Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
AT-provet (eAT) november 2021 med svarsförslag
eAT-provet (AT-tentan) i november 2021, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 65 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.
Du arbetar på en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Din första patient för dagen är Kristina, 63 år, som har diabetes typ 2 och hypertoni, och kommer till dig för årskontroll. Du konstaterar att hennes diabetes är acceptabelt kontrollerad med HbA1c på 49 mmol/mol. Hon medicinerar med Amlodipin 5 mg 1x1 och Metformin 500 mg 1+0+1. En avvikelse du noterar är en återkommande och ökande tendens till mikroalbuminuri. Värden U-Albumin/kreatininkvot i morgonurin har i kronologisk ordning varit 2,7 - 3,2 - 3,5 - 8,9 (referensnivå för morgonurin: <3,0 mg/mmol). eGFR har vid de senaste fyra mätningarna legat på 70, 68, 65 resp. 62 ml/min. Kristina har egen blodtrycksmätare av överarmstyp som du tidigare kalibrerat mot din egen blodtrycksmätare med god överenstämmelse jämfört din mätare. Patienten har för vana att mäta sitt blodtryck varje vecka och brukar vid mottagningsbesöken visa dig sin lista med de i hemmet uppmätta värdena. Du noterar att det genomsnittliga blodtrycksvärdet för de senaste 6 mätningarna är 142/88 mmHg, och vid besöket idag mäter du upp 145/90 mmHg. Patienten poängterar i förbifarten att hon är återhållsam med att salta extra på maten och alkohol undviks i det närmaste helt och hållet.
Vilket målvärde för blodtrycket rekommenderar du i Kristinas fall? Motivera.
Ge förslag på lämplig ökning av patientens antihypertensiva behandling. Ange preparattyp och initial dosering.
Du arbetar på en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Din första patient för dagen är Kristina, 63 år, som har diabetes typ 2 och hypertoni, och kommer till dig för årskontroll. Du konstaterar att hennes diabetes är acceptabelt kontrollerad med HbA1c på 49 mmol/mol. Hon medicinerar med Amlodipin 5 mg 1x1 och Metformin 500 mg 1+0+1. En avvikelse du noterar är en återkommande och ökande tendens till mikroalbuminuri. Värden U-Albumin/kreatininkvot i morgonurin har i kronologisk ordning varit 2,7 - 3,2 - 3,5 - 8,9 (referensnivå för morgonurin: <3,0 mg/mmol).
eGFR har vid de senaste fyra mätningarna legat på 70, 68, 65 resp. 62 ml/min.
Kristina har egen blodtrycksmätare av överarmstyp som du tidigare kalibrerat mot din egen blodtrycksmätare med god överenstämmelse jämfört din mätare. Patienten har för vana att mäta sitt blodtryck varje vecka och brukar vid mottagningsbesöken visa dig sin lista med de i hemmet uppmätta värdena. Du noterar att det genomsnittliga blodtrycksvärdet för de senaste 6 mätningarna är 142/88 mmHg, och vid besöket idag mäter du upp 145/90 mmHg. Patienten poängterar i förbifarten att hon är återhållsam med att salta extra på maten och alkohol undviks i det närmaste helt och hållet.
Du ökar den antihypertensiva behandlingen genom tillägg av antingen ARB (angiotensinreceptorblockerare) eller ACE-hämmare i initialt låg dos med uppföljning och eventuell upptitrering av dos till dess att målnivån nåtts.
Vilka särskilda instruktioner ger du Kristina gällande medicineringen med Metformin och ARB/ACE-hämmare?
Du arbetar på en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Din första patient för dagen är Kristina, 63 år, som har diabetes typ 2 och hypertoni, och kommer till dig för årskontroll. Du konstaterar att hennes diabetes är acceptabelt kontrollerad med HbA1c på 49 mmol/mol. Hon medicinerar med Amlodipin 5 mg 1x1 och Metformin 500 mg 1+0+1. En avvikelse du noterar är en återkommande och ökande tendens till mikroalbuminuri. Värden U-Albumin/kreatininkvot i morgonurin har i kronologisk ordning varit 2,7 - 3,2 - 3,5 - 8,9 (referensnivå för morgonurin: <3,0 mg/mmol).
eGFR har vid de senaste fyra mätningarna legat på 70, 68, 65 resp. 62 ml/min.
Kristina har egen blodtrycksmätare av överarmstyp som du tidigare kalibrerat mot din egen blodtrycksmätare med god överenstämmelse jämfört din mätare. Patienten har för vana att mäta sitt blodtryck varje vecka och brukar vid mottagningsbesöken visa dig sin lista med de i hemmet uppmätta värdena. Du noterar att det genomsnittliga blodtrycksvärdet för de senaste 6 mätningarna är 142/88 mmHg, och vid besöket idag mäter du upp 145/90 mmHg. Patienten poängterar i förbifarten att hon är återhållsam med att salta extra på maten och alkohol undviks i det närmaste helt och hållet.
Du ökar den antihypertensiva behandlingen genom tillägg av antingen ARB (angiotensinreceptorblockerare) eller ACE-hämmare i initialt låg dos med uppföljning och eventuell upptitrering av dos till dess att målnivån nåtts.
Du är noga med att poängtera för patienten att hon vid risk för dehydreringstillstånd (diarré, kräkningar, hög feber med bristfälligt vätskeintag etc.) bör tillfälligt sätta ut Metformin och ARB/ACE-hämmare.
Eftersom patienten fått tillägg av ytterligare antihypertensiv behandling och dessutom utvecklat mikroalbuminuri vill du följa upp efter 1-2 veckor. Du beställer då kontroller av P-Kalium och P-Kreatinin vilka visar sig ligga kvar på samma nivå. Blodtrycket uppmäts till 125/75 mmHg och eGFR ligger väsentligen oförändrat. Kristina får fortsätta med oförändrad medicinering.
Vid ytterligare kontroll ett halvår senare har eGFR sjunkit till 42 ml/min, och det noteras nu manifest makroalbuminuri. Du misstänker att patienten håller på att utveckla njursvikt.
Du erinrar dig att det vid en påtaglig njurfunktionsnedsättning hos en patient, oberoende av kön och ålder, finns skäl att försöka analysera om orsaken till försämringen är prerenal, renal eller postrenal.
Beskriv 3 anamnestiska uppgifter, symtom eller kliniska fynd som skulle kunna väcka misstankar om prerenal orsak hos en patient (man eller kvinna) som utvecklat njursvikt.
Du arbetar på en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Din första patient för dagen är Kristina, 63 år, som har diabetes typ 2 och hypertoni, och kommer till dig för årskontroll. Du konstaterar att hennes diabetes är acceptabelt kontrollerad med HbA1c på 49 mmol/mol. Hon medicinerar med Amlodipin 5 mg 1x1 och Metformin 500 mg 1+0+1. En avvikelse du noterar är en återkommande och ökande tendens till mikroalbuminuri. Värden U-Albumin/kreatininkvot i morgonurin har i kronologisk ordning varit 2,7 - 3,2 - 3,5 - 8,9 (referensnivå för morgonurin: <3,0 mg/mmol).
eGFR har vid de senaste fyra mätningarna legat på 70, 68, 65 resp. 62 ml/min.
Kristina har egen blodtrycksmätare av överarmstyp som du tidigare kalibrerat mot din egen blodtrycksmätare med god överenstämmelse jämfört din mätare. Patienten har för vana att mäta sitt blodtryck varje vecka och brukar vid mottagningsbesöken visa dig sin lista med de i hemmet uppmätta värdena. Du noterar att det genomsnittliga blodtrycksvärdet för de senaste 6 mätningarna är 142/88 mmHg, och vid besöket idag mäter du upp 145/90 mmHg. Patienten poängterar i förbifarten att hon är återhållsam med att salta extra på maten och alkohol undviks i det närmaste helt och hållet.
Du är noga med att poängtera för patienten och hon vid risk för dehydreringstillstånd (diarré, kräkningar, hög feber med bristfälligt vätskeintag etc.) bör tillfälligt sätta ut Metformin och ARB/ACE- hämmare.
Eftersom patienten fått tillägg av ytterligare antihypertensiv behandling och dessutom utvecklat mikroalbuminuri vill du följa upp efter 1-2 veckor. Du beställer då kontroller av P-Kalium och P-Kreatinin vilka visar sig ligga kvar på samma nivå. Blodtrycket uppmäts till 125/75 mmHg och eGFR ligger väsentligen oförändrat. Kristina får fortsätta med oförändrad medicinering.
Vid ytterligare kontroll ett halvår senare har eGFR sjunkit till 42 ml/min, och det noteras nu manifest makroalbuminuri. Du misstänker att patienten håller på att utveckla njursvikt.
Du erinrar dig att det vid en påtaglig njurfunktionsnedsättning hos en patient, oberoende av kön och ålder, finns skäl att försöka analysera om orsaken till försämringen är prerenal, renal eller postrenal.
Beskriv 3 anamnestiska uppgifter, symtom eller kliniska fynd som skulle kunna väcka misstankar om renal orsak hos en patient (man eller kvinna) som utvecklat njursvikt.
Beskriv 3 anamnestiska uppgifter, symtom eller kliniska fynd som skulle kunna väcka misstankar om postrenal orsak hos en patient (man eller kvinna) som utvecklat njursvikt.
Du arbetar på en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Din första patient för dagen är Kristina, 63 år, som har diabetes typ 2 och hypertoni, och kommer till dig för årskontroll. Du konstaterar att hennes diabetes är acceptabelt kontrollerad med HbA1c på 49 mmol/mol. Hon medicinerar med Amlodipin 5 mg 1x1 och Metformin 500 mg 1+0+1. En avvikelse du noterar är en återkommande och ökande tendens till mikroalbuminuri. Värden U-Albumin/kreatininkvot i morgonurin har i kronologisk ordning varit 2,7 - 3,2 - 3,5 - 8,9 (referensnivå för morgonurin: <3,0 mg/mmol).
eGFR har vid de senaste fyra mätningarna legat på 70, 68, 65 resp. 62 ml/min.
Kristina har egen blodtrycksmätare av överarmstyp som du tidigare kalibrerat mot din egen blodtrycksmätare med god överenstämmelse jämfört din mätare. Patienten har för vana att mäta sitt blodtryck varje vecka och brukar vid mottagningsbesöken visa dig sin lista med de i hemmet uppmätta värdena. Du noterar att det genomsnittliga blodtrycksvärdet för de senaste 6 mätningarna är 142/88 mmHg, och vid besöket idag mäter du upp 145/90 mmHg. Patienten poängterar i förbifarten att hon är återhållsam med att salta extra på maten och alkohol undviks i det närmaste helt och hållet.
