kolven, vrida kanylen ett kvarts varv och aspirera igen. Vid övriga ställen granskar man i stället passivt om det backar upp blod i sprutan. En mall som likställer dem blir fel.
Injektionsställen och volym
| Ställe | Användning |
|---|---|
| Ventroglutealt, m. gluteus medius och minimus | Rekommenderas vid volymer över 2 ml; säkrare än dorsoglutealt |
| Lår, m. vastus lateralis | Volymer över 2 ml, och barn under ett år |
| Överarm, m. deltoideus | Upp till 2 ml, vaccinationer, barn över ett år |
| Dorsoglutealt | Om det används: övre yttre kvadranten, och aspiration |
Ventroglutealt är säkrare än dorsoglutealt när det gäller subkutan tjocklek, avsaknad av stora kärl och nerver, samt smärta. Rectus femoris rekommenderas inte längre på grund av risken att träffa större kärl och nerver.
Deltoideus lokaliseras utifrån akromion: pekfingret två till tre fingerbredder nedanför, andra handens pek- och långfinger i ett V, injektion i triangelns mitt. Vila den icke-dominanta handen på axeln och lyft muskeln för att undvika n. axillaris. Var noga så att du inte sticker i bursan eller muskelfästet.
Vastus lateralis: dela sträckan mellan trochanter major och patella i tre delar och injicera i den mellersta tredjedelen på lårets utsida.
Z-tekniken är villkorad. Källan skriver "applicera om möjligt Z-teknik, alternativt sträck ut huden mellan tummen och pekfinger", och rekommenderar den i första hand till sätesregionen och låret. I deltoideus förekommer den inte alls i momentlistan — där vilar man i stället den icke-dominanta handen på axeln och lyfter muskeln. Fäll inte en deltoideusstation på utebliven Z-teknik.
Ventroglutealt med V-metoden: patienten i sidoläge med undre benet rakt och övre böjt i 90 graders vinkel. Handflatan över trochanter major, pekfingret mot spina iliaca anterior superior, långfingret maximalt utsträckt längs höftkammen, tummen mot ljumsken. Injektionen ges i mitten av det V som bildas.
Huddesinfektion
Etanol 70–80 procent eller isopropanol omkring 60 procent. Gnid med genomblöt tork i minst 5 sekunder och låt lufttorka; huden ska vara fuktig i minst 30 sekunder för att alkoholen ska hinna verka.
Vid vaccination är huddesinfektion inte medicinskt motiverat, och om den ändå görs måste huden vara helt torr — kvarvarande desinfektionsmedel kan försvaga levande vaccin och förstöra RNA-vaccinets mRNA.
Vad som inte står i Vårdhandboken
Ingen injektionsvinkel anges för intramuskulär injektion. Det enda "90 grader" som förekommer på sidan avser patientens benposition vid ventroglutealt läge, inte kanylen. Källan säger bara "till önskat djup". Skriver mallen 90 grader måste den ange en annan källa.
För deltoideus är 2 ml däremot ett tak, inte bara en tröskel: muskeln "lämpar sig bäst för mindre mängder läkemedel upp till cirka 2 mL" och "kan användas vid injektioner upp till 2 mL". För lår och ventroglutealt är 2 ml en tröskel uppåt — de rekommenderas vid volymer som överstiger 2 ml. Någon generell maxvolym per injektionsställe anges inte.
6. Subkutan injektion
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `6.F1` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
- `6.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dos, administreringssätt och tillfällen (tid).
- `6.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
- `6.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel (märk före eller efter).
- `6.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
- `6.F6` Tillämpar aktuella författningar vid narkotiska preparat.
Genomförande
- `6.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `6.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
- `6.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `6.G4` Definierar (och motiverar) val av område för injektionen.
- `6.G5 *` Har lämplig teknik vid injektionsgivningen.
- `6.G6` Administrationen i tid.
Utvärdering
- `6.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `6.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 6.1 | Kontrollerar identitet mot ordinationen | Patientsäkerhet |
| 6.2 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 6.3 | Frågar om känd allergi eller överkänslighet | Patientsäkerhet |
| 6.4 | Väljer ställe och kontrollerar rotation vid regelbundna injektioner | Patientsäkerhet |
| 6.5 | Inspekterar och palperar efter lipohypertrofi och hudskada | Teknik |
| 6.6 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| 6.7 | Desinfekterar injektionsstället vid behov och låter torka | Aseptik |
| 6.8 | Håller sprutan i penngrepp | Teknik |
| 6.9 | Lyfter hudveck med endast tumme och pekfinger | Patientsäkerhet |
| 6.10 | För in kanylen snabbt i 45–90 graders vinkel | Teknik |
| 6.11 | Släpper hudvecket och stöttar sprutan | Teknik |
| 6.12 | Aspirerar inte vid insulin eller heparin | Patientsäkerhet |
| 6.13 | Injicerar långsamt | Teknik |
| 6.14 | Väntar tio sekunder | Teknik |
| 6.15 | Håller i ansatsstycket och drar ut kanylen | Teknik |
| 6.16 | Aktiverar stickskyddet | Patientsäkerhet |
| 6.17 | Lägger kanylen direkt i behållare, enhandsfattning | Patientsäkerhet |
| 6.18 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| 6.19 | Dokumenterar, inklusive tecken på lipohypertrofi | Patientsäkerhet |
Hudvecket ska lyftas med tumme och pekfinger, inte med hela handen. Lyfter man med hela handen följer muskelvävnad med, och injektionen riskerar att bli intramuskulär. Källan illustrerar detta särskilt.
Vinkeln 45 till 90 grader väljs efter kanylens längd och den subkutana vävnadens tjocklek.
Aspiration behövs inte vid insulin eller heparin. För övriga preparat: följ Fass och tillverkarens anvisning.
Injektionsställen
Buken, framsida eller yttersida av lår, sätesregionen dorsoglutealt, samt yttersida eller baksida av överarm. Överarmen rekommenderas inte som förstahandsval eftersom den subkutana vävnaden är sparsam.
I buken: ett par centimeter från navelområdet, en centimeter från nedersta revbenet och en centimeter från symfysen.
I låret: på den yttre, laterala sidan om en tänkt mittlinje. Att injicera medialt om mittlinjen är riskfyllt, eftersom där finns stora kärl och nervbanor.
Vid regelbundna injektioner ska stället varieras för att undvika lipohypertrofi.
En motstridighet att känna till
Vårdhandbokens två sidor säger olika saker om huddesinfektion vid subkutan injektion. Injektionssidan: det saknas vetenskapligt stöd, men enligt försiktighetsprincipen bör desinfektion tillämpas, framför allt i sjukvårdsmiljö. Huddesinfektionssidan: desinfektion är inte nödvändig vid subkutan injektion av exempelvis insulin, antikoagulantia eller smärtstillande, eftersom infektionskomplikationer är ytterst ovanliga och studier saknas.
Självtestet avgör saken. Frågan "I vilket av följande fall ska huddesinfektion utföras?" har inläggning av PVK som rätt svar och markerar subkutan injektion med blodförtunnande medicin som fel svar. Huddesinfektionssidan är alltså inte en motpol utan en huvudregel med ett uttryckligt undantag: desinfektion bör som regel utföras, men är inte nödvändig vid subkutan injektion av insulin, antikoagulantia eller smärtstillande.
Dras en subkutan heparin- eller insulinstation har källan alltså ett svar.
Vad som inte står i Vårdhandboken
Ingen injektionshastighet i ml per sekund för subkutan injektion — bara "långsamt". Till skillnad från intramuskulärt, som har 0,1 ml per sekund. Ingen maxvolym per ställe. Inga kanyllängder i mm.
Kärlaccess och intravenös administrering
Två skillnader mellan PVK och CVK som styr allt
Lägeskontrollen. PVK kontrolleras genom spolning med natriumklorid, och Vårdhandboken ställer inget krav på aspiration eller blodretur. CVK kräver tvärtom blodreturkontroll: "En CVK får endast användas om läge och funktion kontrollerats genom exempelvis blodreturkontroll."
Desinfektionstiden för injektionsmembranet. PVK-sidan säger minst 5–10 sekunder, CVK-sidorna säger minst 5 sekunder. Skillnaden är verklig i källan och bygger på olika referenser. Vårdhandboken förklarar den inte.
| PVK | CVK | |
|---|---|---|
| Lägeskontroll | Spolning | Blodretur, aspirera tills blod syns i slangen men inte i sprutan |
| Membrandesinfektion | Minst 5–10 s | Minst 5 s |
| Spolning före läkemedel | — | 5–10 ml |
| Spolning efter användning | 10 ml (vuxna) | 20–40 ml |
| Sprutstorlek | Anges inte | Minst 10 ml |
| Patientläge vid manipulation | — | Planläge |
7. Intravenös injektion i PVK
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `7.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
- `7.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
- `7.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
- `7.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel.
