Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
AT-provet (eAT) 24 augusti 2026 med svarsförslag
eAT-provet (AT-tentan) den 24 augusti 2026, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 61 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.
Du vikarierar som underläkare på en vårdcentral i Björkeby. Där träffar du 23årige Anton. Besöket blev bokat av kurator och under sökorsak står det misstänkt depression.
(1,5 p) Nämn två huvudsymtom vid depression samt den symtomduration som krävs för att uppfylla kriterierna för en depressiv episod.
Du vikarierar som underläkare på en vårdcentral i Björkeby. Där träffar du 23-årige Anton. Besöket är bokat av kurator och under sökorsak står det misstänkt depression. Anton kommer tillsammans med sin mamma. Han sätter sig utan att ge ögonkontakt och undviker att hälsa i hand. När du ställer frågor svarar han fåordigt. Han tittar mest ner, ter sig spänd, skakar med benen ibland. Mamman kompletterar anamnesen. Det framkommer att Anton sedan några månader tillbaka varit nedstämd och haft ångest. Innebandy har länge varit ett stort intresse för honom. Han har fortsatt träna under säsongen men han har successivt tappat engagemang. För några veckor sedan skadade han knät under en träning och sedan dess har han inte deltagit i någon träning alls. Anton studerar, men den här terminen har han ofta känt sig trött och han har missat många föreläsningar. Han spenderar mycket tid ensam på sitt rum och träffar sina vänner mer sällan. Modern har till slut övertalat honom att boka ett besök hos en kurator, som nu misstänker att Anton lider av depression.
Vilka differentialdiagnoser, förutom depressiv episod, bör övervägas? Ange tre olika differentialdiagnoser. Motivera kort varför de är relevanta.
Anton, 23 år, kommer till vårdcentralen tillsammans med sin mamma p.g.a. misstänkt depression. Han är fåordig och anamnesen kompletteras av modern. Sedan några månader tillbaka har han varit nedstämd och ångestfylld. Han har tappat intresse och engagemang för innebandy, delvis förstärkt efter en knäskada som gjort att han slutat träna helt. Han studerar men är trött, har missat föreläsningar och isolerar sig mer. Du genomför en strukturerad suicidriskbedömning. Du börjar med suicidtrappan som innefattar: livsleda/dödstankar, suicidtankar, suicidönskan, suicidplaner, suicidavsikt samt suicidhandling. Förutom att bedöma var patienten befinner sig i suicidtrappan behöver du även ta hänsyn till andra riskfaktorer för suicid.
Nämn en statisk och två dynamiska riskfaktorer som är relevanta i detta fall.
Anton, 23 år, kommer till vårdcentralen tillsammans med sin mamma p.g.a. misstänkt depression. Han är fåordig och anamnesen kompletteras av modern. Sedan några månader tillbaka har han varit nedstämd och ångestfylld. Han har tappat intresse och engagemang för innebandy, delvis förstärkt efter en knäskada som gjort att han slutat träna helt. Han studerar men är trött, har missat föreläsningar och isolerar sig mer. Du ställer kompletterande frågor och bedömer suicidrisken som låg. Du väger samman symtomen och status och bedömer att den mest troliga diagnosen är medelsvår depression vilket du förmedlar. Ni för en dialog runt behandling. Patienten berättar att han använder smärtlindrande på grund av knäskadan, astmamedicin och någon enstaka gång medicin mot migrän. Ni kommer överens om att han ska börja medicinera med sertralin. Du berättar att man kan få insättningssymtom men ifall han har frågor får han höra av sig via 1177. Två dagar senare hör Anton av sig. Han skriver på 1177 att han blivit kraftigt försämrad efter han började med den nya medicinen och han undrar om det kan vara biverkan. Du ringer upp Anton. Han beskriver att han sedan kvällen innan känt sig väldigt orolig i kroppen och skakig, särskilt i händerna. Han upplever ryckningar i musklerna, främst i benen samt hjärtklappning. Patienten säger att han svettas mer än vanligt och mår lätt illa men nekar till feber. Han nekar till bröstsmärta, andfåddhet eller svimningskänsla.
Vilken allvarlig biverkan vill du inte missa? Hur handlägger du det?
Anton, 23 år, kommer till vårdcentralen tillsammans med sin mamma p.g.a. misstänkt depression. Han är fåordig och anamnesen kompletteras av modern. Sedan några månader tillbaka har han varit nedstämd och ångestfylld. Han har tappat intresse och engagemang för innebandy, delvis förstärkt efter en knäskada som gjort att han slutat träna helt. Han studerar men är trött, har missat föreläsningar och isolerar sig mer. Anton blev insatt på sertralin mot depressiva symtom men efter två dagar hör han av sig via 1177 och uppger en tydlig försämring av sitt mående. Du ringer upp Anton. Han beskriver att han sedan kvällen innan känt sig väldigt orolig i kroppen och skakig, särskilt i händerna. Han upplever ryckningar i musklerna, främst i benen samt hjärtklappning. Patienten säger att han svettas mer än vanligt och mår lätt illa men uppger att han inte har feber. Han nekar till bröstsmärta, andfåddhet eller svimningskänsla. Du frågar om han tagit några andra nya läkemedel. Anton berättar att han haft riktigt ont i knät den senaste veckan och tagit ibuprofen och paracetamol flera gånger per dag. Han har också vid några tillfällen tagit tramadoltabletter som han fick från en kompis, eftersom värken gjort det svårt att sova. Han uppger också att han haft migrän de senaste dagarna och därför tagit sumatriptan vid två tillfällen. I datorjournalen ser du hans medicinlista: T. Sertralin 50 mg 1x1 Inhalation Pulmicort 200 µg (budesonid),vid behov Inhalation Ventoline 100 µg (salbutamol), vid behov T. Paracetamol 500 mg 2x1-4, vid behov T. Ibuprofen 400 mg 1x1-2, vid behov T. Sumatriptan 50 mg 1x1-2, vid behov
Du misstänker en lindrig form av serotonergt syndrom. Vilka andra läkemedel, förutom sertralin, kan hos Anton bidra till utveckling av serotonergt syndrom?