Du är noga med att poängtera för patienten och hon vid risk för dehydreringstillstånd (diarré, kräkningar, hög feber med bristfälligt vätskeintag etc.) bör tillfälligt sätta ut Metformin och ARB/ACE- hämmare.
Eftersom patienten fått tillägg av ytterligare antihypertensiv behandling och dessutom utvecklat mikroalbuminuri vill du följa upp efter 1-2 veckor. Du beställer då kontroller av P-Kalium och P-Kreatinin vilka visar sig ligga kvar på samma nivå. Blodtrycket uppmäts till 125/75 mmHg och eGFR ligger väsentligen oförändrat. Kristina får fortsätta med oförändrad medicinering.
Vid ytterligare kontroll ett halvår senare har eGFR sjunkit till 42 ml/min, och det noteras nu manifest makroalbuminuri. Du misstänker att patienten håller på att utveckla njursvikt.
Du erinrar dig att det vid en påtaglig njurfunktionsnedsättning hos en patient, oberoende av kön och ålder, finns skäl att försöka analysera om orsaken till försämringen är prerenal, renal eller postrenal.
Från AT-perioden på njurmedicin erinrar du dig att det inte sällan förekom att läkemedel ur vanliga läkemedelsgrupper kunde bidra till att utlösa akut njursvikt (alltså i andra fall än Kristinas).
Ange 2 vanliga läkemedelsgrupper ur vilka läkemedel ofta förekommer som bidragande orsak till utlösande av njursvikt.
Din nästa patient är Petter, en 35-årig tidigare frisk man som söker på grund av nytillkomna blåsor i handflator och på fotsulor.
Vilken diagnos ställer du?
Din nästa patient är Petter, en 35-årig tidigare frisk man som söker på grund av nytillkomna blåsor i handflator och på fotsulor. Du kan direkt ställa diagnosen Pustulosis palmoplantaris (PPP) på grund av det helt typiska utseendet.
Utifrån de fynd du gjort i Petters handflator, ange två viktiga anamnestiska faktorer.
Din nästa patient är Petter, en 35-årig tidigare frisk man som söker på grund av nytillkomna blåsor i handflator och på fotsulor. Du kan direkt ställa diagnosen Pustulosis palmoplantaris (PPP) på grund av det helt typiska utseendet.
Du önskar få reda på om Petter röker, och om han har några ledbesvär eftersom PPP kan vara associerat med psoriasisartrit. Du vill också ta en yrkesanamnes (i vilken mån och hur händerna används i arbetet för att kunna ta ställning till om patienten bör vara sjukskriven under inledningen av behandlingen).
Det visar sig att patienten röker ca 15 cigaretter dagligen.
Petter undrar om man känner till den bakomliggande orsaken till de uttalade förändringarna i handflatorna och fotsulorna, och om han kan göra något själv för att förbättra tillståndet. Vad svarar du?
Din nästa patient är Petter, en 35-årig tidigare frisk man som söker på grund av nytillkomna blåsor i handflator och på fotsulor. Du kan direkt ställa diagnosen Pustulosis palmoplantaris (PPP) på grund av det helt typiska utseendet.
Du önskar få reda på om Petter röker, och om han har några ledbesvär eftersom PPP kan vara associerat med psoriasisartrit. Du vill också ta en yrkesanamnes (i vilken mån och hur händerna används i arbetet för att kunna ta ställning till om patienten bör vara sjukskriven under inledningen av behandlingen).
Det visar sig att patienten röker ca 15 cigaretter dagligen.
Du svarar att orsaken till PPP inte är säkerställd men att rökstopp är önskvärt eftersom detta hos många patienter med PPP leder till lindrade besvär, till och med i enstaka fall utläkning.
Bör någon läkemedelsbehandling förskrivas? I så fall ange läkemedelsgrupp och administrationssätt.
Din nästa patient är Petter, en 35-årig tidigare frisk man som söker på grund av nytillkomna blåsor i handflator och på fotsulor. Du kan direkt ställa diagnosen Pustulosis palmoplantaris (PPP) på grund av det helt typiska utseendet.
Du önskar få reda på om Petter röker, och om han har några ledbesvär eftersom PPP kan vara associerat med psoriasisartrit. Du vill också ta en yrkesanamnes (i vilken mån och hur händerna används i arbetet för att kunna ta ställning till om patienten bör vara sjukskriven under inledningen av behandlingen).
Det visar sig att patienten röker ca 15 cigaretter dagligen.
Du svarar att orsaken till PPP inte är säkerställd men att rökstopp är önskvärt eftersom detta hos många patienter med PPP leder till lindrade besvär, till och med i enstaka fall utläkning.
Eftersom patienten har stora besvär med sina hudförändringar känner han sig motiverad att göra ett försök till rökstopp. Han undrar om det finns några läkemedel utöver nikotinersättningsmedel som skulle kunna underlätta för honom att klara av att sluta röka.
Vad svarar du patienten på hans fråga om det finns några läkemedel utöver nikotinersättningsmedel som skulle kunna underlätta för honom att klara av att sluta röka? Ange två läkemedelsnamn.
Din nästa patient är Petter, en 35-årig tidigare frisk man som söker på grund av nytillkomna blåsor i handflator och på fotsulor. Du kan direkt ställa diagnosen Pustulosis palmoplantaris (PPP) på grund av det helt typiska utseendet.
Du önskar få reda på om Petter röker, och om han har några ledbesvär eftersom PPP kan vara associerat med psoriasisartrit. Du vill också ta en yrkesanamnes (i vilken mån och hur händerna används i arbetet för att kunna ta ställning till om patienten bör vara sjukskriven under inledningen av behandlingen).
Det visar sig att patienten röker ca 15 cigaretter dagligen.
Du svarar att orsaken till PPP inte är säkerställd men att rökstopp är önskvärt eftersom detta hos många patienter med PPP leder till lindrade besvär, till och med i enstaka fall utläkning.
Eftersom patienten har stora besvär med sina hudförändringar känner han sig motiverad att göra ett försök till rökstopp. Han undrar om det finns några läkemedel utöver nikotinersättningsmedel som skulle kunna underlätta för honom att klara av att sluta röka.
Du svarar att det förutom nikotinersättningsmedel finns två olika läkemedel att pröva, bupropion, Zyban® respektive vareniklin, Champix®. Du nämner samtidigt att det finns ett villkor för att förskriva något av dessa läkemedel.
Vilket är villkoret för förstagångsförskrivning av Zyban® eller Champix®?
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
Du känner Gunnel sedan tidigare från hypertonikontroller. Hon är gift och har två vuxna barn, bor i en stor 3-rumslägenhet. Hon har goda levnadsvanor, röker och snusar ej, och dricker högst 4 glas vin per vecka. Hon jobbar på en pappersindustri, upplever arbetet ibland lite tungt och stressigt men trivs i stort väl med sina arbetsuppgifter och -kamrater. Det blir rätt så mycket gående på jobbet så Gunnel tycker att det får räcka med den vardagsmotionen. På lediga helger blir det dock en hel del vistelse i skog och mark, på vintern med skidor under fötterna. Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Utifrån det du redan enligt ovanstående känner till om Gunnel ange 2 tänkbara orsaker till förhöjning av hennes P-Calcium
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
Du känner Gunnel sedan tidigare från hypertonikontroller. Hon är gift och har två vuxna barn, bor i en stor 3-rumslägenhet. Hon har goda levnadsvanor, röker och snusar ej, och dricker högst 4 glas vin per vecka. Hon jobbar på en pappersindustri, upplever arbetet ibland lite tungt och stressigt men trivs i stort väl med sina arbetsuppgifter och -kamrater. Det blir rätt så mycket gående på jobbet så Gunnel tycker att det får räcka med den vardagsmotionen. På lediga helger blir det dock en hel del vistelse i skog och mark, på vintern med skidor under fötterna. Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Du erinrar dig att Salures®, i likhet med andra tiazider, kan ge lätt förhöjning av P-Calcium. Du känner även till att peroralt tillfört D-vitamin kan ge förhöjda P-Calciumnivåer, till och med kraftigt förhöjda nivåer om höga doser D-vitamin tagits under en längre tid.
Innan du överväger några åtgärder har du begärt en omkontroll av P-Calcium då du vet att värdena kan variera något, bland annat beroende på vilket laboratorium provet är taget och eventuell stas vid provtagningstillfället. Det P-Calciumvärde du nu hunnit få svar på innan Gunnel kommit på besök hos dig visade sig dock ligga på samma nivå som det värde företagshälsovården presenterade, 2,68 mmol/L.
Din första åtgärd i detta läge blir att fördjupa anamnesen vad gäller intag av D-vitamin. Det framkommer att Gunnel tagit låga doser D-vitamin under perioden november till mars. Din värdering blir att de doser hon tagit har varit adekvata och inte borde påverka kalciumbalansen nämnvärt, i synnerhet inte efter flera månader utan något intag.
Du beslutar dig för att ersätta tiaziden genom att byta ut Salures® mot Candesartan 8 mg 1x1. Du låter en wash-outperiod av tiaziden passera, och därefter beställer du nytt P-Calcium.
Du erinrar dig att det har rekommenderats att kalciumnivån bör korrigeras med hjälp av en annan labanalys.
Vilken ytterligare labanalys behövs för att beräkna korrigerat P-Calcium?
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
........
Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Du erinrar dig att Salures®, i likhet med andra tiazider, kan ge lätt förhöjning av P-Calcium. Du känner även till att peroralt tillfört D-vitamin kan ge förhöjda P-Calciumnivåer, till och med kraftigt förhöjda nivåer om höga doser D-vitamin tagits under en längre tid.
Innan du överväger några åtgärder har du begärt en omkontroll av P-Calcium då du vet att värdena kan variera något, bland annat beroende på vilket laboratorium provet är taget och eventuell stas vid provtagningstillfället. Det P-Calciumvärde du nu hunnit få svar på innan Gunnel kommit på besök hos dig visade sig dock ligga på samma nivå som det värde företagshälsovården presenterade, 2,68 mmol/L.
Din första åtgärd i detta läge blir att fördjupa anamnesen vad gäller intag av D-vitamin. Det framkommer att Gunnel tagit låga doser D-vitamin under perioden november till mars. Din värdering blir att de doser hon tagit har varit adekvata och inte borde påverka kalciumbalansen nämnvärt, i synnerhet inte efter flera månader utan något intag.
Du beslutar dig för att ersätta tiaziden genom att byta ut Salures® mot Candesartan 8 mg 1x1. Du låter en wash-outperiod av tiaziden passera, och därefter beställer du nytt P-Calcium. Du erinrar dig att det har rekommenderats att kalciumnivån bör korrigeras med hjälp av en annan labanalys.
