Tentaguiden
Umeå Universitet — Läkarprogrammet
Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.
Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.
Alla kurser
Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.
AT-provet (eAT) februari 2018 med svarsförslag
eAT-provet (AT-tentan) i februari 2018, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 51 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor.
Status:
AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud.
Blodtryck: 80/40 mmHg.
Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm
Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad.
Vilka enskilda akut-prover och undersökningar (max 6), som kan analyseras på akutrummet, beställer du?
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad.
Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
Tolka EKG:t! (nedskalad A4 med pappershastighet 50 mm/s, 5 mm mellan fetlagda linjer)
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem.
Du planerar att lägga in Doris. Vilken vårdnivå bedömer du som adekvat? Motivera.
Vilken ytterligare uppgift bedömer du viktigast för fortsatt handläggning? Motivera.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem.
Du lägger in Doris på en avdelning med möjlighet till telemetriövervakning och kompletterar provtagningen med natrium, kalium, kreatinin och TSH.
Du efterforskar hennes medicinlista; denna faxas till dig av hemtjänsten:
T Metformin 500 mg x 2
T Furosemid 40 mg x 2
T Bisoprolol 5 mg x 1
T Digoxin 0,13 mg x 1
T Enalapril 10 mg x 2
T Diklofenak 25 mg x 3
T Morfin 10 mg x 3
T Metoprolol 50 mg x 1
Du gör en läkemedelsgenomgång.
Vad är anmärkningsvärt med denna lista? Motivera.
Vilka eventuella förändringar av den stående medicineringen gör du för det kommande dygnet? Motivera.
Vilken ytterligare laboratorieparameter behöver du ta reda på med anledning av medicinlistan? Motivera.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem. Du lägger in Doris på en avdelning med möjlighet till telemetriövervakning och kompletterar provtagningen med natrium, kalium, kreatinin och TSH. Du efterforskar hennes medicinlista; denna faxas till dig av hemtjänsten: T Metformin 500 mg x 2, T Furosemid 40 mg x 2, T Bisoprolol 5 mg x 1, T Digoxin 0,13 mg x 1, T Enalapril 10 mg x 2, T Diklofenak 25 mg x 3, T Morfin 10 mg x 3, T Metoprolol 50 mg x 1
Du gör en läkemedelsgenomgång och noterar att patienten har dubbla preparat av beta-blockad; digitalis och metformin bedömer du som olämpliga i den aktuella situationen.
Du beslutar att initialt pausa samtliga läkemedel. Du ordinerar S-Digoxin. Proverna visar S-Na 132 mmol/l (137-145); S-K 2,8 mmol/l (3,6-4,6); S-Kreatinin 200 μmol/l (45-90); S-TSH 2,0 mIU/L (0,3-4,2) och S-digoxin 2,8 nmol/l (<1,4).
Doris är fortfarande bradykard, men blodtrycket har gått upp något efter en liter NaCl.
Föranleder utfallet på proverna någon aktiv åtgärd med tanke på hennes arytmi? Motivera.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem. Du lägger in Doris på en avdelning med möjlighet till telemetriövervakning och kompletterar provtagningen med natrium, kalium, kreatinin och TSH. Du efterforskar hennes medicinlista; denna faxas till dig av hemtjänsten: T Metformin 500 mg x 2, T Furosemid 40 mg x 2, T Bisoprolol 5 mg x 1, T Digoxin 0,13 mg x 1, T Enalapril 10 mg x 2, T Diklofenak 25 mg x 3, T Morfin 10 mg x 3, T Metoprolol 50 mg x 1. Du gör en läkemedelsgenomgång och noterar att patienten har dubbla preparat av beta-blockad; digitalis och metformin bedömer du som olämpliga i den aktuella situationen. Du beslutar att initialt pausa samtliga läkemedel. Du ordinerar S-Digoxin. Proverna visar S-Na 132 mmol/l (137-145); S-K 2,8 mmol/l (3,6-4,6); S-Kreatinin 200 μmol/l (45-90); S-TSH 2,0 mIU/L (0,3-4,2) och S-digoxin 2,8 nmol/l (<1,4). Doris är fortfarande bradykard, men blodtrycket har gått upp något efter en liter NaCl.
Du bedömer att Doris hypokalemi behöver åtgärdas med tanke på digitalisintoxikationen.