- `7.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
Genomförande
- `7.G1` Tillämpar basal hygienrutin
- `7.G2 *` Arbetar aseptiskt och förhindrar infektion.
- `7.G3 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
- `7.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `7.G5` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
- `7.G6` Administrationen i tid.
Utvärdering
- `7.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `7.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 7.1 | Kontrollerar att läkemedlet är lämpligt för PVK | Patientsäkerhet |
| 7.2 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| 7.3 | Inspekterar insticksstället — rodnad, ömhet, svullnad | Patientsäkerhet |
| 7.4 | Gnuggar injektionsmembranet mekaniskt med klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 5–10 sekunder och låter lufttorka | Aseptik |
| 7.5 | Kontrollerar intravasalt läge genom spolning och är uppmärksam på svullnad och smärta | Patientsäkerhet |
| 7.6 | Ger injektionen via det desinfekterade membranet | Teknik |
| 7.7 | Spolar efteråt med 10 ml NaCl 9 mg/ml | Teknik |
| 7.8 | Dokumenterar | Patientsäkerhet |
Används trevägskran utan injektionsmembran desinfekteras utsidan av kranöppningen med klorhexidinsprit 5 mg/ml och får lufttorka. Ny steril engångspropp sätts på när sprutan tas bort — den gamla återanvänds aldrig. Vårdhandboken anger ingen tid för kranöppningen.
En PVK-port bör av aseptiska skäl bara användas när katetern är nyinlagd. Regelbunden spolning av en vilande PVK rekommenderas inte.
Vid extravasal injektion: försök aspirera läkemedlet ur katetern, avlägsna den sedan och informera läkare.
8. Intravenös infusion i PVK
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `8.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
- `8.F2 *` Kontrollerar läkemedelsampull & infusion mot ordination: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
- `8.F3 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel
- `8.F4 *` Märker infusionen korrekt med patient ID, ev. tillsatser, styrka, dos, dropptakt, tid för start och avslutande, när blandningen är utförd och signatur (märk infusionen före eller direkt efter tillsats).
- `8.F5` Blandar väl, om tillsatser tillförts.
- `8.F6` Kopplar och fyller aggregat med lämplig teknik.
- `8.F7 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
Genomförande
- `8.G1` Tillämpar basal hygienrutin
- `8.G2 *` Arbetar aseptiskt och förhindrar infektion.
- `8.G3 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
- `8.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `8.G5` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
- `8.G6` Administrationen i tid.
Utvärdering
- `8.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `8.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 8.1 | Kontrollerar att infusionslösningen är lämplig för PVK | Patientsäkerhet |
| 8.2 | Desinfekterar händerna, inspekterar insticksstället | Hygien |
| 8.3 | Använder Luer lock-koppling | Patientsäkerhet |
| 8.4 | Desinfekterar membranet, minst 5–10 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 8.5 | Kontrollerar intravasalt läge genom spolning | Patientsäkerhet |
| 8.6 | Kopplar på aggregatet och kontrollerar att kopplingarna är korrekt ihopskruvade | Teknik |
| 8.7 | Fixerar aggregatslangen separat på arm eller hand så att PVK inte kan rubbas | Patientsäkerhet |
| 8.8 | Märker slangens distala del när patienten har flera infarter | Patientsäkerhet |
| 8.9 | Ställer in flödet | Teknik |
| 8.10 | Spolar med 10 ml efter avslutad infusion | Teknik |
Luer lock gäller intravenöst och subkutant. Neuroaxialt används NRFit och enteralt ENFit. Felkoppling mellan dessa system är en allvarlig händelse.
Löst hängande slangar ökar risken för tromboflebit och för att katetern dras ut.
Trevägskran, injektionsmembran, förlängningsslang och förband byts i samband med PVK-bytet eller var 72:a timme.
9. Intravenös injektion i CVK
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `9.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
- `9.F2 *` Kontrollerar ordination och läkemedelsampull: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
- `9.F3 *` Märker läkemedel korrekt med ovanstående information samt signerar.
- `9.F4 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel.
- `9.F5 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
Genomförande
- `9.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `9.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
- `9.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `9.G4` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
- `9.G5` Lägg patienten i planläge och motivera varför
- `9.G6 *` Har ett säkert handhavande, för att förhindra infektion och luftemboli
- `9.G7` Desinficerar membranet för 5 sekunder och lufttorkar för 30 sek.
- `9.G8` Katetersystemet alltid är slutet och vätskefyllt
- `9.G9` Administrationen i tid.
Utvärdering
- `9.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `9.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
Vårdhandbokens egen punktlista, med planläget hämtat från Handhavande-sidan.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 9.1 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 9.2 | Lägger patienten i planläge om tillståndet tillåter | Patientsäkerhet |
| 9.3 | Tar på plastförkläde eller skyddsrock vid behov | Hygien |
| 9.4 | Desinfekterar händerna | Hygien |
| 9.5 | Gnuggar membranet med klorhexidinsprit 5 mg/ml i minst 5 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 9.6 | Kontrollerar kateterläge genom att aspirera tills blod syns i slangen — men inte ända upp i sprutan | Patientsäkerhet |
| 9.7 | Spolar med 5–10 ml NaCl 9 mg/ml | Patientsäkerhet |
| 9.8 | Ger läkemedlet, och spolar med NaCl mellan läkemedel | Patientsäkerhet |
| 9.9 | Spolar med 20–40 ml efter avslutad injektion | Teknik |
| 9.10 | Byter membran som inte går att spola rent | Aseptik |
| 9.11 | Stänger klämman innan sprutan avlägsnas | Patientsäkerhet |
| 9.12 | Dokumenterar | Patientsäkerhet |
Sprutstorlek minst 10 ml. Ju mindre spruta, desto större risk för högt tryck i katetersystemet. Forcera aldrig mot motstånd — även en större spruta kan ge tryck nog att skada katetern. Undantaget är läkemedel i små volymer, och då förutsatt att gott flöde och god blodretur först säkerställts med en 10 ml-spruta eller större, att injektionen ges långsamt och att inget motstånd känns.
Vid flerlumenkateter kontrolleras blodretur i distal och proximal lumen.
Heparin 100 E/ml rekommenderas inte som rutin för att förebygga stopp.
En vilande CVK, som används mer sällan än var sjunde dag, behöver inte spolas regelbundet.
10. Intravenös infusion i CVK
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `10.F1 *` Iordningsställer materialet med ett aseptiskt förfarande.
- `10.F2 *` Kontrollerar läkemedelsampull & infusion mot ordination: patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt och tillfällen (tid).
- `10.F3 *` Iordningsställer rätt mängd läkemedel
- `10.F4 *` Märker infusionen korrekt med patient ID, ev. tillsatser, styrka, dos, dropptakt, tid för start och avslutande, när blandningen är utförd och signatur (märk infusionen före eller direkt efter tillsats).
- `10.F5` Blandar väl, om tillsatser tillförts.
- `10.F6` Kopplar och fyller aggregat med lämplig teknik.
- `10.F7 *` Läser på om läkemedlet i FASS (rimlig dos, lkm-effekt, biverkningar).
Genomförande
- `10.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `10.G2 *` Utför identitetskontroll av patient, mot märkt läkemedel.
- `10.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `10.G4` Kontrollerar insticksställe och kateterns läge i blodkärlet.
- `10.G5` Lägg patienten i planläge och motivera varför
- `10.G6 *` Har ett säkert handhavande, för att förhindra infektion och luftemboli
- `10.G7` Desinficerar membranet för 5 sekunder och lufttorkar för 30 sek.
- `10.G8` Katetersystemet alltid är slutet och vätskefyllt
- `10.G9` Administrationen i tid.
Utvärdering
- `10.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `10.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 10.1 | Informerar patienten, planläge | Patientsäkerhet |
| 10.2 | Basala hygienrutiner | Hygien |
| 10.3 | Kontrollerar att allt som ges i samma lumen är kompatibelt | Patientsäkerhet |
| 10.4 | Desinfekterar membranet minst 5 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 10.5 | Kontrollerar blodretur, spolar med 5–10 ml | Patientsäkerhet |
| 10.6 | Kopplar på och kontrollerar att kranar och aggregat är korrekt ihopskruvade | Teknik |
| 10.7 | Överväger backventil när fler än en infusion går i samma skänkel | Patientsäkerhet |
| 10.8 | Ersätter borttagen skyddspropp med ny steril | Aseptik |
| 10.9 | Minimerar antalet kranar och kopplingar | Aseptik |
| 10.10 | Spolar 20–40 ml efter avslutad infusion och stänger klämman | Teknik |
Ett större antal kopplingar och kranar ökar infektionsrisken. Backventilen kopplas mellan infusionsaggregatet och kranöppningen och hindrar att infusioner backar upp i varandra.
