Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

AT-provet (eAT) maj 2021 med svarsförslag

eAT-provet (AT-tentan) i maj 2021, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 53 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning. Detta är hans första besök på den mottagning du arbetar på. Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol. Han har behandling med insulinpump och använder glukossensor (CGM, kontinuerlig glukosmonitorering).

  1. Vilka fyra frågor är relevanta att ställa till Aron i samband med detta övertag från annan medicinmottagning, motivera ditt svar.

  2. Arons HbA1c är 54 mmol/mol, hur bedömer du detta värde? Vilka faktorer skall vägas in vid individuellt målvärde för HbA1c, motivera ditt svar.

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning.

Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol. Aron väger 83 kg och har ett BMI på 24,1, hans blodtryck är 128/76 mmHg. Han äter normalkost och röker inte. Uppger måttlig alkoholkonsumtion. Han tränar inte regelbundet men funderar på att bli mer fysiskt aktiv. Han har behandling med insulinpump och använder glukossensorer, CGM. Du bedömer att Arons HbA1c är något högt och ni kommer gemensamt fram till att hans individuella målvärde bör vara 45-50 mmol/mol.

  1. Diabeteskomplikationer kan drabba flera organ, inte sällan ses ögonkomplikationer. Aron hade en mild retinopati. Vilken är den allvarligaste formen av retinopati och vad karakteriserar denna?

  2. Ange två faktorer som bidrar till utveckling av diabetesögonkomplikationer.

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning. Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol.

Aron väger 83 kg och har ett BMI på 24,1, hans blodtryck är 128/76 mmHg. Han äter normalkost och röker inte. Uppger måttlig alkoholkonsumtion. Han tränar inte regelbundet men funderar på att bli mer fysiskt aktiv. Han har behandling med insulinpump och använder glukossensorer, CGM.

Du bedömer att Arons HbA1c är något högt och ni kommer gemensamt fram till att hans individuella målvärde bör vara 45-50 mmol/mol.

  1. Aron har laddat ner sin glukoskurva från sensorn, se bild. Tolka bilden, ange 2 problem vad gäller glukoskontrollen och vad ger du Aron för råd med anledning av fynden?

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning. Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol.

Aron väger 83 kg och har ett BMI på 24,1, hans blodtryck är 128/76 mmHg. Han äter normalkost och röker inte. Uppger måttlig alkoholkonsumtion. Han tränar inte regelbundet men funderar på att bli mer fysiskt aktiv. Han har behandling med insulinpump och använder glukossensor, CGM.

Du bedömer att Arons HbA1c är något högt och ni kommer gemensamt fram till att hans individuella målvärde bör vara 45-50 mmol/mol.

  1. Aron har sedan barndomen spelat fotboll men haft uppehåll senaste fyra åren. Han funderar nu på att börja träning och delta i studenthälsans cirkelträning. För att minska risken för hypoglykemier i samband med fysisk aktivitet, vilka 2 råd ger du Aron?

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning. Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol.
Aron väger 83 kg och har ett BMI på 24,1, hans blodtryck är 128/76 mmHg. Han äter normalkost och röker inte. Uppger måttlig alkoholkonsumtion. Han tränar inte regelbundet men håller på att bli mer fysiskt aktiv. Han har behandling med insulinpump och använder CGM.

Du bedömer att Arons HbA1c är något högt och ni kommer gemensamt fram till att hans individuella målvärde bör vara 45-50 mmol/mol.

Han har börjat att träna i cirkelgympa och du rekommenderar en temporärt reducerad basdos med 50% med start 2 timmar inför träning och så även under hela träningspasset samt att tillse att han stabilt ligger i glukosvärden mellan 6-10 mmol/l inför träningen och sätter larm för fallande glukosvärden i CGM systemet.

  1. Aron berättar att pumpen slutade fungera i samband med ett träningspass. Vilka är riskerna med felande pumpfunktion vid behandling av typ 1 diabetes?

  2. Aron har vid ett tillfälle haft en allvarlig hypoglykemi och har några frågor kring detta. Hur definieras en allvarlig hypoglykemi?

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning. Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol.

Aron väger 83 kg och har ett BMI på 24,1, hans blodtryck är 128/76 mmHg. Han äter normalkost och röker inte. Uppger måttlig alkoholkonsumtion. Han tränar inte regelbundet men håller på att bli mer fysiskt aktiv. Han har behandling med insulinpump och använder glukossensor, CGM.

Du bedömer att Arons HbA1c är något högt och ni kommer gemensamt fram till att hans individuella målvärde bör vara 45-50 mmol/mol.

  1. Hur behandlas en allvarlig hypoglykemi och vilken roll spelar patientens medvetandegrad? Hur följes denna behandling upp?

Aron, 23 år, har typ 1 diabetes sedan 4 års ålder. Kända komplikationer med mild retinopati. Han har precis börjat studera på universitetet och överflyttas nu från en annan medicinmottagning. Hans senaste HbA1c är 54 mmol/mol. Han har behandling med insulinpump och använder glukossensor, CGM.

Aron är med på en insparksfest och förtär stora mängder alkohol. Han kommer in till akutmottagningen, med sänkt medvetandegrad, RLS 2-3, P-Etanol är 27 mmol/l och Plasmaglukos är 2,1 mmol/L. Eftersom han har diabetes så läggs han in för övervakning. Beslut fattas att temporärt stänga av insulinpumpen och övergå till multipla insulininjektioner subkutant, sk MDI behandling under den aktuella vårdtiden.

  1. Varför ökar risken för hypoglykemi i samband med alkoholkonsumtion?

Du arbetar på vårdcentral under AT och där träffar du Jesper som är inbokad på en akuttid. Han är en tidigare frisk 15-åring som söker med sin pappa Fredrik. Jesper har insjuknat med halsont och 38,2 i feber samt avsaknad av andra ÖLI-symtom sedan ett par dygn. Ingen annan i familjen är sjuk.

