Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

AT-provet (eAT) 24 november 2023 med svarsförslag

eAT-provet (AT-tentan) den 24 november 2023, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 59 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

En 26-årig man har sedan 3 veckor smärtor i ländryggen. I går lyfte han en säck vägande cirka 25 kg. Härefter uppkom intensiva smärtor i vänster ben. Intensiteten av bensmärtorna är klart större än smärtorna i ländryggen. Trots medicinering med tramadol har mannen i stort varit sängliggande. Smärtutbredningen i benet talar för ett S1-syndrom.

  1. Vilken reflex förväntar du dig vara påverkad?

  2. Vilken lokalisation av känselnedsättning förväntas föreligga?

  3. Vilken är den troligaste patofysiologiska orsaken till besvären?

  4. I vilken anatomisk struktur är den patofysiologiska processen lokaliserad?

En 26-årig man har sedan 3 veckor smärtor i ländryggen. I går lyfte han en säck vägande cirka 25 kg. Härefter uppkom intensiva smärtor i vänster ben. Intensiteten av bensmärtorna är klart större än smärtorna i ländryggen. Trots medicinering med tramadol har mannen i stort varit sängliggande. Smärtutbredningen i benet talar för ett S1-syndrom.

Vid en direkt förfrågan framkommer att patienten trots dryck inte kunnat kissa senaste dygnet.

  1. Vilken diagnos måste uteslutas och motivera varför?

En 26-årig man har sedan 3 veckor smärtor i ländryggen. I går lyfte han en säck vägande cirka 20 kg. Härefter uppkom intensiva smärtor i vänster ben. Intensiteten av bensmärtorna är klart större än smärtorna i ländryggen. Trots medicinering med tramadol har mannen i stort varit sängliggande. Smärtutbredningen i benet talar för ett S1-syndrom. Vid en direkt förfrågan framkommer att patienten trots dryck inte kunnat kissa senaste dygnet.

  1. Nämn 3 anamnestiska uppgifter som du måste fråga efter för den ovan nämnda diagnosen.

En 26-årig man har sedan 3 veckor smärtor i ländryggen. I går lyfte han en säck vägande cirka 25 kg. Härefter uppkom intensiva smärtor i vänster ben. Intensiteten av bensmärtorna är klart större än smärtorna i ländryggen. Trots medicinering med tramadol har mannen i stort varit sängliggande. Smärtutbredningen i benet talar för ett S1-syndrom.

Vid en direkt förfrågan framkommer att patienten trots dryck inte kunnat kissa senaste dygnet.

  1. Ange 3 undersökningar som en läkare bör genomföra på akutmottagningen gällande ovan nämnda diagnos.

En 26-årig man har sedan 3 veckor smärtor i ländryggen. I går lyfte han en säck vägande cirka 25 kg. Härefter uppkom intensiva smärtor i vänster ben. Intensiteten av bensmärtorna är klart större än smärtorna i ländryggen. Trots medicinering med tramadol har mannen i stort varit sängliggande. Smärtutbredningen i benet talar för ett S1-syndrom. Vid en direkt förfrågan framkommer att patienten trots dryck inte kunnat kissa senaste dygnet.

  1. Om ovanstående anamnestiska uppgifter och undersökningar talar för den misstänkta diagnosen – vilket är nästa steg i utredningen?

En 26-årig man har sedan 3 veckor smärtor i ländryggen. I går lyfte han en säck vägande cirka 25 kg. Härefter uppkom intensiva smärtor i vänster ben. Intensiteten av bensmärtorna är klart större än smärtorna i ländryggen. Trots medicinering med tramadol har mannen i stort varit sängliggande. Smärtutbredningen i benet talar för ett S1-syndrom.

Vid en direkt förfrågan framkommer att patienten trots dryck inte kunnat kissa senaste dygnet.

  1. Inom vilken tid bör denna undersökning göras och varför?

En 68-årig kvinna söker för att hon känner sig klumpig vid handarbete, har svårt att skriva och knäppa knappar. Hon klagar även över balanssvårigheter och tycker själv att hon har fått en bredspårig gång.

  1. Vilka diagnoser måste misstänkas? Nämn fyra.

En 68-årig kvinna söker för att hon känner sig klumpig vid handarbete, har svårt att skriva och knäppa knappar. Hon klagar även över balanssvårigheter och tycker själv att hon har fått en bredspårig gång.

När patienten vrider på huvudet upplever hon smärtsamma elektriska stötar i övre extremiteterna (Lhermittes tecken). Vid klinisk undersökning kontraheras tummen mot pekfingret när man böjer i ytterleden på samma sidas långfinger (Hoffmans tecken).

