Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

AT-provet (eAT) 27 februari 2026 med svarsförslag

eAT-provet (AT-tentan) den 27 februari 2026, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 60 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

46-årig kvinna (Åsa) som lever på försörjningsstöd och för närvarande har skuldsanering. Åsa behandlas framgångsrikt sedan flera år med angiotensin II-receptorblockerare för essentiell hypertoni.

Åsa söker dig vid en hälsocentral i centralorten. Hon beskriver att hon sedan ett år noterar svaghet i benen, upplever att hon har lättare för att falla och tycker att det är svårare att gå uppför trappor. Åsa har på direkt fråga även känt domning intermittent i benen. Hon undrar om det kan vara något farligt.

Vid klinisk undersökning finner du:
At, ingen andfåddhet, inga pittingödem eller halsvenstas. Viss övervikt med bukfetma.
Hjärta, regelbunden rytm, inga biljud, hjärtfrekvens 70 slag/minut.
Blodtryck, 145/86 mm Hg, hö arm sittande utan vila.
Lungor, normala andningsljud bilateralt, inga biljud, Peak expiratory flow (PEF) 450 L/minut (380 är normalt för kvinnor med Åsas ålder och längd).
Perifer cirkulation, fina perifera pulsationer i A dorsalis pedis och A tibialis posterior palperas bilateralt.
Neurologi: kranialnerver u.a., grov kraft och tonus i extremiteterna u.a., Grasset negativ, gång tå och häl u.a., reflexer i armarna u.a., patellar- och Achillesreflexer saknas bilateralt, känner vibration vid båda fotleder, Romberg stabil och finger-näs u.a. Åsa klarar upprepade nigsittningar (squats) bra.

Du kompletterar den kliniska undersökningen med utvidgat laboratorie-status:
1. SR 15 mm/h, (<20)
2. CRP 6 mg/L (<5)
3. LPK 11,8 x 10⁹ (3,5-8,8)
4. Ery 3,53 x 10⁹ (3,94-5,16)
5. Hb 133 g/L (117-153)
6. EVF 0,38 (0,35-0,46)
7. MCV 107 fL (82-98)
8. Trbc 424 x 10⁹ (165-387)
9. Ferritin 518 µg/L (13-150)
10. Transferrinmättnad 0,3 (0.15-0-50)
11. Kobalamin 229 pmol/L (145-569)
12. Folat 4,8 nmol/L (>6,2)
13. Na 134 mmol/L (137-145)
14. K 4,6 mmol/L (3,5-4,4)
15. Calcium 2,27 mmol/L (2,15-2,50)
16. Krea 81 µmol/L (45-90)
17. eGFR 71 ml/min (>80)
18. ALP 3,8 µkat/L (0,7-1,9)
19. GT 12 µkat/L (0,5-1,2)
20. ASAT 1,7 µkat/L (0,25-0,60)
21. ALAT 1,0 µkat/L (0,15-0,75)
22. LD 4,5 µkat/L (1,8-3,4)
23. Glukos 4,2 mmol/L (4,2-6,3)
24. Kolesterol 5,0 mmol/L (3,3-6,9)
25. TSH 0,80 mIE/L (0,27-4,2)
26. Vikt 80 kg
27. Längd 162 cm
28. Body Mass Index (BMI) 30,5 kg/m².

Med svaren från din kliniska undersökning samt laboratorianalyserna ger du din förklaring till Åsa: blodcirkulationen i benen är bra, att hon känner vibrationer i benen men att senreflexer saknas i båda benen, att folsyranivån i blodet är låg och att de två senare kan tala för att hennes symtom kan bero på nervskada av känselnerver i benen.

  1. Till vilken undersökning vill du remittera Åsa för att bekräfta din misstanke?

Åsa söker dig vid en hälsocentral i centralorten. Hon beskriver att hon sedan ett år noterar svaghet i benen, att hon har lättare för att falla och tycker det är svårare att gå uppför trappor. Åsa har på direkt fråga även känt domning intermittent i benen. Hon undrar om det kan vara något farligt. När du har svaren från din kliniska undersökning och laboratoriesvaren: blodcirkulationen i benen är bra, hon känner vibrationer i benen men att senreflexer saknas i båda benen, att folsyranivån i blodet är låg och att de två senare kan tala för att hennes symtom kan bero på nervskada av känselnerver i benen.

  1. Beskriv kort hur elektroneurografi (ENG) av sensorisk nerv genomförs och beskriv vad nedsatta lednngshastigheter och svarsamplituder återspeglar.

Åsa söker dig vid en hälsocentral i centralorten. Hon beskriver att hon sedan ett år noterar svaghet i benen, att hon har lättare för att falla och tycker det är svårare att gå uppför trappor. Åsa har på direkt fråga även känt domning intermittent i benen. Hon undrar om det kan vara något farligt. När du har svaren från din kliniska undersökning och laboratoriesvaren: blodcirkulationen i benen är bra, hon känner vibrationer i benen men att senreflexer saknas i båda benen, att folsyranivån i blodet är låg och att de två senare kan tala för att hennes symtom kan bero på nervskada av känselnerver i benen. Den aktuella elektroneurografin ger inga hållpunkter för sensomotorisk grovtrådspolyneuropati. Då fintrådspolyneuropati inte kan uteslutas och det finns hållpunkter för näringsbristrelaterad neuropati (folat 4,8 nmol/L) rekommenderar du Åsa behandling med folsyra. När du går igenom laboratoriesvaren noterar du även att Åsa har måttligt förhöjt ferritin (518 µg/L (13-150).

  1. Vilken funktion har ferritin och i vilken typ av celler återfinns huvudsakligen ferritin?

Åsa söker dig vid en hälsocentral i centralorten. Hon beskriver att hon sedan ett år noterar svaghet i benen, att hon har lättare för att falla och tycker det är svårare att gå uppför trappor. Åsa har på direkt fråga även känt domning intermittent i benen. Hon undrar om det kan vara något farligt. …………… Den aktuella elektroneurografin ger inga hållpunkter för sensomotorisk grovtrådspolyneuropati. Då fintrådspolyneuropati inte kan uteslutas och det finns hållpunkter för näringsbristrelaterad neuropati (folat 4,8 nmol/L) rekommenderar du Åsa behandling med folsyra. När du går igenom laboratoriesvaren noterar du även att Åsa har måttligt förhöjt ferritin-värde.

  1. Nämn två vanliga anledningar till måttligt förhöjd nivå av ferritin.

När du går igenom laboratoriesvaren noterar du även måttligt förhöjt ferritin-värde. För att verifiera provsvaren ber du Åsa komma för upprepad provtagning. Svaren visar oförändrat måttligt förhöjt ferritin och normal transferrinmättnad, som innebär att sannolikheten för hemokromatos är försumbar och kontroll av HFE-genen inte behövs. Förutom förhöjt ferritin visar svaren även upprepat förhöjda leverenzymer. Ni resonerar kring Åsas alkoholvanor men Åsa tycker inte att hon använder alkohol mer än någon annan. Du föreslår Åsa fortsatt utredning med ultraljud lever för att undanröja möjligheten att det finns annan anledning till de höga levervärdena, efter att hepatit A, hepatit B och hepatit B har uteslutits. Åsa avstår kontroll av PEth och liknande prov. Ultraljud visar att levern generellt har förhöjd ekogenicitet som vid steatos, inga påvisbara fokala förändringar, ordinär flödesriktning och flödeshastighet i vena porta, ingen vidgning av intra- eller extrahepatiska gallgångar och ductus choledochus mäter cirka 4 mm vidd.