Pågående infusion ersätter inte spolningen. Spolningen är en mekanisk rengöring och krävs ändå.
Luftemboli uppstår om kranar lämnas öppna eller vid materialfel. Åtgärd: stäng CVK, ge syrgas 10–15 liter på högflödesmask, sänk huvudändan till planläge, lägg patienten på vänster sida om möjligt, tillkalla läkare omgående.
11. Införande av PVK
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `11.F1 *` Iordningsställer material med aseptiskt förfarande.
- `11.F2` Fyller 3-vägskran med NaCl.
Genomförande
- `11.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `11.G2` Utför identitetskontroll.
- `11.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `11.G4` Motiverar för val av punktionsställe.
- `11.G5 *` PVK-inläggningen genomförs aseptiskt.
- `11.G6 *` Har lämplig teknik vid punktion av venen samt införande av PVK.
- `11.G7` Släpper stas
- `11.G8` Kontrollerar venkateterns läge i blodkärlet och spolar med NaCl.
- `11.G9` Fixerar katetern.
- `11.G10` Fäster 3-vägskranen på PVK:n.
- `11.G11` Märker PVK och 3-vägskran.
- `11.G12` Fixera PVK och tillhörande slangar med ett yttre förband
Utvärdering
- `11.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `11.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 11.1 | Kontrollerar identitet, frågar om tidigare svårigheter | Patientsäkerhet |
| 11.2 | Informerar och erbjuder smärtlindring | Patientsäkerhet |
| 11.3 | Desinfekterar underlaget innan material dukas upp | Aseptik |
| 11.4 | Desinfekterar händerna, dukar upp allt material inom räckhåll | Hygien |
| 11.5 | Spolar igenom förlängningsslangen | Aseptik |
| 11.6 | Tar på skyddshandskar | Hygien |
| 11.7 | Stasar, palperar metodiskt och väljer ven enligt prioritetsordningen | Teknik |
| 11.8 | Desinfekterar huden, gnider minst 5 sekunder, huden fuktig minst 30 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 11.9 | Berör inte den desinfekterade huden | Aseptik |
| 11.10 | För in katetern med stabilt grepp | Teknik |
| 11.11 | Vid blodsvar: drar ut mandrängen och för samtidigt in katetern | Teknik |
| 11.11b | Släpper stasen när katetern är i kärlet — inte innan, då venen blir slak | Teknik |
| 11.12 | Lägger mandrängen direkt i avfallsbehållaren — den återförs aldrig | Patientsäkerhet |
| 11.13 | Kontrollerar läget genom spolning med 10 ml NaCl | Patientsäkerhet |
| 11.14 | Fixerar med högpermeabelt polyuretanförband så att insticksstället kan inspekteras | Teknik |
| 11.15 | Märker med datum, klockslag och signatur på etikett, inte direkt på förbandet | Patientsäkerhet |
| 11.16 | Avlastar slangarna med yttre förband | Teknik |
| 11.17 | Dokumenterar tidpunkt, storlek och placering | Patientsäkerhet |
Venvalets prioritetsordning: underarm utom armveck, handrygg, armveck, överarm, nedre extremitet, övriga. Undvik vener över leder inklusive armveck, arm med dialysfistel och arm på sidan där patienten genomgått axillär lymfkörtelutrymning.
Stas: blodtrycksmanschett ger bäst venfyllnad. Trycket bör inte understiga 40 mmHg, störst vendiameter fås mellan 60 och 80 mmHg med stastid minst 30 sekunder, och trycket får aldrig överstiga systoliskt blodtryck. Vårdhandboken anger ingen maxtid för stas vid PVK-inläggning, bara att man ska släppa och stasa om vid behov. Enminutersgränsen gäller venprovtagning, inte PVK-inläggning.
Palperar man venen efter desinfektionen måste området desinfekteras om, eller sterila handskar användas.
Notera att huddesinfektionen är kortare vid PVK än vid CVK-inläggning, där det krävs minst 30 sekunders gnidning och två minuters fuktighet.
12. Byte av trevägskran på CVK
Källvarning. Vårdhandboken beskriver inte kranbyte som fristående procedur — momenten ligger inbäddade i omläggningen. Nedan är de kranbytesspecifika stegen i källans ordning.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 12.1 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 12.2 | Sänker huvudändan till planläge | Patientsäkerhet |
| 12.3 | Desinfekterar händerna, tar på handskar | Hygien |
| 12.4 | Dukar upp; fyller 10 ml-sprutor med NaCl | Aseptik |
| 12.5 | Kopplar samman membran och kranar, kontrollerar kopplingarna, fyller dem med NaCl och stänger kranen så att luft inte kommer in | Patientsäkerhet |
| 12.5b | Tar på skyddshandskar; desinfekterar insticksställe, kateter och hudområdet under förbandet, gnider cirka 30 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 12.6 | Stänger CVK med klämma eller avstängningsventil | Patientsäkerhet |
| 12.7 | Skruvar loss den gamla kranen | Teknik |
| 12.8 | Desinfekterar katetermynningen | Aseptik |
| 12.9 | Kopplar på de genomspolade kranarna | Teknik |
| 12.10 | Öppnar klämman | Teknik |
| 12.11 | Kontrollerar blodretur | Patientsäkerhet |
| 12.12 | Spolar med 20–40 ml NaCl | Teknik |
| 12.13 | Kontrollerar att märkningen "central venkateter" finns, utskriven | Patientsäkerhet |
| 12.14 | Återställer huvudändan, dokumenterar | Patientsäkerhet |
Stationens enskilt viktigaste moment är att CVK stängs innan kranen skruvas loss. Görs det inte riskeras luftemboli. Nästan lika viktigt: de nya kranarna ska vara genomspolade och luftfria innan de kopplas på.
Bytesfrekvens: kranar och membran ses som en helhet och byts var tredje till var sjunde dag vid blod- och fettresistent material. Förbandet läggs om var tredje till var femte dag i sluten vård — två olika intervall som lätt blandas ihop.
Märkningen ska stå utskriven som "central venkateter", inte som förkortningen CVK, på vit etikett med svart text.
Provtagning
15. Perifert venprov
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 15.1 | Låter patienten sitta 15 minuter före provtagningen om möjligt | Teknik |
| 15.2 | Placerar patienten i stol med armstöd; inget i munnen | Patientsäkerhet |
| 15.3 | Kontrollerar identiteten och att remissen stämmer med etiketterna | Patientsäkerhet |
| 15.4 | Kontrollerar att patientförberedelser följts, till exempel fasta | Patientsäkerhet |
| 15.5 | Kontrollerar rörens hållbarhet | Patientsäkerhet |
| 15.6 | Märker rören före provtagningen | Patientsäkerhet |
| 15.7 | Väljer kanyl, vanligen 19–23 G | Teknik |
| 15.8 | Desinfekterar händerna, tar på handskar och förkläde | Hygien |
| 15.8b | Placerar armen lätt sluttande nedåt eller plant så att reflux inte kan ske | Patientsäkerhet |
| 15.9 | Väljer punktionsställe — vena mediana cubiti i första hand, därefter cephalica före basilica | Teknik |
| 15.10 | Desinfekterar huden, inverkningstid minst 30 sekunder medan den lufttorkar | Aseptik |
| 15.11 | Stasar — högst 1 minut, manschett på 40 mmHg, cirka 7,5 cm från stickstället. Har stasen suttit längre släpps den och får dras åt igen efter 2 minuter | Teknik |
| 15.12 | Sträcker huden nedanför punktionsstället | Teknik |
| 15.13 | Punkterar med öppningen uppåt i högst 30 graders vinkel | Teknik |
| 15.14 | Släpper stasen så snart blod börjar rinna ner i röret | Patientsäkerhet |
| 15.15 | Fyller rören i rätt rörordning, till markeringen | Patientsäkerhet |
| 15.16 | Vänder varje rör lugnt minst 5 gånger direkt efter att det fyllts | Patientsäkerhet |
| 15.17 | Drar ur röret ur hållaren innan kanylen dras ur armen | Patientsäkerhet |
| 15.18 | Trycker med torr tork först efter att kanylen är ute | Teknik |
| 15.19 | Aktiverar stickskyddet direkt med enhandsgrepp | Patientsäkerhet |
| 15.20 | Sätter plåster som bör sitta kvar minst 15 minuter | Teknik |
| 15.21 | Kasserar kanyl och hållare i punktionssäker behållare | Patientsäkerhet |
| 15.22 | Förvarar rören stående, signerar remissen | Patientsäkerhet |
Rörordningen: blododling, koagulationsrör (citrat, ljusblå), serumrör, heparinrör, EDTA-rör, glukosrör, övriga som SR-rör. Ordningen kan variera mellan laboratorier — följ det analyserande laboratoriets anvisning.