  1. Vilken är den troligaste diagnosen och vilken är den dominerande orsaken?

En 68-årig kvinna söker för att hon känner sig klumpig vid handarbete, har svårt att skriva och knäppa knappar. Hon klagar även över balanssvårigheter och tycker själv att hon har fått en bredspårig gång. När patienten vrider på huvudet upplever hon smärtsamma elektriska stötar i övre extremiteterna (Lhermittes tecken). Vid klinisk undersökning kontraheras tummen mot pekfingret när man böjer i ytterleden på samma sidas långfinger (Hoffmans tecken).

  1. Varför är detta tillstånd allvarligt?

  2. Vilken behandling bör genomföras?

En 22-årig kvinna söker akut efter att ha spelat fotboll och fastnat med dobbarna i gräset. Hon har nu svårt att stödja på vänster ben. Vänster knäled är klart svullen. Rörelseomfång i knäleden 0-120 grader. Stabiliteten är svårundersökt då patienten spänner emot och har svårt att slappna av.

  1. Vilken skada misstänks i första hand och varför?

En 22-årig kvinna söker akut efter att ha spelat fotboll och fastnat med dobbarna i gräset. Hon har nu svårt att stödja på vänster ben. Vänster knäled är klart svullen. Rörelseomfång 0-120 grader. Stabiliteten är svårundersökt då patienten spänner emot och har svårt att slappna av.

  1. Vilken ytterligare undersökning bör genomföras akut och varför?

En 22-årig kvinna söker akut efter att ha spelat fotboll och fastnat med dobbarna i gräset. Hon har nu svårt att stödja på vänster ben. Vänster knäled är klart svullen. Rörelseomfång 0-120 grader. Stabiliteten är svårundersökt då patienten spänner emot och har svårt att slappna av.

Du beslutar dig för att skicka hem patienten efter normal röntgenundersökning.

  1. Vad får patienten för instruktioner?

En 22-årig kvinna söker akut efter att ha spelat fotboll och fastnat med dobbarna i gräset. Hon har nu svårt att stödja på vänster ben. Vänster knäled är klart svullen. Rörelseomfång 0-120 grader. Stabiliteten är svårundersökt då patienten spänner emot och har svårt att slappna av. Du beslutar dig för att skicka hem patienten efter normal röntgenundersökning.

  1. Inom vilken tidsperiod bör återbesök genomföras och varför vid denna tidpunkt?

En 22-årig kvinna söker akut efter att ha spelat fotboll och fastnat med dobbarna i gräset. Hon har nu svårt att stödja på vänster ben. Vänster knäled är klart svullen. Rörelseomfånget 0-120 grader. Stabiliteten är svårundersökt då patienten spänner emot och har svårt att slappna av. Du beslutar dig för att skicka hem patienten efter normal röntgenundersökning.

  1. Vilken ytterligare bildgivande undersökning bör göras och varför?

En 68-årig man söker på grund av smärtor i vänster knäled sedan 1 dygn. Han har känt sig hängig. Vid klinisk undersökning är knäleden ömmande och svullen. CRP är 95.

  1. Vilka 3 differentialdiagnoser måste övervägas?

  2. Vilken är nästa diagnostiska åtgärd?

En 68-årig man söker på grund av smärtor i vänster knäled sedan 1 dygn. Han har känt sig hängig. Vid klinisk undersökning är knäleden ömmande och svullen. CRP är 95.

Den punkterade ledvätskan som är lite grumlig har följande sammansättning: Vita 75 x 10 upphöjt till 9, glukos 45%, inga kristaller.

  1. Vilken är diagnosen?

En 68-årig man söker på grund av smärtor i vänster knäled sedan 1 dygn.
Han har känt sig hängig. Vid klinisk undersökning är knäleden ömmande och svullen. CRP är 95.
Den punkterade ledvätskan har följande sammansättning: Vita 75 x 10⁹ (normalvärde 0,2 x 10⁹), glukos 45% av blodglukosvärdet, inga kristaller.

  1. Vilken är den fortsatta behandlingen?

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné.

Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor.

Kvinnan är vid ambulanspersonalens ankomst kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och har sällan sökt sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av en mekanisk aortaklaff.

P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över bägge lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

  1. Vilka är de bästa medicinska termerna för att beskriva patientens andningsmönster och lungauskultationsfynd i journalen?

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné.
Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor.
Kvinnan är vid ambulanspersonalens ankomst kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och har sällan sökt sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av en mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.
Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfält, andningsfrekvens 35/min.

  1. Tolka patientens EKG

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné.
Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor.
Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt.
Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion.

  1. Ange de fyra viktigaste anamnestiska frågorna att ställa till ambulanssjukvårdarna. Frågorna ska ha direkt påverkan på din vidare akuta handläggning av patienten. Sätt kryss framför de fyra viktigaste frågorna • • • • • • • • Hur mycket röker patienten? Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? När var patienten på sjukhus senast? Finns det misstanke om Covid-smitta? Har patienten hostat mycket? Hur länge har patienten haft ansträngd andning? Har patientens vitalparametrar förbättrats?

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion.

Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta? Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16/min. Du ordinerar en arteriell blodgas.

  1. Vilket ytterligare läkemedel behöver du komplettera med för att minska obstruktiviteten och hur administrerar du det? Resonera kring olika administrationsvägars för- och nackdelar.

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion. Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta. Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas.

Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet. Akutanalys av kreatinin: 265 µmol/l (ref: <90), och kalium: 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6)

  1. Vad är lämpligaste initiala behandling i detta fall för att sänka patientens hjärtfrekvens? Motivera ditt svar.

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion. Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta? Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas. Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet och akutprov visar kreatinin 265 µmol/l (ref: <90), och kalium 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6)

Du ordinerar intravenös vätskebehandling på akutrummet. Sedan observerar du att patienten har blivit väldigt trött medan hon var på akutrummet. Enligt ambulanssjukvårdarna var hon helt vaken och adekvat i hemmet och i ambulansen på väg till sjukhuset.

  1. Nämn de två mest sannolika orsakerna till den akut påkomna medvetandepåverkan.

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion. Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta? Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas. Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet. Akut prov visar kreatinin 265 µmol/l (ref: <90), kalium 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6) Du ordinerar intravenös vätskebehandling på akutrummet. Sedan observerar du att patienten har blivit väldigt trött medan hon var på akutrummet. Enligt ambulanssjukvårdarna var hon helt vaken och adekvat i hemmet och i ambulansen på väg till sjukhuset.

Du misstänker antingen koldioxid-retention eller morfinpåverkan som mest sannolika skäl till hennes medvetandepåverkan.

  1. Vad är, utöver att ta blodgas, din första åtgärd vid dessa två tillstånd? Föreslå en åtgärd per tillstånd.

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion. Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas. Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet. Akut prov visar kreatinin 265 µmol/l (ref: <90), kalium 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6) Du ordinerar intravenös vätskebehandling på akutrummet. Sedan observerar du att patienten har blivit väldigt trött medan hon var på akutrummet. Enligt ambulanssjukvårdarna var hon helt vaken och adekvat i hemmet och i ambulansen på väg till sjukhuset. Du misstänker antingen koldioxid-retention eller morfinpåverkan som mest sannolika skäl till hennes medvetandepåverkan.

Arteriellt blodgassvar anländer och visar pH 7,22, pO2 5,0, pCO2 11, BE 2 och saturation 84 % (tagen när patienten nu har 1 liter syrgas/min på oxymask sedan 5 minuter).

  1. Tolka blodgasen och förklara hur du skulle handlägga patienten vidare.

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion. Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta? Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas.

Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet. Akut prov visar kreatinin 265 µmol/l (ref: <90), kalium 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6) Du ordinerar intravenös vätskebehandling på akutrummet. Sedan observerar du att patienten har blivit väldigt trött medan hon var på akutrummet. Enligt ambulanssjukvårdarna var hon helt vaken och adekvat i hemmet och i ambulansen på väg till sjukhuset.

Du misstänker antingen koldioxid-retention eller morfinpåverkan som mest sannolika skäl till hennes medvetandepåverkan. Arteriellt blodgassvar anländer och visar pH 7,22, pO2 5,0, pCO2 11, BE 2 och saturation 84 % (tagen när patienten nu har 1 liter syrgas/min på oxymask sedan 5 minuter).

  1. Hur påverkar non-invasiv ventilation patientens blodtryck och hjärtfunktion?

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné. Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor. Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff. P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt. Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion. Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta? Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling. Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas. Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet. Akut prov visar kreatinin 265 µmol/l (ref: <90), kalium 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6) Du ordinerar intravenös vätskebehandling på akutrummet. Sedan observerar du att patienten har blivit väldigt trött medan hon var på akutrummet. Enligt ambulanssjukvårdarna var hon helt vaken och adekvat i hemmet och i ambulansen på väg till sjukhuset. Du misstänker antingen koldioxid-retention eller morfinpåverkan som mest sannolika skäl till hennes medvetandepåverkan. Arteriellt blodgassvar anländer och visar pH 7,22, pO2 5,0, pCO2 11, BE 2 och saturation 84 % (tagen när patienten nu har 1 liter syrgas/min på oxymask sedan 5 minuter).

  1. Vilka två bilddiagnostiska undersökningar är lämpligast för patienten och vilka frågeställningar har du på remissen?

Kl. 07 på morgonen inkommer en 65-årig kvinna med ambulans på grund av dyspné.
Ambulanssjukvårdare rapporterar att de kommit till hennes bostad kl. 06:30 och att hon då uppgett successivt tilltagande problem med andningen under natten. Inga bröstsmärtor.
Kvinnan är vid ambulansens ankomst till hemmet kraftigt andningspåverkad med saturation på 80 %, men förbättrades till 94 % efter att man påbörjade syrgasbehandling. Det framkommer att patienten är storrökare sedan ungdomsåren och sällan söker sjukvård. Hon har försämrats i sin andning senaste månaderna men har tidigare vägrat att åka in till sjukhuset akut. Hennes enda medicinering senaste 10 åren är warfarin på grund av mekanisk aortaklaff.
P-glukos i ambulansen var 6,5 mmol/l.