  1. Vad innebär leversteatos?

  2. Nämn de två främsta orsakerna till leversteatos?

För att verifiera provsvaren ber du Åsa komma för upprepad provtagning. Svaren visar oförändrat måttligt förhöjt ferritin och normal transferrinmättnad, som innebär att sannolikheten för hemokromatos är försumbar och kontroll av HFE-genen inte behövs. Förutom förhöjt ferritin visar svaren även upprepat förhöjda leverenzymer. Ni resonerar kring Åsas alkoholvanor men Åsa tycker inte att hon använder alkohol mer än någon annan. Du föreslår Åsa fortsatt utredning med ultraljud lever för att undanröja möjligheten att det finns annan anledning till de höga levervärdena, efter att hepatit A, hepatit B och hepatit C har uteslutits. Åsa avstår kontroll av PEth och liknande prov. Ultraljud visar att levern generellt har förhöjd ekogenicitet som vid steatos, inga påvisbara fokala förändringar, ordinär flödesriktning och flödeshastighet i vena porta, ingen vidgning av intra- eller extrahepatiska gallgångar och ductus choledochus mäter cirka 4 mm vidd.

  1. Nämn en allvarlig negativ leverrelaterad konsekvens av leversteatos?

När du går igenom laboratoriesvaren noterar du även måttligt förhöjt ferritin-värde. För att verifiera provaren ber du Åsa komma för upprepad provtagning. Svaren visar oförändrat måttligt förhöjt ferritin och låg transferrinmättnad, som innebär att sannolikheten för hemochromatos är försumbar och kontroll av HFE-genen inte behövs. Förutom förhöjt ferritin visar svaren även upprepat förhöjda leverenzymer. Ni resonerar kring Åsas alkoholvanor men Åsa tycker inte att hon använder alkohol mer än någon annan. Du föreslår Åsa fortsatt utredning med ultraljud lever för att undanröja möjligheten att det finns annan anledning till de höga levervärdena, efter att hepatit A och hepatit B har uteslutits. Åsa avstår kontroll av PEth och liknande prov. Ultraljud lever visar att levern generellt har förhöjd ekogenicitet som vid steatos, inga påvisbara fokala förändringar, ordinär flödesriktning och flödeshastighet i vena porta, ingen vidgning av gallgångarna och Ductus choledochus mäter cirka 4 mm vidd.

  1. Vilka ytterligare två diagnoser med anknytning till leversteatos kan du nu överväga hos Åsa?

Laboratoriesvar: SR 15 mm/h, (<20), CRP 6 mg/L (<5), LPK 11,8 x 10⁹ (3,5-8,8), Ery x 10⁹ 3,53 (3,94-5,16), Hb 133 g/L (117-153), EVF 0,38 % (0,35-0,46), MCV 107 fL (82-98), Trbc 424 x 10⁹ (165-387), Ferritin 518 µg/L (13-150), Transferrinmättnad 0,3 (0,15-0,50), Kobalamin 229 pmol/L (145-569), Folat 4,8 nmol/L (>6,2), Na 134 mmol/L (137-145), K 4,6 mmol/L (3,5-4,4), Calcium 2,27 mmol/L (2,15-2,50), Krea 81 µmol/L (45-90), eGFR 71 ml/min (>80), ALP 3,8 µkat/L (0,7-1,9), GT 12 µkat/L (0,5-1,2), ASAT 1,7 µkat/L (0,25-0,60), ALAT 1,0 µkat/L (0,15-0,75), LD 4,5 µkat/L (1,8-3,4), Glucos 4,2 mmol/L (4,2-6,3), Kolesterol 5,0 mmol/L (3,3-6,9), TSH 0,80 mIE/L (0,27-4,2). Vikt 80 kg, längd 162 cm, Body Mass Index (BMI) 30,5 kg/m2. När du går igenom laboratoriesvaren noterar du även måttligt förhöjt ferritin-värde. För att verifiera provaren ber du Åsa komma för upprepad provtagning. Svaren visar oförändrat måttligt förhöjt ferritin och låg transferrinmättnad, som innebär att sannolikheten för hemochromatos är försumbar och kontroll av HFE-genen inte behövs. Förutom förhöjt ferritin visar svaren även upprepat förhöjda leverenzymer. Ni resonerar kring Åsas alkoholvanor men Åsa tycker inte att hon använder alkohol mer än någon annan. Du föreslår Åsa fortsatt utredning med ultraljud lever för att undanröja möjligheten att det finns annan anledning till de höga levervärdena. Ni kompletterar även med markörer för virala hepatiter som är negativa. Åsa avstår kontroll av PEth och liknande prov. Ultraljud lever visar att levern generellt har förhöjd ekogenicitet som vid steatos, inga påvisbara fokala förändringar, ordinär flödesriktning och flödeshastighet i vena porta, ingen vidgning av gallgångarna och Ductus choledochus mäter cirka 4 mm vidd.

  1. Nämn två laboratorievärden hos Åsa som talar för alkoholinducerad leversjukdom?

Du förklarar för Åsa att ultraljudsfyndet tillsammans med laboratorievärden talar för att alkoholinducerad leversjukdom kan vara en viktig differentialdiagnos till MASLD. Det som avgör diagnostiken är om intaget av etanol överstiger 140 gram per vecka. Vid en förtroendefull genomgång berättar Åsa att hon ofta dricker 3 flaskor vin under en vecka.

  1. Hur många standardglas dricker Åsa per vecka och hur många gram alkohol motsvarar det?

Vid en förtroendefull genomgång berättar Åsa att hon ofta dricker 3 flaskor vin under en vecka. Du berättar för Åsa att sannolikheten för alkoholinducerad leversjukdom är hög och att en viktig insats är att minska alkoholintaget. Åsa berättar att hon ända sedan barndomen har besvärande påträngande ångest, som hon sedan länge försöker lindra med alkohol. Vidare berättar Åsa att hon utnyttjats sexuellt av en granne från 4 till 8 års ålder. Utnyttjandet upphörde först när förövaren avlidit.

  1. Ge två förslag på intervention med vetenskaplig grund för att lindra Åsas ångest som härrör från trauma i barndomen, för att bearbeta de påfrestande livshändelserna och få känslomässig distans till dem.

Du berättar för Åsa att sannolikheten för alkoholinducerad leversjukdom är hög och att en viktig insats är att minska alkoholintaget. Åsa berättar att hon ända sedan barn har besvärande påträngande ångest, som hon sedan länge försöker lindra med alkohol. Åsa berättar att hon utnyttjats sexuellt av en granne från 4 till 8 års ålder. Utnyttjandet upphörde först när förövaren avlidit. Du överenskommer med Åsa om remiss för TF-KBT. Vid ett senare besök berättar Åsa att hon inte kan sträcka ut höger ringfinger, som ger problem när hon ska spela instrument. Hon undrar vad det är och om det finns någon hjälp att få. Vid klinisk undersökning noterar du en ärrsträng volart i handflatan samt en påtaglig sträckdefekt i dig IV dx, se bild. Foto: Dr Wilbrand, Handkirurgiska kliniken

  1. Ange namnet på det Åsa drabbats av, beskriv vad som hänt i handen samt ange en riskfaktor i Åsas fall?

Vid ett senare besök berättar Åsa att hon inte kan sträcka ut höger ringfinger, som ger problem när hon ska spela instrument. Hon undrar vad det är och om det finns någon hjälp att få. Vid klinisk undersökning noterar du en ärrsträng volart i handflatan samt en påtaglig sträckdefekt i dig IV dx.