I status hittar du:

- Allmäntillstånd: Gott, febervarm. Grötigt tal.
- Ytliga lymfkörtlar: Ömmar i käkvinklar bilateralt.
- Munhåla och svalg: Hypertrofiska, rodnade samt belagda tonsiller bilateralt.
- Öron: Bilateralt klar samt normalställd trumhinna.
- Hjärta: Lätt takykardi, inga hörbara bi- eller blåsljud.
- Lungor: Rena andningsljud bilateralt samt liksidiga lungfält.
- Buk: Mjuk, ingen hepatosplenomegali.

  1. Vilka är de fyra Centorkriterierna som är kopplade till diagnos av streptokocktonsillit?

Du arbetar på vårdcentral under AT och du träffar Jesper som är inbokad på en akuttid. Han är en tidigare frisk 15-åring som söker med sin pappa, Fredrik. Jesper har insjuknat med halsont, 38,2 i feber samt avsaknad av andra ÖLI-symtom sedan ett par dygn. Ingen annan i familjen är sjuk.

I status hittar du:

- Allmäntillstånd: Gott, febervarm. Grötigt tal.
- Ytliga lymfkörtlar: Ömmar i käkvinklar bilateralt
- Munhåla och svalg: Hypertrofiska, rodnade samt belagda tonsiller bilateralt
- Öron: Bilateralt klar samt normalställd trumhinna
- Hjärta: Lätt takykardi, inga hörbara bi- eller blåsljud
- Lungor: Rena andningsljud bilateralt samt liksidiga lungfält
- Buk: Mjuk, ingen hepatosplenomegali

  1. Hur många Centorkriterier skall uppfyllas för att motivera ett snabbtest (Strep A)?

Jesper har feber på 38,2, ömmande lymfkörtlar i käkvinklar, belagda tonsiller samt avsaknad av hosta. Utifrån att han uppfyller 3 av 4 Centorkriterier beställer du ett snabbtest (Strep-A) vilket är positivt. Du rekommenderar behandling med antibiotika (han har ingen känd allergi).

  1. Vilket antibiotikum är förstahandspreparat vid streptokocktonsillit?

  2. Vilket preparat väljer du vid allergi mot förstahandspreparatet utifrån STRAMAs riktlinjer?

Inom primärvården får man som läkare ofta bedöma olika hudförändringar. Många patienter passar på att fråga om något som oroar dem fast de egentligen har tid bokat för något helt annat.

Här visas bilder på vanligt förekommande hudförändringar som bland annat ses på en distriktsläkarmottagning samt olika diagnosförslag.

  1. Vilken diagnos hör till vilken bild? Para ihop dem och bilda sex par (bokstav för diagnos samt siffra för respektive bild). A- Pityriasis versicolor B- Pityriasis rosea C- Virusexantem D- Erytema multiforme E- Seborroisk keratos F- Herpes zoster Bild 1, dermis.net Bild 2, webmd.com Bild 3, msdmanuals.com Bild 4, casereports.bmj.com Bild 5, hudguide.no Bild 6, dermis.net

Jespers pappa Fredrik får du träffa på en halvakut tid några månader senare. Du arbetar fortfarande kvar som AT-läkare på vårdcentralen och uppskattar kontinuiteten med patienterna.

Fredrik söker med smärta och svullnad i framförallt fingrarnas småleder och en tå samt ömhet i ena akillessenans fäste. Han har svårt att sova p.g.a. stelhet och smärta vilket ger dagtrötthet. Gällande smärtan har han provat att smärtlindra sporadiskt med paracetamol med endast sparsam effekt.

Det visar sig att Fredrik har besvär med återkommande smärta i leder och att hans mormor också hade ont i lederna (”det reumatiska” som hon kallade smärtan för). Jespers pappa Fredrik har också fjällande hudförändringar sedan några år tillbaka som inte kliar men han undrar vad det kan vara för något. Hudförändringarna började på armbågar, knän samt i nacken vid hårfästet. De har rodnad botten med stearinaktiga, tjocka plaque och har nu spridit sig till bål och rygg. Han har märkt att sol förbättrar hudförändringarna.

För övrigt så är han tidigare frisk, har lätt övervikt, något förhöjt blodtryck samt lite påverkade blodfetter. Han har ordinerats livsstilsåtgärder med motion via företagshälsovården som har utfört hälsokontrollen.

Så här ser Fredriks hudförändringar ut:

Bild: netdoktor.se

  1. Vilken sjukdom är mest sannolik att Fredrik drabbats av?

Jespers pappa Fredrik får du träffa på en halvakut tid några månader senare. Du arbetar fortfarande kvar som AT-läkare på vårdcentralen och uppskattar kontinuiteten med patienterna.

Fredrik söker med smärta och svullnad i framförallt fingrarnas småleder samt ena akillessenans fäste och en tå är svullen. Han har svårt att sova p.g.a. stelhet och smärta vilket ger dagtrötthet. Gällande smärtan har han provat att smärtlindra sporadiskt med paracetamol med endast sparsam effekt.

Det visar sig att Fredrik har besvär med återkommande smärta i leder och att hans mormor också hade ont i lederna (”det reumatiska” som hon kallade smärtan för). Jespers pappa Fredrik har också fjällande hudförändringar sedan några år tillbaka som inte kliar men han undrar vad det kan vara för något. Hudförändringarna började på armbågar, knän samt i nacken vid hårfästet.

De har rodnad botten med stearinaktiga, tjocka plaque och har nu spridit sig till bål och rygg. Han har märkt att sol förbättrar hudförändringarna.

Förövrigt så är han tidigare frisk förutom lätt övervikt, något förhöjt blodtryck samt lite påverkade blodfetter. Han har ordinerats livsstilsåtgärder med motion via företagshälsovården som har utfört hälsokontrollen.

Du misstänker att Fredrik har fått psoriasisartrit och går vidare med en artritutredning. Du har noterat att > 4 leder är engagerade.

  1. Vilka två relevanta prover beställer du vid en artritutredning? Motivera ditt svar (blodstatus/elektrolytstatus ger ej poäng)

Fredrik söker med smärta och svullnad i framförallt fingrarnas småleder samt ena akillessenans fäste och en tå är svullen. Han har svårt att sova p.g.a. stelhet och smärta vilket ger dagtrötthet. Gällande smärtan har han provat att smärtlindra sporadiskt med paracetamol med endast sparsam effekt.