Status
• Allmäntillstånd: Orolig och ångestladdad, temp 36,7 °C. Nedsatt hudturgor. Inga perifera ödem. Saturation på 97% med 10 liter syrgas/minut.
• Hjärta: Hjärtfrekvens 150 slag/minut. Hjärtauskultation är svårt på grund av störande biljud från lungorna. Blodtryck 105/65 mmHg.
• Lungor: Vid lungauskultation hörs högfrekventa pipande andningsljud vid utandning över båda lungfälten, andningsfrekvens 35/min.

Du beskriver patientens lungstatus enligt följande: tachypnoisk, exspiratoriska ronki bilateralt.
Hennes EKG visar förmaksflimmer med laterala ST-sänkningar och T-inversion.
Du får svar på följande frågor: Vilka läkemedel har ni givit? Hur mycket syrgas har patienten behövt? Har patientens vitalparametrar förbättrats? Finns det misstanke om Covid-smitta?
Utifrån anamnes och statusfynd bedömer du att patienten är obstruktiv och behöver akutbehandling.
Patienten har fått Combivent-inhalation, Morfin 3 mg intravenöst i lugnande syfte och syrgas 10 liter/minut på mask i ambulansen. Därefter blev andningsfrekvensen något förbättrad och patienten blev lugnare. Andningsfrekvensen är nu 16. Du ordinerar en arteriell blodgas.
Du ordinerar Betapred intravenöst på akutrummet som tillägg för att minska på patientens obstruktivitet. Från medföljande make framkommer att patienten har haft mycket sparsamma urinmängder senaste dygnet. Akut prov visar kreatinin 265 µmol/l (ref: <90), kalium 3,2 mmol/l (ref:3,5-4,6)
Du ordinerar intravenös vätskebehandling på akutrummet. Sedan observerar du att patienten har blivit väldigt trött medan hon var på akutrummet. Enligt ambulanssjukvårdarna var hon helt vaken och adekvat i hemmet och i ambulansen på väg till sjukhuset.
Du misstänker antingen koldioxid-retention eller morfinpåverkan som mest sannolika skäl till hennes medvetandepåverkan.

Arteriellt blodgassvar anländer och visar pH 7,22, pO2 5,0, pCO2 11, BE 2 och saturation 84 % (tagen när patienten nu har 1 liter syrgas/min på oxymask sedan 5 minuter).

Patienten får noninvasiv ventilation på intensivvårdsavdelningen och förbättras successivt över det kommande dygnet. Andningsfrekvensen och pCO2 sjunker, vilket visar att patienten är på rätt väg. Man kan avveckla Bipap-behandlingen nästa dag och dagen därpå kan patienten flyttas till lungavdelningen.

Lungröntgen och hjärtekokardiografi utförs på avdelningen under första vårddygnet.

  1. Vad är den mest effektiva icke-farmakologiska åtgärd som borde vidtas med patienten för att bromsa ytterligare KOL-progression?

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2.

Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld.

  1. Hur bör du komplettera anamnesen beträffande den nytillkomna tröttheten? Nämn fyra saker. Motivera.

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2.
Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld.

  1. Vilka förklaringar till tröttheten i hennes fall är mest sannolika? Nämn fyra.

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld.

Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG.

  1. Vad visar EKG?

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2.
Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld.
Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG.

EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min

Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol),
S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

  1. Vilka ytterligare blodprov finns anledning att kontrollera. Nämn de två viktigaste och motivera!

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:

• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l)

  1. Hon har idag ingen profylaktisk behandling för sitt förmaksflimmer. Vilka tre viktiga behandlingsmål bör man därför ta ställning till?

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l)

  1. Hur handlägger du patienten och vilka recept skriver du med avseende på förmaksflimret?

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l)

Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering.

  1. Hur handlägger du patienten med avseende på njurfunktionen? Nämn tre ordinationer och motivera.

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l) Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering.

Metformindosen sänks till högst 500mg 1 x 2 pga den nedsatta njurfunktionen. Insättning av Enalapril har njurskyddande effekt och NOAK (Eliquis 5mg 1x2) ger emboliprofylax. Insättning statin (Atorvastatin 20mg 1x1) vilket är väldokumenterat vid CKD som är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

  1. Diabetes kan öka den kardiovaskulära risken. Vilka ytterligare faktorer kan avgöra om patienten bör ha NOAK som emboliprofylax vid förmaksflimmer? Nämn 4.