  1. Nämn två vanliga behandlingsalternativ för Åsa vad gäller Dupuytrens kontraktur.

Du arbetar som läkare på ett länssjukhus. Du har precis påbörjat ditt pass. Klockan är 16 och du är just nu ensam läkare på ortopedakuten. Du ser på akutliggaren att det är tre patienter som ännu inte hunnit bli påtittade. Dessa är: Patient 1. Kurt S, en 85-årig man. Sökorsak: ryggsmärta. Fallit hemma. Svårt att röra sig på grund av smärta. Kan röra på benen. Ankomst 14.30. Patient 2. Chiara K, en 70-årig kvinna. Sökorsak: ont i handleden. Fall utomhus. Ankomst 14.41. Patient 3. Lisa N, en 40-årig kvinna. Sökorsak: ryggsmärta. Bensmärta. Miktionsbesvär. Ankomst 15.01.

  1. Du kan förstås inte träffa alla patienter på en gång. Vad är en lämplig prioriteringsordning utifrån den information du nu har? Motivera ditt svar.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där tre patienter väntade på bedömning av dig. Du valde att börja med att bedöma en 40-årig kvinna, Lisa N, som enligt akutliggaren söker på grund av ryggsmärta, bensmärta och miktionsbesvär. Dessa besvär skulle kunna vara tecken på ett cauda equina-syndrom som du vill utreda skyndsamt. Sedan bedömer du att Kurt S som verkar ha mycket smärta från ryggen efter ett fall i hemmet, men verkar ha normal neurologisk funktion, bör vara nästa på tur. Sist tänker du bedöma Chiara K, som kan ha en fraktur i hand eller handled, men det finns ingen uppgift om att hon skulle ha något som gör att hon ska prioriteras högre än de andra. Du börjar med att gå in till Lisa N. Hon är en tidigare frisk kvinna som sedan en månad haft smärta i ländryggen, och i några dagar haft en högersidig bensmärta. Smärtorna i benet har successivt ökat och sedan i morse har hon också nedsatt känsel i underlivet. Hon känner inte riktigt när hon är kissnödig. Hon har ändå lyckats kissa vid ett par tillfällen sedan morgonen, men vid sista försöket nu på sen eftermiddag kom det bara några droppar. Hennes vitalparametrar har kontrollerats och är som följer: blodtryck 130/80, puls 80/min, saturation 99%, temp 36,9 gr.

  1. Nämn de tre viktigaste fynden för bedömning och beslut om vidare utredning och behandling av Lisa N?

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten. Du började med att bedöma en 40-årig kvinna, Lisa N, som enligt akutliggaren söker på grund av ryggsmärta, bensmärta och miktionsbesvär. Dessa besvär skulle kunna vara tecken på ett cauda equina-syndrom som du vill utreda skyndsamt. Lisa N är en tidigare frisk kvinna som sedan 1 månad haft smärta i ländryggen, och i några dagar haft en högersidig bensmärta. Smärtorna i benet har successivt ökat och sedan i morse har hon också nedsatt känsel i underlivet. Hon känner inte riktigt när hon är kissnödig. Hon har ändå lyckats kissa vid ett par tillfällen sedan morgonen, men vid sista försöket nu på sen eftermiddag kom det bara några droppar. Du noterar vid din undersökning att passivt rektalsfinktertonus är nedsatt. Hon kan inte heller knipa på uppmaning. Känseln är nedsatt i perineum/perianalt och på insidan av höger lår. Vid undersökning av motoriken i nedre extremiteter noterar du att stortåextensionsförmågan på höger sida är något nedsatt.

  1. Vilken ytterligare åtgärd är viktig för att kartlägga hennes blåsfunktion? Motivera kort.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där tre patienter väntade på din bedömning. Du valde att börja med att bedöma en 40-årig kvinna, Lisa N. Hon är en tidigare frisk kvinna som sedan 1 månad haft smärta i ländryggen, och i några dagar haft en högersidig bensmärta. Smärtorna i benet har successivt ökat och sedan i morse har hon också nedsatt känsel i underlivet. Hon känner inte riktigt när hon är kissnödig. Hon har ändå lyckats kissa vid ett par tillfällen sedan morgonen, men vid sista försöket nu på sen eftermiddag kom det bara några droppar. Du noterar vid din undersökning att rektalsfinktertonus är nedsatt. Hon kan inte knipa på uppmaning. Känseln är nedsatt i perineum/perianalt och på insidan av höger lår. Vid undersökning av motoriken i nedre extremiteter noterar du att stortåexensionsförmågan på höger sida är något nedsatt. Du låter genomföra en blåsscanning som visar 700 ml kvarvarande urin. Du ordinerar en KAD och det tömmer sig cirka 700 ml urin.

  1. Vilken undersökning ska du nu göra i första hand för att bekräfta din misstanke om cauda equina-syndrom? När ska den tidsmässigt utföras? Motivera val av undersökning och tidpunkt.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där tre patienter väntade på din bedömning. Du valde att börja med att bedöma en 40-årig kvinna, Lisa N. Hon är en tidigare frisk kvinna som sedan 1 månad haft smärta i ländryggen, och i några dagar haft en högersidig bensmärta. Smärtorna i benet har successivt ökat och sedan i morse har hon också nedsatt känsel i underlivet. Hon känner inte riktigt när hon är kissnödig. Hon har ändå lyckats kissa vid ett par tillfällen sedan morgonen, men vid sista försöket nu på sen eftermiddag kom det bara några droppar. Du noterar vid din undersökning av patienten att rektalsfinktertonus är nedsatt. Hon kan inte knipa på uppmaning. Känseln är nedsatt i perineum/perianalt och på insidan av höger lår. Vid undersökning av motoriken i nedre extremiteter noterar du att stortåextensionsförmågan på höger sida är något nedsatt. Du låter genomföra en blåsscanning som visar 700 ml kvarvarande urin. Du ordinerar en KAD och det tömmer sig cirka 700 ml urin. Lisa N uppvisar tecken på ett cauda equina-syndrom. Du beställer en akut magnetkameraundersökning av ländryggen. Du kontaktar röntgenjouren för att beskriva behovet av akut undersökning.

  1. Redogör för vanligaste orsak och två möjliga differentialdiagnoser till ett cauda-equina syndrom i detta fall. Redogör också för patofysiologin bakom ett cauda equina-syndrom.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där tre patienter väntade på din bedömning. Du valde att börja med att bedöma en 40-årig kvinna, Lisa N. Hon är en tidigare frisk kvinna som sedan 1 månad haft smärta i ländryggen, och i några dagar haft en högersidig bensmärta. Smärtorna i benet har successivt ökat och sedan i morse har hon också nedsatt känsel i underlivet. Hon känner inte riktigt när hon är kissnödig. Hon har ändå lyckats kissa vid ett par tillfällen sedan morgonen, men vid sista försöket nu på sen eftermiddag kom det bara ett par droppar. Du noterar vid din undersökning att rektalsfinktertonus är nedsatt. Hon kan inte knipa på uppmaning. Känseln är nedsatt i perineum/perianalt och på insidan av höger lår. Vid undersökning av motoriken i nedre extremiteter noterar du att stortåexensionsförmågan på höger sida är något nedsatt. Du låter genomföra en blåsscanning som visar 700 ml kvarvarande urin. Du ordinerar en KAD och det tömmer sig cirka 700 ml urin. Lisa N uppvisar tecken på ett cauda equina-syndrom. Du beställer en akut magnetkameraundersökning av ländryggen. Denna visar enligt svaret: magnetkameraundersökning är utförd mellan Th10 och S1. I nivå L4-L5 ses ett stort centralt, sannolikt sekvestrerat, diskbråck med högersidig övervikt som ger en uttalad kompression av durasäcken. I nivå L5-S1 finns en central diskbuktning utan påverkan på durasäcken. I nivå Th10-L4 finns inga diskbuktningar eller diskbråck och heller ingen påverkan på durasäcken.