Muskelarbete får inte förekomma. Handknytning och pumpning påverkar flera analyser, och att klappa på venen före provtagning ska undvikas.
Vid vingkanyl fylls slangen först med ett slaskrör av samma typ som det rör som ska tas först.
Nervpåverkan: dra genast ut kanylen om patienten får utstrålande, elektrisk eller stickande smärta, eller en domningskänsla. Sondera aldrig i blindo efter venen.
Undvik arm med AV-fistel och arm på sidan för axillär lymfkörtelutrymning.
En motstridighet i källan: artikeltexten anger stasplacering cirka 7,5 cm från stickstället, självtestets facit säger 7–10 cm ovanför punktionsstället. Godkänn båda.
18. Provtagning ur CVK
Vårdhandbokens egen punktlista.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 18.1 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 18.2 | Stänger av pågående infusion, minst två minuter före provtagning | Patientsäkerhet |
| 18.3 | Plastförkläde vid behov, desinfekterar händerna, tar på handskar | Hygien |
| 18.4 | Gnuggar membranet med klorhexidinsprit 5 mg/ml minst 5 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 18.5 | Aspirerar 5–10 ml blod som kasseras som slask | Patientsäkerhet |
| 18.6 | Tar de ordinerade proverna | Teknik |
| 18.7 | Spolar systemet med 20–40 ml NaCl | Teknik |
| 18.8 | Byter membran som inte går att spola rent | Aseptik |
| 18.9 | Dokumenterar | Patientsäkerhet |
För koagulationsprover krävs minst 5 ml slask, eller sex gånger kateterns volym. Är infarten heparinspolad ska den först spolas med 5–10 ml NaCl.
Vid blododling ur CVK ändras momenten: desinfektera även blododlingsflaskornas membran i minst 5 sekunder, ta slask enligt mottagande laboratoriums anvisning — Vårdhandboken anger ingen volym här — och börja med den aeroba flaskan. Vid flera lumen tas prov ur varje skänkel.
Vid misstänkt kateterrelaterad infektion tas parad blododling perifert och ur CVK inom 15 minuter. Överväg att ta den perifera först. Diagnosen styrks om CVK-odlingen växer mer än 120 minuter före den perifera.
Vårdhandboken avråder generellt från provtagning ur venkateter, eftersom det ger ökad risk för hemolys och för inblandning av infusions- och spolvätska, heparin eller läkemedel i provet.
Katetrar och sonder
19. KAD — steril uppdukning
Universitetets bedömningsunderlag har ett enda formulär för KAD-sättning, där uppdukningen ingår i förberedelsedelen. Det står under moment 20.
Terminologisk varning. Vårdhandboken avråder uttryckligen från termerna "ren rutin" och "steril rutin" vid kateterisering, eftersom de "riskerar att förvirra hanteringen kring steril kateter och aseptiskt arbetssätt". Det som krävs vid rutin-KAD är att katetern behålls steril vid införandet och att ett aseptiskt arbetssätt tillämpas. Formell steril rutin gäller vid kateterisering endast i samband med kirurgiska ingrepp i urinvägarna.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 19.1 | Kontrollerar indikation och ordination, inklusive planerad behandlingstid | Patientsäkerhet |
| 19.2 | Informerar patienten och inhämtar samtycke | Patientsäkerhet |
| 19.3 | Kontrollerar överkänslighet mot latex och mot bedövningsgelens substans | Patientsäkerhet |
| 19.4 | Basala hygienrutiner | Hygien |
| 19.5 | Desinfekterar uppdukningsytan | Aseptik |
| 19.6 | Tar fram material till en enskild patient | Aseptik |
| 19.7 | Kontrollerar att förpackningarna är hela, torra och inom utgångsdatum | Patientsäkerhet |
| 19.8 | Dukar upp på sterilt underlag — insidan av setet eller steril duk | Aseptik |
| 19.9 | Hanterar oförpackat sterilt material med sterila handskar eller instrument | Aseptik |
| 19.10 | Dukar upp innan patienten blottas | Patientsäkerhet |
| 19.11 | Säkerställer god belysning | Teknik |
Antiseptiskt medel behövs inte vid underlivstvätt. Vårdhandboken: "Tvål/tvättkräm/intimservett eller steril natriumklorid 9 mg/ml för tvätt av underliv. Antiseptiskt medel behöver inte användas." Klorhexidintvätt av urinrörsmynningen är alltså inget krav — en vanlig missuppfattning.
Uppdukningen ska ske i så nära anslutning till ingreppet som möjligt och bör utföras av två personer när formell steril rutin gäller.
Vårdhandboken definierar inte det sterila området utöver "sterilt underlag". Regler om marginalzon i centimeter, om att ytan under bordskanten är osteril eller om höjd i förhållande till midjan kommer från annan källa.
20. KAD — sterilt införande
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `20.F1` Kontrollerar ordination, mot patient ID, indikation för KAD insättning och storlek på KAD.
- `20.F2 *` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `20.F3` Beskriv lämplig underlivstvätt med tvål eller tvättbalsam/kräm.
Genomförande
- `20.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `20.G2` Utför identitetskontroll av patient mot rapportblad/patientfall.
- `20.G3` Kontrollerar att patienten inte är överkänslig mot latex eller Lidokain (bedövningsgel).
- `20.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `20.G5` Ger bedövning på ett adekvat sätt.
- `20.G6 *` Bevarar katetern steril genom hela införandet.
- `20.G7 *` Säkerställer att katetern hamnat i urinblåsan, och kan motivera hur det säkerställs (urinsvar, till delningsställe på man och negativt fjädringstest).
- `20.G8` Fyller kateterballongen med rätt mängd av rätt vätska
- `20.G9` Drar ut en bit av katetern efter kateter ballongen fyllts och för sedan in katetern sterilt en liten bit och motiverar varför
- `20.G10` Sammankopplar kateter med urinuppsamlingspåse och fäster påsen under blåsans nivå.
Utvärdering
- `20.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `20.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment, man | Kompetens |
|---|---|---|
| 20.1 | Basala hygienrutiner, hygienunderlägg, blottar inte mer än nödvändigt | Hygien |
| 20.2 | Tvättar underlivet | Aseptik |
| 20.3 | Lägger dukar runt underlivet | Aseptik |
| 20.4 | Drar tillbaka förhuden, fattar om ollonet med kompress, lyfter penis 90 grader | Teknik |
| 20.5 | Droppar gel på urinrörsmynningen | Teknik |
| 20.6 | Sprutar långsamt tills motstånd känns vid slutningsmuskeln, håller tryck | Teknik |
| 20.7 | Väntar en minut, sprutar sedan in resterande gel — totalt minst 20 gram | Teknik |
| 20.8 | Låter bedövningen verka 3–5 minuter | Patientsäkerhet |
| 20.9 | För in katetern till delningsstället, forcerar inte | Patientsäkerhet |
| 20.10 | Släpper katetern kort och kontrollerar att den inte fjädrar tillbaka | Teknik |
| 20.11 | Kontrollerar att urin rinner innan ballongen fylls. Kommer ingen urin: ber patienten hosta, trycker försiktigt över blåsan, eller sprutar in 10–20 ml steril natriumklorid | Patientsäkerhet |
| 20.11b | Kontrollerar att katetern inte glidit ut innan ballongen fylls, och håller den på plats med en hand | Patientsäkerhet |
| 20.12 | Fyller ballongen enligt tillverkarens rekommendation — det ska inte göra ont | Patientsäkerhet |
| 20.13 | För fram förhuden över ollonet | Patientsäkerhet |
| 20.14 | Drar ut katetern en bit för att säkerställa att ballongen inte fyllts i urinröret, för sedan in den något igen | Patientsäkerhet |
| 20.15 | Kopplar till påse eller ventil; kateterklämma nedanför delningsstället | Teknik |
| 20.16 | Fixerar, påsen under blåsnivå | Teknik |
| 20.17 | Dokumenterar kateterstorlek, typ och ballongvolym | Patientsäkerhet |
Skillnader för kvinna: god belysning krävs uttryckligen, blygdläpparna hålls isär, gel droppas på mynningen så att den blir synligare, resterande gel sprutas in och täcks med kompress så att den inte rinner ut. Katetern förs in "med god marginal" — någon centimeterangivelse finns inte. Gelmängd 10 gram.
Två kontroller som aldrig får hoppas över: urinflöde före kuffning, och dragprovet efter. Ballongen fylld i urinröret är stationens allvarligaste skada.
Storlek och längd. Charrière styrs av urinens beskaffenhet, inte av kön: Ch 12–14 vid lättflytande urin, Ch 16 vid grumlig, Ch 18 vid mycket grumlig och då i samråd med läkare. Kvinnans urinrör är cirka 5 cm, mannens cirka 25.