Svaret på de av dig beställda proverna blev P-Calcium 2,62 mmol/L och P-Albumin 36 g/L, vilket efter användande av algoritm via kalkylator ger ett korrigerat P-Calciumvärde på 2,7.
Du konstaterar alltså att även omprovet, inklusive korrigerat Calcium, efter utsättning av tiazid visade en oförändrad lätt-måttlig förhöjning av P-Calciumnivån.
På senare år har det börjat användas ett annat prov (än korrigerat Calcium) som kan ge en säkrare uppfattning om den sanna nivån av extracellulärt kalcium. Vad kallas detta prov?
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
.....
Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Du erinrar dig att Salures®, i likhet med andra tiazider, kan ge lätt förhöjning av P-Calcium. Du känner även till att peroralt tillfört D-vitamin kan ge förhöjda P-Calciumnivåer, till och med kraftigt förhöjda nivåer om höga doser D-vitamin tagits under en längre tid.
Innan du överväger några åtgärder har du begärt en omkontroll av P-Calcium då du vet att värdena kan variera något, bland annat beroende på vilket laboratorium provet är taget och eventuell stas vid provtagningstillfället. Det P-Calciumvärde du nu hunnit få svar på innan Gunnel kommit på besök hos dig visade sig dock ligga på samma nivå som det värde företagshälsovården presenterade, 2,68 mmol/L.
Din första åtgärd i detta läge blir att fördjupa anamnesen vad gäller intag av D-vitamin. Det framkommer att Gunnel tagit låga doser D-vitamin under perioden november till mars. Din värdering blir att de doser hon tagit har varit adekvata och inte borde påverka kalciumbalansen nämnvärt, i synnerhet inte efter flera månader utan något intag.
Du beslutar dig för att ersätta tiaziden genom att byta ut Salures® mot Candesartan 8 mg 1x1. Du låter en wash-outperiod av tiaziden passera, och därefter beställer du nytt P-Calcium. Du erinrar dig att det har rekommenderats att kalciumnivån bör korrigeras med hjälp av en annan labanalys.
Svaret på de av dig beställda proverna blev P-Calcium 2,62 mmol/L och P-Albumin 36 g/L, vilket efter användande av algoritm via kalkylator ger ett korrigerat P-Calciumvärde på 2,7. Du konstaterar alltså att även omprovet, inklusive korrigerat Calcium, efter utsättning av tiazid visade en oförändrad lätt-måttlig förhöjning av P-Calciumnivån.
Du funderar en stund över kliniska symtom och lätt-måttlig hyperkalcemi.
Vad är skälet till frikostighet vad gäller att ordinera provet P-Calcium? Vilken brukar den vanliga symtombilden vid lätt-måttlig hyperkalcemi vara?
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
..................
Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Du erinrar dig att Salures®, i likhet med andra tiazider, kan ge lätt förhöjning av P-Calcium. Du känner även till att peroralt tillfört D-vitamin kan ge förhöjda P-Calciumnivåer, till och med kraftigt förhöjda nivåer om höga doser D-vitamin tagits under en längre tid.
Innan du överväger några åtgärder har du begärt en omkontroll av P-Calcium då du vet att värdena kan variera något, bland annat beroende på vilket laboratorium provet är taget och eventuell stas vid provtagningstillfället. Det P-Calciumvärde du nu hunnit få svar på innan Gunnel kommit på besök hos dig visade sig dock ligga på samma nivå som det värde företagshälsovården presenterade, 2,68 mmol/L.
Din första åtgärd i detta läge blir att fördjupa anamnesen vad gäller intag av D-vitamin. Det framkommer att Gunnel tagit låga doser D-vitamin under perioden november till mars. Din värdering blir att de doser hon tagit har varit adekvata och inte borde påverka kalciumbalansen nämnvärt, i synnerhet inte efter flera månader utan något intag.
Du beslutar dig för att ersätta tiaziden genom att byta ut Salures® mot Candesartan 8 mg 1x1. Du låter en wash-outperiod av tiaziden passera, och därefter beställer du nytt P-Calcium. Du erinrar dig att det har rekommenderats att kalciumnivån bör korrigeras med hjälp av en annan labanalys.
Svaret på de av dig beställda proverna blev P-Calcium 2,62 mmol/L och P-Albumin 36 g/L, vilket efter användande av algoritm via kalkylator ger ett korrigerat P-Calciumvärde på 2,7. Du konstaterar alltså att även omprovet, inklusive korrigerat Calcium, efter utsättning av tiazid visade en oförändrad lätt-måttlig förhöjning av P-Calciumnivån.
Du funderar en stund över kliniska symtom och lätt-måttlig hyperkalcemi.
Du bestämmer dig för att göra en kroppsundersökning av Gunnel.
Ange 4 i sammanhanget viktiga undersökningsmoment vid kroppsundersökning av Gunnel (utöver hjärt- lungstatus, blodtrycksmätning och EKG) med hänsyn till hyperkalcemin).
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
.........
Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Du erinrar dig att Salures®, i likhet med andra tiazider, kan ge lätt förhöjning av P-Calcium. Du känner även till att peroralt tillfört D-vitamin kan ge förhöjda P-Calciumnivåer, till och med kraftigt förhöjda nivåer om höga doser D-vitamin tagits under en längre tid.
Innan du överväger några åtgärder har du begärt en omkontroll av P-Calcium då du vet att värdena kan variera något, bland annat beroende på vilket laboratorium provet är taget och eventuell stas vid provtagningstillfället. Det P-Calciumvärde du nu hunnit få svar på innan Gunnel kommit på besök hos dig visade sig dock ligga på samma nivå som det värde företagshälsovården presenterade, 2,68 mmol/L.
Din första åtgärd i detta läge blir att fördjupa anamnesen vad gäller intag av D-vitamin. Det framkommer att Gunnel tagit låga doser D-vitamin under perioden november till mars. Din värdering blir att de doser hon tagit har varit adekvata och inte borde påverka kalciumbalansen nämnvärt, i synnerhet inte efter flera månader utan något intag.
Du beslutar dig för att ersätta tiaziden genom att byta ut Salures® mot Candesartan 8 mg 1x1. Du låter en wash-outperiod av tiaziden passera, och därefter beställer du nytt P-Calcium. Du erinrar dig att det har rekommenderats att kalciumnivån bör korrigeras med hjälp av en annan labanalys.
Svaret på de av dig beställda proverna blev P-Calcium 2,62 mmol/L och P-Albumin 36 g/L, vilket efter användande av algoritm via kalkylator ger ett korrigerat P-Calciumvärde på 2,7. Du konstaterar alltså att även omprovet, inklusive korrigerat Calcium, efter utsättning av tiazid visade en oförändrad lätt-måttlig förhöjning av P-Calciumnivån.
Du funderar en stund över kliniska symtom och lätt-måttlig hyperkalcemi.
Du bestämmer dig för att göra en kroppsundersökning av Gunnel.
Vidare undersöker du hjärta, lungor, mäter blodtryck och tar ett EKG.
Du börjar fundera över bakomliggande tänkbara orsaker till hyperkalcemi.
Förutom malignitet, tiazidbehandling och intag av D-vitamin ange 4 andra tänkbara bakomliggande orsaker till förhöjt P-Calcium.
Din tredje mottagningspatient för dagen är Gunnel, 57 år, som i augusti månad från företagshälsovården remitterats till dig. Orsaken till remissen är att det önskas värdering av ett i samband med hälsoundersökning upptäckt förhöjt blodkalkvärde (P-Calcium), 2,69 mmol/L (flertalet lab i Sverige har hos vuxna referensvärde 2,15-2,50 mmol/L).
Övriga prover inklusive övriga elektrolyter anges ha varit normala.
......
Gunnel medicinerar sedan ett 10-tal år med T. Salures® (bendroflumetiazid) 5 mg 1x1 och T. Felodipin 5 mg 1x1. Hon har läst att det är bra att ta D-vitamin och har på nätet beställt hem D-vitaminpreparat, vilket hon berättade för dig vid ett tidigare läkarbesök.
Du erinrar dig att Salures®, i likhet med andra tiazider, kan ge lätt förhöjning av P-Calcium. Du känner även till att peroralt tillfört D-vitamin kan ge förhöjda P-Calciumnivåer, till och med kraftigt förhöjda nivåer om höga doser D-vitamin tagits under en längre tid.
Innan du överväger några åtgärder har du begärt en omkontroll av P-Calcium då du vet att värdena kan variera något, bland annat beroende på vilket laboratorium provet är taget och eventuell stas vid provtagningstillfället. Det P-Calciumvärde du nu hunnit få svar på innan Gunnel kommit på besök hos dig visade sig dock ligga på samma nivå som det värde företagshälsovården presenterade, 2,68 mmol/L.
Din första åtgärd i detta läge blir att fördjupa anamnesen vad gäller intag av D-vitamin. Det framkommer att Gunnel tagit låga doser D-vitamin under perioden november till mars. Din värdering blir att de doser hon tagit har varit adekvata och inte borde påverka kalciumbalansen nämnvärt, i synnerhet inte efter flera månader utan något intag.
Du beslutar dig för att ersätta tiaziden genom att byta ut Salures® mot Candesartan 8 mg 1x1. Du låter en wash-outperiod av tiaziden passera, och därefter beställer du nytt P-Calcium. Du erinrar dig att det har rekommenderats att kalciumnivån bör korrigeras med hjälp av en annan labanalys.
Svaret på de av dig beställda proverna blev P-Calcium 2,62 mmol/L och P-Albumin 36 g/L, vilket efter användande av algoritm via kalkylator ger ett korrigerat P-Calciumvärde på 2,7. Du konstaterar alltså att även omprovet, inklusive korrigerat Calcium, efter utsättning av tiazid visade en oförändrad lätt-måttlig förhöjning av P-Calciumnivån.
Du funderar en stund över kliniska symtom och lätt-måttlig hyperkalcemi.
Du bestämmer dig för att göra en kroppsundersökning av Gunnel.
Vidare undersöker du hjärta, lungor, mäter blodtryck och tar ett EKG.
Du börjar fundera över bakomliggande tänkbara orsaker till hyperkalcemi.
Du vill utesluta primär hyperparatyroidism och kompletterar provtagningen med P-Parathormon (P-PTH) som visar sig ligga lågt, 1,5 (referensvärde 1,6-7,2 pmol/L). Detta låga PTH-värde utesluter pHPT, medan SR visade sig vara tresiffrig, 105 mm, vilket leder till att du börjar överväga malignitet.