  1. Lisa N har ett cauda equina-syndrom på grund av ett diskbråck i L4-L5-nivå. Vad blir nästa steg i handläggningen? Ange också tidsaspekt. Motivera kort dina svar.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där 3 patienter väntade på din bedömning. Du valde att börja med att bedöma en 40-årig kvinna, Lisa N. Hon är en tidigare frisk kvinna som sedan 1 månad haft smärta i ländryggen, och i några dagar haft en högersidig bensmärta. Smärtorna i benet har successivt ökat och sedan i morse har hon också nedsatt känsel i underlivet. Hon känner inte riktigt när hon är kissnödig. Hon har ändå lyckats kissa vid ett par tillfällen sedan morgonen, men vid sista försöket nu på sen eftermiddag kom det bara ett par droppar. Lisa N uppvisar tecken på ett cauda equina-syndrom. Du beställer en akut magnetkameraundersökning av ländryggen som visar att i nivå L4-L5 finns ett stort centralt, sannolikt sekvestrerat, diskbråck med antydd vänstersidig övervikt som ger en uttalad kompression av durasäcken. Du har informerat patienten om att hon har ett komplett cauda equinasyndrom och att operation är den behandling som finns att tillgå. Du kontaktar din ortopedbakjour.

  1. Redogör kort för prognos och orsakssamband efter operation för patienter som opereras för kompletta respektive inkompletta cauda equinasyndrom orsakade av diskbråck.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där tre patienter väntade på din bedömning. Efter att ha bedömt en kvinna med cauda equina-syndrom ska du nu bedöma Kurt S, en 85-årig man. Kurt S reste sig upp från köksstolen i sin lägenhet men snubblade på något sätt och föll baklänges mot golvet. Han klarade inte att resa sig själv på grund av smärta. Hustrun ringde efter ambulans som fört honom till akutmottagningen. Kurt S ligger på sidan på britsen och försök till rörelse ger smärta i bröstryggens nedre del. Han förnekar buksmärtor. Han berättar att han är väldigt stel i ryggen i vanliga fall. Du noterar också att han verkar väldigt stel i rygg och nacke. Kurt S har hypertoni och behandlas med enalapril 5 mg x 1. Han har benign prostatahyperplasi och behandlas med tamsulosin 0,4 mg x 1. Hans vitalparametrar har kontrollerats och är som följer: blodtryck 140/80, puls 80/min, saturation 97%, temp 37,1 gr. EKG har tagits och visar sinusrytm utan blockeringstendens.

  1. Beskriv de 3 viktigaste delarna i din undersökning av status. Beskriv kort vad och hur du undersöker.

Du har precis påbörjat ditt arbetspass på ortopedakuten där 3 patienter väntade på din bedömning. Du bedömer nu Kurt S, en 85-årig man, som har fallit baklänges i sin lägenhet. Kurt S ligger på sidan på britsen på akutmottagningen och försök till rörelse ger smärta i bröstryggens nedre del. Du försöker inte provocera fram rörelse då detta ger smärta. Du noterar också att han verkar väldigt stel i rygg och nacke. Du har lyssnat på hans lungor och hör vesikulära andningsljud bilateralt. Du har palperat över revbenen och de verkar inte ömma. Buken är mjuk och oöm. Han har ont vid palpation av nedre delen av bröstryggen, men du kan inte känna någon svullnad eller felställning. Vid den neurologiska undersökningen noterar du följande: han har motorisk funktion i fötter, fotleder och knän, han saknar akillesreflexer bilateralt, patellarreflexer är mycket svaga, Babinski är negativ bilateralt, han har normal ytlig sensibilitet på bål och nedre extremiteter. Sjuksköterskan på akutmottagningen undrar vilka restriktioner avseende rörlighet som gäller för Kurt S? Du erinrar dig de senaste rönen om spinal rörelsebegränsning som sedan några år implementerats inom prehospital och hospital vård.

  1. Vilken ordination för spinal rörelsebegränsning ger du för Kurts del? Ange 3 viktiga generella principer för spinal rörelsebegränsning på sjukhus. Motivera kort.

Du har börjat ditt pass på akutmottagningen. Du bedömer nu Kurt S, en 85-årig man, som har fallit baklänges i sin lägenhet. Kurt S ligger på sidan på britsen på akutmottagningen och försök till rörelse ger smärta i bröstryggens nedre del. Du noterar också att han verkar väldigt stel i rygg och nacke. Du har lyssnat på hans lungor och hör vesikulära andningsljud. Du har palperat över revbenen och de verkar inte ömma. Han har ont vid palpation av nedre delen av bröstryggen, men du kan inte känna någon svullnad eller felställning. Den neurologiska undersökningen är normal – han kan röra i fötter, fotleder och knän och har normal sensibilitet på bål och nedre extremiteter. Du ordinerar självvalt bekvämt läge för Kurt S. Du misstänker att Kurt S kan ha en kotpelarskada.

  1. Vilken undersökning ska göras för att bekräfta din misstanke? Precisera och motivera val av undersökning.

Du har börjat ditt pass på akutmottagningen. Du bedömer nu Kurt S, en 85-årig man, som har fallit baklänges i sin lägenhet. Kurt S ligger på sidan på britsen på akutmottagningen och försök till rörelse ger smärta i bröstryggens nedre del. Du noterar också att han verkar väldigt stel i rygg och nacke. Du har lyssnat på hans lungor och hör vesikulära andningsljud. Du har palperat över revbenen och de verkar inte ömma. Han har ont vid palpation av nedre delen av bröstryggen, men du kan inte känna någon svullnad eller felställning. Den neurologiska undersökningen är normal – han kan röra i fötter, fotleder och knän och har normal sensibilitet på bål och nedre extremiteter. Du ordinerar självvalt bekvämt läge för Kurt S. Du misstänker att Kurt S kan ha en kotpelarskada. Du har låtit göra en datortomografiundersökning av hela ryggen. Bilderna från datortomografin visar enligt svaret: överbroande ben i hela den undersökta delen av kotpelaren från C1 till sacrum. Fasettlederna är ankylotiska. Bild som vid ankyloserande spondylit. Ingen dislokation av kotpelaren. I Th10 ses en fissur, genomgående i kotkroppen. Sannolikt finns även en fraktur mellan fasettlederna Th10 och Th11 på vänster sida.

  1. Vilken behandling är den korrekta för Kurt S? Motivera.

Du arbetar som läkare på ett länssjukhus. Du arbetar ditt eftermiddags och kvällspass på akutmottagningen. Du har bedömt två patienter hittills, och du är nu på väg till den tredje, Chiara K. Hon är en 70-årig pensionerad kvinna som fallit utomhus. Hon har en tablettbehandlad diabetes och hypertoni. Chiara K har ont i höger handled. Hon bor själv i en lägenhet. Hon fick skjuts av en väninna till akutmottagningen. Hennes vitalparametrar har kontrollerats och är som följer: blodtryck 140/80, puls 90/min, saturation 98%, temp 37,2 gr.