Det visar sig att Fredrik har besvär med återkommande smärta i leder och att hans mormor också hade ont i lederna (”det reumatiska” som hon kallade smärtan för). Jespers pappa Fredrik har också fjällande hudförändringar sedan några år tillbaka som inte kliar men han undrar vad det kan vara för något. Hudförändringarna började på armbågar, knän samt i nacken vid hårfästet.

De har rodnad botten med stearinaktiga, tjocka plaque och har nu spridit sig till bål och rygg. Han har märkt att sol förbättrar hudförändringarna.

Förövrigt så är han tidigare frisk förutom lätt övervikt, något förhöjt blodtryck samt lite påverkade blodfetter. Han har ordinerats livsstilsåtgärder med motion via företagshälsovården som har utfört hälsokontrollen.

Du misstänker att Fredrik har fått psoriasisartrit och går vidare med en artritutredning. Du har noterat att > 4 leder är engagerade.

  1. Vilken bilddiagnostisk undersökning är viktigast och vilka kroppsdelar undersöks vid en artritutredning? Motivera ditt svar.

När du är färdig med Fredrik går du vidare med nästa patient som är Ulla, 73 år. Du har träffat henne några månader tidigare för en årskontroll av blodtrycket, hon medicinerar med Amlodipin 10 mg och Zopiklon 5 mg tn vb. Idag kommer hon tillsammans med sin make och berättar att hon är orolig för sitt minne. Hon har fått allt svårare att komma ihåg vad som nyligen sagts, vad hon nyligen gjort och koder till sitt bankkort.

  1. Nämn tre viktiga differentialdiagnoser. Motivera ditt svar.

Nästa patient är Ulla, 73 år. Du har träffat henne några månader tidigare för en årskontroll av blodtrycket, hon medicinerar med Amlodipin 10 mg och Zopiklon 5 mg tn vb. Idag kommer hon tillsammans med sin make och berättar att hon är orolig för sitt minne. Hon har fått allt svårare att komma ihåg vad som nyligen sagts, vad hon nyligen gjort och koder till sitt bankkort.

Du funderar över om det kan röra sig om en begynnande demenssjukdom eller om det kan vara orsakat av en depression, sömnproblem, stress, för hög alkoholkonsumtion eller något annat somatiskt. Du kompletterar anamnesen och Ulla berättar att hon tycker att besvären kommit smygande under det senaste året. Hon vänder sig till maken som bekräftar detta, han tycker även att han inte helt känner igen sin fru. Hon har alltid varit en mästare i köket men på sistone har hon börjat behöva använda recept och lyckas inte med maträtterna på samma sätt som förut. Hon har även besvär med sömnen och använder numera Zopiklon nästan varje natt. Ulla tycker annars att hon mår bra, hon känner sig inte nedstämd och har inga andra besvär med kroppen. Båda hennes föräldrar avled i 60-årsåldern i en bilolycka, men hon minns att hennes moster blev snurrig på äldre dar och fick flytta till ett boende. Ulla har rökt tidigare i livet under ca 20 år och hon intar sparsamt med alkohol.

Du noterar att Ulla upprepar några av de saker hon berättar under samtalet och bestämmer dig för att gå vidare med en basal kognitiv utredning.

  1. Vad ingår i en basal kognitiv utredning på primärvårdsnivå utöver status och anamnes? Ange fyra olika tester eller undersökningar.

Nästa patient är Ulla, 73 år, som är orolig för sitt minne. Hon har fått allt svårare att komma ihåg vad som nyligen sagts, vad hon nyligen gjort och koder till sitt bankkort.

Ulla berättar att hon tycker att besvären kommit smygande under det senaste året. Hon vänder sig till maken som bekräftar detta, han tycker även att han inte helt känner igen sin fru. Hon har alltid varit en mästare i köket men på sistone har hon börjat behöva använda recept och lyckas inte med maträtterna på samma sätt som förut. Ulla tycker annars att hon mår bra, hon känner sig inte nedstämd och har inga andra besvär med kroppen.

Du noterar att Ulla upprepar några av de saker hon berättar under samtalet och bestämmer dig för att gå vidare med en basal kognitiv utredning.

Eftersom du har lite ont om tid vid dagens besök så skriver du en remiss till en arbetsterapeut för att göra ett MMSE-SR (Mini Mental State Examination, Svensk Revidering), klocktest och ADL-bedömning ADL=Allmän Daglig Livsföring) i patientens hem. Du ordinerar även blodprover och skickar remiss för en DT hjärna. Du skickar även med en anhörigenkät och ber Ullas make fylla i den och lämna in den till dig under närmsta veckan. Du planerar sedan att kalla Ulla på ett uppföljande besök när alla undersökningarna är färdiga.

När Ulla gått hem börjar du fundera över vad du vet om demenssjukdomar.

  1. Demenssjukdomar brukar delas upp i tre grupper utifrån patofysiologi, vilka då? Ange även den vanligaste diagnosen i varje grupp.

Nästa patient är Ulla, 73 år, som är orolig för sitt minne. Hon har fått allt svårare att komma ihåg vad som nyligen sagts, vad hon nyligen gjort och koder till sitt bankkort.

Ulla berättar att hon tycker att besvären kommit smygande under det senaste året. Hon vänder sig till maken som bekräftar detta, han tycker även att han inte helt känner igen sin fru. Hon har alltid varit en mästare i köket men på sistone har hon börjat behöva använda recept och lyckas inte med maträtterna på samma sätt som förut.

Ulla tycker annars att hon mår bra, hon känner sig inte nedstämd och har inga andra besvär med kroppen. Du bestämde dig för att göra en basal kognitiv utredning.