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min

Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l) Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering Metformindosen sänks till högst 500mg 1 x 2 pga den nedsatta njurfunktionen. Insättning av Enalapril har njurskyddande effekt och NOAK (Eliquis 5mg 1x2) ger emboliprofylax. Insättning statin (Atorvastatin 20mg 1x1) vilket är väldokumenterat vid CKD som är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

  1. Vad bör kontrolleras regelbundet vid diabetes utöver blodprover? Nämn fyra undersökningar och motivera.

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min

Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2 I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l)

Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering Metformindosen sänks till högst 500mg 1 x 2 pga den nedsatta njurfunktionen. Insättning av Enalapril har njurskyddande effekt och NOAK (Eliquis 5mg 1x2) ger emboliprofylax. Insättning statin (Atorvastatin 20mg 1x1) vilket är väldokumenterat vid CKD som är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.

  1. Vilken vanlig biverkan av ACE-hämmare informerar du patienten om att höra av sig om den inträffar? Vad gör du i så fall?

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min

Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:

• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l) Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering

Metformindosen sänks till högst 500mg 1 x 2 pga den nedsatta njurfunktionen. Insättning av Enalapril har njurskyddande effekt och NOAK (Eliquis 5mg 1x2) ger emboliprofylax. Insättning statin (Atorvastatin 20mg 1x1) vilket är väldokumenterat vid CKD som är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Patienten har sista veckan även fått besvär med besvärande sveda och trängningar till miktion.

  1. Varför finns en ökad risk för urinvägsinfektioner?

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2. Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld. Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG. EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min

Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:

• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l) Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering Metformindosen sänks till högst 500mg 1 x 2 pga den nedsatta njurfunktionen. Insättning av Enalapril har njurskyddande effekt och NOAK (Eliquis 5mg 1x2) ger emboliprofylax. Insättning statin (Atorvastatin 20mg 1x1) vilket är väldokumenterat vid CKD som är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Patienten har sista veckan även fått besvär med besvärande sveda och trängningar till miktion.

En urinsticka visar vita2+ röda 2+ nitrit pos.

  1. Hur behandlar du urinvägsbesvären? Motivera.

Du är AT-läkare på en vårdcentral där du träffar en 75-årig gift kvinna som kommer för årskontroll av diabetes som behandlas med kost, motion och tablett metformin 500mg 2x2.
Hon har tidigare känd nedsatt njurfunktion och penicillinallergi. Sista månaderna har hon märkt något sämre ork efter 20 trappsteg i trappor och 50 meter i backar men hon har inte märkt bröstsmärtor eller hjärtklappning. Själv kan hon inte se någon orsak till den ökade tröttheten och hon har inte varit förkyld.
Inför årskontrollen har det tagits fastande blodprover och ett EKG.
EKG visar förmaksflimmer. Frekvens ca 105/min

Blodproverna visade Hb 120 g/l (117 – 153 g/l), Na 141 mmol/l (137-145 mmol/l), K 3.8 mmol/l (3,5 - 4,4 mmol/l), Ca 2,4 mmol/l (2,2-2,6 mmol/l), fPglukos 6.7 mmol/l (4,2 - 6,0 mmol/l), HbA1c 50 mmol/mol (31 – 42 mmol/mol), S-kolesterol 5,0 mmol/l (3,9 - 7,8 mmol/l), LDL 2,5 mmol/l (2,0 - 5,3 mmol/l), Krea 120 mmol/l (45 – 90 mmol/l), eGFR 35 mL/min/1.73m2 (>60 mL/min/1.73m2), U-alb/krea-kvot 5 mg/mmol (<3 mg/mmol), BMI 26 kg/m2

I status noterar du:
• Allmäntillstånd: opåverkat
• Mun och Svalg: retningsfritt
• Lymfkörtlar: palperas utan anmärkning
• Lungor: vesikulärt andningsljud utan rassel eller ronchi
• Hjärta: Oregelbunden rytm, frekvens 105/min utan hörbara biljud
• Blodtryck: 130/70 mmHg
• Buk: mjuk oöm

Du kontrollerar thyroideavärden som visar TSH 1.2 mU/l (0,3—4,0 mU/l), Fritt T4 16 pmol/l (10-24 pmol/l). NT-proBNP är 250 ng/l (<400 ng/l)
Du skriver remiss för ekocardiografi och beräknar CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) behandling. Förskrivning av betablockerare (metoprolol) för frekvensreglering Metformindosen sänks till högst 500mg 1 x 2 pga den nedsatta njurfunktionen. Insättning av Enalapril har njurskyddande effekt och NOAK (Eliquis 5mg 1x2) ger emboliprofylax. Insättning statin (Atorvastatin 20mg 1x1) vilket är väldokumenterat vid CKD som är en stark riskfaktor för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom.
Patienten har sista veckan även fått besvär med besvärande sveda och trängningar till miktion.
En urinsticka visar vita2+ röda 2+ nitrit pos.