Anton, 23 år, kommer till vårdcentralen tillsammans med sin mamma p.g.a. misstänkt depression. Han är fåordig och anamnesen kompletteras av modern. Sedan några månader tillbaka har han varit nedstämd och ångestfylld. Han har tappat intresse och engagemang för innebandy, delvis förstärkt efter en knäskada som gjort att han slutat träna helt. Han studerar men är trött, har missat föreläsningar och isolerar sig mer. Han påbörjar sin antidepressiva behandling med sertralin men försämras efter två dagar med oro, tremor, myokloni, hjärtklappning och svettningar, utan feber. Du misstänker en lindrig form av serotonergt syndrom eftersom Anton har ökad risk i kombination med sertralin då han även medicinerar med tramadol och sumatriptan. Du bokar patienten för en akut bedömning. Vid undersökning noteras en lätt ökad tonus i övre extremiteterna samt hyperreflexi. Puls, blodtryck och temperatur är normala. Du finner inget infektionsfokus. Som en del av utredningen ordinerar du en urindrogscreening som tas i direkt anslutning till besöket, för att utesluta att symtomen är relaterade till substansbruk. Provet är positivt för cannabis. Anton uppger att han har använt cannabis vid enstaka tillfällen i samband med umgänge med vänner som ibland använder cannabis. Han förnekar regelbundet bruk. Du funderar på om det finns skäl att göra en anmälan enligt lagen om vård av missbrukare (LVM).
Är det motiverat att anmäla Anton enligt LVM? Motivera ditt svar kortfattat.
Anton, 23 år, kommer till vårdcentralen tillsammans med sin mamma p.g.a. misstänkt depression. Han är fåordig och anamnesen kompletteras av modern. Sedan några månader tillbaka har han varit nedstämd och ångestfylld. Han har tappat intresse och engagemang för innebandy, delvis förstärkt efter en knäskada som gjort att han slutat träna helt. Han studerar men är trött, har missat föreläsningar och isolerar sig mer. Han påbörjar sin antidepressiva behandling med sertralin men försämras efter två dagar med oro, tremor, myokloni, hjärtklappning och svettningar, utan feber. Du misstänker en lindrig form av serotonergt syndrom och bokar Anton för en akut bedömning. Vid undersökning noteras en lätt ökad tonus i övre extremiteterna samt hyperreflexi. Puls, blodtryck och temperatur är normala. Du finner inget infektionsfokus. Urindrogscreening är positivt för cannabis.
Du funderar på vilka illegala droger som kan öka risken för serotonergt syndom. Nämn två olika.
Anton, 23 år, söker för depressiva symtom och behandlas med sertralin men utvecklar snabbt oro, tremor, myokloni, hjärtklappning och svettningar. Vid akut bedömning ses lätt ökad tonus och hyperreflexi men stabila vitalparametrar och inget infektionsfokus. Urinprov är positivt för cannabis, vilket han uppger endast sporadiskt bruk av. Du tar ställning till eventuell LVM-anmälan men kriterierna för detta bedöms ej uppfyllda. Eftersom både sertralin och tramadol kan ge serotonergt syndrom råder du patienten att sätta ut båda medicinerna och att inte använda sumatriptan mot migrän i nuläget. Han rekommenderas att vila och att dricka mycket vatten. Du informerar att han måste söka vård ifall han blir försämrad, särskilt om han får feber, ökad muskelstelhet eller förvirring. Dagen efter följer du upp och konstaterar att han mår mycket bättre. Din handledare rekommenderar insättning av T. mirtazapin som har låg risk för serotonergt syndrom. Ett år senare gör du din AT-placering på psykiatrin och har din första jour. Du träffar då åter Anton som nu inkommer tillsammans med sina föräldrar. De berättar att Anton sista veckan blivit alltmer tillbakadragen och tyst. De beskriver att han kan sitta orörlig långa stunder och han svarar inte när de försöker prata med honom. Han har slutat äta och dricka ordentligt och han har vid upprepade tillfällen motsatt sig hjälp utan att förklara varför. Vid samtalet sitter Anton tyst, svarar inte på frågor och följer inte uppmaningar men förefaller vaken och observerande.
Vilket tillstånd misstänker du? Ange tre symptom som förekommer hos Anton som stödjer denna misstanke?
Ett år senare inkommer Anton, 24 år, till psykiatrisk akutmottagning med sina föräldrar p.g.a.tilltagande tillbakadragenhet och psykomotorisk hämning. Han beskrivs som orörlig, svarar inte på tilltal, äter och dricker dåligt samt motsätter sig hjälp, men är vaken och observerande vid undersökning. Du misstänker katatoni. Du beslutar i samråd med din bakjour att genomföra ett lorazepamtest och ordinerar första dosen lorazepam iv. Efter cirka 10–15 minuter noterar du att Anton börjar svara på tilltal, rör sig mer spontant och uppvisar minskad muskelstelhet, vilket tolkas som ett positivt testresultat. Anton blir bedömd av legitimerad läkare och läggs in på vårdintyg. Behandling med lorazepam fortsätter. Några dagar senare pratar du med avdelningsansvarig överläkare. Han berättar att Anton fortsatt vårdas på psykiatrisk vårdavdelning enligt LPT. Patienten har svarat väl på behandlingen och de katatona symtomen har successivt gått i regress.
Det finns flera möjliga underliggande psykiatriska diagnoser. Nämn 2 vanliga.
Ett år senare inkommer Anton, 24 år, till psykiatrin med sina föräldrar p.g.a. tilltagande tillbakadragenhet och psykomotorisk hämning. Han beskrivs som orörlig, svarar inte på tilltal, äter och dricker dåligt samt motsätter sig hjälp, men är vaken och observerande vid undersökning. Du misstänker katatoni. Ett lorazepamtest utfaller positivt. Anton läggs in och behandling med lorazepam fortsätter. Några dagar senare pratar du med avdelningsansvarig överläkare. Han berättar att Anton, som nu vårdas enligt LPT, svarat bra på behandling och att de katatona symptomen gått i regress. Enligt din kollega är arbetshypotesen schizofreni.