Längden: 40–45 cm alltid till män, ibland till kvinnor. 20–26 cm för kvinnor och pediatriskt bruk, men källan noterar att kraftiga lår kan vara ett hinder för kort kateter eftersom kopplingsstycket skaver. Materiallistan för KAD på kvinna anger uttryckligen "20–26 eller 40–45 cm lång kateter". Underkänn alltså inte en 40–45 cm kateter till en kvinna.
Ballongvolymen anges inte som fast tal i tillvägagångssättet — "enligt tillverkarens rekommendation". Materiallistan nämner 10 ml sterilt vatten. Silikonkatetrar kan släppa igenom sterilt vatten och behöver kontrolleras.
Vid hydrofil kateter används inte bedövningsgel rutinmässigt.
En motstridighet i källan: gelmängd för kvinna anges som minst 5 gram på materiallistan men 10 gram i tillvägagångssättet och på sidan om intermittent kateterisering. Två av tre säger 10. Poängsätt inte hårt.
21. Ventrikelsondinläggning
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `21.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `21.F2` Kontrollerar ordination mot patient ID, indikation, och storlek på V- sond
Genomförande
- `21.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `21.G2` Utför identitetskontroll.
- `21.G3` Kontrollerar att patienten inte är överkänslig mot Lidokain (bedövningsgel).
- `21.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `21.G5` Lägg patienten i rätt läge.
- `21.G6` Mäter ut rätt längd på v-sonden och markerar
- `21.G7` Administrerar 2-3 ml bedövningsgel i den valda näsborren, låt patienten sniffa in gelen och väntar 3-5 minuter.
- `21.G8 *` Har lämplig teknik vid införandet och nedsättning av v-sonden.
- `21.G9 *` Kontrollerar v-sondens läge genom ”kurrtest”.
- `21.G10` Sammankopplar v-sond med uppsamlingspåse.
- `21.G11` Fixerar v-sonden korrekt.
- `21.G12` Märker v-sonden.
Utvärdering
- `21.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `21.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 21.1 | Kontrollerar kontraindikationer — skallbasfraktur, ansiktsfrakturer, färsk esofaguskirurgi, frätande vätskor | Patientsäkerhet |
| 21.2 | Kontaktar läkare om patienten inte är vaken eller saknar sväljningsfunktion | Patientsäkerhet |
| 21.3 | Informerar, inklusive att det kan kännas obehagligt i halsen | Patientsäkerhet |
| 21.4 | Placerar patienten sittande eller halvliggande | Teknik |
| 21.5 | Mäter ut längden: nästipp till öra till spetsen av bröstbenet, och markerar på sonden | Teknik |
| 21.6 | Basala hygienrutiner | Hygien |
| 21.7 | Sprutar in 2–3 ml gel i näsborren | Teknik |
| 21.8 | För in sonden längs näshålans golv, riktad ned mot epifarynx — inte uppåt | Teknik |
| 21.9 | Böjer patientens huvud framåt vid svalget, ber patienten svälja och ger små klunkar kallt vatten | Teknik |
| 21.10 | För ned 10–15 cm i taget till markeringen, forcerar inte | Patientsäkerhet |
| 21.11 | Kontrollerar att sonden inte kommit ut genom munnen | Teknik |
| 21.12 | Kontrollerar läget | Patientsäkerhet |
| 21.13 | Ber patienten gapa, kontrollerar att ingen slynga finns i svalget | Teknik |
| 21.14 | Fixerar utan tryck mot näsvingen | Teknik |
| 21.15 | Dokumenterar | Patientsäkerhet |
Avbrottskriteriet: dra ut sonden om patienten blir cyanotisk, börjar hosta ihållande eller uppvisar andra alarmerande symtom.
Lägeskontrollen — och en viktig avvikelse från internationell praxis. Vårdhandboken listar tre likställda metoder: auskultation över ventrikeln, röntgen, samt aspiration av magsaft med pH-kontroll där värdet ska vara 4 eller lägre.
För dräneringssonder nöjer man sig vanligen med auskultation: blås in 10–20 ml luft och lyssna över epigastriet. Hörs ett rapliknande ljud från munnen ligger sonden för högt.
Vårdhandboken kritiserar inte auskultationsmetoden och kallar den inte otillförlitlig, till skillnad från brittiska och internationella riktlinjer. Den enda reservationen är generell: evidensen för bästa metod är begränsad. En mall som följer Vårdhandboken kan alltså inte underkänna auskultation. Vill man kräva pH-kontroll för alla behövs en annan källa.
pH eller röntgen krävs däremot för barn, medvetslösa, patienter med sänkt vakenhet, sväljningssvårigheter eller neurologiska bortfall. Och röntgen alltid före läkemedelstillförsel via sond.
Normalt avstånd från näsöppningen är 55–65 cm hos vuxna vid korrekt läge.
Standardstorlek för vuxna är 14 French; för dränering används 14, 16 eller 18. Typ, storlek och material ordineras av läkare. Använd enteral spruta, inte injektionsspruta.
Går sonden trögt genom matstrupen underlättar det oftast att byta till en större storlek, inte mindre.
Luftväg och cirkulation
22. Sugning av övre luftvägar
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `22.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `22.F2` Kontrollerar ordination, mot patient-ID, indikation för sugning och storlek på sugkatetern.
Genomförande
- `22.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `22.G2` Resonerar kring skyddsutrustning.
- `22.G3` Utför identitetskontroll.
- `22.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `22.G5 *` Kontrollerar att rätt sugstyrka är inställd (max 10 kPa).
- `22.G6 *` Har lämplig teknik för genomförande, sugning max 10 sek/sugsekvens.
- `22.G7` Spolar igenom sugslangen med kranvatten efter sugningen.
Utvärdering
- `22.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `22.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 22.1 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 22.2 | Suger endast på indikation, inte rutinmässigt | Patientsäkerhet |
| 22.3 | Basala hygienrutiner, handskar och förkläde alltid, stänkskydd vid behov | Hygien |
| 22.4 | Kontrollerar att utrustningen fungerar | Teknik |
| 22.5 | Väljer rätt kateterstorlek | Teknik |
| 22.6 | Kontrollerar sugtrycket genom att knicka slangen och läsa av manometern | Patientsäkerhet |
| 22.7 | Suger först i munhålan — under tungan, mellan kind och tandrad | Teknik |
| 22.8 | Roterar katetern mellan tumme och pekfinger | Patientsäkerhet |
| 22.9 | Vid nässugning: tunnare kateter, in längs näshålans golv utan sugtryck, sug på vägen ut | Teknik |
| 22.10 | Suger högst 10 sekunder, låter patienten återhämta sig | Patientsäkerhet |
| 22.11 | Drar handsken över katetern innan den kastas | Hygien |
| 22.12 | Spolar igenom sugslangen | Hygien |
| 22.13 | Dokumenterar förloppet och sekretets utseende och lukt | Patientsäkerhet |
Sugtryck: högst 10 kPa i övre luftvägarna, 26 kPa i nedre. Vid lättblödande slemhinnor något lägre. Vårdhandboken anger inga värden i mmHg.
Kateterstorlek: Ch 10 eller mindre i näsan, Ch 12–14 i munnen.
Sugningen ska initieras via munnen, eftersom näsans slemhinna är skör och kärlrik.
Samma kateter får återanvändas mellan sugningar vid samma tillfälle i övre luftväg — men aldrig samma kateter till övre och nedre luftväg. För nedre luftväg gäller motsatt regel, att katetern ska bytas.
Sugning långt bak i svalget kan utlösa kräkning med aspirationsrisk och en vagusreflex med bradykardi. Var försiktig där. Vid nässugning: se till att katetern inte förs in så långt att den går ner i larynx.
Sugning nedanför svalget mot larynx får inte utföras av sjuksköterska utan specialistutbildning, utom vid akut kvävningsrisk. Sugning via näsa är kontraindicerat vid svåra ansiktsfrakturer.
Tidsangivelsen ser ut att variera men gör det inte. Metodsidan för övre luftväg säger maximalt 10 sekunder och självtestet "max 5–10 sekunder". Checklistan, som säger 5–15, är gemensam för övre och nedre luftväg — 15-sekundersgränsen hör till den nedre. Använd 10 sekunder som tak här.
Vårdhandboken anger inte om sug ska appliceras vid införande i munnen — den regeln är uttryckligen bara skriven för nässugning.
23. Administrering av syrgas
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `23.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `23.F2` Kontrollerar ordination , patient-ID, läkemedelsnamn, läkemedelsform, dos, administreringssätt och planerad behandlingstid.
Genomförande
- `23.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `23.G2` Utför identitetskontroll.
- `23.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `23.G4 *` Väljer rätt mask eller grimma utefter ordinerad mängd liter oxygen.