  1. Varför är det intressant att beräkna eGFR?

Som nylegitimerad läkare går du en av dina första psykiatriframjourer på sjukhuset i Gammelfors. Under kvällen blir du uppringd av jourläkaren på IVA.

Samtalet gäller Eva, 32 år gammal. Hon inkom tidigare under dagen medvetslös till sjukhuset med ambulans efter att maken larmat. Hon hade påträffats medvetslös i hemmet. Maken hittade även ett avskedsbrev där Eva skrev att hon mått dåligt och inte orkar leva längre.

Det har framkommit att Eva tagit en stor dos opiater. Hon är nu vaken på IVA men fortfarande trött. Eva har gett uttryck för att hon inte vill leva längre och ter sig mycket nedstämd och uppgiven. På grund av en misstänkt lunginflammation och takykardi vill jourläkaren på IVA behålla patienten för observation åtminstone till påföljande dag.

Eftersom Eva har gett uttryck för fortsatt dödsönskan och bedöms djupt deprimerad med hög suicidrisk har läkaren på IVA skrivit ett vårdintyg. Läkaren på IVA ber dig kort redogöra för vilka krav som gäller för att tvångsvård skall kunna bedrivas och för säkerhets skull frågas även om vem som kan utfärda ett vårdintyg.

  1. Vilka kriterier gäller för vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)?

Som nylegitimerad läkare går du en av dina första psykiatriframjourer på sjukhuset i Gammelfors. Under kvällen blir du uppringd av jourläkaren på IVA. Samtalet gäller Eva, 32 år gammal. Hon inkom tidigare under dagen medvetslös till sjukhuset med ambulans efter att maken larmat. Hon hade påträffats medvetslös i hemmet. Maken hittade även ett avskedsbrev där Eva skrev att hon mått dåligt och inte orkar leva längre.

Det har framkommit att Eva tagit en stor dos opiater. Hon är nu vaken på IVA men fortfarande trött. Eva har gett uttryck för att hon inte vill leva längre och ter sig mycket nedstämd och uppgiven. På grund av en misstänkt lunginflammation och takykardi vill jourläkaren på IVA behålla patienten för observation åtminstone till påföljande dag. Eftersom Eva har gett uttryck för fortsatt dödsönskan och bedöms djupt deprimerad med hög suicidrisk har läkaren på IVA skrivit ett vårdintyg. Läkaren på IVA ber dig kort redogöra för vilka krav som gäller för att tvångsvård skall kunna bedrivas och för säkerhets skull frågas även om vem som kan utfärda ett vårdintyg.

  1. Vem kan utfärda ett vårdintyg?

Du läser igenom vårdintyget som förefaller korrekt ifyllt och även underskrivet. I journalen framkommer inte några tidigare uppgifter om Eva gällande psykiatrisk anamnes.

Eva berättar själv kort att hon mått sämre och sämre senaste tiden, fått stora problem med sömnen och haft mycket ångest. Hon har varit hemma från arbetet sedan drygt en vecka och känt sig mer och mer nedstämd. Hon bejakar intaget av tabletter (tramadol) som hon hade kvar i badrumsskåpet efter en knäoperation för några år sedan.

Du ringer din bakjour och tillsammans gör ni bedömningen att prövningen av vårdintyget kan avvaktas men du tar kvarhållningsbeslut enligt LPT 6§.

  1. Vem kan pröva ett vårdintyg?

Du läser igenom vårdintyget som förefaller korrekt ifyllt och även underskrivet. I journalen framkommer inte några tidigare uppgifter om Eva gällande psykiatrisk anamnes. Eva berättar själv kort att hon mått sämre och sämre senaste tiden, fått stora problem med sömnen och haft mycket ångest. Hon har varit hemma från arbetet sedan drygt en vecka och känt sig mer och mer nedstämd. Hon bejakar intaget av tabletter (tramadol) som hon hade kvar i badrumsskåpet efter en knäoperation för några år sedan. Du ringer din bakjour och tillsammans gör ni bedömningen att prövningen av vårdintyget kan avvaktas men du tar kvarhållningsbeslut enligt LPT 6§.

  1. Inom vilken tidsram skall ett vårdintyg prövas, och ange när tiden börjar räknas i detta fall?

Du läser igenom vårdintyget som förefaller korrekt ifyllt och även underskrivet. I journalen framkommer inte några tidigare uppgifter om Eva gällande psykiatrisk anamnes. Eva berättar själv kort att hon mått sämre och sämre senaste tiden, fått stora problem med sömnen och haft mycket ångest. Hon har varit hemma från arbetet sedan drygt en vecka och känt sig mer och mer nedstämd. Hon bejakar intaget av tabletter (tramadol) som hon hade kvar i badrumsskåpet efter en knäoperation för några år sedan.

Du ringer din bakjour och tillsammans gör ni bedömningen att prövningen av vårdintyget kan avvaktas men du tar kvarhållningsbeslut enligt 6§. IVA läkaren frågar om hen kan ge Eva lugnande läkemedel i i.v. nålen mot hennes vilja om patienten skulle bli aggressiv och orolig?