Svaren på blodproverna anländer dagen efter och visar normala värden. Tre veckor senare får du svar från arbetsterapeuten som gjort ett hembesök hemma hos Ulla. På MMSE får Ulla 23/30, hon missar 3 p. på repetitionen av orden, 3 p. på huvudräkningen och 1 p. på figurkopieringen. På klocktestet sätter hon ut siffrorna korrekt men klarar inte av att sätta ut visarna korrekt. ADL-mässigt så är hon helt självständig avseende personlig ADL men hon har börjat få svårt med att betala räkningar och sköta inköp självständigt. Anhörigenkäten visar huvudsakligen besvär från de parieto-temporala områdena, en del associerade besvär i form av ökad oro och sömnbesvär samt en symtomduration på ca 1-1,5 år. Efter ytterligare tre veckor får du svaret på DT hjärna. Den visar normalt utseende förutom en tydlig atrofi av de mediala temporalloberna, MTA grad 3 bilateralt.

Du misstänker en tidig Alzheimers sjukdom och kallar Ulla på ett besök veckan efter. Du funderar över diagnosen och vad du kan erbjuda Ulla.

  1. Förklara på ett kortfattat sätt patofysiologin bakom Alzheimers sjukdom.

  2. Vilken läkemedelsgrupp är förstahandspreparat vid tidig Alzheimers sjukdom?

  3. Vilka två andra mycket viktiga icke-medikamentella åtgärder vill du hjälpa Ulla och hennes make med?

Nästa patient är Ulla, 73 år, som är orolig för sitt minne. Hon har fått allt svårare att komma ihåg vad som nyligen sagts, vad hon nyligen gjort och koder till sitt bankkort.

Ulla berättar att hon tycker att besvären kommit smygande under det senaste året. Hon vänder sig till maken som bekräftar detta, han tycker även att han inte helt känner igen sin fru. Hon har alltid varit en mästare i köket men på sistone har hon börjat behöva använda recept och lyckas inte med maträtterna på samma sätt som förut.

Ulla tycker annars att hon mår bra, hon känner sig inte nedstämd och har inga andra besvär med kroppen. Du bestämde dig för att göra en basal kognitiv utredning.

Blodproverna visar normala värden, på MMSE får Ulla 23/30 och på klocktestet sätter hon ut siffrorna korrekt men klarar inte av att sätta ut visarna korrekt. ADL-mässigt så är hon helt självständig avseende personlig ADL men hon har börjat få svårt med att betala räkningar och sköta inköp självständigt. Anhörigenkäten visar huvudsakligen besvär från de parieto-temporala områdena, en del associerade besvär i form av ökad oro och sömnbesvär samt en symtomduration på ca 1-1,5 år. DT hjärna visar normalt utseende förutom en tydlig atrofi av de mediala temporalloberna, MTA grad 3 bilateralt. Du misstänker en tidig Alzheimers sjukdom och kallar Ulla på ett återbesök.

Vid besöket går du genom de undersökningar som gjorts och förklarar att du misstänker Alzheimers sjukdom. Du föreslår att ni sätter in ett läkemedel som kan lindra de kognitiva symtomen och förklarar kortfattat verkningsmekanismen för acetylkolinesterashämmare. Du rekommenderar även kontakt med anhörigcentrum/demenscentrum eller liknande instans inom kommunen för stödsamtal, anhöriggrupp samt möjlighet till dagverksamhet längre fram.

  1. När du träffar en patient med en tydlig kognitiv påverkan finns det två områden som du är skyldig att efterfråga i din roll som myndighetsutövare. Vilka två områden?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-åriga Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappning och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med bristande aptit och sväljsvårigheter. Hon sökte akuten för för en vecka sedan och blev somatiskt friad.

Maken berättar att Marita är försämrad sedan tre veckor. Hon har svårt att hantera telefonen. Hon har fått svårare att kommunicera och att förstå anhöriga. Hon lagar ej längre mat, har slutat läsa tidningar och att titta på tv. Hon bejakar känsla av nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer.

Vid undersökning ses stel ansiktsmimik, fattigt kroppsspråk och svarslatens.

Hon har blivit insatt på Atenolol, Stesolid, Atarax samt Imovane via vårdcentralen.

  1. Nämn två viktiga somatiska differentialdiagnoser som du vill utesluta och motivera varför?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-åriga Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappning och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med bristande aptit och sväljsvårigheter. Hon sökte akuten för för en vecka sedan och blev somatiskt friad. Maken berättar att Marita är försämrad sedan tre veckor. Hon har svårt att hantera telefonen. Hon har fått svårare att kommunicera och att förstå anhöriga. Hon lagar ej längre mat, har slutat läsa tidningar och att titta på tv. Hon bejakar känsla av nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer. Vid undersökning ses stel ansiktsmimik, fattigt kroppsspråk och svarslatens. Hon har blivit insatt på Atenolol, Stesolid, Atarax samt Imovane via vårdcentralen.

  1. Vilken psykiatrisk diagnos bedömer du att det är och varför?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappning och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med bristande aptit och sväljsvårigheter. Hon sökte akuten för för en vecka sedan och blev somatiskt friad.

Maken berättar att Marita är försämrad sedan tre veckor. Hon har svårt att hantera telefonen. Hon har fått svårare att kommunicera och att förstå anhöriga. Hon lagar ej längre mat, har slutat läsa tidningar och att titta på tv. Hon bejakar känsla av nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer.

Vid undersökning ses stel ansiktsmimik, fattigt kroppsspråk och svarslatens.

Hon har blivit insatt på Atenolol, Stesolid, Atarax samt Imovane via vårdcentralen.

Du utesluter somatiskt skäl till hennes försämring men du tänker att symtombilden är förenlig med depression. Du sätter in patienten på antidepressiva i form av Sertralin 50 mg x1 med uppföljning på vårdcentralen om några veckor.

  1. Vad rekommenderar du vid nästa kontakt ifall hon inte förbättras de närmaste veckorna?

  2. Vad rekommenderar du därefter ifall hon blir kraftigt försämrad?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappning och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med bristande aptit och sväljsvårigheter. Hon sökte akuten för för en vecka sedan och blev somatiskt friad.