Ange 2 maligniteter kända för att kunna ligga bakom kombinationen tresiffrig SR och hyperkalcemi.
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Vad är det viktigt att fråga om i anamnesen? Var specifik med frågorna, minst 5 stycken och motivera dina svar.
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Berätta hur du går till väga när du undersöker patienten och vad du söker efter med tanke på anamnesen ovan
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får du ljus avföring på handsken. Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Vilka 3 fynd i status får dig att reagera och vad kallas dessa tre tillsammans med ett egennamn som syndrom? Vilket fysiologiskt tillstånd är troligaste orsaken och vilken diagnos misstänker du efter din kliniska undersökning?
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du misstänker gallstas och eventuellt med kolangit.
Vilka laborationsprover skulle du vilja beställa? Nämn minst fyra och specificera vilka du är speciellt intresserad av med tillhörande motivering.
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du misstänker gallstas och eventuellt med kolangit.
Du tänker att du vill fokusera kring eventuell förklaring till gallstas. När provsvaren kommer så ser du följande: ASAT och ALAT lätt stegrade, Konjugerat bilirubin kraftigt förhöjt, även ALP och GT är markant förhöjda. Pankreasprover visar endast lätt stegrat Amylas. CRP 78 och LPK 14. Hb är normalt.
Proverna talar för gallstas och kolangit som du har misstänkt hela tiden.
Vad finns det för differentialdiagnoser då patienten kliniskt har kolangit och med informationen du har så här långt? Nämn minst två och motivera för varje diagnosförslag.
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du tänker att du vill fokusera kring eventuell förklaring till gallstas. När provsvaren kommer så ser du följande: ASAT och ALAT lätt stegrade, Konjugerat bilirubin kraftigt förhöjt, även ALP och GT är markant förhöjda. Pankreasprover visar endast lätt stegrat Amylas. CRP 78 och LPK 14.
Hb är normalt.
Proverna talar för gallstas och kolangit som du har misstänkt hela tiden.
Du har flera diagnosförslag att fundera på som ger gallstas, till exempel gallsten/koledokussten, kolecystit, tumör i gallvägar/gallblåsa, bukspottskörteltumör.
Nämn minst en sorts bakterie som är vanligtvis förekommande vid kolangit.
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du tänker att du vill fokusera kring eventuell förklaring till gallstas. När provsvaren kommer så ser du följande: ASAT och ALAT lätt stegrade, Konjugerat bilirubin kraftigt förhöjt, även ALP och GT är markant förhöjda. Pankreasprover visar endast lätt stegrat Amylas. CRP 78 och LPK 14.
Hb är normalt.
Proverna talar för gallstas och kolangit som du har misstänkt hela tiden.
Du har flera diagnosförslag att fundera på som ger gallstas, t.ex. gallsten/koledokussten, kolecystit, tumör i gallvägar/gallblåsa, bukspottskörteltumör.
Det har nu gått en stund och patienten säger att han fryser väldigt. En ny temperaturkontroll visar en temp på 40,1 grader.
Vilken åtgärd är nu viktigast i detta ögonblick och hur lyder dina ordinationer för handläggningen framöver?
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du tänker att du vill fokusera kring eventuell förklaring till gallstas. När provsvaren kommer så ser du följande: ASAT och ALAT lätt stegrade, Konjugerat bilirubin kraftigt förhöjt, även ALP och GT är markant förhöjda. Pankreasprover visar endast lätt stegrat Amylas. CRP 78 och LPK 14.
Hb är normalt.
Proverna talar för gallstas och kolangit som du har misstänkt hela tiden.
Du har flera diagnosförslag att fundera på som ger gallstas, t.ex. gallsten/koledokussten, kolecystit, tumör i gallvägar/gallblåsa, bukspottskörteltumör.
Det har nu gått en stund och patienten säger att han fryser väldigt. En ny temperaturkontroll visar en temp på 40,1 grader.
Du vill först ha en blododling och därefter sätter du in Piperacillin/Tazobactam eller Amoxicillin/Klavulansyra. Du beställer även ett akut ultraljud.
Patienten är nu inlagd på en kirurgavdelning. Du har skickat en blododling och beställt ett akut ultraljud. Röntgenläkaren ringer upp dig och säger att man kan se kraftigt vidgade gallvägar men att det är svårt att se orsaken. Det verkar inte finnas några uppenbara gallstenar. De går vidare med en CT och den undersökningen visar en diffus tumör i leverns hilusområde och mot duodenalpapillen.
Vilka differentialdiagnoser tänker du på? Nämn minst två.
Vilken åtgärd är nu efter CT den bästa undersökningen och åtgärden?
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du tänker att du vill fokusera kring eventuell förklaring till gallstas. När provsvaren kommer så ser du följande: ASAT och ALAT lätt stegrade, Konjugerat bilirubin kraftigt förhöjt, även ALP och GT är markant förhöjda. Pankreasprover visar endast lätt stegrat Amylas. CRP 78 och LPK 14.
Hb är normalt.
Proverna talar för gallstas och kolangit som du har misstänkt hela tiden.
Du har flera diagnosförslag att fundera på som ger gallstas, t.ex. gallsten/koledokussten, kolecystit, tumör i gallvägar/gallblåsa, bukspottskörteltumör.
Det har nu gått en stund och patienten säger att han fryser väldigt. En ny temperaturkontroll visar en temp på 40,1 grader.
Du vill först ha en blododling och därefter sätter du in Piperacillin/Tazobactam eller Amoxicillin/Klavulansyra. Du beställer även ett akut ultraljud.
Patienten är nu inlagd på en kirurgavdelning. Du har skickat en blododling och beställt ett akut ultraljud. Röntgenläkaren ringer upp dig och säger att man kan se kraftigt vidgade gallvägar men att det är svårt att se orsaken. Det verkar inte finnas några uppenbara gallstenar. De går vidare med en CT och den undersökningen visar en diffus tumör i leverns hilusområde och mot duodenalpapillen.
Man kan tänka sig en magnetröntgenundersökning (MRCP) eller alternativt en ERCP vilken patienten sätts upp för att göra nästa dag. Man lyckas stenta det trånga partiet i gallgången och galla kan åter rinna ut i tarmen.
Vad finns det för per- och postoperativa risker med ERCP? Nämn minst två.
Patienten upplevdes som särskilt lättblödande under operationen, vad kan vara förklaringen till det? Vad behöver man kontrollera om ytterligare operation blir aktuell?
Du arbetar som AT-läkarna på ett länsdelssjukhus. Du går ett jourpass på akuten en torsdagskväll och skall titta på en patient som har kommit för en stund sedan.
Patienten är en 38 år gammal manlig byggarbetare som har känt sig lite hängig senaste månaderna men i övrigt kunnat arbeta som vanligt. Kollegorna på jobbet har sagt att han ser gul ut och det är något som de flitigt har skämtat om dagligen senaste veckan. Han har nu under kvällen fått feber och har ont i magen men ej tagit något smärtstillande. Hans sambo är väldigt orolig och de har därför åkt in till akuten för att få veta vad det beror på.
Du frågar patienten om eventuell viktnedgång, finns klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tidigare sjukdomar, eventuella resor och droganvändning. Han svarar att han kanske har gått ner lite i vikt men att det beror på att aptiten varit lite sämre senaste veckorna. Det kliar i huden på hela kroppen och avföringen är ljusare och urinen mörkare än vanligt. Inget speciellt utlöser någon smärta men det molvärker lite hela tiden. Han är tidigare frisk, medicinfri, använder inga droger, inte varit utomlands och dricker sparsamt. De har ingen speciell sjukdom i släkten som han känner till.
Du finner en lätt palpationsömhet i övre delen av buken och du känner en resistens under höger arcus. Patienten har gula ögonvitor. Buken är mjuk i övrigt och inga tecken på ascites. Det gör inte ondare då patienten djupandas eller rör på sig. Vid Per rectum får då ljus avföring på handsken.
Temp 39,2 grader. Puls 70, blodtryck 110/70.
Du tänker att du vill fokusera kring eventuell förklaring till gallstas. När provsvaren kommer så ser du följande: ASAT och ALAT lätt stegrade, Konjugerat bilirubin kraftigt förhöjt, även ALP och GT är markant förhöjda. Pankreasprover visar endast lätt stegrat Amylas. CRP 78 och LPK 14.
Hb är normalt.
Proverna talar för gallstas och kolangit som du har misstänkt hela tiden.
Du har flera diagnosförslag att fundera på som ger gallstas, t.ex. gallsten/koledokussten, kolecystit, tumör i gallvägar/gallblåsa, bukspottskörteltumör.
Det har nu gått en stund och patienten säger att han fryser väldigt. En ny temperaturkontroll visar en temp på 40,1 grader.
Du vill först ha en blododling och därefter sätter du in Piperacillin/Tazobactam eller Amoxicillin/Klavulansyra. Du beställer även ett akut ultraljud.
Patienten är nu inlagd på en kirurgavdelning. Du har skickat en blododling och beställt ett akut ultraljud. Röntgenläkaren ringer upp dig och säger att man kan se kraftigt vidgade gallvägar men att det är svårt att se orsaken. Det verkar inte finnas några uppenbara gallstenar. De går vidare med en CT och den undersökningen visar en diffus tumör i leverns hilusområde och mot duodenalpapillen.
Man kan tänka sig en magnetröntgenundersökning (MRCP) eller alternativt en ERCP vilken patienten sätts upp för att göra nästa dag. Man lyckas stenta det trånga partiet i gallgången och galla kan åter rinna ut i tarmen.
Patienten utreds ytterligare med magnetröntgen och fyndet tillsammans med borst-cytologiprov från ERCP undersökningen visar tyvärr en extrahepatisk gallgångstumör, en s.k Klatskintumör.
Redogör för 5-årsöverlevnaden för gallgångscancer. Skilj på de som inte opereras och de som opereras i ditt svar. Använd gärna procentsatser?
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka. Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Vilka sjukdomar kan tänkas ge återkommande svullnad och smärtor av detta slag i de nedre extremiteternas leder? (ge fyra förslag)
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka. Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma. Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna. Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats. I status noteras: Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m. Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud. Lungor: normala andningsljud. Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg. Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Hur räknar man ut patientens BMI (Body Mass Index)?
Ange 6 relevanta labprover du vill beställa utifrån patientens sjukhistoria och aktuella tillstånd.
Nämn två avbildande undersökningar som kan rekommenderas i ett fall som detta för undersökning av de påverkade lederna?
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka.
Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Du har övervägt diagnoserna reumatoid artrit, septisk artrit, pseudogikt och gikt. I Magnus fall 31,1 kg/m² (fetma är BMI ≥30). Du beställde rutinhematologi med SR och CRP, reumaprover (t.ex. RF, Citrullin ak, ANA), elektrolytstatus och kreatinin samt ett uratvärde. Du skrev remiss till röntgenavdelningen för ultraljud (för påvisande av dubbelkonturer på ledbroskytor) eftersom sjukhuset ännu inte har deCT (datortomografi med dubbelenergiteknik) som är den andra radiologiska metoden som kan övervägas. Magnus fick återbesökstid till medicinmottagningen inom 2 veckor för labsvar och vidare uppföljning.
Innan återbesöket blir han dock akut försämrad och söker nu på sjukhusets akutmottagning där du tjänstgör som dagjour. Han har haft lätt feber under natten och har fått en extremt smärtande, rodnad svullnad över vänster fotrygg och motsvarande vänstra stortåns grundled.
Han har ännu inte varit på röntgenavdelningen, men svar på proverna från tidigare mottagningsbesök visade följande: Normal hematologi frånsett SR 25 mm och CRP 14 mg/l, kreatinin 90 µ mol/l och s-urat 680 µ mol/l (ref <480 µmol/l). Du tar nya blodprover i dag.
Vilken diagnos misstänker du i första hand vid dagens akutbesök?
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka. Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Du har övervägt diagnoserna reumatoid artrit, septisk artrit, pseudogikt och gikt. I Magnus fall 31,1 kg/m² (fetma är BMI ≥30). Du beställde rutinhematologi med SR och CRP, reumaprover (t.ex. RF, Citrullin ak, ANA), elektrolytstatus och kreatinin samt ett uratvärde. Du skrev remiss till röntgenavdelningen för ultraljud (för påvisande av dubbelkonturer på ledbroskytor) eftersom sjukhuset ännu inte har deCT (datortomografi med dubbelenergiteknik) som är den andra radiologiska metoden som kan övervägas.
Magnus fick återbesökstid till medicinmottagningen inom 2 veckor för labsvar och vidare uppföljning.
Innan återbesöket blir han dock akut försämrad och söker nu på sjukhusets akutmottagning där du tjänstgör som dagjour. Han har haft lätt feber under natten och har fått en extremt smärtande, rodnad svullnad över vänster fotrygg och motsvarande vänstra stortåns grundled.
Han har ännu inte varit på röntgenavdelningen, men svar på proverna från tidigare mottagningsbesök visade följande: Normal hematologi frånsett SR 25 mm och CRP 14 mg/l, kreatinin 90 µ mol/l och s-urat 680 µ mol/l (ref <480 µmol/l). Du tar nya blodprover i dag.
Diagnostiken utifrån klinisk bild skulle i den aktuella situationen kunna kompletteras med en riktad diagnostisk åtgärd. Vilken?
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka. Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Du har övervägt diagnoserna reumatoid artrit, septisk artrit, pseudogikt och gikt. I Magnus fall 31,1 kg/m² (fetma är BMI ≥30). Du beställde rutinhematologi med SR och CRP, reumaprover (t.ex. RF, Citrullin ak, ANA), elektrolytstatus och kreatinin samt ett uratvärde. Du skrev remiss till röntgenavdelningen för ultraljud (för påvisande av dubbelkonturer på ledbroskytor) eftersom sjukhuset ännu inte har deCT (datortomografi med dubbelenergiteknik) som är den andra radiologiska metoden som kan övervägas.
Magnus fick återbesökstid till medicinmottagningen inom 2 veckor för labsvar och vidare uppföljning.
Innan återbesöket blir han dock akut försämrad och söker nu på sjukhusets akutmottagning där du tjänstgör som dagjour. Han har haft lätt feber under natten och har fått en extremt smärtande, rodnad svullnad över vänster fotrygg och motsvarande vänstra stortåns grundled.
Han har ännu inte varit på röntgenavdelningen, men svar på proverna från tidigare mottagningsbesök visade följande: Normal hematologi frånsett SR 25 mm och CRP 14 mg/l, kreatinin 90 µmol/l och s-urat 680 µmol/l (ref <480 µmol/l). Du tar nya blodprover i dag.
Vid akutbesöket uppvisar Magnus en klassiskt giktdrabbad stortå.
Nämn tre behandlingsalternativ vid en akut giktattack.
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka.
Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Du har övervägt diagnoserna reumatoid artrit, septisk artrit, pseudogikt och gikt. I Magnus fall 31,1 kg/m² (fetma är BMI ≥30). Du beställde rutinhematologi med SR och CRP, reumaprover (t.ex. RF, Citrullin ak, ANA), elektrolytstatus och kreatinin samt ett uratvärde. Du skrev remiss till röntgenavdelningen för ultraljud (för påvisande av dubbelkonturer på ledbroskytor) eftersom sjukhuset ännu inte har deCT (datortomografi med dubbelenergiteknik) som är den andra radiologiska metoden som kan övervägas.
Magnus fick återbesökstid till medicinmottagningen inom 2 veckor för labsvar och vidare uppföljning.
Innan återbesöket blir han dock akut försämrad och söker nu på sjukhusets akutmottagning där du tjänstgör som dagjour. Han har haft lätt feber under natten och har fått en extremt smärtande, rodnad svullnad över vänster fotrygg och motsvarande vänstra stortåns grundled.
Han har ännu inte varit på röntgenavdelningen, men svar på proverna från tidigare mottagningsbesök visade följande: Normal hematologi frånsett SR 25 mm och CRP 14 mg/l, kreatinin 90 µmol/l och s-urat 680 µmol/l (ref <480 µmol/l). Du tar nya blodprover i dag.
Vid akutbesöket uppvisar Magnus en klassiskt giktdrabbad stortå. Av de tre likvärdiga behandlingsalternativen vid en akut giktattack - NSAID/cox-hämmare, kolkicin eller kortison (Prednisolon 30 mg per os i 5 dagar) - valde du i Magnus fall, behandling med kortison. Du avstod vid akutbesöket från att sätta in uratsänkande behandling i väntan på nya provsvar och för att se effekten av kortisonbehandlingen.
Tillsammans med en erfaren kollega ser du nu Magnus på mottagningen en vecka efter akutbesöket och kan då konstatera att artriten i stortåns grundled gått fint tillbaka. Blodproverna från akutbesöket visade S-urat 560 µmol/l, SR 30 mm och CRP 20 mg/l avspeglande inflammationen, kreatinin oförändrat 90 µ mol/l och i övrigt normala provsvar.
Varför bör uratsänkande medel sättas in i Magnus fall (fyra skäl räknas) och vilket läkemedel är förstahandsval?
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka.
Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Du har övervägt diagnoserna reumatoid artrit, septisk artrit, pseudogikt och gikt. I Magnus fall 31,1 kg/m² (fetma är BMI ≥30). Du beställde rutinhematologi med SR och CRP, reumaprover (t.ex. RF, Citrullin ak, ANA), elektrolytstatus och kreatinin samt ett uratvärde. Du skrev remiss till röntgenavdelningen för ultraljud (för påvisande av dubbelkonturer på ledbroskytor) eftersom sjukhuset ännu inte har deCT (datortomografi med dubbelenergiteknik) som är den andra radiologiska metoden som kan övervägas.
Magnus fick återbesökstid till medicinmottagningen inom 2 veckor för labsvar och vidare uppföljning.
Innan återbesöket blir han dock akut försämrad och söker nu på sjukhusets akutmottagning där du tjänstgör som dagjour. Han har haft lätt feber under natten och har fått en extremt smärtande, rodnad svullnad över vänster fotrygg och motsvarande vänstra stortåns grundled.
Han har ännu inte varit på röntgenavdelningen, men svar på proverna från tidigare mottagningsbesök visade följande: Normal hematologi frånsett SR 25 mm och CRP 14 mg/l, kreatinin 90 µmol/l och s-urat 680 µmol/l (ref <480 µmol/l). Du tar nya blodprover i dag.
Vid akutbesöket uppvisar Magnus en klassiskt giktdrabbad stortå.
Av de tre likvärdiga behandlingsalternativen vid en akut giktattack - NSAID/cox-hämmare, kolkicin eller kortison (Prednisolon 30 mg per os i 5 dagar) - valde du i Magnus fall, behandling med kortison. Du avstod vid akutbesöket från att sätta in uratsänkande behandling i väntan på nya provsvar och för att se effekten av kortisonbehandlingen.
Tillsammans med en erfaren kollega ser du nu Magnus på mottagningen en vecka efter akutbesöket och kan då konstatera att artriten i stortåns grundled gått fint tillbaka. Blodproverna från akutbesöket visade S-urat 560 µmol/l, SR 30 mm och CRP 20 mg/l avspeglande inflammationen, kreatinin oförändrat 90 µ mol/l och i övrigt normala provsvar.
Vilken är målnivån för urat i serum under behandlingen och varför skall patienten ha tillgång till lämplig akutbehandling att ta under de tre till sex första månaderna?
Du har mottagningsvecka som vikarierande underläkare på länsdelssjukhusets medicinmottagning. Din första patient är 39-årige Magnus, som kommer på remiss från distriktsläkaren pga. återkommande svullnad och svår smärta i knän, fotleder och framfötterna sedan knappt ett år tillbaka.
Han har även haft feber av och till när lederna varit som mest svullna och smärtsamma.
Besvären har kommit och gått. Han har vid behov ordinerats smärtstillande i form av paracetamol och NSAID med viss effekt. Han har kunnat fortsätta att arbeta som lastbilschaufför. Han röker inte och dricker inte alkohol under veckorna, men tar gärna några öl till helgerna.
Magnus har en tablettbehandlad hypertoni sedan 3 år tillbaka (candesartan och tiaziddiuretika). I anamnesen framkommer också att han haft problem med njurstenar som stötvågsbehandlats.
I status noteras:
Opåverkat AT. Vikt 92 kg, kroppslängd 1,72 m.
Hjärta: regelbunden rytm, inga biljud.
Lungor: normala andningsljud.
Bltr (sittande vänster arm): 160/90 mmHg.
Ledstatus: I knälederna föreligger palpationssmärta över ledspringan bilateralt, ingen hydrops eller lokal värmeökning. I fotlederna inget anmärkningsvärt, men i vänster framfot tydlig palpationssmärta och kapselsvullnad kring MTP1 leden.