- `23.G5 *` Ställer in rätt mängd oxygen enligt ordination.
Utvärdering
- `23.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `23.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 23.1 | Kontrollerar ordinationen: dos, administrationssätt och planerad behandlingstid | Patientsäkerhet |
| 23.2 | Kontrollerar att indikationen är hypoxi | Patientsäkerhet |
| 23.3 | Basala hygienrutiner | Hygien |
| 23.4 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 23.5 | Kontrollerar brandsäkerheten — ingen rökning, öppen eld eller glöd, inga fettiga händer | Patientsäkerhet |
| 23.6 | Väljer flödesmätare anpassad till flödet — lågflödesmätare under 2 l/min | Teknik |
| 23.7 | Väljer grimma eller mask avsedd för det ordinerade flödet | Patientsäkerhet |
| 23.8 | Ställer in flödet | Teknik |
| 23.9 | Applicerar utan att grimman stramar eller masken trycker | Teknik |
| 23.10 | Mäter saturation före och under behandling | Patientsäkerhet |
| 23.11 | Observerar tecken på hypoxi och på koldioxidretention | Patientsäkerhet |
| 23.12 | Stänger av tillförseln när behandlingen avslutas | Patientsäkerhet |
| 23.13 | Dokumenterar | Patientsäkerhet |
Syrgas är ett läkemedel och ordineras av läkare. Ordinationen ska omfatta dos, administrationssätt och behandlingstid. Indikationen är hypoxi — andnöd, bröstsmärta och illamående är i sig inte indikationer.
Vårdhandboken anger ingen flödestabell per hjälpmedel. Det som finns: lågflödesgrimma ska inte användas från 6 liter, lågflödesmätare bör användas under 2 liter per minut, icke öppen mask får inte köras på för lågt flöde eftersom det ger koldioxidretention, och reservoarmaskens flöde ska anpassas så att påsen aldrig faller ihop. Ska mallen innehålla flödesintervall måste de hämtas från annan källa.
Vårdhandboken anger inget generellt saturationsmål. Referensvärden: en ung frisk individ har omkring 97 procent, värden under 90 är på sikt skadliga, under 70 potentiellt livshotande. Kan patienten syresätta sig över 90 procent med egen andning är extra syrgas oftast onödig och ibland direkt skadlig. Målvärdet 92–94 procent gäller enbart långtidsbehandling utanför slutenvården, inte akut behandling.
Vid koldioxidretention räcker inte pulsoximetri — upprepad artärblodgas krävs. Något målintervall som 88–92 procent anges inte av Vårdhandboken.
Bubbelbefuktare rekommenderas inte vid låga flöden. Värmebefuktning rekommenderas vid högflödesbehandling, intuberad patient eller trakeostoma.
Brandrisken är den största risken. Fett som möter syrgas under högt tryck kan självantända. Notera dock att den gamla regeln om att inte smörja läppar är överspelad: explosionsrisken uppstår först vid mycket höga tryck.
24. Puls- och blodtrycksmätning
Puls
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 24.1 | Förklarar varför och hur | Patientsäkerhet |
| 24.2 | Kontrollerar vilokrav — minst 5 minuters vila, inget kaffe, te, tobak eller ansträngning senaste 30 minuterna | Teknik |
| 24.3 | Palperar a. radialis med pek-, lång- och eventuellt ringfinger | Teknik |
| 24.4 | Trycker lätt till måttligt — nagelbädden får inte bli vit | Teknik |
| 24.5 | Räknar under en hel minut med sekundvisare | Patientsäkerhet |
| 24.6 | Bedömer frekvens, rytm och fyllnad | Teknik |
| 24.7 | Vid oregelbunden rytm: går över till EKG, rytmmonitorering eller auskultation | Patientsäkerhet |
Normal hjärtfrekvens hos vuxna är 50–100 slag per minut.
Pulsoximeter ska inte användas för att fastställa hjärtfrekvens vid oregelbunden rytm — den registrerar perifera pulssignaler och missar pulsdeficit.
Blodtryck
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 24.8 | Kontrollerar kontraindikationer — aldrig i arm med dialysfistel, undvik arm efter axillär lymfkörtelutrymning | Patientsäkerhet |
| 24.9 | Provar ut manschettbredd efter överarmens omkrets | Patientsäkerhet |
| 24.10 | Placerar manschetten direkt mot huden, 2–2,5 cm ovanför armvecket, inga stasande plagg | Teknik |
| 24.11 | Kontrollerar att ett finger med lätthet går in mellan manschett och hud | Teknik |
| 24.12 | Positionerar patienten — fötter i golvet, rygg mot stöd, ben ej korsade | Teknik |
| 24.13 | Låter patienten vila tyst i minst 5 minuter | Patientsäkerhet |
| 24.14 | Gör palpatorisk mätning först — pumpar tills pulsen upphör plus 30 mmHg | Patientsäkerhet |
| 24.15 | Släpper ut med 2–3 mmHg per sekund | Teknik |
| 24.16 | Gör auskultatorisk mätning, pumpar 30 mmHg över det palpatoriska värdet | Teknik |
| 24.17 | Total tystnad under mätningen; pumpar inte in ny luft efter att utsläppet börjat; trycker inte stetoskopet för hårt mot artären | Teknik |
| 24.18 | Väntar en minut mellan upprepade mätningar | Patientsäkerhet |
| 24.19 | Mäter i båda armarna vid första tillfället | Patientsäkerhet |
| 24.20 | Dokumenterar datum, klockslag, patientens läge, arm och manschettbredd | Patientsäkerhet |
Manschettbredden: den uppblåsbara blåsan ska vara 37–50 procent av överarmens omkrets i bredd och 75–100 procent i längd. Smal manschett 9 × 28 cm för armomkrets 15–21 cm, normal 12 × 35 för 22–31 cm, bred 15 × 43 för 32–44 cm.
För smal manschett på kraftig arm ger falskt högt värde, för bred manschett på smal arm falskt lågt.
Den palpatoriska mätningen först är inte valfri. Utan den kan ett auskultatoriskt gap ge falskt lågt systoliskt värde och missad hypertonidiagnos.
Armens läge per kroppsställning: liggande med handflatan uppåt och nivåkudde, eftersom artären annars hamnar under hjärtnivå och trycket blir för högt. Sittande med armen i armstöd så att manschetten hamnar i höjd med mitten av sternum, handflatan uppåt. Stående med armen hängande avslappnad rakt ned och mätning efter 1–2 minuter — det är manschetten som ska sitta i hjärthöjd, inte armen.
Vid oregelbunden rytm: 2–3 mätningar vid varje mättillfälle, medelvärdet noteras. Vid förmaksflimmer är det systoliska värdet det där två slag i rad hörs. Automatiska mätare ansågs tidigare mindre tillförlitliga vid arytmi, men studier visar att de stämmer väl med manuella mätningar.
På mottagning görs tre mätningar och medelvärdet av de två sista noteras. Är skillnaden mellan armarna mindre än 10 mmHg används höger arm vid fortsatta kontroller. Vid större skillnad bekräftas den med upprepade mätningar, och därefter används armen med högst tryck.
Manometern bör kontrolleras och kalibreras minst en gång per år.
Transfusion
Regelverket är SOSFS 2009:29, som fortfarande gäller, senast ändrad genom HSLF-FS 2018:17.
13. Transfusion av erytrocyter — kontroll
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `13.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `13.F2 *` Kontrollerar pat-ID och att rätt blodkomponent är beställd mot ordination.
- `13.F3 *` Jämför blodpåse mot transfusionsdokument:
- Komponentkod (ISBT)
- Tappningsnummer (ISBT)
- Att blodgrupp är förenlig med blodmottagarens
- Att blodenheten är utlämnad efter godkänt förenlighetsprov
- Reservationstid och hållbarhetstid för blodenheten
- `13.F4` Kontrollerar eventuell information från Transfusionsmedicin.
- `13.F5 *` Kontrollerar blodpåsens kvalitet.
- `13.F6` Kopplar ett transfusionsaggregat på blodenheten och fyller slangen med adekvat teknik.
Genomförande
- `13.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `13.G2 *` Utför identitetskontroll mot transfusionsdokument.
- `13.G3 *` Kontrollerar tappningsnummer (ISBT) på blodpåsen mot transfusionsdokument hos patient innan transfusionen kopplas.
- `13.G4` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `13.G5` Kontrollerar kateterns läge i blodkärlet.
- `13.G6 *` Har ett säkert handhavande och förhindrar infektion.
- `13.G7` Klistrar journaletikett (ISBT-etikett) från påsen på transfusionsdokumentet. Dokumenterar påbörjad och avslutad transfusion.
- `13.G8` Rapporterar till Transfusionsmedicin.
Utvärdering
- `13.U1` Kontrollerar patientens respons av transfusionen.