Nämn tre diagnoskriterier för schizofreni och ange vilken total duration av symtom som krävs för diagnos.
Ett år senare inkommer Anton, 24 år, till psykiatrin med sina föräldrar p.g.a. mutism, psykomotorisk hämning, orörlighet/stupor och negativism och du misstänker katatoni. Patienten läggs in enligt LPT. Lorazepamtest ger tydlig och snabb förbättring och behandling inleds med god effekt och regress av symtom. Man misstänker schizofreni. Veckan efter arbetar du på avdelningen. Du observerar att Anton ofta sitter för sig själv och rör läpparna som om han svarar någon som inte finns där. Ibland verkar han lyssna intensivt och vänder blicken åt sidan utan att någon tilltalar honom. Hans svar är stundtals osammanhängande och han tappar tråden mitt i meningar. Han ger uttryck för en uttalad misstänksamhet och har svårt att redogöra för sina tankar på ett sammanhängande sätt. Föräldrarna beskriver att Anton sedan 1 år tillbaka haft svårt att fungera i vardagen, slutat sköta sina studier och isolerat sig allt mer. Han är genomgående misstänksam mot personer i sin omgivning och menar att han kontrolleras av någon genom elektriska föremål. Han insisterar på att elektricitet inte får användas i hemmet och han har vid upprepade tillfällen stängt av elen. Han tror att den används för att övervaka eller påverka honom. Han vågar inte längre använda dator eller telefon. Anton önskar full sekretess gentemot sina föräldrar och uppger att de personer som anger sig vara hans föräldrar är utbytta och att de vill skada honom. Antons fader önskar läkarsamtal eftersom de är oroliga för sin son.
Får läkaren lämna information om Antons hälsotillstånd till fadern? Motivera.
Anton vårdas på psykiatrisk avdelning efter tidigare katatoni som svarat på lorazepambehandling. Han uppvisar nu psykotiska symtom med hallucinationer, desorganiserat tal, tankestörning och paranoida vanföreställningar samt tydliga funktionssvårigheter och social tillbakadragenhet. Han är misstänksam, isolerad och har bristande sjukdomsinsikt med upplevelser av att bli kontrollerad via elektricitet. Man misstänker schizofreni. Avdelningsläkaren har ett anhörigsamtal med den oroliga fadern men begränsas till att ta emot information då patienten ej gett samtycke till att ge information till föräldrarna. Anton har bristande sjukdomsinsikt men har etablerat en god allians med avdelningsöverläkaren och accepterar behandling mot sitt dåliga mående. Han har svårt att komma till ro på kvällarna och vandrar rastlöst runt i korridorerna. Anton är ofta orolig och misstänksam mot personalen och han äter dåligt. Inför insättning av ny behandling och med tanke på tidigare serotonergt syndrom, genomförs farmakogenetisk testning för att identifiera avvikelser i läkemedelsmetabolism. Analysen visar att Anton är långsam metaboliserare av CYP2C19, vilket sannolikt har bidragit till det serotonerga syndromet då sertralin delvis metaboliseras via detta enzym. CYP2C19 har begränsad betydelse för metabolismen av antipsykotika, varför det inte påverkar läkemedelsvalet.
Ge ett lämpligt förslag på medicinering till Anton? Motivera.
Anton vårdas på psykiatrisk avdelning efter tidigare katatoni som svarat på lorazepambehandling. Han uppvisar nu psykotiska symtom med hallucinationer, desorganiserat tal, tankestörning och paranoida vanföreställningar samt tydliga funktionssvårigheter och social tillbakadragenhet. Han är misstänksam, isolerad och har bristande sjukdomsinsikt med upplevelser av att bli kontrollerad via elektricitet. Man misstänker schizofreni. Anton har bristande sjukdomsinsikt men har etablerat en god allians med avdelningsöverläkaren och accepterar behandling mot sitt dåliga mående. Han har svårt att komma till ro på kvällarna och vandrar rastlöst runt i korridorerna. Han är ofta orolig och misstänksam mot personalen och han äter dåligt. För att snabbt få effekt på sömn och oro samt god antipsykotisk effekt initieras behandling med tablett olanzapin 15 mg 1x1. Ångesten minskar och Anton får gradvis bättre sjukdomsinsikt.
Nämn tre somatiska undersökningar som är relevanta vid utredning av en ung patient med förstagångspsykos.
Anton vårdas på psykiatrisk avdelning efter tidigare katatoni som svarat på lorazepambehandling. Han uppvisar nu psykotiska symtom med hallucinationer, desorganiserat tal, tankestörning och paranoida vanföreställningar samt tydliga funktionssvårigheter och social tillbakadragenhet. Han är misstänksam, isolerad och har bristande sjukdomsinsikt med upplevelser av att bli kontrollerad via elektricitet. Anton får diagnosen schizofreni och blir behandlad med tablett olanzapin. Anton förbättras och skrivs ut efter 3 veckor. Vid uppföljning berättar han att aptiten har ökat och att han har gått upp 10 kg. Han har svårt att hålla emot hungersuget som kommer kvällstid, däremot sover han gott och vaknar sent på morgonen. Misstänksamheten har försvunnit och rösterna har bleknat och är nästan borta. Trots att han har försökt börja studera igen har han mycket svårt att motivera sig. Koncentrationen är nedsatt och han somnar lätt dagtid. Han upplever också att känslorna blivit mer avflackade. Ett alternativ är att sänka dosen olanzapin och ett annat är att byta antipsykotiskt läkemedel.
Vilket antipsykotiskt läkemedel skulle du överväga att byta till? Motivera kort ditt val. Och vilka somatiska kontroller är mycket viktiga vid uppföljning av insatt neuroleptika?