  1. Beskriv de tre viktigaste delarna av undersökningen av hennes skadade arm.

Du arbetar som läkare på ett länssjukhus. Du har arbetar ditt eftermiddags och kvällspass på akutmottagningen. Du har bedömt två patienter hittills, och du är nu på väg till den tredje, Chiara K. Hon är en 70 årig pensionerad kvinna som fallit utomhus. Hon har en tablettbehandlad diabetes och hypertoni. Chiara K har ont i höger handled. Hennes handled är svullen men inte synbart felställd. Distalstatus är normalt. Hon ömmar rejält vid palpation av distala radius. Chiara K har ingen säkerställd ömhet i fossa tabatiere. Hon har inte ont i övriga delar av underarm eller armbåge. Hennes rörelseförmåga i handled och hand är inskränkt och du uppfattar att det beror på smärta.

  1. Vilken undersökning beställer du?

Du arbetar som läkare på ett länssjukhus. Du har arbetar ditt eftermiddags och kvällspass på akutmottagningen. Du har bedömt två patienter hittills, och du är nu på väg till den tredje, Chiara K. Hon är en 70 årig pensionerad kvinna som fallit utomhus. Hon har en tablettbehandlad diabetes och hypertoni. Hon har ont i höger handled. Hennes handled är svullen men inte synbart felställd. Distalstatus är normalt. Hon ömmar rejält vid palpation av distala radius. Ingen säker ömhet i fossa tabatiere. Hon har inte ont i övriga delar av underarm eller armbåge. Hennes rörelseförmåga i handled och hand är inskränkt, och du uppfattar att det beror på smärta. Chiara K har nu kommit tillbaka från röntgen av höger handled. Röntgensvaret beskriver: odislocerad fraktur i distala radius. Inget engagemang av handleden. Du ordinerar en radiusgipsskena.

  1. Beskriv vad du kontrollerar när gipsskenan är lagd. Beskriv vad du instruerar Chiara K om innan hon får återvända hem. Ange gipstidens längd.

Du är nylegitimerad läkare och har ditt första vikariat vid den psykiatriska kliniken på sjukhuset i Storby. Det är lördag och du är primärjour i psykiatri på en sjukhusgemensam akutmottagning. Du och överläkaren har just gått rond på den lilla psykiatriska akutvårdsavdelningen och överläkaren har tagit bilen hem. Mottagningssjuksköterskan ringer och ber dig gå till en kirurgavdelning för att bedöma en patient. Du finner på ett vårdrum en 49 årig man, Lars, som står upp och håller sig i sin säng. Sjuksköterskan berättar att han för tre dagar sedan var fotgängare på väg till sitt arbete när han blev påkörd av en bil. Han blev då akut opererad på grund av sprucken mjälte. De första dygnen efter operationen var han lugn, och det postoperativa förloppet var helt normalt. I natt hade en medpatient ringt och berättat att Lars varit vaken hela natten. Lars hade tagit sig upp ur sängen, pratat osammanhängande och tagit sig mot dörren hållande sig längs väggarna. Han svarade inte på medpatientens kontaktförsök. När sjuksköterskan kom in på rummet visste Lars inte var han var, trodde sig möjligen vara på sin gamla arbetsplats. Hon lyckades försiktigt leda tillbaka Lars till sin säng. Du noterar omedelbart att Lars är rastlös, orolig och plockig. Du lyckas inte fånga hans flackande blick. Han pratar osammanhängande och sluddrigt, tycker sig nu höra sin hustru i korridoren och vill hem.

  1. Vilket tillstånd har Lars sannolikast drabbats av?

Du är nylegitimerad läkare och har ditt första vikariat vid den psykiatriska kliniken på sjukhuset i Storby. Du är primärjour i psykiatri på en sjukhusgemensam akutmottagning. Du har kallats till en kirurgavdelning för att bedöma en patient. Du finner på ett vårdrum en 49 årig man, Lars, som står upp och håller sig i sin säng. Han ser vilsen och rädd ut, står upp, tittar på dig för att sedan flacka med blicken och sedan fånga din blick igen. Han är motoriskt orolig. Sjuksköterskan berättar att han för tre dagar var fotgängare på väg till sitt arbete när han blev påkörd av en bil. Han blev då akut opererad på grund av sprucken mjälte. I natt hade en medpatient ringt och berättat att Lars varit vaken hela natten. Lars hade tagit sig upp ur sängen, pratat osammanhängande och tagit sig mot dörren hållande sig längs väggarna. Han svarade inte på medpatientens kontaktförsök. När sjuksköterskan kom in på rummet visste Lars inte var han var, trodde sig möjligen vara på sin gamla arbetsplats. Hon lyckades försiktigt leda tillbaka Lars till sin säng. Du noterar omedelbart att Lars är rastlös, orolig och plockig. Du lyckas inte fånga hans flackande blick. Han pratar osammanhängande och sluddrigt, tycker sig nu höra sin hustru i korridoren och vill hem. Du bedömer nu att Lars har drabbats av ett klassiskt postoperativt förvirringstillstånd/delirium.

  1. Vad i sjukdomsbilden är avvikande och gör att du överväger diagnosen extra noga?

Du är nylegitimerad läkare och har ditt första vikariat vid den psykiatriska kliniken på sjukhuset i Storby. Du är primärjour i psykiatri på en sjukhusgemensam akutmottagning. Du har kallats till en kirurgavdelning för att bedöma en patient. Du finner en 49 årig man, Lars, som tre dagar tidigare opererades akut på grund av sprucken mjälte. Lars har under natten drabbats av ett klassiskt postoperativt förvirringstillstånd/delirium. Du uppmärksammar att ett postoperativt delirium är ovanligt hos personer med Lars, jämförelsevis, unga ålder.

  1. Du vet att ett antal, icke akuta, individuella faktorer ökar risken för delirium, förutom färskt kroppsligt trauma/kirurgi, vissa läkemedel och hög ålder. Ange tre relevanta sådana.

Du är nylegitimerad läkare och har ditt första vikariat vid den psykiatriska kliniken på sjukhuset i Storby. Du är primärjour i psykiatri på en sjukhusgemensam akutmottagning. Du har kallats till en kirurgavdelning för att bedöma en patient. Du finner en 49 årig man, Lars, som tre dagar tidigare opererades akut på grund av sprucken mjälte. Lars har under natten drabbats av ett klassiskt postoperativt förvirringstillstånd/delirium. Du uppmärksammar att ett postoperativ delirium är ovanligt hos personer med Lars, jämförelsevis, unga ålder. Du vet att bland annat känd kognitiv svikt eller demens, tidigare konfusion, hög ålder, kronisk sjukdom eller multisjuklighet, liksom visuell eller auditiv nedsättning ökar risken för delirium.

  1. Nämn tre vanliga kroppsliga utlösande orsaker till delirium/ förvirringstillstånd efter kirurgi.

Du är nylegitimerad läkare och har ditt första vikariat vid den psykiatriska kliniken på sjukhuset i Storby. Du är primärjour i psykiatri på en sjukhusgemensam akutmottagning. Du har kallats till en kirurgavdelning för att bedöma en patient. Du finner en 49 årig man, Lars, som tre dagar tidigare opererades akut på grund av sprucken mjälte. Lars har under natten drabbats av ett klassiskt postoperativt förvirringstillstånd/delirium. Du uppmärksammar att ett postoperativt delirium är ovanligt hos personer med Lars, jämförelsevis, unga ålder. Du vet att bland annat känd kognitiv svikt eller demens, tidigare konfusion, hög ålder, kronisk sjukdom eller multisjuklighet, liksom visuell eller auditiv nedsättning ökar risken för delirium.