Maken berättar att Marita är försämrad sedan tre veckor. Hon har svårt att hantera telefonen. Hon har fått svårare att kommunicera och att förstå anhöriga. Hon lagar ej längre mat, har slutat läsa tidningar och att titta på tv. Hon bejakar känsla av nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer.

Du tänker att symtombilden är förenlig med depression. Du sätter in patienten på antidepressiva i form av Sertralin 50 mg med uppföljning på vårdcentralen om några veckor.

Du informerat patienten och maken om att höra av sig igen om hon inte förbättras och att man då kan behöva höja dosen eller byta medicin. Maken är orolig för hur han ska klara av Marita i hemmet.

  1. Ange två kommunala insatser som kan vara aktuella för Marita utifrån hennes aktuella hemsituation?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappningskänsla och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med att äta, bristande aptit och sväljsvårigheter.

Maken berättar att Marita är försämrad sedan tre veckor. Hon har svårt att hantera telefonen. Hon har fått svårare att kommunicera och att förstå anhöriga. Hon lagar ej längre mat, har slutat läsa tidningar och att titta på tv. Hon bejakar känsla av nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer.

Du tänker att symtombilden är förenlig med depression. Du sätter in patienten på antidepressiva i form av Sertralin 50 mg med uppföljning på vårdcentralen.

Du informerat patienten och maken om att höra av sig igen om hon inte förbättras och att man då kan behöva höja dosen eller byta medicin.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Marita upplever att hon har en tumör i halsen som gör att hon inte kan äta trots att man tidigare har undersökt det på både vårdcentral och akutmottagning och inte funnit något anmärkningsvärt.

  1. Vilken behandling har akut indikation i Maritas fall och motivera varför?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappningskänsla och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med att äta, bristande aptit och sväljsvårigheter.

Maken berättar att Marita är försämrad sedan tre veckor. Hon har svårt att hantera telefonen. Hon har fått svårare att kommunicera och att förstå anhöriga. Hon lagar ej längre mat, har slutat läsa tidningar och att titta på tv. Hon bejakar känsla av nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer.

Du tänker att symtombilden är förenlig med depression. Du sätter in patienten på antidepressiva i form av Sertralin 50 mg med uppföljning på vårdcentralen. Du informerat patienten och maken om att höra av sig igen om hon inte förbättras och att man då kan behöva höja dosen eller byta medicin.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Marita upplever att hon har en tumör i halsen som gör att hon inte kan äta trots att man tidigare har undersökt det på både vårdcentral och akutmottagning och inte funnit något anmärkningsvärt.

Överläkaren på avdelningen bedömer att patienten ska erbjudas elektrokonvulsiv behandling, ECT, på indikation svår depression med psykotiska symtom.

  1. Berätta för patienten och maken hur behandlingen praktiskt går till.

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappningskänsla och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med att äta, bristande aptit och sväljsvårigheter.

På jourbesöket sätter man in patienten på antidepressivt läkemedel och ber dem höra av sig igen ifall patienten blir försämrad.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Marita upplever att hon har en tumör i halsen som gör att hon inte kan äta trots att man tidigare har undersökt det på både vårdcentral och akutmottagning och inte funnit något anmärkningsvärt.

Överläkaren föreslår i detta skede elektrokonvulsiv behandling, ECT, för att snabbare behandla patientens svåra depression med psykotiska symtom. Initialt tveksamma så blir patienten och maken mer positiva när ni förklarar hur behandlingen går till.

Efter behandlingens gång blir patienten gladare, blir av med vanföreställningarna och hon äter med god aptit. Vid hemgång från avdelningen sköter hon sin egen ADL, ser på tv tillsammans med de andra patienterna och hon stickar en sjal.

  1. Ge förslag på lämplig läkemedelsbehandling efter ECT:n och motivera varför?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappningskänsla och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med att äta, bristande aptit och sväljsvårigheter.

På jourbesöket sätter man in patienten på antidepressivt läkemedel och ber dem höra av sig igen ifall patienten blir försämrad.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Marita upplever att hon har en tumör i halsen som gör att hon inte kan äta trots att man tidigare har undersökt det på både vårdcentral och akutmottagning och inte funnit något anmärkningsvärt.

Överläkaren föreslår i detta skede elektrokonvulsiv behandling, ECT, för att snabbare behandla patientens svåra depression med psykotiska symtom. Initialt tveksamma så blir patienten och maken mer positiva när ni förklarar hur behandlingen går till. Efter behandlingens gång blir patienten gladare, blir av med vanföreställningarna och hon äter med god aptit.

På avdelningen sätts patienten in på T. Venlafaxin som trappas upp till 150 mg när ECT:n avslutas.

  1. Marita undrar hur länge hon måste medicinera med Venlafaxin?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappningskänsla och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning. Hon har också haft problem med att äta, bristande aptit och sväljsvårigheter.

På jourbesöket sätter man in patienten på antidepressivt läkemedel och ber dem höra av sig igen ifall patienten blir försämrad.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Marita upplever att hon har en tumör i halsen som gör att hon inte kan äta trots att man tidigare har undersökt det på både vårdcentral och akutmottagning och inte funnit något anmärkningsvärt.

Överläkaren föreslår i detta skede elektrokonvulsiv behandling, ECT, för att snabbare behandla patientens svåra depression med psykotiska symtom Efter behandlingens gång blir patienten gladare, blir av med vanföreställningarna och hon äter med god aptit.

På avdelningen sätts patienten in på T. Venlafaxin som trappas upp till 150 mg när ECT:n avslutas.

Du berättar att det finns risk att depressionen kan återkomma och hon bör äta Venlafaxin åtminstone 6-12 månader.

12 månader senare kontaktar maken dig när du vikarierar på vårdcentral. Marita har nu blivit försämrad sista månaden efter att hon slutat med Venlafaxin på eget bevåg. Hon känner mer oro, är dämpad och vill inte göra något. Vid snabbt insatt läkarbesök till dig berättar hon att känner sig trött hela tiden, har minskad aptit och ökad ångest på morgonen. Hon klarar inte sedan några veckor tillbaka att laga mat, går stelt och det är kaos och röra i hennes huvud.