Anton vårdas på psykiatrisk avdelning efter tidigare katatoni som svarat på lorazepam. Han uppvisar nu psykotiska symtom med hallucinationer, desorganiserat tal, tankestörning och paranoida vanföreställningar samt tydliga funktionssvårigheter och social tillbakadragenhet. Han är misstänksam, isolerad och har bristande sjukdomsinsikt med upplevelser av att bli kontrollerad via elektricitet. Anton får diagnosen schizofreni och blir behandlad med tablett olanzapin. Vid uppföljning efter utskrivning framkommer uttalade biverkningar med sedering och snabb viktuppgång på cirka 10 kg. De positiva psykotiska symtomen har minskat men han har kvarstående uttalade negativa symtom. På grund av metabola biverkningar och sedering samt för att komma åt de negativa symtomen så byts tablett olanzapin mot tablett aripiprazol. Tyvärr försämras Anton det närmaste halvåret med återkomst av psykotiska symtom i form av tilltagande vanföreställningar och hallucinationer samt ökad misstänksamhet och funktionsnedsättning. Olanzapin återinsätts, men trots adekvat dos kvarstår psykotiska symtom. Eftersom Anton fortfarande har betydande besvär trots behandling med både olanzapin och aripiprazol beslutas att behandling med klozapin ska inledas. Till skillnad från många andra antipsykotika har klozapin mindre uttalad D2blockad och verkar bredare på flera neurotransmittorsystem, bland annat serotonin, vilket bidrar till dess särskilda effekt vid behandlingsresistent schizofreni och lägre risk för extrapyramidala biverkningar.
Vilken allvarlig biverkan kan orsakas av klozapin och vad måste man följa regelbundet för att upptäcka denna farliga komplikation?
Du arbetar kvällspasset som primärjour i kirurgi på akutmottagningen dit Mona, 42 år, söker för buksmärta. Hon har smärta som sitter i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan är av kraftig, krampartad karaktär. Mona ligger på britsen, men har svårt att finna en bekväm ställning där smärtan kan lindras. Hon berättar att smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Nu söker hon då smärtan hållit i sig mer än en timme. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig genomgått någon bukoperation.
Vilken är den troligaste diagnosen som du har som arbetsdiagnos? Motivera kort hur du resonerar.
Du arbetar kvällspasset som primärjour för kirurgi på akutmottagningen dit Mona, 42 år söker för ont i magen. Smärtan som sitter i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen är av kraftig, krampartad karaktär. Mona ligger på britsen, men har svårt att finna en bekväm ställning där smärtan kan lindras. Hon berättar att smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag och att hon nu söker då smärtan hållit i sig mer än en timme. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen.
Vilken blir förstahandsläkemedelsbehandlingen för att lindra hennes smärta?
Du arbetar kvällspasset som primärjour för kirurgi på akutmottagningen dit Mona, 42 år söker för ont i magen. Smärtan som sitter i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen är av kraftig, krampartad karaktär. Mona ligger på britsen, men har svårt att finna en bekväm ställning där smärtan kan lindras. Hon berättar att smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag och att hon nu söker då smärtan hållit i sig mer än en timme. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Du misstänker att Mona drabbats av ett gallstensanfall och ger henne NSAID intramuskulärt. Efter en stund träffar du Mona på nytt och hon är då lugn, välmående och smärtfri. I status noteras nu enbart ett mycket lätt obehag vid palpation under höger revbensbåge. Hon har aldrig haft någon liknande smärta tidigare och undrar hur ni skall gå vidare.
Vad svarar du Mona? Specificera vilken medicinsk planering du lägger upp för henne?
Du arbetar kvällspasset som primärjour för kirurgi på akutmottagningen dit Mona, 42 år söker för ont i magen. Smärtan som sitter i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen är av kraftig, krampartad karaktär. Mona ligger på britsen, men har svårt att finna en bekväm ställning där smärtan kan lindras. Hon berättar att smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag och att hon nu söker då smärtan hållit i sig mer än en timme. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Mona blev helt välmående och kunde gå hem med ett recept på diklofenak. Två dagar senare söker hon dock igen. Smärtan återkom redan nästa dag och har hållit i sig sedan dess. Smärtan sitter under höger revbensbåge och strålar ut rakt bak emot ryggen. Den är dock inte lika intensiv, vilket har gjort att Mona har väntat lite med att söka på nytt. Hon har noterat att hon kissat mindre ofta sista dygnet och noterat att urinen har blivit mörkare. Vid undersökning är Mona öm i epigastriet och under höger revbensbåge, men upplever ingen ömhet för övrigt. Pulsen är 100/minut och blodtrycket 110/70 mm Hg.
Triagesjuksköterskan undrar vilka prover som kan vara viktiga att ta. Finns det något blodprov som är särskilt intressant i just Monas fall för att nå närmare en diagnos? Beskriv två områden av blodprover som är särskilt viktiga i just Monas fall, motivera.
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen.
Utifrån Monas insjuknande och nu mer ihållande symtom funderar du först på om Mona kan ha utvecklat en kolecystit. När du diskuterar den misstanken med Mona undrar hon hur den skulle kunna ha uppkommit. Beskriv den patofysiologiska mekanismen för hur en kolecystit orsakad av gallsten uppkommer?
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen.
Du funderar initialt kring om Mona kan ha utvecklat en kolecystit. När du undersöker Mona är hon öm under höger arcus och i epigastriet. Du kan inte palpera någon specifik ömmande punkt eller utfyllnad när du ber Mona andas in under palpationen. Hon har temp 36,8 °C.
Blodproverna ser ut som följande:
Hb 128 g/L (117-153 g/L)
LPK 8,3 10⁹/L (3,5-8,8 10⁹/L)
TPK 258 10⁹/L (165-390 10⁹/L)
CRP 5,0 mg/L (<5,0 mg/L)
Natrium 139 mmol/L (137-145 mmol/L)
Kalium 3,9 mmol/L (3,5-4,4 mmol/L)
Kreatinin 82 µmol/L (45-90 µmol/L)
ASAT 4,7 µkat/L (0,20-0,60 µkat/L)
ALAT 6,2 µkat/L (<0,75 µkat/L)
Bilirubin 120 µmol/L (<25,0 µmol/L)
ALP 5,2 µkat/L (0,6-1,8 µkat/L)
Albumin 42 g/L (36-45 g/L)
Om du väger in den kliniska bilden och de blodprover du ser, vilken arbetsdiagnos är nu mest sannolik?