  1. Vilka generella råd ger du till patientens vårdavdelning avseende vårdrelaterade åtgärder för att bota förvirring, förutom att åtgärda kända utlösande orsaker? Ange tre centrala råd.

När du kommer åter till akutmottagningen blir du omedelbart ombedd att gå upp till beroendeavdelningen för en ny bedömning. Väl på plats på avdelningen berättar den vårdare som möter dig att en 38 årig manlig patient, Petter, blivit helt personlighetsförändrad under natten. Han är nyinflyttad till staden, har ett känt alkoholmissbruk och har nu vårdats några dagar för att avvänjas från en akut missbruksperiod. Igår kväll fick han tillstånd att lämna avdelningen en kort stund för att träffa sin hustru för en promenad. Han kom åter några timmar senare. På grund av personalsituationen hade ingen kunnat möta upp honom och bedöma honom, men uppenbarligen har han gått in på sitt rum. Framåt morgonen hördes höga skrik och dunkningar från rummet. När nattpersonalen gick in på rummet fann man Petter stående mitt på golvet, rödbrusig med svetten rinnande i ansiktet, stirrande framför sig, pratande för sig själv och viftande med armarna mot en, förmodligen, inbillad fiende. Plötsligt började han springa runt i rummet, för att sedan lägga sig på golvet, där han låg och tittade i taket med flackande blick, för att sedan hoppa upp igen. Nattpersonalen hade fått rådet att bara övervaka honom med förhoppning att tillståndet skulle lägga sig så småningom. När du ser honom var hans tillstånd oförändrat sedan några timmar. Dina första tankar är att detta är ett klassiskt alkoholdelirium, och du reflekterar över vad du skall göra närmast. Du försöker nu skapa trygghet runt Petter och lyckas få viss kortvarig kontakt. Han lyder då enkla uppmaningar och ger enstaviga svar på dina frågor.

  1. Vilken är din första åtgärd nu? Motivera.

Du har bedömt en 38 årig manlig patient, Petter, på beroendeavdelningen som blivit helt personlighetsförändrad under natten. Han är förvirrad, rödbrusig, hyperaktiv och med flackande blick och med en takykardi med puls 155 slag/min och ett blodtryck som är 230/130 mm Hg. Rutinneurologiskt status visade inget avvikande. Du anser att Petter sannolikt intagit en stor dos av något preparat och bedömer att tillståndet är somatiskt farligt om det lämnas obehandlat. Det har också omöjliggjort närmare samtal med honom. I första hand reagerar du på det höga blodtrycket och söker omedelbart kontakt med medicinklinikens jourhavande. Du lyckas få Petter att medge att han igår kväll under sin permission köpte ett narkotiskt preparat, som han sniffade. Han minns inte vad han köpt.

  1. Från vilken huvudgrupp av narkotiska preparat bedömer du att han intoxikerat sig?

Du har bedömt en 38 årig manlig patient, Petter, på beroendeavdelningen som blivit helt personlighetsförändrad under natten. Han är förmodligen intoxikerad med något centralstimulerande preparat.

  1. Vilken är den dominerande mekanismen bakom de centralstimulerande drogernas effekter på hjärnan? I svaret skall framgå dels vilken transmissionsväg som främst är påverkad, dels på vilka sätt sådan påverkan sker.

Du har bedömt en 38 årig manlig patient, Petter, på beroendeavdelningen som blivit helt personlighetsförändrad under natten. Han är förmodligen intoxikerad med något centralstimulerande preparat. Medicinjourhavande har nu kommit till avdelningen och bedömer att Petters höga blodtryck är livshotande. Petter omhändertas därför på intensivvårdsavdelning för invasiv blodtrycksmätning och intravenös behandling med labetalol eller nikardipin.

  1. Akut förgiftning med centralstimulantia kan vara livshotande. Ange de tre mest påtagliga prognospåverkande komplikationerna.

Du har bedömt en 38 årig manlig patient, Petter, på beroendeavdelningen som blivit helt personlighetsförändrad under natten. Han är förmodligen intoxikerad med något centralstimulerande preparat som har sin effekt via ökad dopamintransmission, endera ökad frisättning i synapsen eller hämmat återupptag.

  1. En annan substansgrupp påverkar sinnesintrycken och ger en förvrängd verklighetsuppfattning, de hallucinogena substanserna. Två av dessa är idag medicinskt högaktuella för användning inom psykiatrin. Vilka?

Du har bedömt en 38 årig manlig patient, Petter, på beroendeavdelningen som blivit helt personlighetsförändrad under natten. Han är förmodligen intoxikerad med något centralstimulerande preparat.

  1. Vid vilket psykiatriskt tillstånd är ketamin i dagsläget mest aktuellt?

Äntligen åter på den psykiatriska akutmottagningen får du en stund att återhämta dig innan du nu möter dagens första jourpatient. Sjuksköterskan förbereder dig på att en 45 årig förtvivlad kvinna kommit in med hjälp av taxi och berättar att hon ”orkar inte längre”. Kvinnan, Marie, är samlad och berättar välformulerat att hon varit gift i 18 år, och har tre barn, 9, 13 och 17 år gamla. Hon var hemma med barnen de första åren, men har sedan återgått till sitt arbete som butiksbiträde i en blomsterhandel. Livet var då bra. De senaste månaderna började den 17-åriga dottern skolka från skolan och umgås med kompisar sent på kvällarna. Detta ledde till allt större spänningar inom familjen. Maken, som tidigare deltagit mycket aktivt i familjelivet, drog sig undan, och för sex veckor sedan berättade han att han ville skiljas. Redan dagen därefter lämnade han familjen. Makens beslut kändes som ett ”knytnävsslag i magen”. Hon kände att hon helt ”tappade fotfästet”. Det kändes som om bröstet skulle sprängas och hon fick tungt att andas. Hon ringde sin syster som kom hem till henne och gav stöd. Sedan dess försökt ta hand om barnen själv, men egentligen inte orkat, utan barnen har i praktiken fått springa vind för våg. Dottern har varit borta från hemmet flera dagar i sträck, yngste sonen, 9 år, har blivit utåtagerande, både hemma och i skolan. Hon har inte haft kraft att på något sätt ta ansvar för sina barn. Den senaste veckan har det känts som om allt var outhärdligt och utan slut. Till sist fick Maria hjälp av sin syster att beställa en taxi till den psykiatriska akutmottagningen. Du börjar nu strukturera upp hennes psykiska status för dig själv: Ålderadekvat utseende. Ger adekvat formell och emotionell kontakt. Ångestladdad. Redogör tämligen väl för de senaste månadernas händelser i familjen. Noterar inga perceptionsstörningar. Stämningsläget uppfattas neutralt. Medger att dödstankar förekommit men förnekar trovärdigt självmordstankar och planer.

  1. Vilken diagnos har du redan nu underlag för baserat på den symtombild Marie beskriver sedan maken lämnade familjen? Motivera.