Du har övervägt diagnoserna reumatoid artrit, septisk artrit, pseudogikt och gikt. I Magnus fall 31,1 kg/m² (fetma är BMI ≥30). Du beställde rutinhematologi med SR och CRP, reumaprover (t.ex. RF, Citrullin ak, ANA), elektrolytstatus och kreatinin samt ett uratvärde. Du skrev remiss till röntgenavdelningen för ultraljud (för påvisande av dubbelkonturer på ledbroskytor) eftersom sjukhuset ännu inte har deCT (datortomografi med dubbelenergiteknik) som är den andra radiologiska metoden som kan övervägas.
Magnus fick återbesökstid till medicinmottagningen inom 2 veckor för labsvar och vidare uppföljning.
Innan återbesöket blir han dock akut försämrad och söker nu på sjukhusets akutmottagning där du tjänstgör som dagjour. Han har haft lätt feber under natten och har fått en extremt smärtande, rodnad svullnad över vänster fotrygg och motsvarande vänstra stortåns grundled.
Han har ännu inte varit på röntgenavdelningen, men svar på proverna från tidigare mottagningsbesök visade följande: Normal hematologi frånsett SR 25 mm och CRP 14 mg/l, kreatinin 90 µmol/l och s-urat 680 µmol/l (ref <480 µmol/l). Du tar nya blodprover i dag.
Vid akutbesöket uppvisar Magnus en klassiskt giktdrabbad stortå.
Av de tre likvärdiga behandlingsalternativen vid en akut giktattack - NSAID/cox-hämmare, kolkicin eller kortison (Prednisolon 30 mg per os i 5 dagar) - valde du i Magnus fall, behandling med kortison. Du avstod vid akutbesöket från att sätta in uratsänkande behandling i väntan på nya provsvar och för att se effekten av kortisonbehandlingen.
Tillsammans med en erfaren kollega ser du nu Magnus på mottagningen en vecka efter akutbesöket och kan då konstatera att artriten i stortåns grundled gått fint tillbaka. Blodproverna från akutbesöket visade S-urat 560 µmol/l, SR 30 mm och CRP 20 mg/l avspeglande inflammationen, kreatinin oförändrat 90 µ mol/l och i övrigt normala provsvar.
Din kollega nämner att gikt är starkt associerad till samsjuklighet för många sjukdomar såsom hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, typ-2 diabetes, njursjukdom och det metabola syndromet. Han föreslår att distriktsläkaren får ändra Magnus blodtrycksbehandling och att man kartlägger en kardiovaskulär riskprofil.
Varför bör man byta tiazider mot annan antihypertensiv behandling och vad för typ av preparat bör distriktsläkaren föreslå?
Vad ingår i en kardiovaskulär riskprofil (anamnestiskt och laboratoriemässigt)?
Du vikarierar som underläkare på psykiatrikliniken strax efter genomförd AT. Du är placerad på akut- och bedömningsenheten där ni tar hand om akuta fall, bedömer remisser och gör kortare uppföljningar.
Det har kommit in en remiss från medicinkliniken där Anna 27 år, sökt då hon är helt övertygad om att hon drabbats av Myalgisk Encefalopati (ME). Anna är sedan tidigare känd på medicinakuten då hon söker hjälp där väldigt ofta. De önskar nu en bedömning från psykiatrin.
I remissen står att Anna upplever att hon konstant känner sig trött och har stora koncentrationssvårigheter. Hon upplever att hon blir väldigt fysiskt trött efter ansträngning och har därför helt undvikit att anstränga sig senaste tiden. Större delen av dagen tillbringas sittande eller liggandes i sängen.
Du läser igenom hennes journal och där noterar du att hon under de senaste tre åren utretts extensivt för magsmärtor, tarmbesvär, domningar i benen och ett kroniskt smärttillstånd i ryggen. Anna har ibland haft specifika diagnoser i åtanke, men oftast har det rört sig om organrelaterade problem och en övertygelse om att ”något är fel”. Anna har ofta beskrivit ett mycket stort lidande utifrån sina besvär.
Innan du går iväg på konsulten stämmer du av med din bakjour för att vara lite mer förberedd. Din kollega frågar dig vilken diagnos du misstänker utifrån tillgängliga uppgifter.
Vilken psykiatrisk diagnos stämmer bäst in på ovanstående problembild? Ange den mest sannolika primärdiagnosen och två möjliga psykiatriska differentialdiagnoser. Motivera din primärdiagnos.
Du vikarierar som underläkare på psykiatrikliniken strax efter genomförd AT. Du är placerad på akut- och bedömningsenheten där ni tar hand om akuta fall, bedömer remisser och gör kortare uppföljningar.
Det har kommit in en remiss från medicinkliniken där Anna 27 år, sökt då hon är helt övertygad om att hon drabbats av Myalgisk Encefalopati (ME). Anna är sedan tidigare känd på medicinakuten då hon söker hjälp där väldigt ofta. De önskar nu en bedömning från psykiatrin.
I remissen står att Anna upplever att hon konstant känner sig trött och har stora koncentrationssvårigheter. Hon upplever att hon blir väldigt fysiskt trött efter ansträngning och har därför helt undvikit att anstränga sig senaste tiden. Större delen av dagen tillbringas sittande eller liggandes i sängen.
Du läser igenom hennes journal och där noterar du att hon under de senaste tre åren utretts extensivt för magsmärtor, tarmbesvär, domningar i benen och ett kroniskt smärttillstånd i ryggen. Anna har ibland haft specifika diagnoser i åtanke, men oftast har det rört sig om organrelaterade problem och en övertygelse om att ”något är fel”. Anna har ofta beskrivit ett mycket stort lidande utifrån sina besvär.
Innan du går iväg på konsulten stämmer du av med din bakjour för att vara lite mer förberedd. Din kollega frågar dig vilken diagnos du misstänker utifrån tillgängliga uppgifter.
Baserat på journalgenomgången där Anna tidigare har uppvisat symtom från en rad olika organsystem, en bred flora av symtom samt övertygelse om sjukdom trots extensiv utredning misstänker du att patienten kan ha ett underliggande kroppsyndrom, vilket tidigare benämndes ”somatoformt syndrom”, Din bakjour påtalar att det här kan vara ett ”känsligt” samtal och frågar vad du gör om patienten vill inleda med att diskutera sina kroppsliga besvär.
Vad bör du göra om patienten vill prata om sina kroppsliga symtom?
Det har kommit in en remiss från medicinkliniken där Anna 27 år, sökt då hon är helt övertygad om att hon drabbats av Myalgisk Encefalopati (ME). Anna är sedan tidigare känd på medicinakuten då hon söker hjälp där väldigt ofta. De önskar nu en bedömning från psykiatrin.
I remissen står att Anna upplever att hon konstant känner sig trött och har stora koncentrationssvårigheter. Hon upplever att hon blir väldigt fysiskt trött efter ansträngning och har därför helt undvikit att anstränga sig senaste tiden. Större delen av dagen tillbringas sittande eller liggandes i sängen.
Du läser igenom hennes journal och där noterar du att hon under de senaste tre åren utretts extensivt för magsmärtor, tarmbesvär, domningar i benen och ett kroniskt smärttillstånd i ryggen. Anna har ibland haft specifika diagnoser i åtanke, men oftast har det rört sig om organrelaterade problem och en övertygelse om att ”något är fel”. Anna har ofta beskrivit ett mycket stort lidande utifrån sina besvär.
Innan du går iväg på konsulten stämmer du av med din bakjour för att vara lite mer förberedd. Din kollega frågar dig vilken diagnos du misstänker utifrån tillgängliga uppgifter.
Baserat på journalgenomgången där Anna tidigare har uppvisat symtom från en rad olika organsystem, en bred flora av symtom samt övertygelse om sjukdom trots extensiv utredning misstänker du att patienten kan ha ett underliggande kroppsyndrom, vilket tidigare benämndes ”somatoformt syndrom”, Din bakjour påtalar att det här kan vara ett ”känsligt” samtal och frågar vad du gör om patienten vill inleda med att diskutera sina kroppsliga besvär.
Du svarar bakjouren att det är bra att inleda med att följa upp de symtom och besvär som patienten faktiskt söker för.
Bakjouren frågar dig nu vem som vanligtvis bör ha huvudansvaret för kroppsyndrom.
Om du bedömer att ett kroppsyndrom föreligger, vilken vårdinstans bör vanligen ha det övergripande ansvaret för Anna? Motivera.
Det har kommit in en remiss från medicinkliniken där Anna 27 år, sökt då hon är helt övertygad om att hon drabbats av Myalgisk Encefalopati (ME). Anna är sedan tidigare känd på medicinakuten då hon söker hjälp där väldigt ofta. De önskar nu en bedömning från psykiatrin.
I remissen står att Anna upplever att hon konstant känner sig trött och har stora koncentrationssvårigheter. Hon upplever att hon blir väldigt fysiskt trött efter ansträngning och har därför helt undvikit att anstränga sig senaste tiden. Större delen av dagen tillbringas sittande eller liggandes i sängen.
Du läser igenom hennes journal och där noterar du att hon under de senaste tre åren utretts extensivt för magsmärtor, tarmbesvär, domningar i benen och ett kroniskt smärttillstånd i ryggen. Anna har ibland haft specifika diagnoser i åtanke, men oftast har det rört sig om organrelaterade problem och en övertygelse om att ”något är fel”. Anna har ofta beskrivit ett mycket stort lidande utifrån sina besvär.
Efter att du förhört dig om Annas aktuella kroppsliga besvär kompletterar du med riktad psykiatrisk anamnes och bedömer psykiskt status.
Anna bejakar att hon sover dåligt och vaknar tidigt, men hon förklarar att det ”tidigare varit på grund av smärta och nu på grund av andningssvårigheter”. Hon bejakar nedstämdhet, men hävdar att den är sekundär till hennes odiagnostiserade sjukdom. Hon bejakar livsleda, men förnekar att hon skulle ha några suicidtankar. Hennes besvär har gradvis förvärrats under de senaste månaderna.
I status noteras att Anna förefaller ha vissa minnessvårigheter, en antydan till svarslatens och att hennes grundstämning verkar sänkt. Hennes mimik är sparsam.
Baserat på anamnes och aktuellt status, vilken primärdiagnos bör du misstänka i det här läget?
I remissen står att Anna upplever att hon konstant känner sig trött och har stora koncentrationssvårigheter. Hon upplever att hon blir väldigt fysiskt trött efter ansträngning och har därför helt undvikit att anstränga sig senaste tiden. Större delen av dagen tillbringas sittande eller liggandes i sängen.
Du läser igenom hennes journal och där noterar du att hon under de senaste tre åren utretts extensivt för magsmärtor, tarmbesvär, domningar i benen och ett kroniskt smärttillstånd i ryggen. Anna har ibland haft specifika diagnoser i åtanke, men oftast har det rört sig om organrelaterade problem och en övertygelse om att ”något är fel”. Anna har ofta beskrivit ett mycket stort lidande utifrån sina besvär.