  1. Vad svarar du. Motivera ditt svar.

Eva har mått sämre och sämre senaste tiden, fått stora problem med sömnen och haft mycket ångest. Hon har varit hemma från arbetet sedan drygt en vecka och känt sig mer och mer nedstämd. Hon bejakar intaget av tabletter (tramadol) som hon hade kvar i badrumsskåpet efter en knäoperation för några år sedan.

Du har ringt din bakjour och tillsammans gör ni bedömningen att bedömningen av vårdintyget kan avvaktas men du tar kvarhållningsbeslut enligt LPT 6§.

Du träffar Eva igen på morgonen och hon ter sig fortfarande uppgiven och nedstämd.

Eva berättar fortfarande att hon ej önskar leva längre men kommunicerar inga suicidtankar eller suicidplaner när du frågar. Efter att ha observerats över natten är Evas vitalparametrar stabila och vidare somatisk vård är inte nödvändigt.

Vidare psykiatrisk heldygnsvård är nödvändigt och du föreslår inläggning på affektiv vårdavdelning där din bakjour rondar idag. Avdelningen ligger på ett annat sjukhus. Patienten säger att hon inte vill läggas in utan vill åka hem.

Du behöver säkerställa transport vidare till psykiatrisk heldygnsvård på ett annat sjukhus. Det är stor risk att din patient inte medverkar eller till och med avviker.

  1. Beskriv kortfattat din handläggning av patienten för överföring till den psykiatriska heldygnsvården från IVA.

Eva har mått sämre och sämre senaste tiden, fått stora problem med sömnen och haft mycket ångest. Hon har varit hemma från arbetet sedan drygt en vecka och känt sig mer och mer nedstämd. För att säkerställa transport vidare till heldygnsvården på ett annat sjukhus fyller du i blankett för handräckning enligt 47§ (2 stycket) som sedan faxas till polismyndigheten då kvarhållningsbeslut enligt 6§ är taget.

På affektiva avdelningen tar bakjouren ett intagningsbeslut enligt 6b§ för att säkerställa vidare vård. Eva är mycket uppgiven och nedstämd. Hon har periodvis ångest och har svårt med sömnen. Hon anger fortsatt livsleda men inga konkreta suicidtankar eller -planer. Eva bedöms lida av en djup depression. På grund av det nyligen genomföra suicidförsöket görs bedömningen att suicidrisken fortfarande är förhöjd.

Anamnestiskt framkommer att Eva varit mycket pressad på sitt arbete det senaste året. Hon är väsentligen somatisk frisk och har inte haft någon tidigare psykisk ohälsa som föranlett kontakt med sjukvården. Inget substansbruk framkommer. Vid frågan om ärftlig belastning för psykisk ohälsa berättar Eva att mormor var sjuk och vistades i långa perioder på mentalsjukhus men gick bort när Eva var barn. Det är oklart vad mormodern hade för diagnos.

  1. Ge förslag på lämpligt antidepressivt som förstahandsval och ångestdämpande läkemedel för Eva. Motivera ditt val samt ge förslag på lämplig startdosering.

Eva är mycket uppgiven och nedstämd. Hon har periodvis ångest och har svårt med sömnen. Hon anger fortsatt livsleda men inga konkreta suicidtankar eller -planer. Eva bedöms lida av en djup depression. På grund av det nyligen genomföra suicidförsöket görs bedömningen att suicidrisken fortfarande är förhöjd.

Anamnestiskt framkommer att Eva varit mycket pressad på sitt arbete det senaste året. Hon är väsentligen somatisk frisk och har inte haft någon tidigare psykisk ohälsa som föranlett kontakt med sjukvården. Inget substansbruk framkommer. Evas mormor var sjuk och vistades i långa perioder på mentalsjukhus men gick bort när Eva var barn. Det är oklart vad mormodern hade för diagnos.

Vården bedrivs nu enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Behandling påbörjas med escitalopram (Cipralex) 10mgx1 och i ångestdämpande syfte ordineras alimemazin (Theralen) 20mgx3.

  1. Vid insättning av selektiva seratoninåterupptagshämmare (SSRI) preparat är det några biverkningar som mycket vanligt förekommande. Ge exempel på fyra vanliga biverkningar (³1/100) vid behandling med SSRI preparat.

Eva bedöms lida av en djup depression. På grund av det nyligen genomföra suicidförsöket görs bedömningen att suicidrisken fortfarande är förhöjd. Eva vårdas nu på en affektiv avdelning och vården bedrivs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Anamnestiskt framkommer att Eva varit mycket pressad på sitt arbete det senaste året. Hon är väsentligen somatisk frisk och har inte haft någon tidigare psykisk ohälsa som föranlett kontakt med sjukvården. Inget substansbruk framkommer. Evas mormor var sjuk och vistades i långa perioder på mentalsjukhus men gick bort när Eva var barn. Det är oklart vad mormodern hade för diagnos.