  1. Vad vill du föreslå patienten för behandling i nuläget? Motivera ditt svar.

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. Ångesten har ökat de två senaste månaderna och hon sökte vårdcentralen för några veckor sedan pga hjärtklappningskänsla och skakningar men inget avvikande återfanns vid undersökning.

På jourbesöket sätter man in patienten på antidepressivt läkemedel och ber dem höra av sig igen ifall patienten blir försämrad.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Överläkaren föreslår i detta skede elektrokonvulsiv behandling, ECT, för att snabbare behandla patientens svåra depression med psykotiska symtom Efter behandlingens gång blir patienten gladare, blir av med vanföreställningarna och hon äter med god aptit. På avdelningen sätts patienten in på T. Venlafaxin som trappas upp till 150 mg när ECT:n avslutas.

12 månader senare kontaktar maken dig när du vikarierar på vårdcentral. Marita har nu blivit försämrad sista månaden efter att hon slutat med Venlafaxin på eget bevåg. Hon känner mer oro, är dämpad och vill inte göra något. Vid snabbt insatt läkarbesök till dig berättar hon att känner sig trött hela tiden, har minskad aptit och ökad ångest på morgonen. Hon klarar inte sedan några veckor tillbaka att laga mat, går stelt och det är kaos och röra i hennes huvud.

Patienten får Venlafaxin med upptrappning men försämras allt mer. Du remitterar henne till specialistpsykiatrin för ställningstagande till förnyad elektrokonvulsiv behandling, ECT. Hon svarar snabbt på detta. Hon följs upp via psykiatrin och erbjuds återfallsförebyggande läkemedel i form av Litium.

Du träffar henne på vårdcentralen 6 månader senare pga envis knäsmärta. Vid besöket beskriver hon illamående och du märker att hon darrar markant mer om händerna och det finns tendens till förvirring. Hon berättar att hon behövt medicinera med receptfria NSAID, Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs, i flera veckor men haltar fortfarande.

  1. Vilken icke-knärelaterad diagnos är viktig att tänka på nu och förklara varför?

  2. Nämn en aktuell riskfaktor för den här utvecklingen och förklara verkningsmekanismen?

Du går nattjour under din AT-placering inom psykiatrin i Duveholm. Din första patient är 69-årige Marita, som kommer med sin make, på remiss från vårdcentralen. Hon har tidigare genom åren haft problem med depressioner och ångest. På jourbesöket sätter man in patienten på antidepressivt läkemedel och ber dem höra av sig igen ifall patienten blir försämrad.

De söker igen då Marita försämras och får allt svårare att äta och dricka. Hon läggs in på psykiatrisk avdelning. Efter några dygns observation och samtal så framkommer flera depressiva vanföreställningar. Överläkaren föreslår i detta skede elektrokonvulsiv behandling, ECT, för att snabbare behandla patientens svåra depression med psykotiska symtom Efter behandlingens gång blir patienten gladare, blir av med vanföreställningarna och hon äter med god aptit. På avdelningen sätts patienten in på T. Venlafaxin som trappas upp till 150 mg när ECT:n avslutas.

12 månader senare kontaktar maken dig när du vikarierar på vårdcentral. Marita har nu blivit försämrad sista månaden efter att hon slutat med Venlafaxin på eget bevåg. Hon känner mer oro, är dämpad och vill inte göra något. Vid snabbt insatt läkarbesök till dig berättar hon att känner sig trött hela tiden, har minskad aptit och ökad ångest på morgonen.

Patienten får höjning av sin antidepressiva medicinering men försämras allt mer. Du remitterar henne samtidigt till specialistpsykiatrin för ställningstagande till förnyad elektrokonvulsiv behandling, ECT. Hon svarar snabbt på detta och förbättras. Hon följs upp via psykiatrin och erbjuds återfallsförebyggande läkemedel i form av Litium. Du får träffa henne på vårdcentralen 6 månader senare pga envis knäsmärta. Vid besöket beskriver hon illamående, du märker att hon darrar markant mer om händerna och det finns tendens till förvirring.

Du misstänker att hon drabbats av akut litiumförgiftning pga användning av NSAID-preparat mot knäsmärtan vilket i kombination med litium kan orsaka förhöjda litiumnivåer pga minskad njurutsöndring. Du tar ett nytt litiumprov som visar 1,3 (referensintervall: 0,5-0,8 mmol/l) och skickar en akut remiss till specialistpsykiatrin för justering av litiumordinationen.

  1. Nämn en viktig bestående komplikation till långvarigt förhöjda nivåer av litium?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan genomgick hon en ESWL behandling (stötsvågsbehandling). Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm. Den låg i mellersta delen av vänster uretär.

Patienten ser trött och tagen ut. Hon är febervarm och har även haft frossbrytningar på akuten.

  1. Vilka fyra relevanta anamnestiska områden vill du inkludera i en riktad anamnes för att handlägga denna akuta situation, förutom det som rör det akuta aktuella tillståndet?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan genomgick hon en ESWL behandling (stötsvågsbehandling). Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm. Den låg i mellersta delen av vänster uretär. Patienten ser trött och tagen ut. Hon är febervarm och har även haft frossbrytningar på akuten.

  1. Vilken är din första bedömning vad patienten kan ha drabbats av när du fått ovanstående initiala information och ser henne? Beskriv hur du tänker.

  2. Vilka sex fysiologiska mätvärden och parametrar i status är initialt väsentligast för att kunna bedöma patientens akuta tillstånd?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm och som låg i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten ser trött ut. Hon är febervarm, har även haft frossbrytningar på akuten.

I ditt initiala anamnestagande får du reda på att patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. I övrigt har patienten varit frisk förutom en del tidigare njurstensbesvär. Hon har ingen allergi eller överkänslighet mot läkemedel eller annat.

Du misstänker i första hand en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder på grund av ett eller flera stenfragment med en allvarlig infektion, så kallad "avstängningspyelit".