Efter att du förhört dig om Annas aktuella kroppsliga besvär kompletterar du med riktad psykiatrisk anamnes och bedömer psykiskt status.
Anna bejakar att hon sover dåligt och vaknar tidigt, men hon förklarar att det ”tidigare varit på grund av smärta och nu på grund av andningssvårigheter”. Hon bejakar nedstämdhet, men hävdar att den är sekundär till hennes odiagnostiserade sjukdom. Hon bejakar livsleda, men förnekar att hon skulle ha några suicidtankar. Hennes besvär har gradvis förvärrats under de senaste månaderna.
I status noteras att Anna förefaller ha vissa minnessvårigheter, en antydan till svarslatens och att hennes grundstämning verkar sänkt. Hennes mimik är sparsam.
Baserat på anamnes och status bedömer du nu att detta kan röra sig om en lindring till medelsvår depression med starka inslag av somatisering.
Avslutningsvis tar du upp att det kan finnas andra förklaringar till hur man mår och att det finns en koppling mellan kropp och ”själ”. Vidare förmedlar att du tror att detta kan röra sig om en depression och att en medelsvår depression vanligtvis behandlas med antidepressiva eller med psykoterapi.
Anna är inte helt avvisande till din förklaringsmodell, men tror ändå att hon har en kroppslig åkomma.
Bör du sätta in medicinering i samband med den här konsultationen? Motivera.
Baserat på anamnes och status bedömer du nu att detta kan röra sig om en lindring till medelsvår depression med starka inslag av somatisering. Avslutningsvis tar du upp att det kan finnas andra förklaringar till hur man mår och att det finns en koppling mellan kropp och ”själ”. Vidare förmedlar att du tror att detta kan röra sig om en depression och att en medelsvår depression vanligtvis behandlas med antidepressiva eller med psykoterapi.
Anna är inte helt avvisande till din förklaringsmodell, men tror ändå att hon har en kroppslig åkomma.
Du sätter inte in någon medicinering i samband med den här konsultationen då tillståndet är svårbedömt.
Då ni fick god kontakt bokar du istället in ett uppföljande samtal.
Anna är ganska tveksam till ditt resonemang rörandes depression, detta då hon är övertygad om att hon har ME. Men hon går ändå med på att komma på ett uppföljande samtal.
Hon kommer på det bokade återbesöket och ni bygger upp en dialog i positiv anda. Ni diskuterar medicinering för depression, men hon tackar nej till detta.
Trots att ni etablerade en god kontakt uteblir hon efter det andra återbesöket. Hon har meddelat via 1177 att hon vill följas via Hälsocentralen framöver. Hon vill dock gärna att du skriver en remiss till Hälsocentralen så hennes doktor där kan fortsätta att följa henne.
Du har mycket att göra och tänker inte så mycket mer på det, hon mådde ju trots allt ganska bra. Med tanke på inslagen av somatisering så är det nog inte så dumt att hon följs av sin hälsocentral.
Du misstänkte initialt att Anna hade ett kroppsyndrom.
Man bör även generellt vara restriktiv med att sätta in alla former av mediciner vid kroppsyndrom, såväl psykiatriska som somatiska.
Varför bör man vara försiktig med att sätta in alla former av mediciner vid kroppssyndrom?
Några månader senare har du fått en ST-tjänst i psykiatrin och du randar dig för tillfället på Hälsocentralen.
En dag ringer Annas mor till hälsocentralen. Hon berättar att dottern mådde bättre under en period, men nu gradvis blivit allt sämre. Då modern blivit orolig för dottern har Anna flyttat hem till sina föräldrar.
Enligt modern har Anna har fått allt svårare att ta sig upp ur sängen på grund av fysisk svaghet. Anna har ätit sparsamma mängder och max en gång per dag. Hon har gått ned minst 5 kg, kanske så mycket som 10 kg i vikt på mindre än två månader. Anna har blivit allt mer ljus- och ljudkänslig. Detta har lett till att hon nu mestadels tillbringar sin tid i ett mörkt rum, med öronproppar i öronen och ögonbindel för ögonen. Anna har gradvis blivit allt svagare och sista veckan behövt hjälp med att gå på toaletten. Vid uppresning har hon blivit kraftigt yr och behöver stöd av modern eller fadern vid gång. Igår och idag har hon ej tagit sig upp ur sängen.
Modern är övertygad om att ”Anna har en mycket svår ME” och undrar vad de skall ta sig till? De vill absolut inte ta in henne till sjukhuset då modern läst i tidningen och hört av Anna att de ”inte verkar veta något om ME där på sjukhuset”. Hon tror heller inte att hon kan få med dottern till hälsocentralen.
Vad behöver du göra i det här läget?
Enligt modern har Anna har fått allt svårare att ta sig upp ur sängen på grund av fysisk svaghet. Anna har ätit sparsamma mängder och max en gång per dag. Hon har gått ned minst 5 kg, kanske så mycket som 10 kg i vikt på mindre än två månader. Anna har blivit allt mer ljus- och ljudkänslig.
Detta har lett till att hon nu mestadels tillbringar sin tid i ett mörkt rum, med öronproppar i öronen och ögonbindel för ögonen. Anna har gradvis blivit allt svagare och sista veckan behövt hjälp med att gå på toaletten. Vid uppresning har hon blivit kraftigt yr och behöver stöd av modern eller fadern vid gång. Igår och idag har hon ej tagit sig upp ur sängen.
Modern är övertygad om att ”Anna har en mycket svår ME” och undrar vad de skall ta sig till? De vill absolut inte ta in henne till sjukhuset då modern läst i tidningen och hört av Anna att de ”inte verkar veta något om ME där på sjukhuset”. Hon tror heller inte att hon kan få med dottern till hälsocentralen.
I det här fallet väljer du att göra ett hembesök.
När du kommer på hembesök träffar du patienten liggandes i sin säng. Ljuset är släckt och hon har hörselkåpor och ögonbindel på.
Anna ger i princip ingen respons när du presenterar dig. Hon svarar ej på dina frågor, utan beskrivning av funktion får du av modern. Modern berättar att dottern slutat prata sedan några dagar och nu enbart kommunicerat via korta sms. Senaste dagarna har hon i princip slutat äta och sista dygnet har hon även slutat dricka vatten.
När du försiktigt lyfter på Annas hörselkåporna noterar du att hon även har hörselproppar i öronen. Hon har dubbla ögonbindlar för ögonen. Hon är kraftigt avmagrad, blek och ser tärd ut.
Vilken primärdiagnos är det mest sannolikt att Anna har? Motivera din diagnos. Vad blir din åtgärd?
Modern är övertygad om att ”Anna har en mycket svår ME” och undrar vad de skall ta sig till? De vill absolut inte ta in henne till sjukhuset då modern läst i tidningen och hört av Anna att de ”inte verkar veta något om ME där på sjukhuset”. Hon tror heller inte att hon kan få med dottern till hälsocentralen.
I det här fallet väljer du att göra ett hembesök.
När du kommer på hembesök träffar du patienten liggandes i sin säng. Ljuset är släckt och hon har hörselkåpor och ögonbindel på.
Anna ger i princip ingen respons när du presenterar dig. Hon svarar ej på dina frågor, utan beskrivning av funktion får du av modern. Modern berättar att dottern slutat prata sedan några dagar och nu enbart kommunicerat via korta sms. Senaste dagarna har hon i princip slutat äta och sista dygnet har hon även slutat dricka vatten.
När du försiktigt lyfter på Annas hörselkåporna noterar du att hon även har hörselproppar i öronen. Hon har dubbla ögonbindlar för ögonen. Hon är kraftigt avmagrad, blek och ser tärd ut.
Du misstänker i det här läget en djup depression med psykotiska symtom.
Du förmedlar detta till patienten och hennes mor. Modern blir mycket upprörd och menar att de tar hand om henne hemma.
Anna skickar efter en lång stund även ett sms till modern (som modern visar för dig). I sms:et står det ”nej”. Pappan håller sig tyst i bakgrunden och har ingen direkt åsikt i frågan.
Du funderar på om indikation vårdintyg föreligger.
Uppfyller Anna kriterier för utfärdande av vårdintyg? Motivera utförligt.
Du misstänker i det här läget en djup depression med psykotiska symtom.
Du förmedlar detta till patienten och hennes mor. Modern blir mycket upprörd och menar att de tar hand om henne hemma.
Anna skickar efter en lång stund även ett sms till modern (som modern visar för dig). I sms:et står det ”nej”. Pappan håller sig tyst i bakgrunden och har ingen direkt åsikt i frågan. Du funderar på om indikation vårdintyg föreligger.
Du bedömer att kriterier för att utfärda ett vårdintyg är uppfyllda och utfärdar ett sådant.
Med tanke på att Anna är svag och i somatiskt dåligt skick bedömer du att hon behöver transporteras med ambulans till sjukhuset. När ambulansen anländer frågar de dig vilken hon klinik hon skall köras till?
Var bör hon initialt bedömas när hon kommer in till sjukhuset med ditt skrivna vårdintyg?
Du bedömer att kriterier för att utfärda ett vårdintyg är uppfyllda och utfärdar ett sådant.
Med tanke på att Anna är svag och i somatiskt dåligt skick bedömer du att hon behöver transporteras med ambulans till sjukhuset. När ambulansen anländer frågar de dig vilken hon klinik hon skall köras till?
Du har utfärdat ett vårdintyg och vanligen bedömes detta på psykiatriska kliniken, men med tanke på hur kroppsligt illa däran Anna är instruerar du ambulansen som kommit att hon först skall bedömas på medicinakuten.
Du försöker förklara hur du tänker och motiverar utförligt skälet till vårdintyg och inläggning, men modern är mycket missnöjd med din handläggning och vill inte släppa iväg Anna. Annas far förefaller mer öppen till att det kan röra sig om en depression och uttrycker tacksamhet över att Anna ska få vård.
Annas fader lyckas lugna modern och Anna föres via ambulans till medicinakuten där hon lägges in på medicinavdelning. Vårdintyget prövas senare samma dag av psykiatri-bakjouren.
Anna bedömes lida av en psykotisk depression, ditt vårdintyg var korrekt ifyllt och intagningsbeslut fattades.
Vilken behandling är förstaval vid en djup depression med uttalade psykotiska inslag?
Nästan tre år har gått och Anna har i huvudsak kommit på årskontroller på hälsocentralen, men bokas nu in på en akut tid till en AT-läkare på hälsocentralen. Anna söker då hon är säker på att hon drabbats av långtids-covid.