- `13.U2` Vet vad som görs vid en komplikation.
- `13.U3` Kan resonera om transfusionstid (längsta tid, blodvärmare).
- `13.U4` Beskriver vad som dokumenteras.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 13.1 | Kontrollerar att läkarordination finns och är dokumenterad | Patientsäkerhet |
| 13.2 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 13.3 | Tar fram blodkomponentens transfusionsdokument | Patientsäkerhet |
| 13.4 | Kontrollerar att infarten fungerar genom spolning med NaCl, frågar om obehag, observerar läckage | Patientsäkerhet |
| 13.5 | Låter patienten själv uppge namn och personnummer, eller jämför med identitetsbandet | Patientsäkerhet |
| 13.6 | Jämför patientens identitet med transfusionsdokumentet | Patientsäkerhet |
| 13.7 | Kontrollerar att patientens blodgrupp är förenlig med blodkomponentens | Patientsäkerhet |
| 13.8 | Kontrollerar att hållbarhetstiden inte överskridits | Patientsäkerhet |
| 13.9 | Kontrollerar att blodenhetens ISBT-nummer stämmer med transfusionsdokumentet | Patientsäkerhet |
| 13.10 | Kontrollerar att förenlighetsprövningen är godkänd | Patientsäkerhet |
| 13.11 | Kontrollerar att komponentens särskilda egenskaper stämmer med ordinationen — filtrerad, bestrålad | Patientsäkerhet |
| 13.12 | Okulärbesiktigar påsen — hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet, läckage | Patientsäkerhet |
| 13.13 | Kopplar aggregat med 200 µm filter | Teknik |
| 13.14 | Noterar starttidpunkt | Patientsäkerhet |
Kontrollkedjan är trepartig: patient → transfusionsdokument → blodpåsens etikett. Det är jämförelsen mellan leden som fångar en förväxling. Att kontrollera identiteten och sedan aldrig hålla den mot dokumentet är ett vanligt och allvarligt fel.
AB0 för erytrocyter: 0 kan ge till alla, A till A och AB, B till B och AB, AB endast till AB. Rh-negativt kan ge till både positiv och negativ mottagare, Rh-positivt endast till positiv.
Dubbelkontroll är inte ett nationellt krav
Det här är stationens mest missförstådda punkt. SOSFS 2009:29 4 kap. 2 § säger "En läkare eller en sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen. Inför transfusionen ska den som är ansvarig kontrollera att…" — singular.
Varken föreskriften eller Vårdhandboken kräver att två personer utför kontrollen. Sökningar på "dubbelkontroll", "två personer" och "av två" ger inga träffar i något av dem. Dubbelkontroll vid sängen är en lokal rutin.
Poängsätts den i en mall ska det stå uttryckligen att det är ett lokalt tillägg.
Behörigheten är däremot reglerad: legitimerad läkare eller sjuksköterska. Specialistutbildning krävs inte.
Vad som inte krävs före start
Vårdhandbokens självtest listar de rutinmässiga kontrollerna som "kontroll av den intravenösa infartsvägen, patientens identitet samt blodenhet" — och markerar uttryckligen "kontroll av patientens vitalparametrar samt urinens utseende" som fel svar.
Rutinmässiga baslinjevitalparametrar krävs alltså inte enligt källan. Många lokala rutiner kräver dem ändå.
14. Transfusion av erytrocyter — administrering i PVK
Universitetets bedömningsunderlag har ett enda formulär för transfusion, som täcker både kontrollen och administreringen. Det står under moment 13.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 14.1 | Basala hygienrutiner | Hygien |
| 14.2 | Kontrollerar intravasalt läge genom spolning | Patientsäkerhet |
| 14.3 | Desinfekterar injektionsmembranet, minst 5–10 sekunder, låter lufttorka | Aseptik |
| 14.4 | Kopplar aggregat med 200 µm filter och fyller droppkammaren | Teknik |
| 14.5 | Ger utan förvärmning om blodvärmare inte ordinerats | Teknik |
| 14.6 | Ställer in den av läkaren ordinerade transfusionstiden | Patientsäkerhet |
| 14.6b | Säkerställer att transfusionen hinner bli klar inom fyra timmar från att enheten togs ur kylförvaring | Patientsäkerhet |
| 14.7 | Fixerar aggregatslangen separat | Teknik |
| 14.8 | Säkerställer att akututrustning finns tillgänglig | Patientsäkerhet |
| 14.9 | Övervakar patienten fortlöpande: kontrollerar transfusionshastigheten, att infarten inte går extravasalt eller läcker i kopplingarna, urinens mängd och färg vid smärta eller oro, samt tecken på övervätskning | Patientsäkerhet |
| 14.10 | Lämnar en liten mängd blod kvar i slangen vid frånkoppling | Patientsäkerhet |
| 14.11 | Spolar PVK med 10 ml NaCl | Teknik |
| 14.12 | Sparar påse och aggregat i 4 timmar, om möjligt i kyl | Patientsäkerhet |
| 14.13 | Klistrar ISBT-etiketten på transfusionsdokumentet, noterar tider, signerar | Patientsäkerhet |
| 14.14 | Återrapporterar slutanvändning till blodcentralen | Patientsäkerhet |
Det finns två skilda fyratimmarsregler och de blandas lätt ihop. Erytrocytkoncentrat bör ha transfunderats inom fyra timmar från att enheten togs ur kylförvaring — alltså räknat från uttaget, inte från transfusionsstart. Och påse och aggregat sparas i fyra timmar efter avslutad transfusion, för att kunna användas vid utredning av en reaktion.
Blodkomponenter får aldrig blandas med infusionsvätskor eller läkemedel utan godkännande från ansvarig läkare.
Ingen hastighet och inget övervakningsintervall finns i källorna
Vårdhandboken och SOSFS anger ingen transfusionshastighet i ml per timme, och inget "långsamt de första femton minuterna". Den yttre ramen är däremot fyratimmarsfönstret ovan, och källans övervakningslista innehåller uttryckligen "kontrollera transfusionshastigheten". Det enda som står är att läkaren ordinerar transfusionstiden, anpassad efter hjärtkapacitet och kroppsyta. Enda komponenten med angiven tid är trombocyter, som ges under cirka 30 minuter.
Övervakningen ska ske fortlöpande. Något intervall anges inte, och vitalparametrar mäts på indikation — "mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag". Det är motsatsen till ett klockslagsschema.
Symtom att vara uppmärksam på: frossa, klåda, urtikaria, ansiktsrodnad, feber, oro, ångest, bröstsmärta, ryggsmärta, takykardi, blodtrycksfall, röd urin.
Vid transfusionsreaktion
Ordningen är entydig i Vårdhandbokens självtest: stoppa transfusionen och kontrollera vitalparametrar först, kontakta läkare därefter. Att ringa läkaren först är markerat som fel svar.
- Avbryt transfusionen omedelbart. Låt infarten sitta kvar.
- Bedöm allmäntillstånd, andning och cirkulation.
- Kontakta jourhavande eller ansvarig läkare.
- Kontrollera om identitet, AB0 och RhD, samt att blodenhetens nummer stämmer med transfusionsdokumentet.
Källan skiljer på att stoppa och att pausa: akut hemolytisk reaktion, bakteriell kontamination, anafylaxi, TRALI och TACO stoppas. Lätt allergisk reaktion med klåda och urtikaria samt febril icke-hemolytisk reaktion pausas.
16. BAS-test
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `16.F1` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `16.F2` Kontrollerar blodprovsetikett mot ordination.
- `16.F3 *` Skriver remiss för BAS-test och märker provröret.
Genomförande
- `16.G1` Tillämpar basal hygienrutin och arbetar aseptiskt.
- `16.G2 *` Kontrollerar ID mot märkt provrör och den ifyllda remissen före provtagningen.
- `16.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `16.G4` Redogör för val av punktionsställe.
- `16.G5 *` Har lämplig teknik vid venprovtagning.
- `16.G6 *` Signerar att provtagning är utförd enligt gällande föreskrifter.
Utvärdering
- `16.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `16.U2` Kontrollerar patientens respons av metod eller läkemedel.
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 16.1 | Kontrollerar beställningen | Patientsäkerhet |
| 16.2 | Märker provrör och remiss FÖRE provtagningen | Patientsäkerhet |
| 16.3 | Märker med personnummer, efternamn och förnamn eller initialer | Patientsäkerhet |
| 16.4 | Informerar patienten | Patientsäkerhet |
| 16.5 | Låter patienten uppge namn och personnummer | Patientsäkerhet |
| 16.6 | Kontrollerar det uppgivna mot rörets och remissens märkning | Patientsäkerhet |
| 16.7 | Utför venprovtagningen | Teknik |
| 16.8 | Vänder röret lugnt minst 5 gånger direkt efter fyllning | Teknik |
| 16.9 | Dokumenterar att identitetskontroll och märkningskontroll är utförda | Patientsäkerhet |
| 16.10 | Undertecknar remissen efter genomförd provtagning och identitetskontroll | Patientsäkerhet |
Märkningsögonblicket är stationens kärna. SOSFS 2009:29 3 kap. 4 §: "Innan provtagningen påbörjas ska provbeställningen och provtagningsrören märkas." Vårdhandbokens självtest bekräftar: rören märks före provtagningen. Att märka efteråt, eller vid vagnen, är det vanligaste och allvarligaste felet.