Du möter en 45 årig förtvivlad kvinna, Marie, som kommit in med hjälp av taxi med en anpassningsstörning/ krisreaktion efter att maken lämnat henne för sex veckor sedan. Hon är nu ensam med tre barn, 9, 13 och 17 år gamla. Den 17 åriga dottern, Karin, har börjat skolka från skolan sedan en månad och har nu varit borta från hemmet flera dagar i sträck och yngste sonen, 9 år, har blivit utåtagerande, både hemma och i skolan. Du frågar nu lite mer om barnen. Karin, har flera morgnar kommit hem berusad, och brytt sig mindre om att stiga upp på morgonen. Hon vill inte prata, och börjat sminka sig kraftigt. Mamman orkar inte sätta emot när Karin drivit att hon skall gå ut till kompisarna igen framåt natten. Vid ett par tillfällen har hon kommit hem berusad, nedsmutsad och med söndertrasade kläder.

  1. Du bedömer nu att förhållandena i hemmet är sådana att Karin riskerar att fara illa i sin hemmiljö. I bakhuvudet minns du att en lag anger att du måste anmäla detta till någon. Till vem?

Du möter en 45 årig förtvivlad kvinna, Marie, som kommit in med hjälp av taxi med en krisreaktion efter att maken lämnat henne för sex veckor sedan. Hon är nu ensam med tre barn, 9, 13 och 17 år gamla. Den 17 åriga dottern, Karin, har börjat skolka från skolan sedan en månad och har nu varit borta från hemmet flera dagar i sträck och yngste sonen, 9 år, har blivit utåtagerande, både hemma och i skolan. Du frågar nu lite mer om barnen. Karin, har flera morgnar kommit hem berusad, och brytt sig mindre om att stiga upp på morgonen. Hon vill inte prata, och börjat sminka sig kraftigt. Mamman orkar inte sätta emot när Karin drivit att hon skall gå ut till kompisarna igen framåt natten. Vid ett par tillfällen har hon kommit hem berusad, nedsmutsad och med söndertrasade kläder. Du bedömer nu att förhållandena i hemmet är sådana att Karin riskerar att fara illa i sin hemmiljö. I bakhuvudet minns du att Socialtjänstlagen anger att du måste anmäla detta till Socialnämnden i den kommun där Karin bor.

  1. Vem är skyldig att göra anmälan enligt denna lag?

Du möter en 45 årig förtvivlad kvinna, Marie, som kommit in med hjälp av taxi med en krisreaktion efter att maken lämnat henne för sex veckor sedan. Hon är nu ensam med tre barn, 9, 13 och 17 år gamla. Den 17 åriga dottern, Karin, har börjat skolka från skolan sedan en månad och har nu varit borta från hemmet flera dagar i sträck och yngste sonen, 9 år, har blivit utåtagerande, både hemma och i skolan. Hon har börjat missköta sig och har vid några tillfällen kommit hem berusad, nedsmutsad och med söndertrasade kläder. Du bedömer Karin riskerar att fara illa i sin hemmiljö. Du vet att Socialtjänstlagen anger att du måste anmäla detta till Socialnämnden i den kommun där Karin bor. Du vet också att denna anmälningsskyldighet gäller ett antal myndigheter vars verksamhet på något sätt berör barn och ungdom, men även enskilda anställda hos sådana myndigheter, liksom de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga.

  1. : Om inte stöd kan ge stöd på annat sätt, och Karin riskerar att fastna i en spiral av missbruk och asocialitet kan hon omhändertas. Vilken lag reglerar det?

Du möter en 45 årig förtvivlad kvinna, Marie, som kommit in med hjälp av taxi med en krisreaktion efter att maken lämnat henne för sex veckor sedan. Marie är nu ensam med tre barn, 9, 13 och 17 år gamla. Den 17 åriga dottern, Karin, har börjat uppvisa ett beteende som inger misstanke att hon farit illa av vad som förevarit i familjen. Du bedömer att du måste anmäla situationen till Socialnämnden i Karins hemkommun. Mamman berätta vidare att yngste sonen, Albin 9 år, den senaste månaden har blivit utåtagerande, både hemma och i skolan. Han har aldrig varit vad som brukar beskrivas som ett lätt barn. Det första året utvecklades han en aning långsammare än andra barn. Han kändes otrygg och hade periodvis stark separationsångest i förskoleåldern. Om föräldrarna avvek från strikta vardagsrutiner reagerade han med ilska eller med en period med sängvätning. När skolan börjat blev det bättre, även om han inte ville leka med andra barn, alltid ville vara i föräldrarnas närhet, eller på sitt rum med sina leksakståg. Skolkuratorn har nu ringt flera gånger och berättat att han den senaste månaden reagerat våldsamt mot klasskamrater, synbart utan anledning. Senaste veckan har mamman även noterat detta hemma och dessutom att han verkat tröttare, tappat matlusten och valt att isolera sig på sitt rum, där nu leksakstågen ersatts med dataspel.

  1. Vilken första åtgärd bedömer du mest rimlig för att komma tillrätta med sonens problem?

Du möter en 45 årig förtvivlad kvinna, Marie, som kommit in med hjälp av taxi med en krisreaktion efter att maken lämnat henne för sex veckor sedan. Marie är nu ensam med tre barn, 9, 13 och 17 år gamla. Yngste sonen, Albin 9 år, har den senaste månaden blivit utåtagerande, både hemma och i skolan. Han har aldrig varit vad som brukar beskrivas som ett lätt barn. Det första året utvecklades han en aning långsammare än andra barn. Han kändes otrygg och hade periodvis stark separationsångest i förskoleåldern. Om föräldrarna avvek från strikta vardagsrutiner reagerade han med ilska eller med en period med sängvätning. När skolan börjat blev det lite bättre, även om han inte ville leka med andra barn, alltid ville vara i föräldrarnas närhet, eller på sitt rum med sina leksakståg . Skolkuratorn har nu ringt flera gånger och berättat att han den senaste månaden reagerat våldsamt mot klasskamrater, synbart utan anledning. Senaste veckan har mamman även noterat detta hemma och dessutom att han verkat tröttare, tappat matlusten och valt att isolera sig på sitt rum, där nu leksakstågen ersatts med dataspel. Du hänvisar Albin till barnpsykiatrin för bedömning och utredning.

  1. Vilka diagnoser ser du som mest rimliga baserat på Albins problem? Ange de tre rimligaste och motivera.

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat där i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O2 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser. I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm.

  1. Förutom ett mer komplett rutinstatus (cor, pulm, blodtryck, buk, kärl, neurologi, lymfkörtlar), vilka ytterligare fyra kroppsundersökningar gör du initialt som är av stor vikt när man hittat en person på golvet på detta sätt? Motivera.

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga tecken till utveckling av trycksår.

  1. Bland medicinerna finns T. Digoxin på grund av intermittent förmaksflimmer. Nämn fyra vanliga symtom vid förhöjda nivåer av digitalis i blodet?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O2 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga tecken till utveckling av trycksår.

  1. Hur behandlas en akut måttlig digitalisintoxikation? Vilken elektrolytrubbning är extra viktig att ha kontroll över vid digitalisintoxikation?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga tecken till utveckling av trycksår. I de prover som har tagits på patienten noterar du P-Kreatinin 340 µmol/l (45-90) och B-Hb 162 g/l (120-150).

  1. Förhöjt P-Kreatinin tyder på njursvikt, men vad talar ett samtidigt förhöjt B-Hb dessutom för?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga tecken till utveckling av trycksår. Du ordinerar i.v. infusion av Ringer-Acetat i måttlig fart. Under tiden har undersköterskan tagit ett EKG på patienten.