Hon beskriver vid besöket att hon känner sig konstant trött, har svårigheter att känna vissa lukter, har en rusande puls, huvudvärk och att hon ofta upplever att hon har svårt att andas. Anna har aldrig haft någon säkerställd covid-infektion, och har lämnat upprepade covidtester som samtliga varit negativa. Hon är ändå helt övertygad om att detta rör sig om långtids-covid.
Hon önskar en remiss till en specialistklinik för rehabilitering.
Vad bör AT-läkaren misstänka att Anna drabbats av?
Nästan tre år har gått och Anna har i huvudsak kommit på årskontroller på hälsocentralen, men bokas nu in på en akut tid till en AT-läkare på hälsocentralen. Anna söker då hon är säker på att hon drabbats av långtids-covid.
Hon beskriver vid besöket att hon känner sig konstant trött, har svårigheter att känna vissa lukter, har en rusande puls, huvudvärk och att hon ofta upplever att hon har svårt att andas. Anna har aldrig haft någon säkerställd covid-infektion, och har lämnat upprepade covid-tester som samtliga varit negativa. Hon är ändå helt övertygad om att detta rör sig om långtids-covid.
Hon önskar en remiss till en specialistklinik för rehabilitering.
AT-läkaren misstänker att Anna återinsjuknat i en depression och att hennes kroppsliga symtom är en del av hennes tidiga sjukdomstecken.
Vad är ett vanligt skäl till återinsjuknande i psykiatrisk sjukdom, särskilt vid allvarligare sjukdomsbild, och vad behöver AT-läkaren fråga Anna?
Du har avslutat din AT för en månad sedan och påbörjat ett vikariat inom psykiatrin. Du går nu din första nattjour på psykiatriska kliniken.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
Sköterskan berättar att hon är ganska ny på jobbet och inte så bra på att avgöra om en patient är alkohol-abstinent eller ej.
Du läser Saras journal och noterar att hon lades in på morgonen. Sara hade vid inläggning druckit ca 2 flaskor vin om dagen i nästan 4 månader, innan dess drack hon ca en flaska vin om dagen i cirka 6 månader. Hon hade inte haft någon helnykter dag det senaste året. Trots sitt drickande hade hon fortsatt att arbeta heltid som undersköterska på ett vårdhem. Vid inläggningen tedde Sara sig inte påverkad av alkohol, trots att hon blåste 1.7 promille etanol i utandningsluft. Hennes blodtryck var då 140/85 mm HG och pulsen 85.
Vilka statusfynd letar du efter vid bedömning av Saras grad av alkoholabstinens? Ange 4 symtom.
Du har avslutat din AT för en månad sedan och påbörjat ett vikariat inom psykiatrin. Du går nu din första nattjour på psykiatriska kliniken.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
Sköterskan berättar att hon är ganska ny på jobbet och inte så bra på att avgöra om en patient är alkohol-abstinent eller ej.
Du läser Saras journal och noterar att hon lades in på morgonen. Sara hade vid inläggning druckit ca 2 flaskor vin om dagen i nästan 4 månader, innan dess drack hon ca en flaska vin om dagen i cirka 6 månader. Hon hade inte haft någon helnykter dag det senaste året. Trots sitt drickande hade hon fortsatt att arbeta heltid som undersköterska på ett vårdhem. Vid inläggningen tedde Sara sig inte påverkad av alkohol, trots att hon blåste 1.7 promille etanol i utandningsluft. Hennes blodtryck var då 140/85 mm HG och pulsen 85.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
När du bedömer Sara är hon rödbrusig, lite skakig och uppger svår ångest. Hennes blodtryck är 170/90 och pulsen 105. Hon är helt orienterad och hallucinerar inte.
Sara blåser fortfarande 0.5 promille. Vad bör din åtgärd i det här läget vara? Motivera.
Du läser Saras journal och noterar att hon lades in på morgonen. Sara hade vid inläggning druckit ca 2 flaskor vin om dagen i nästan 4 månader, innan dess drack hon ca en flaska vin om dagen i cirka 6 månader. Hon hade inte haft någon helnykter dag det senaste året. Trots sitt drickande hade hon fortsatt att arbeta heltid som undersköterska på ett vårdhem. Vid inläggningen tedde Sara sig inte påverkad av alkohol, trots att hon blåste 1.7 promille etanol i utandningsluft. Hennes blodtryck var då 140/85 mm HG och pulsen 85.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
När du bedömer Sara är hon rödbrusig, lite skakig och uppger svår ångest. Hennes blodtryck är 170/90 och pulsen 105. Hon är helt orienterad och hallucinerar inte.
Du ordinerar bensodiazepiner i tablettform.
Ge förslag på en lämplig bensodiazepin och ange adekvat dosering. Ange hur och när du utvärderar effekten.
Du läser Saras journal och noterar att hon lades in på morgonen. Sara hade vid inläggning druckit ca 2 flaskor vin om dagen i nästan 4 månader, innan dess drack hon ca en flaska vin om dagen i cirka 6 månader. Hon hade inte haft någon helnykter dag det senaste året. Trots sitt drickande hade hon fortsatt att arbeta heltid som undersköterska på ett vårdhem. Vid inläggningen tedde Sara sig inte påverkad av alkohol, trots att hon blåste 1.7 promille etanol i utandningsluft. Hennes blodtryck var då 140/85 mm HG och pulsen 85.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
När du bedömer Sara är hon rödbrusig, lite skakig och uppger svår ångest. Hennes blodtryck är 170/90 och pulsen 105. Hon är helt orienterad och hallucinerar inte. Du ordinerar bensodiazepiner i tablettform.
Du ordinerar Stesolid (diazepam) 10 mg och följer upp effekt efter ca 15–20 minuter. Du är redo att ordinera mer om initial dosering ej har effekt.
Oxazepam och diazepam skiljer sig farmakokinetiskt Vad är fördelen med att ge diazepam i det här läget?
Du läser Saras journal och noterar att hon lades in på morgonen. Sara hade vid inläggning druckit ca 2 flaskor vin om dagen i nästan 4 månader, innan dess drack hon ca en flaska vin om dagen i cirka 6 månader. Hon hade inte haft någon helnykter dag det senaste året. Trots sitt drickande hade hon fortsatt att arbeta heltid som undersköterska på ett vårdhem. Vid inläggningen tedde Sara sig inte påverkad av alkohol, trots att hon blåste 1.7 promille etanol i utandningsluft. Hennes blodtryck var då 140/85 mm HG och pulsen 85.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
När du bedömer Sara är hon rödbrusig, lite skakig och uppger svår ångest. Hennes blodtryck är 170/90 och pulsen 105. Hon är helt orienterad och hallucinerar inte. Du ordinerar bensodiazepiner i tablettform.
Du ordinerar Stesolid (diazepam) 10 mg och följer upp effekt efter ca 15–20 minuter. Du är redo att ordinera mer om initial dosering ej har effekt.
Det hela lugnar ned sig efter att Sara fått 10 mg stesolid. Du sätter in henne på ett oxazepam-schema 25mg x 4.
Varför är det vanligt med stegrad ångest vid alkoholabstinens? Vilket signalsystem i hjärnan är påverkat?
Du läser Saras journal och noterar att hon lades in på morgonen. Sara hade vid inläggning druckit ca 2 flaskor vin om dagen i nästan 4 månader, innan dess drack hon ca en flaska vin om dagen i cirka 6 månader. Hon hade inte haft någon helnykter dag det senaste året. Trots sitt drickande hade hon fortsatt att arbeta heltid som undersköterska på ett vårdhem. Vid inläggningen tedde Sara sig inte påverkad av alkohol, trots att hon blåste 1.7 promille etanol i utandningsluft. Hennes blodtryck var då 140/85 mm HG och pulsen 85.
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
När du bedömer Sara är hon rödbrusig, lite skakig och uppger svår ångest. Hennes blodtryck är 170/90 och pulsen 105. Hon är helt orienterad och hallucinerar inte. Du ordinerar bensodiazepiner i tablettform.
Du ordinerar Stesolid (diazepam) 10 mg och följer upp effekt efter ca 15–20 minuter. Du är redo att ordinera mer om initial dosering ej har effekt.
Det hela lugnar ned sig efter att Sara fått 10 mg stesolid. Du sätter in henne på ett oxazepam-schema 25mg x 4.
Tre nätter senare går du jour igen och du blir kallad till avdelningen strax efter att du klivit på ditt pass. Sara har nämligen börjat bete sig lite underligt, hon verkar förvirrad och man har noterat lite stapplig gång. Sara har tagit sitt bensodiazepinschema enligt ordination och sovit på nätterna. Blodtrycket var för en timme sedan 140/85 mm HG och pulsen 85.
Vilket tillstånd bör du misstänka i det här läget?
Sköterskan ringer från avdelningen och ber att du kommer och bedömer en patient. Det gäller Sara, 38 år, som lagts in för att få hjälp med avgiftning då hon inte kan sluta dricka alkohol. Det har varit väldigt stökigt på avdelningen och Sara har glömts bort lite grann.
När du bedömer Sara är hon rödbrusig, lite skakig och uppger svår ångest. Hennes blodtryck är 170/90 och pulsen 105. Hon är helt orienterad och hallucinerar inte. Du ordinerar bensodiazepiner i tablettform.
Du ordinerar Stesolid (diazepam) 10 mg och följer upp effekt efter ca 15-20 minuter. Du är redo att ordinera mer om initial dosering ej har effekt.
Det hela lugnar ned sig efter att Sara fått 10 mg stesolid. Du sätter in henne på ett oxazepam-schema 25mg x 4.
Tre nätter senare går du jour igen och du blir kallad till avdelningen strax efter att du klivit på ditt pass. Sara har nämligen börjat bete sig lite underligt, hon verkar förvirrad och man har noterat lite stapplig gång. Sara har tagit sitt bensodiazepin-schema enligt ordination och sovit på nätterna.
Blodtrycket var för en timme sedan 140/85 mm HG och pulsen 85.
Du misstänker att hon kan ha utvecklat en Wernickes encefalopati.
Förklara mekanismen bakom Wernicke`s encefalopati och varför man löper ökad risk att drabbas av WE vid tillnyktring efter långvarigt alkoholbruk? Hur behandlas Wernickes encefalopati?
Hur ställs diagnosen Wernicke`s encefalopati? Finns det någon radiologisk undersökning som kan hjälpa till vid diagnostik av Wernicke`s?
Vad kallas det kroniska tillstånd som kan uppstå efter en obehandlad eller underbehandlad Wernickes Encefalopati? Ange även ett av huvudsymtomen för poäng.
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.