Giltighetstider: BAS-test 5 dygn, MG-test 3 dygn. MG-test krävs när patienten har irreguljära erytrocytantikroppar.
Blodgrupperingens giltighetstid anges inte i någon av källorna. Instruktionen är att kontrollera med blodcentralen. Påstå ingen siffra. Notera dessutom att en tidigare blodgruppering kan vara inaktuell efter allogen stamcellstransplantation.
Två separata provtagningstillfällen krävs för blodgruppering och förenlighetsprövning, utom i akuta fall. Men samma person får ta båda — kravet gäller tillfällen, inte provtagare. Det förväxlas ofta.
Provtagningen får utföras av hälso- och sjukvårdspersonal med rätt utbildning, alltså inte begränsat till läkare och sjuksköterska, till skillnad från ansvaret för själva transfusionen.
17. Blododling
Universitetets eget bedömningsunderlag
Kriterierna nedan är Göteborgs universitets egna, ordagrant ur bedömningsunderlaget för praktiskt kunskapsprov VT 2024. Stjärnmärkta kriterier är märkta så i källan. Underlaget gäller det upplägg som fanns till och med VT 2024; för katalogen som gäller från 2026 har universitetet inte publicerat något. Avbockningen sparas lokalt.
Förberedelse
- `17.F1 *` Iordningsställer materialet, aseptiskt förfarande.
- `17.F2` Kontrollerar blodprovsetiketter ordination.
Genomförande
- `17.G1` Tillämpar basal hygienrutin.
- `17.G2 *` Utför identitetskontroll mot blodprovsetiketter.
- `17.G3` Ger individanpassad information och undervisning till patienten.
- `17.G4` Redogör för val av punktionsställe.
- `17.G5 *` Utför blododling aseptiskt.
- `17.G6 *` Har lämplig teknik vid punktion av venen.
- `17.G7` Avskiljer första portionen i ett vakuumrör.
- `17.G8` Följer riktlinjer på ordningsföljd av odlingsflaskor.
- `17.G9` Följer blododlingsrutiner och fyller rätt antal ml.
Utvärdering
- `17.U1` Beskriver vad som dokumenteras.
- `17.U2` Kontrollerar patientens respons av metod
| # | Moment | Kompetens |
|---|---|---|
| 17.1 | Kontrollerar att odlingen tas före antibiotika, eller precis före nästa dos | Patientsäkerhet |
| 17.2 | Basala hygienrutiner | Hygien |
| 17.3 | Kontrollerar patientens identitet | Patientsäkerhet |
| 17.4 | Märker flaskorna före provtagningen | Patientsäkerhet |
| 17.5 | Anger provtagningslokal på remissen | Patientsäkerhet |
| 17.6 | Desinfekterar punktionsstället, gnider minst 5 sekunder, huden fuktig minst 30 sekunder | Aseptik |
| 17.7 | Berör inte den desinfekterade huden; huden ska vara torr före stick | Aseptik |
| 17.8 | Desinfekterar flaskornas membran minst 5 sekunder och låter torka | Aseptik |
| 17.8b | Tar blododlingen först om andra rör ska tas vid samma tillfälle | Teknik |
| 17.9 | Punkterar venen med vingkanyl | Teknik |
| 17.10 | Avskiljer de första 3–5 ml i ett kaströr med desinfekterad kork | Aseptik |
| 17.11 | Fyller flaskorna från samma stick i ordningen aerob, anaerob, aerob, anaerob | Teknik |
| 17.12 | Fyller minst 10 ml per flaska, minst 40 ml totalt | Patientsäkerhet |
| 17.14 | Transporterar skyndsamt; inkubation helst inom 2 timmar, förvaring i rumstemperatur | Patientsäkerhet |
|---|
Risken här är inte patientskada utan falskt positiv odling och därmed onödig antibiotikabehandling. Tre moment bär hela stationen: huddesinfektionens längd och fuktighet, flaskmembranets desinfektion, och avskiljningen av den första blodportionen — där de flesta hudbakterierna följer med.
Aerob flaska först. Både Vårdhandboken och FKM anger turordningen 1 aerob, 2 anaerob, 3 aerob, 4 anaerob, utan undantag.
Alla flaskor från ett enda stick. Att sticka på två ställen "för att få två set" är motsatsen till rekommendationen — ett stick minskar kontaminationsrisken. Fyra flaskor är två flaskpar, alltså två set, och FKM rekommenderar 40–60 ml per tillfälle.
Volymen är den enskilt viktigaste faktorn för sensitivitet.
Vid parad odling mot central infart: båda ska fyllas inom 15 minuter, med identiska volymer, och det perifera paret fylls först för att hålla tiden. Rutinmässig odling från CVK rekommenderas inte — bara vid misstanke om kateterrelaterad infektion, och då som komplement till perifer odling.
Referensmetodiken är ersatt. Gällande källa är Föreningen för Klinisk Mikrobiologis "Rekommenderade metoder", version 2.0 från 2024. Använd inte den gamla SMI-referensmetodiken som facit.
Vad som inte finns i källorna
Skriv inte in dessa som poänggivande utan att markera dem som lokala tillägg.
| Uppgift | Läge |
|---|---|
| Injektionsvinkel vid intramuskulär injektion | Anges inte |
| Maxvolym per injektionsställe | Anges inte generellt; för deltoideus är 2 ml ett tak |
| Kanylgrovlek och kanyllängd vid injektion | Anges inte; källan ger metoder. Vid venprovtagning anges däremot 19–23 G |
| Injektionshastighet vid subkutan och intravenös injektion | Anges inte; 0,1 ml/s gäller enbart intramuskulärt |
| Droppfaktor och droppräkning | Finns inte |
| Antal personer vid förenlighetskontroll | Föreskriften är i singular |
| Transfusionshastighet | Anges inte; läkaren ordinerar tiden |
| Övervakningsintervall vid transfusion | Anges inte; "fortlöpande", vitalparametrar på indikation |
| Vitalparametrar före transfusionsstart | Krävs inte enligt självtestet |
| Giltighetstid för blodgruppering | Anges inte |
| Kateterstorlek vid erytrocyttransfusion | Ingen siffra; källan säger att större diameter kan behövas |
| Sterilt område i centimeter | Anges inte |
| Kateterstorlek i Charrière per kön | Styrs av urinens beskaffenhet; längden av kön |
| Flödestabell per syrgashjälpmedel | Anges inte |
| Målsaturation | Anges inte; 92–94 procent gäller enbart LTOT |
| Sug vid införande vid munsugning | Anges enbart för nässugning |
| Maxtid för stas vid PVK-inläggning | Anges inte; enminutersgränsen gäller venprovtagning |
Skillnader inom källan
Två äkta motstridigheter, där källan säger olika saker och båda kan försvaras. Här bör momentet vara poänggivande men inte poängavdragande:
- Gelmängd vid KAD på kvinna. Materiallistan säger minst 5 gram, tillvägagångssättet och sidan om intermittent kateterisering säger 10 gram.
- Huddesinfektion vid subkutan injektion. Injektionssidan säger att den bör tillämpas, huddesinfektionssidan att den inte är nödvändig vid insulin, antikoagulantia och smärtstillande. Självtestet lutar åt det senare — se station 6.
Fyra skillnader som ofta tas för motstridigheter men inte är det. I samtliga uppfyller det ena värdet det andra, så den som följer det strängare kravet klarar båda:
- Injektionsmembran: PVK minst 5–10 sekunder, CVK minst 5. Gnuggar man i tio sekunder är båda uppfyllda.
- Stasplacering vid venprovtagning: cirka 7,5 cm i brödtexten, 7–10 cm i självtestet. 7,5 ligger inom intervallet.
- Huddesinfektion vid CVK-omläggning: cirka 30 sekunder på CVK-sidan, minst 15 i huddesinfektionskapitlet.
- Sugtid: metodsidan för övre luftväg säger maximalt 10 sekunder och självtestet "max 5–10 sekunder". Checklistans 5–15 sekunder är gemensam för övre och nedre luftväg, och 15-sekundersgränsen hör till den nedre. Använd 10 sekunder som tak i övre luftväg.
Övningsfallen till det teoretiska delprovet ligger under [Teoretiskt delprov](#/kurs/ssk-kp-teori).
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.