I status noteras temp 39,5 °C, Blodtryck (BT) 85/55 mm Hg, puls 116, Andningsfrekvens 27/min (AF) och Saturation (Sat) 86% (på luft). Patienten är lätt omtöcknad, tittar upp när du ställer frågor och kan besvara dessa men ligger annars med slutna ögon. Hudkostymen är dock ordinär utan marmorering. Pulm (lungor) auskulteras utan anmärkning, Cor (hjärtat) med regelbunden rytm utan blåsljud. Buken palperas mjuk och oöm förutom kraftig ömhet vänster flank.

  1. Hur bedömer du svårighetsgraden på det aktuella sjukdomstillståndet, beskriv, motivera utifrån de fynd/parametrar du har tillgängliga?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. När du initialt träffar patenten ser hon trött och tagen ut. Hon är febervarm, har även haft frossbrytningar när du pratar med henne. Du misstänker en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder pga stenfragment samt en allvarlig infektion, sk "avstängningspyelit". I status noteras temp 39,5, BT 85/55, puls 116, AF 27 och Sat 86%.

Hon har uttalad ömhet i vänster flank. Patienten tittar upp när du ställer frågor och kan besvara dessa men ligger annars med slutna ögon. Hudkostymen är ordinär.

Du bedömer att patienten har sepsis, ett potentiellt livshotande tillstånd.

  1. Vilka tre basala initiala behandlingsåtgärder på akuten måste du ha vidtagit, och med vad, innan du hunnit få kontakt med din bakjour?

  2. Vilka relevanta initiala (inom <60 min) diagnostiska åtgärder på akuten bör du ha vidtagit?

  3. Vilka relevanta basala fysiologiska parametrar monitorer du när patienten fortfarande befinner sig på akuten?

  4. Infektion utgående från urinvägar är den näst vanligaste orsak till samhällsförvärvad sepsis. Nämn ytterligare tre av de fyra vanligaste organsystem som utgör infektionsfokus och orsak till samhällsförvärvad sepsis och som man måste ha med i sitt differentialdiagnostiska tänkande?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. När du initialt träffar patenten ser hon trött och tagen ut. Hon är febervarm, har även haft frossbrytningar när du pratar med henne.

Du misstänker en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder pga stenfragment samt en allvarlig infektion, sk "avstängningspyelit". I status noteras temp 39,5, BT 85/55, puls 116, AF 27 och Sat 86%. Uttalad ömhet vänster flank. Medvetandepåverkan. Du bedömer att patienten har en sepsis, ett potentiellt livshotande tillstånd.

Patienten har fått syrgas på mask (>5l/min), Ringer-acetat bolus och verkat svara något på detta tryckmässigt men inte helt tillfredställande. Du har kontaktat IVA-jouren för att få fortsatt vårdnivå IVA. Blod och urinodlingar är tagna och patienten har fått en bolusdos av aminoglykosid samt cefotaxim. KAD har satts för att följa urinproduktion. Av labprover som tagits (blodstatus, krea/el-status, CRP, lever- och koag.status, blodgas) har du fått svar på laktat som är 4,1 mmol/l (ref 1,2-2,1) . Du har i övrigt fortsatt basal monitorering inkluderande medvetandegrad, puls-blodtryck, övervaknings-EKG och pulsoximetri.

  1. Vad har laktatnivån för betydelse i din bedömning av patientens tillstånd?

  2. Varför får man få ökade laktatnivåer vid sepsis, förklara kortfattat patofysiologiska mekanismer till en laktatstegring?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. När du initialt träffar patenten ser hon trött och tagen ut. Hon är febervarm, har även haft frossbrytningar när du pratar med henne.

Du misstänker en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder pga stenfragment samt en allvarlig infektion, sk "avstängningspyelit". I status noteras temp 39,5, BT 85/55, puls 116, AF 27 och Sat 86%. Uttalad ömhet vänster flank. Medvetandepåverkan. Du bedömer att patienten har en sepsis, ett potentiellt livshotande tillstånd.

Patienten har fått syrgas på mask (>5l/min), Ringer-acetat bolus och verkat svara något på detta tryckmässigt men inte helt tillfredställande. Du har kontaktat IVA-jouren för att få fortsatt vårdnivå IVA. Blod och urinodlingar är tagna och patienten har fått en bolusdos av aminoglykosid samt cefotaxim. KAD har satts för att följa urinproduktion. Av labprover som tagits (blodstatus, krea/el-status, CRP, lever- och koag.status, blodgas) har du fått svar på laktat som är 4,1 mmol/l (ref 1,2-2,1) . Du har i övrigt fortsatt basal monitorering inkluderande medvetandegrad, puls-blodtryck, övervaknings-EKG och pulsoximetri.

För att värdera graden av organdysfunktion används numera i Sverige SOFA-poäng gradering

Enligt Sepsis-3 föreligger sepsis när en akut infektion orsakar organdysfunktion motsvarande en ökning av ≥ 2 SOFA-poäng (Sequential organ failure assesment) i förhållande till pre-septiska värden. I de fall då uppgifter om organfunktion före sepsisinsjuknadet saknas antas att utgångsvärdet är 0 SOFA-poäng för respektive organsystem.

Septisk chock definieras enligt Sepsis-3 som en undergrupp av sepsis där bakomliggande cirkulatoriska och cellulära/metabola störningar är tillräckligt uttalade för att avsevärt öka risken för död. Kriterierna är kvarstående hypotension som kräver vasopressor för att upprätthålla medelartärtryck ≥65 mm Hg tillsammans med p-laktat >2 mmol/L trots adekvat vätsketillförsel.

  1. Vilka parametrar ingår i SOFA poängsystemet för bedömning av följande sex ingående organsystem: Respiration, Koagulation, Lever, Cirkulation, CNS och Njure? (om fler parametrar än de som ingår anges, ges avdrag)

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. När du initialt träffar patenten ser hon trött och tagen ut. Hon är febervarm, har även haft frossbrytningar när du pratar med henne.

Du misstänker en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder pga stenfragment samt en allvarlig infektion, sk "avstängningspyelit". I status noteras temp 39,5, BT 85/55, puls 116, AF 27 och Sat 86%. Uttalad ömhet vänster flank. Medvetandepåverkan. Du bedömer att patienten har en sepsis, ett potentiellt livshotande tillstånd.