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen. Du misstänker att Mona utvecklat gallstas sekundärt till gallsten.
Utöver att gallan inte kommer ut behövs den för upptaget av vissa ämnen i kosten. Om Monas situation hade pågått under en längre tid hade ett ämne varit särskilt viktigt att tänka vidare kring. Vilket är det och vilken konsekvens får det om ämnen inte tas upp?
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen. Du misstänker att Mona utvecklat gallstas sekundärt till gallsten. Hon läggs in fastande på avdelningen med smärtlindring för vidare utredning med Magnetic Resonance Cholangiopancreatography (MRCP) nästa dag. Du träffar Mona igen i samband med morgonronden. Hon undrar då lite över syftet med MRCP undersökningen, hur hennes gallvägar ser ut och varför hon fått de symtom hon fått.
Bilden illustrerar de extrahepatiska gallgångarna där bokstäverna markerar olika anatomiska strukturer. Ange den bokstav som bäst motsvarar var de tre vanligaste och viktigaste akuta gallstenskomplikationerna uppkommer samt vilka de är. Ange även anatomiskt namn på de strukturer du hänvisar till.
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen. Du misstänker att Mona utvecklat gallstas sekundärt till gallsten. Hon läggs in fastande på avdelningen med smärtlindring för vidare utredning med MRCP nästa dag.
På morgonen har Monas smärta blivit mer kraftig igen. Den har återigen ändrat karaktär och sitter som ett band runt magens övre del. Pulsen är 105/minut, blodtrycket 115/70 mm Hg och temp 38,2 °C.
Prover ser ut som följande:
Hb 128 g/L (117-153 g/L)
LPK 11,3 10⁹/L (3,5-8,8 10⁹/L)
TPK 258 10⁹/L (165-390 10⁹/L)
CRP 57 mg/L (<5,0 mg/L)
Natrium 139 mmol/L (137-145 mmol/L)
Kalium 3,9 mmol/L (3,5-4,4 mmol/L)
Kreatinin 82 µmol/L (45-90 µmol/L)
ASAT 4,7 µkat/L (0,20-0,60 µkat/L)
ALAT 6,2 µkat/L (<0,75 µkat/L)
Bilirubin 114 µmol/L (<25,0 µmol/L)
ALP 5,2 µkat/L (0,6-1,8 µkat/L)
Albumin 44 g/L (36-45 g/L)
Pankreasamylas 42 µkat/L (0,15-1.1 µkat/L)
Utifrån den information som framkommer vid ronden, vilken diagnos summerar bäst hennes klinik och prover?
Hur lägger ni vid ronden upp behandlingsstrategin för det kommande dygnet? Motivera kort dina val.
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen. Du misstänker att Mona utvecklat gallstas sekundärt till gallsten. Hon läggs in fastande på avdelningen med smärtlindring för vidare utredning med MRCP nästa dag. På morgonen har Monas smärta blivit mer kraftig igen. Den har återigen ändrat karaktär och sitter som ett band runt magens övre del. Pulsen är 105/minut, blodtrycket 115/70 och temp 38.2 °C. I proverna noteras CRP 57 mg/L, pankreasamylas 42 µkat/L, bilirubin 114 µmol/L. Bilden talar tydligt för akut pankreatit.
Proverna talar för akut pankreatit. Vad, utöver klassisk blodprovsbild, krävs för att ställa diagnosen pankreatit? Enbart de första två svarsförslagen räknas.
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen. Du misstänker att Mona utvecklat gallstas sekundärt till gallsten. Hon läggs in fastande på avdelningen med smärtlindring för vidare utredning med MRCP nästa dag. På morgonen har Monas smärta blivit mer kraftig igen. Den har återigen ändrat karaktär och sitter som ett band runt magens övre del. Pulsen är 105/minut, blodtrycket 115/70 mm Hg och temp 38,2 °C. I proverna noteras CRP 57 mg/L, pankreasamylas 42 µkat/L, bilirubin 114 µmol/L. Bilden talar tydligt för akut pankreatit.
Tillsammans med gallsten står ytterligare en orsak för majoriteten av alla fall av akut pankreatit. Vilken är denna orsak?
Nämn även två andra i Sverige förekommande orsaker som man bör tänka på vid utredning av akut pankreatit?
Tillsammans med läkarstudenten som är placerad med dig på avdelningen går ni igenom den behandling som Mona skall få. Ni noterar att ingen antibiotika har givits. Borde antibiotika sättas in för Mona, hur resonerar ni? Motivering krävs för poäng.
Nämn två patogener som är viktiga att ha täckning för med antibiotikabehandlingen om man behandlar en samtidig kolangit.
Mona sökte inledningsvis akutmottagningen för kraftig, krampartad smärta i epigastriet och åt höger sida under revbensbågen. Smärtan debuterade plötsligt ungefär en timme efter att hon ätit en hamburgare till middag. Efter en dos NSAID intramuskulärt släpper smärtan helt. Hon är frisk sedan tidigare och har aldrig opererats i magen. Smärtan återkom dagen efter och är nu ihållande, mindre intensiv men med strålning bak mot ryggen. Du misstänker att Mona utvecklat gallstas sekundärt till gallsten. Hon läggs in fastande på avdelningen med smärtlindring för vidare utredning med MRCP nästa dag. På morgonen har Monas smärta blivit mer kraftig igen. Den har återigen ändrat karaktär och sitter som ett band runt magens övre del. Pulsen är 105/minut, blodtrycket 115/70 mm Hg och temp 38,2 °C. I proverna noteras CRP 57 mg/L, pankreasamylas 42 µkat/L, bilirubin 114 µmol/L. Bilden talar tydligt för akut pankreatit. Hon behandlas inneliggande med smärtlindring och intravenös vätska.