  1. Vilken elektrolytrubbning ligger troligen bakom förändringarna på hennes EKG (se ovan)?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga tecken till utveckling av trycksår.

  1. Vilka av hennes mediciner kan ha bidragit till hyperkalemin? Vilken mekanism skulle i så fall ligga bakom eletrolytrubbningen?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga tecken till utveckling av trycksår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala.

  1. Men om patienten i stället skulle ha haft P-Kreatinin 80 µmol/l (45-90) och B-Hb 89 g/l (120-150) tillsammans med normala värden för leukocyter och trombocyter i blodet, vilka relevanta kompletterande blodprover skulle du vilja ta då? Ange fyra stycken. Är det något ytterligare laboratorieprov, förutom blodprover, som är relevant att ta i detta fall?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Du tar en arteriell blodgas, som tas utan syrgastillförsel, den visar följande värden: pO2 9,2 kPa (referensvärden 10-13 kPa) pCO2 6,8 kPa (referensvärden 4,5-6,0 kPa) BE +2 (referensvärden -2 till +2) pH 7,22 (referensvärden 7,35-7,45)

  1. Hur skulle du beskriva rubbningen i denna blodgas?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Förutom att blodgasen visade på en respiratorisk, ej kompenserad, acidos så noterar du även ett joniserat kalciumvärde på 1,42 mmol/l (referens 1,10-1,30) När du tittar i hennes labblista hittar du inte något gammalt kalciumvärde, men du ser ett väsentligt normalt P-Kreatinin för någon månad sedan.

  1. Vilket är det viktigaste blodprovet att ta nu när du hittat en tidigare okänd hyperkalcemi?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Förutom att blodgasen visade på en respiratorisk, ej kompenserad, acidos så noterar du även ett joniserat kalciumvärde på 1,42 mmol/l (referens 1,10-1,30) När du tittar i hennes labb-lista hittar du inte något gammalt kalciumvärde, men du ser ett väsentligt normalt P-Kreatinin för någon månad sedan.

  1. Om du får svar att plasma parathormon (PTH) är måttligt förhöjt, vad är den troligaste diagnosen i detta fall? Vilken ytterligare diagnos måste du tänka på i detta fall och vilken laboratorieundersökning vill du utföra i differentialdiagnostiskt syfte.

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Förutom att blodgasen visade på en respiratorisk, ej kompenserad, acidos så noterar du även ett joniserat kalciumvärde på 1,42 mmol/l (referens 1,10-1,30) När du tittar i hennes labb-lista hittar du inte något gammalt kalciumvärde, men du ser ett väsentligt normalt P-Kreatinin för någon månad sedan. Under tiden som du funderat på patientens EKG och hennes måttliga hypercalcemi har patienten åkt upp till röntgenavdelningen för en akut CT hjärna som du ordinerat.

  1. Hur tolkar du hennes CT-bild ovan?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O₂ 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Förutom att blodgasen visade på en respiratorisk, ej kompenserad, acidos så noterar du även ett joniserat kalciumvärde på 1,42 mmol/l (referens 1,10-1,30) När du tittar i hennes labb-lista hittar du inte något gammalt kalciumvärde, men du ser ett väsentligt normalt P-Kreatinin för någon månad sedan. Under tiden som du funderat på patientens EKG och hennes måttliga hypercalcemi har patienten åkt upp till röntgenavdelningen för en akut CT hjärna som du ordinerat. Då hon även har tecken på hypoventilation på blodgasen och ett CRP på 60 mg/l (normalt < 5) ber du även att få en lungröntgen tagen.

  1. Vilka frågeställningar skriver du på röntgenremissen? Hur tolkar du lungbilden ovan?

  2. Om lungröntgen i stället för en vänstersidig pneumoni hade påvisat en pneumothorax och patienten är lätt till måttligt påverkad, vilken gräns på luftspalten brukar man använda för att besluta om en invasiv åtgärd? Ange ett par alternativ vid invasiv åtgärd?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O2 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Då lungröntgen visade en vänstersidig pneumoni med normala leukocyter, måttligt förhöjt CRP ordinerar du antibiotika som kan ges när patienten har kommit till avdelningen. Du kontrollerar även thyroideaprover trots att hon står på T. Levaxin 0,1 mg x 1 och får som svar TSH 28 mIE/l (referens 0,40-4,0) och fritt T4 5,1 pmol/l (referens 12-22).

  1. Hur tolkar du thyroideaproverna?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O2 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Då lungröntgen visade en vänstersidig pneumoni med normala leukocyter, måttligt förhöjt CRP ordinerar du antibiotika som kan ges när patienten har kommit till avdelningen. Du kontrollerar även thyroideaprover trots att hon står på T. Levaxin 0,1 mg x 1 och får som svar TSH 28 mIE/l (referens 0,40-4,0) och fritt T4 5,1 pmol/l (referens 12-22). Patientens dotter dyker upp på akutmottagningen och berättar att hon strax innan har varit hemma hos sin mamma för att hämta lite saker då hon förutsatte att mamman skulle bli inlagd. Dottern noterade då att det saknades många tabletter av både T. Stesolid och T. Oxycontin i tablettburkarna som fanns i sovrummet där mamman hittades. För att utvärdera om hon akut har tagit för mycket av dessa två preparat, prövar du att ge patienten två olika antidoter.

  1. Vilka två antidoter? Vilka är verkningsmekanismerna för dessa två antidoter?

En 87-årig ensamboende kvinna inkommer med ambulans efter att hittats på golvet i sitt hem av hemsjukvården. Hon har troligen legat på golvet i cirka ett drygt dygn. Blodtryck 140/90 mmHg. Puls 72/min. Saturation O2 92 %. Blodsocker 4,1 mmol/l. I hennes medicinlista finns: T. Digoxin 0,13 mg x 1 T. Enalapril 20 mg x 1 T. Spironolakton 25 mg x 1 T. Levaxin 0,1 mg x 1 T. Betolvex 1 mg x 1 I status finner du en patient med RLS 1 men som har svårt att redogöra för vad som har hänt. Hon vet att hon är på sjukhus, men vet inte vilken dag eller år det är. Hon förefaller kardiellt kompenserad. Ett översiktligt neurologstatus visar inte några uppenbara pareser.I status heller ingen vilodyspné och buken palperas mjuk och oöm. Vid hjärtauskultation finner du en regelbunden rytm utan säkra blåsljud. På lungorna kan du ana hårda rassel på vänstersidan. Ingen dämpning. Lymfkörtlar och kärl palperas utan anmärkning. Du finner inga tecken på frakturer i hals eller extremiteter. På baksidan av huvudet ser du ett skrapsår som inte blöder. Vid vändning av patienten ser du inga liggsår. Blodprover visar inte på några tecken på rhabdomyolys då kreatinkinas (CK) och myoglobin var väsentligt normala. Då lungröntgen visade en vänstersidig pneumoni med normala leukocyter, måttligt förhöjt CRP ordinerar du antibiotika som kan ges när patienten har kommit till avdelningen. Du kontrollerar även thyroideaprover trots att hon står på T. Levaxin 0,1 mg x 1 och får som svar TSH 28 mIE/l (referens 0,40-4,0) och fritt T4 5,1 pmol/l (referens 12-22).

  1. Du ber personalen på avdelningen utföra ett ortostatiskt prov när patienten senare har förbättrats. Vad är definitionen på ortostatism vid detta test?

Alla prov: eAT-provet

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.