Hur väljer du att åtgärda hypokalemin? Ange ordinationen detaljerat.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem. Du lägger in Doris på en avdelning med möjlighet till telemetriövervakning och kompletterar provtagningen med natrium, kalium, kreatinin och TSH. Du efterforskar hennes medicinlista; denna faxas till dig av hemtjänsten: T Metformin 500 mg x 2, T Furosemid 40 mg x 2, T Bisoprolol 5 mg x 1, T Digoxin 0,13 mg x 1, T Enalapril 10 mg x 2, T Diklofenak 25 mg x 3, T Morfin 10 mg x 3, T Metoprolol 50 mg x 1. Du gör en läkemedelsgenomgång och noterar att patienten har dubbla preparat av beta-blockad; digitalis och metformin bedömer du som olämpliga i den aktuella situationen. Du beslutar att initialt pausa samtliga läkemedel. Du ordinerar S-Digoxin. Proverna visar S-Na 132 mmol/l (137-145); S-K 2,8 mmol/l (3,6-4,6); S-Kreatinin 200 μmol/l (45-90); S-TSH 2,0 mIU/L (0,3-4,2) och S-digoxin 2,8 nmol/l (<1,4). Doris är fortfarande bradykard, men blodtrycket har gått upp något efter en liter NaCl.
Efter att du tillsatt kalium i hennes droppordinationer normaliseras elektrolyterna och kreatinin halveras, efter ytterligare något dygn har hjärtfrekvensen gått upp.
Tre dagar senare blir du som ansvarig underläkare på avdelningen tillkallad då Doris plötsligt blivit försämrad. Hon har själv tillkallat hjälp och är nu så andfådd och ångestfylld att hon knappt kan prata. Blodtryck 240/120 mmHg, hjärtfrekvens 115/min, syrgasmättnad 85 % med en liter 02 per minut via grimma. Vid auskultation av lungorna hör du rassel bilateralt.
Vilken är din preliminärdiagnos? Vilken mekanism bedömer du som mest sannolikt bakomliggande? Motivera.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem. Du lägger in Doris på en avdelning med möjlighet till telemetriövervakning och kompletterar provtagningen med natrium, kalium, kreatinin och TSH. Du efterforskar hennes medicinlista; denna faxas till dig av hemtjänsten: T Metformin 500 mg x 2, T Furosemid 40 mg x 2, T Bisoprolol 5 mg x 1, T Digoxin 0,13 mg x 1, T Enalapril 10 mg x 2, T Diklofenak 25 mg x 3, T Morfin 10 mg x 3, T Metoprolol 50 mg x 1. Du gör en läkemedelsgenomgång och noterar att patienten har dubbla preparat av beta-blockad; digitalis och metformin bedömer du som olämpliga i den aktuella situationen. Du beslutar att initialt pausa samtliga läkemedel. Du ordinerar S-Digoxin. Proverna visar S-Na 132 mmol/l (137-145); S-K 2,8 mmol/l (3,6-4,6); S-Kreatinin 200 μmol/l (45-90); S-TSH 2,0 mIU/L (0,3-4,2) och S-digoxin 2,8 nmol/l (<1,4). Doris är fortfarande bradykard, men blodtrycket har gått upp något efter en liter NaCl. Efter att du tillsatt kalium i hennes droppordinationer normaliseras elektrolyterna och kreatinin halveras, efter ytterligare något dygn har hjärtfrekvensen gått upp. Tre dagar senare blir du som ansvarig underläkare på avdelningen tillkallad då Doris plötsligt blivit försämrad. Hon har själv tillkallat hjälp och är nu så andfådd och ångestfylld att hon knappt kan prata. Blodtryck 240/120 mmHg, hjärtfrekvens 115/min, syrgasmättnad 85 % med en liter 02 per minut via grimma. Vid auskultation av lungorna hör du rassel bilateralt.
Du bedömer att Doris drabbats av ett hypertoniutlöst lungödem
Vilka tre läkemedel och vilken icke-farmakologisk behandling ordinerar du akut? Motivera.
Doris, 88 år, har inkommit till medicinakuten i taxi en sensommarkväll. Hemtjänsten har skickat in henne då hon tacklat av sista veckorna, ätit och druckit dåligt och nu kan hon inte ens sitta upp. Doris säger inte mycket själv, men förnekar smärtor. Status: AT: Orienterad till person, men inte i tid och rum. Perifert kompenserad. Nedsatt hudturgor. Hjärta: Inga blåsljud. Blodtryck: 80/40 mmHg. Buk: Magerlagd; palperas mjuk och oöm. Lungor: Basala bilaterala krepitationer vid auskultation, pulsoxymetri: 91% syrgasmättnad. Du kontrollerar temp (37,2°C) och ordinerar EKG, Hb (150 g/l), P-glukos (4,5 mmol/l), CRP (10 mg/l) och blodgas, som visar normalt pH, p02: 8,2 kPa och ingen koldioxidretention.