Behandling har påbörjats med escitalopram (Cipralex) 10mgx1 och i ångestdämpande syfte ordineras alimemazin (Theralen) 20mgx3.

  1. Ge två konkreta exempel på hur du kan minska risken för biverkningar vid insättning av escitalopram (Cipralex).

Eva bedöms lida av en djup depression. På grund av det nyligen genomföra suicidförsöket görs bedömningen att suicidrisken fortfarande är förhöjd. Eva vårdas nu på en affektiv avdelning och vården bedrivs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Anamnestiskt framkommer att Eva varit mycket pressad på sitt arbete det senaste året. Hon är somatisk frisk och har inte haft någon tidigare psykisk ohälsa som föranlett kontakt med sjukvården. Inget missbruk framkommer. Evas mormor hade en psykisk sjukdom och vistades i långa perioder på mentalsjukhus men gick bort när Eva var barn. Det är oklart vad mormodern hade för diagnos. Behandling har påbörjats med escitalopram (Cipralex) 10mgx1 och alimemazin (Theralen) 20mgx3.

Efter en veckas inneliggande vård försämras Evas tillstånd. De senaste 4 dagarna har Eva blivit mer och mer irritabel och forcerad. Hon pratar oavbrutet om att starta nya företag. På nätterna har Eva bara sovit några timmar, och på dagarna är hon rastlös och har hamnat i gräl med flera av medpatienterna.

  1. Vad är den mest troliga orsaken till Evas försämring. Motivera ditt svar.

Eva bedöms lida av en djup depression. På grund av det nyligen genomföra suicidförsöket görs bedömningen att suicidrisken fortfarande är förhöjd. Eva vårdas nu på en affektiv avdelning och vården bedrivs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Anamnestiskt framkommer att Eva varit mycket pressad på sitt arbete det senaste året. Hon är somatisk frisk och har inte haft någon tidigare psykisk ohälsa som föranlett kontakt med sjukvården. Inget missbruk framkommer. Evas mormor hade en psykisk sjukdom och vistades i långa perioder på mentalsjukhus men gick bort när Eva var barn. Det är oklart vad mormodern hade för diagnos. Behandling har påbörjats med escitalopram (Cipralex) 10mgx1 och alimemazin (Theralen) 20mgx3.

Efter en veckas inneliggande vård försämras Evas tillstånd. Senaste 4 dagarna har Eva blivit mer och mer irritabel och forcerad. Hon pratar oavbrutet om att starta nya företag. På nätterna har Eva bara sovit några timmar, och på dagarna är hon rastlös och har hamnat i gräl med flera av medpatienterna.

  1. Vilken farmakologisk åtgärd är nödvändig?

Eva vårdas på en affektiv avdelning och vården bedrivs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) på grund av en misstanke om depression med hög suicidrisk.
Behandling har påbörjats med escitalopram (Cipralex) 10mgx1 och alimemazin (Theralen) 20mgx3.

Efter en veckas inneliggande vård försämras Evas tillstånd. Hon blir mer och mer irritabel och forcerad. Senaste 4 nätterna har Eva bara sovit några timmar, och på dagarna är Eva rastlös och hon har hamnat i gräl med flera av medpatienterna.

Du misstänker att det föreligger en bipolär sjukdom där den antidepressiva läkemedelsbehandlingen utlöst dessa symptom. Du seponerar omgående Evas escitalopram (Cipralex).

Litium är ofta förstahandsval som profylaxbehandling men även andra läkemedel kan övervägas som alternativ.

  1. Ge förslag på ett lämpligt stämningsstabiliserande läkemedel utöver litium i detta fall för att behandla hypomani/mani. Motivera ditt val.

Eva vårdas på en affektiv avdelning och vården bedrivs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) på grund av en misstanke om depression med hög suicidrisk.
Behandling har påbörjats med escitalopram (Cipralex) 10mgx1 och alimemazin (Theralen) 20mgx3. Efter en veckas inneliggande vård försämras Evas tillstånd. Hon blir mer och mer irritabel och forcerad. Senaste 4 nätterna har Eva bara sovit några timmar, och på dagarna är Eva rastlös och hon har hamnat i gräl med flera av medpatienterna. Du misstänker att det föreligger en bipolär sjukdom där den antidepressiva läkemedelsbehandlingen utlöst dessa symptom. Du seponerar omgående Evas escitalopram (Cipralex).
Litium är ofta förstahandsval som profylaxbehandling men även andra läkemedel kan övervägas som alternativ.

  1. Vilka behandlingsalternativ har du om ett stämningsstabilserande läkemedel inte ger tillräcklig effekt för Eva.

Alla prov: eAT-provet

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.