Patienten har fått syrgas på mask (>5l/min), Ringer-acetat bolus och verkat svara något på detta tryckmässigt men inte helt tillfredställande. Du har kontaktat IVA-jouren för att få fortsatt vårdnivå IVA. Blod och urinodlingar är tagna och patienten har fått en bolusdos av aminoglykosid samt cefotaxim. KAD har satts för att följa urinproduktion. Av labprover som tagits (blodstatus, krea/el-status, CRP, lever- och koag.status, blodgas) har du fått svar på laktat som är 4,1 mmol/l (ref 1,2-2,1) . Du har i övrigt fortsatt basal monitorering inkluderande medvetandegrad, puls-blodtryck, övervaknings-EKG och pulsoximetri.

  1. Hur skall den misstänkta orsaken till tillståndet diagnosticeras efter de initiala akuta åtgärderna då patientens tillstånd har börjat att stabiliserats, motivera?

  2. Hur skall i det akuta skedet med en åtgärd det misstänkta infektionsfokuset åtgärdas efter att patientens tillstånd har börjat att stabiliserats, motivera?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. När du initialt träffar patenten ser hon trött och tagen ut. Hon är febervarm, temp 39,5, hon har även haft frossbrytningar när du pratar med henne. Du misstänker en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder pga stenfragment samt en allvarlig infektion, sk "avstängningspyelit". I status noteras BT 85/55, puls 116, AF 27 och Sat 86%. Hon har ömhet vänster flank. Du bedömer att patienten har en sepsis i ett potentiellt livshotande tillstånd.

Patienten har fått syrgas på mask (>5l), Ringer-acetat bolus och verkat svara något på detta blodtryckmässigt. Du har kontakta IVA-jouren för fortsatt vårdnivå IVA. Blod och urionodlingar är tagna och patienten fått en bolusdos av aminoglykosid samt cefotaxim. KAD har satts för att följa urinproduktion. Av labprover som tagits (blodstatus, krea/el-status, CRP, lever- och koag.status, blodgas) har du fått svar på laktat som är 4,1 mmol/l (ref 1,2-2,1).

Patientens laktatnivå utgör ett varningstecken på potentiell organsvikt och därför skall patienten nu initialt vårdas på IVA- nivå.

Efter de initiala åtgärderna med antibiotika, vätskebehandling och att du den närmsta timmen sett att patienten har "stabiliserats" något, har du gjort en CT urinvägar som kan verifiera din misstanke om avstängningspyelit som grundorsak till patientens allvarliga tillstånd. Du har i samråd med urologbakjouren fått röntgenjouren att under natten anlägga en vänstersidig nefropyelostomikater.

  1. Hur tänker du och hur hanterar du uppgiften om att patienten står på kortison i dosen 10 mg Prednisolon per dag?

Du är som underläkare nattjour på akutmottagningen vid ett länssjukhus. En 52-årig kvinna söker akut med feber/frossa och vänstersidiga flanksmärtor sedan ett halvt dygn tillbaka. För drygt en vecka sedan har hon genomgått ESWL behandling. Man behandlade då en uretärsten som var 9 mm i den mellersta delen av vänster uretär. Patienten har en hypertoni och hyperlipidemi för vilka hon medicinerar med Enalapril 10 mgx1 och Simvastatin 20 mg x 1. Du ser även i läkemedelsportalen att patienten står på Prednisolon 10 mg om dagen för en polymyalgi. När du initialt träffar patenten ser trött ut. Hon är febervarm, temp 39,5, har även haft frossbrytningar när du pratar med henne. Du misstänker en komplikation av ESWL-behandlingen i form av en avstängning/avflödeshinder pga stenfragment samt en allvarlig infektion, sk "avstängningspyelit". I status noteras BT 85/55, puls 116, AF 27 och Sat 86%. Hon har uttalad ömhet i vänster flank. Du bedömer att patienten har en sepsis i ett potentiellt livshotande tillstånd.

Patienten har fått syrgas på mask (>5l), Ringer-acetat bolus och verkat svara något på detta tryckmässigt men ej övertygande. Du har kontaktat IVA-jouren för fortsatt vårdnivå IVA. Blod och urinodlingar tagna och patienten fått en bolusdos av aminoglykosid samt cefotaxim. KAD har satts för att följa urinproduktion. Av labprover som tagits (blodstatus, krea/el-status, CRP, lever- och koag.status, blodgas) har du fått svar på laktat som är 4,1 mmol/l. Patientens laktatnivå utgör ett varningstecken på potentiell organsvikt och därför skall patienten nu initialt vårdas på IVA-nivå (den cellulära hypoxin leder till anaerob metabolism med metabol acidos och laktatansamling som följd).

Efter de initiala åtgärderna med antibiotika, vätskebehandling och ett initialt vasopressorstöd på intensivvårdsavdelningen har du den närmsta timmen sett att patienten har "stabiliserats" något. Laktatnivån sjunkande. Du har ombesörjt att en CT urinvägar utförts där kan verifieras misstanken om avstängningspyelit som grundorsak till patientens septiska tillstånd. Du har i samråd med urologbakjouren fått röntgenjouren att under natten anlägga en vänstersidig nefropyelostomikater.

De närmsta dygnen erhåller patienten därför 100 mg iv/dygn av hydrokortison, som även har en mineralkortikoid effekt.

Då patienten nu varit på intensivvårdsavdelning ett halvt dygn och allmäntillstånd och hemodynamisk stabiliserat sig och inte lägre erfordrar vasopressorstöd får patienten nu flyttas över till en intermediärvårdsavdelning som har kapacitet för fortsatt monitorering och behandling.

  1. Du ordinerar till avdelningen att monitorering skall ske av fysiologiska mätvärden och parametrar enligt NEWS National early warning score). Vilka mål skall bibehållas under övervakningen de närmsta 24 timmarna för följande tre parametrar: 1) Systoliskt Blodtryck, 2) Saturation (SaO2), 3) Medvetandegrad.

Alla prov: eAT-provet

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.