Mona hämtar sig och kan skrivas hem från sjukhuset. I samband med utskrivningen lägger ni upp en planering för Mona. Hur och inom vilket tidsperspektiv planerar ni Monas fortsatta vård? Motivera kort.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1
För att förbättra hans behandling vill du lägga till ett läkemedel vid dagens besök. Vilket läkemedel är lämpligt att välja utifrån gällande diabetesrekommendationer och Åkes övriga prover? Ange både namnet på läkemedelsgruppen och förslag på ett specifikt läkemedel. Motivera.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 I och med hans albuminuri och stigande HbA1c valde du att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar.
Beskriv denna läkemedelsgrupps huvudsakliga verkningsmekanism?
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar.
Från vilket organsystem kommer de vanligaste biverkningarna av läkemedel i denna grupp? Ge 3 exempel på vanliga biverkningar.
Vid behandling med denna läkemedelsgrupp kan några potentiellt mycket allvarliga biverkningar uppstå i sällsynta fall. Ange 2 möjliga allvarliga biverkningar.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar. Om Åke i stället hade vägt 136 kg, vilket innebär ett BMI på 38 kg/m², och hade haft en SThöjningsinfarkt (STEMI) för 3 år sedan, dock utan att få någon bestående nedsättning av hjärtfunktionen, då kan ett annat behandlingsalternativ vara mer lämpligt.
Vilken behandling är då indicerad? Ange både namnet på läkemedelsgruppen och förslag på ett specifikt läkemedel, ange både substansen och dess aktuella handelsnamn.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar. Om Åke i stället hade vägt 136 kg, vilket innebär ett BMI på 38 kg/m² , och hade haft en SThöjningsinfarkt (STEMI) för 3 år sedan, dock utan att få någon bestående nedsättning av hjärtfunktionen, då kan ett annat behandlingsalternativ vara mer lämpligt. Åke har ett stigande HbA1c samt albuminuri sedan i alla fall ett par år. Om han dessutom hade varit etablerad hjärt-kärlsjuk och obes, vore det mer lämpligt att starta upp en GLP-1-analog såsom Ozempic (semaglutid) 0,25 mg.
Beskriv denna läkemedelsgrupps huvudsakliga verkningsmekanism.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar. Om Åke i stället hade vägt 136 kg, vilket innebär ett BMI på 38 kg/m² , och hade haft en SThöjningsinfarkt (STEMI) för 3 år sedan, dock utan att få någon bestående nedsättning av hjärtfunktionen, då kan ett annat behandlingsalternativ vara mer lämpligt. Åke har ett stigande HbA1c samt albuminuri sedan i alla fall ett par år. Om han dessutom hade varit etablerad hjärt-kärlsjuk och obes, vore det mer lämpligt att starta upp en GLP-1-analog såsom Ozempic (semaglutid) 0,25 mg. Men den Åke du har framför dig är alltså en normalviktig typ 2 diabetiker med stigande HbA1c och en ökande albuminuri, varför du startade behandling med en SGLT-2 hämmare som Jardiance eller Forxiga. Du förklarar lite grann om hur denna medicin begränsar njurarnas förmåga att återta glukos från primärurinen. Då du ringer och följer upp efter 8 veckor så tycker Åke att den nya medicinen har fungerat bra. Han har börjat se effekt på sina egna kapillära blodsockerkontroller och blodtrycket har också blivit något bättre. Hans mätningar senaste dagarna visar ett genomsnittsvärde på 146/85 mm Hg. Med tanke på att han bara är 66 år gammal, har konstaterad albuminuri, typ 2 diabetes och har ett e-GFR på 89 ml/min så bedömer du att ni bör försöka uppnå ännu bättre blodtrycksreglering för Åke. Han har endast T. Amlodipin 5 mg 1x1 i dagsläget.
Vilka grupper av antihypertensiva läkemedel är den mest lämpliga kompletteringen till hans nuvarande behandling? Motivera.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar. Då du ringer och följer upp efter 8 veckor så tycker Åke att den nya medicinen har fungerat bra. Han har börjat se effekt på sina egna kapillära blodsockerkontroller och blodtrycket har också det blivit något bättre. Hans mätningar senaste dagarna visar ett genomsnittsvärde på 146/85 mm Hg. Med tanke på att han bara är 66 år gammal, har konstaterad albuminuri, typ 2 diabetes och har ett eGFR på 89 ml/min så bedömer du att ni bör försöka uppnå ännu bättre blodtrycksreglering för Åke. Han har endast T. Amlodipin 5 mg 1x1 i dagsläget. Du valde att sätta in behandling riktad mot Renin-Angiotensin-Aldosteron-systemet (RAAS), antingen genom angiotensinreceptorblockerare, angiotensinkonverterande enzym-hämmare eller aldosteronantagonisten Finerenon.
Cirka tio dagar efter start av den nya blodtrycksbehandlingen bör Åke komma för provtagning. Vilka prover behöver kontrolleras i detta skede? Motivera.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar. Då du ringer och följer upp efter 8 veckor så tycker Åke att den nya medicinen har fungerat bra. Han har börjat se effekt på sina egna kapillära blodsockerkontroller och blodtrycket har också det blivit något bättre. Hans mätningar senaste dagarna visar ett genomsnittsvärde på 146/85 mm Hg. Med tanke på att han bara är 66 år gammal, har konstaterad albuminuri, typ 2 diabetes och har ett eGFR på 89 ml/min så bedömer du att ni bör försöka uppnå ännu bättre blodtrycksreglering för Åke. Han har endast T. Amlodipin 5 mg 1x1 i dagsläget. Du valde att sätta in behandling riktad mot Renin-Angiotensin-Aldosteron-systemet (RAAS), antingen genom angiotensinreceptorblockerare, angiotensinkonverterande enzym-hämmare eller aldosteronantagonisten Finerenon. När du pratar med Åke, passar han på att fråga dig om det finns några egna icke farmakologiska insatser han kan göra för sitt besvärliga, värkande knä. Han vill helst avstå från eventuella operationer så länge det bara går. Han undrar om han behöver röntga knät.
Vad svarar du på dessa frågor, och hur förklarar du dina svar?
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. HbA1c är i stigande från 49 mmol/mol förra året till 61 mmol/mol i år. Han har med sig en lista på blodtrycksvärden som han uppmätt hemma och där genomsnittet har blivit lite högre jämfört med förra året: Snittet ligger nu på 155/90 mm Hg. Övriga prover inför besöket visar: LDL: 1,9 mmol/L Hb: 152 g/L Kreatinin: 95 µmol/L Albumin/kreatinin-kvot: 11,2 mg/L (8,7 mg/L förra året) Utifrån hans längd på 189 cm och vikt på 88 kg ger ett BMI på 24,6 kg/m² och eGFR på 83 ml/min. Hans aktuella läkemedelsbehandling är: T. Metformin 500 mg 2x2 T. Atorvastatin 40 mg 1x1 T. Amlodipin 5 mg 1x1 Du valde att optimera hans behandling med en SGLT-2-hämmare, exempelvis Jardiance 10 mg för att både sänka blodsockret och skydda hans njurar. Du kompletterade även hans blodtrycksbehandling. Några månader senare hör Åke, som du träffade på diabeteskontroll tidigare i år, av sig igen. Både blodsocker och blodtryck ligger nu välreglerade. Men hans fru har noterat ett mörkt födelsemärke på hans rygg som hon tycker har växt till och ser konstig ut. Han själv har inte noterat förändringen, då den sitter illa till, så han kan inte ge så mycket mer exakta detaljer om eventuell utveckling/förändring av den.
Det finns flera andra anamnestiska frågor som är viktiga här. Ge endast fyra (4) förslag. Motivera.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. ……………………… Några månader senare hör Åke, som du träffade på diabeteskontroll tidigare i år, av sig igen. Både blodsocker och blodtryck ligger nu välreglerade. Men hans fru har noterat ett mörkt födelsemärke på hans rygg som hon tycker växt till och ser konstig ut. Han själv har inte noterat förändringen, då den sitter illa till, så han kan inte ge så mycket mer exakta detaljer om eventuell utveckling/förändring av den. Här ser du Åkes hudförändring: Figur 1 - ©Dermatoskopi i Primärvård - Forum (Facebook)
Beskriv de patologiska fynden i dermatoskopi-bilden vid gul respektive vit markering.
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. ……………….. Några månader senare hör Åke, som du träffade på diabeteskontroll tidigare i år, av sig igen. Både blodsocker och blodtryck ligger nu välreglerade. Men hans fru har noterat ett mörkt födelsemärke på hans rygg som hon tycker växt till och ser konstig ut. Han själv har inte noterat förändringen, då den sitter illa till, så han kan inte ge så mycket mer exakta detaljer om eventuell utveckling/förändring av den. Här ser du Åkes hudförändring: Figur 1 - ©Dermatoskopi i Primärvård - Forum (Facebook)
Vad blir din preliminära arbetsdiagnos och hur handlägger du detta vidare?
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. ……………………………. Några månader senare hör Åke, som du träffade på diabeteskontroll tidigare i år, av sig igen. Både blodsocker och blodtryck ligger nu välreglerade. Men hans fru har noterat ett mörkt födelsemärke på hans rygg som hon tycker växt till och ser konstig ut. Han själv har inte noterat förändringen, då den sitter illa till, så han kan inte ge så mycket mer exakta detaljer om eventuell utveckling/förändring av den. Du har sett bilderna på Åkes hudförändring. Åke blir väldigt rädd när du informerar honom om att du misstänker att det rör sig om ett malignt melanom. Hans föräldrar hade en god vän som avled i detta för ca 30 år sedan. Han frågar dig, om du vet något om prognos och behandling?
Ge honom en kort förklaring om hur handläggningen av denna diagnos vanligtvis ser ut och hur prognosen har förändrats över de senaste decennierna.
Här kommer ytterligare ett melanom från en annan patient där den makroskopiska bilden må vara något mer ospecifik men med tydliga visuella avvikelser vid dermatoskopin. Figur 3 - ©Dermatoskopi i Primärvård - Forum (Facebook)
Beskriv två av de patologiska fynd som ses vilka talar för melanom.
Här kommer ytterligare ett melanom från en annan patient där den makroskopiska bilden må vara något mer ospecifik men med tydliga visuella avvikelser vid dermatoskopin.
Varför är det viktigt att undersöka misstänkt melanom med både polariserat och opolariserat ljus?
Du har mottagning på vårdcentralen och ska träffa Åke, 66 år gammal, som kommer för en årskontroll av sin diabetes. Han har haft diabetes typ 2 i 8 år. Tidigare har han haft ganska god glykemisk kontroll, men nu har han sedan något år tillbaka fått allt mer besvär med artrosvärk i ett knä och har därmed dragit ner på sina tidigare promenader. Han har dock försökt cykla mer i stället. Han röker inte och har aldrig haft vare sig hjärtinfarkt eller stroke. ……………………………. Några månader senare hör Åke, som du träffade på diabeteskontroll tidigare i år, av sig igen. Både blodsocker och blodtryck ligger nu välreglerade. Men hans fru har noterat ett mörkt födelsemärke på hans rygg som hon tycker växt till och ser konstig ut. Han själv har inte noterat förändringen, då den sitter illa till, så han kan inte ge så mycket mer exakta detaljer om eventuell utveckling/förändring av den. Du har sett bilderna på Åkes hudförändring. Åke blir väldigt rädd när du informerar honom om att du misstänker att det rör sig om ett malignt melanom. Hans föräldrar hade en god vän som avled i detta för ca 30 år sedan. Han frågar dig, om du vet något om prognos och behandling? Åke ber dig att titta på ännu en förändring som han har på ryggen som även den har växt till på sista året. Figur 2 - ©Dermatoskopi i Primärvård - Forum (Facebook)
Vad är detta för sorts förändring som du ser här? Ange 3 dermatoskopiska fynd som stödjer din diagnos.
Stella 20 år, är tidigare frisk. Hon söker nu för persisterande feber, hon har haft temperatur runt 38,5 °C de senaste 12 dagarna, och besvären har tolkats som en viros. Hon har ingen hosta, känt sig lite svullen i halsen. Hon hart tagit Paracetamol 500 mg 2 tabl 1-3 ggr per dag samt står på p-piller, ej tagit några övriga läkemedel. Hon är nu trött och tagen och söker på medicinakuten. I status noterar du en febril ung kvinna utan några hudutslag, inga palpabla lymfkörtlar utom längs mm sternocleidomastoideus och i ljumskar bilateralt. Inga svullna eller ömmande leder. Status: Blodtryck 115/70 mmHg, andningsfrekvens 16 andetag per min. Saturation 96% på luft. Temperatur 38,6 °C. Mun och svalg: Lätt förstorade tonsiller, för övrigt utan anmärkning. Cor et pulm: Fysikaliskt utan anmärkning, inga blåsljud. Buk: Hopfallen och mjuk, bedöms vara utan anmärkning.
Ange fyra anamnestiska uppgifter som är viktiga att efterfråga vid oklar feber? Motivera.
Efter status och anamnes, vad är tänkbara nästa steg i utredning av oklar feber förutom rutinkemi (Blodstatus, SR, CRP, diff/B-celler, leverstatus (ASAT/ALAT), samt blod- samt urinodling? Nämn två olika principiellt kartläggande utredningar. Motivera.
Hur definieras oklar feber?
Vilka icke infektiösa orsaker till oklar feber finns, nämn fyra olika orsaker.
Stella 20 år, är tidigare frisk. Hon söker nu för persisterande feber, hon har haft temperatur runt 38,5 °C de senaste 12 dagarna, ochbesvären tolkats som en viros. Hon har ingen hosta, känt sig lite svullen i halsen. Hon hart tagit Paracetamol 500 mg 2 tabl 1-3 ggr per dag samt står på p-piller, ej tagit några övriga läkemedel. Hon är nu trött och tagen och söker på medicinakuten. I status noterar du en febril ung kvinna utan några hudutslag, inga palpabla lymfkörtlar utom längs mm sternocleidomastoideus och i ljumskar bilateralt. Inga svullna eller ömmande leder. Status: Blodtryck 115/70 mmHg, andningsfrekvens 16 andetag per min. Saturation 96% på luft. Temperatur 38,6 °C. Mun och svalg: Lätt förstorade tonsiller, för övrigt utan anmärkning. Cor et pulm: Fysikaliskt utan anmärkning, inga blåsljud. Buk hopfallen och mjuk, bedöms vara utan anmärkning. Provsvar visar följande: SR 10 mm/tim (referens <20 mm/tim) CRP 5 mg/l, (referens <5 mg/l). Hb 146 g/l (referens 117-153 g/l), LPK 10,5x10⁹ (referens 3,5-8,8x10⁹), Diff visar lymfocytos med atypiska lymfocyter. eGFR 98 ml/min (referens >80-90 ml/min/1,73 m²) ASAT 2,4 µkat/l (referens <0,61 µkat/l), ALAT 2,2 µkat/l (referens <0,76 µkat/l). S-Ca 2,17 mmol/l (referens 2,15–2,50 mmol/l), Urinsticka REDIA negativ.
Vilka diagnoser är mest troliga med anledning av bilden ovan? Motivera.
Stella 20 år, är tidigare frisk. Hon söker nu för persisterande feber, hon har haft temperatur runt 38,5 °C de senaste 12 dagarna, och besvären tolkats som en viros. Hon har ingen hosta, känt sig lite svullen i halsen. Hon hart tagit Paracetamol 500 mg 2 tabl 1-3 ggr per dag samt står på p-piller, ej tagit några övriga läkemedel. Hon är nu trött och tagen och söker på medicinakuten. I status noterar du en febril ung kvinna utan några hudutslag, inga palpabla lymfkörtlar utom längs mm sternocleidomastoideus och i ljumskar bilateralt. Inga svullna eller ömmande leder. Status: Blodtryck 115/70 mmHg, andningsfrekvens 16 andetag per min. Saturation 96% på luft. Temperatur 38,6 °C. Mun och svalg: Lätt förstorade tonsiller, för övrigt utan anmärkning. Cor et pulm: Fysikaliskt utan anmärkning, inga blåsljud. Buk hopfallen och mjuk, bedöms vara utan anmärkning. Provsvar visar följande: SR 10 mm/tim (referens <20 mm/tim) CRP 5 mg/l, (referens <5 mg/l). Hb 146 g/l (referens 117-153 g/l), LPK 10,5x10⁹ (referensvärde 3,5-8,8x10⁹) Diff visar lymfocytos med atypiska lymfocyter. eGFR 98 ml/min (referens >80-90 ml/min/1,73 m²) ASAT 24 µkat/l (referensvärde <0,61 µkat/l), ALAT 22 µkat/l (referensvärde <0,76 µkat/l). S-Ca 2,17 mmol/l (referens 2,15–2,50 mmol/l), Urinsticka REDIA negativ.
Hur ställer du diagnosen EBV-infektion?
Nämn fyra viktiga differentialdiagnoser för EBV-infektion.
Varför är det viktigt att ange insjuknandedatum när man skriver en remiss för serologisk diagnostik? Motivera. Vilka specifika test finns för EBV diagnostik, nämn två.
Hur behandlas EBV-infektion?
EBV-infektion kan förutom förstorade lymfkörtlar leda till förstoring av andra organ. Vilka? Ange två stycken.
Mjältförstoring i samband med en EBV-infektion är potentiellt farlig, varför? Vad bör du rekommendera patienten? Motivera.
Vilket läkemedel bör undvikas vid EBV-infektion? Motivera.
Vilka långtidseffekter/risker kan ses efter en EBV-infektion?
Utöver förhöjda transaminaser, vad kan EBV-infektion leda till för leverpåverkan?
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.