EKG visar långsamt förmaksflimmer och inkomplett vänstersidigt grenblock (bakre skänkeln) samt inferior T-vågsnegativisering. Nu har du fått kontakt med Doris dotter, som berättar att patienten har behandling för diabetes, hjärtflimmer, högt blodtryck och mångåriga smärtproblem. Du lägger in Doris på en avdelning med möjlighet till telemetriövervakning och kompletterar provtagningen med natrium, kalium, kreatinin och TSH. Du efterforskar hennes medicinlista; denna faxas till dig av hemtjänsten: T Metformin 500 mg x 2, T Furosemid 40 mg x 2, T Bisoprolol 5 mg x 1, T Digoxin 0,13 mg x 1, T Enalapril 10 mg x 2, T Diklofenak 25 mg x 3, T Morfin 10 mg x 3, T Metoprolol 50 mg x 1. Du gör en läkemedelsgenomgång och noterar att patienten har dubbla preparat av beta-blockad; digitalis och metformin bedömer du som olämpliga i den aktuella situationen. Du beslutar att initialt pausa samtliga läkemedel. Du ordinerar S-Digoxin. Proverna visar S-Na 132 mmol/l (137-145); S-K 2,8 mmol/l (3,6-4,6); S-Kreatinin 200 μmol/l (45-90); S-TSH 2,0 mIU/L (0,3-4,2) och S-digoxin 2,8 nmol/l (<1,4). Doris är fortfarande bradykard, men blodtrycket har gått upp något efter en liter NaCl. Efter att du tillsatt kalium i hennes droppordinationer normaliseras elektrolyterna och kreatinin halveras, efter ytterligare något dygn har hjärtfrekvensen gått upp. Tre dagar senare blir du som ansvarig underläkare på avdelningen tillkallad då Doris plötsligt blivit försämrad. Hon har själv tillkallat hjälp och är nu så andfådd och ångestfylld att hon knappt kan prata. Blodtryck 240/120 mmHg, hjärtfrekvens 115/min, syrgasmättnad 85 % med en liter 02 per minut via grimma. Vid auskultation av lungorna hör du rassel bilateralt. Du bedömer att Doris drabbats av ett hypertoniutlöst lungödem
Du ordinerar morfin, nitroglycerin, furosemid och CPAP-behandling.
Beskriv vad dessa läkemedel och CPAP behandling har för positiva fysiologiska effekter i den aktuella situationen?
Det är september och du är AT-läkare på Hälsans vårdcentral i Mälardalen. Din nästa akutpatient är en 35-årig kvinna. Hon är tidigare frisk men har nu fått ett utslag på ena benet sedan någon vecka. Hon har kontorsarbete men är mycket i sin trädgård och ute i naturen. Utslaget besvärar henne inte men hon undrar vad det är. Se bild.
Vilken diagnos är trolig?
Vad kallas detta utslag?
Det är oktober och du är AT-läkare på Hälsans vårdcentral. Din nästa akut patient är en 35-årig kvinna. Hon är tidigare frisk men har nu fått ett utslag på ena benet sedan någon vecka. Har kontorsarbete men är ute mycket i sin trädgård och naturen. Utslaget besvärar henne inte men hon undrar vad det är.
Du förklarar för patienten att utslaget är en borreliainfektion orsakad av ett fästingbett. Din patient undrar om du verkligen kan veta det säkert. Ska jag inte ta några prover, undrar hon?
Vad svarar du? Motivera och beskriv möjlig provtagning.
Det är oktober och du är AT-läkare på Hälsans vårdcentral. Din nästa akut patient är en 35-årig kvinna. Hon är tidigare frisk men har nu fått ett utslag på ena benet sedan någon vecka. Har kontorsarbete men är ute mycket i sin trädgård och naturen. Utslaget besvärar henne inte men hon undrar vad det är. Du förklarar för patienten att hon är infekterad av en borreliabakterie. Din patient undrar om du verkligen kan veta det säkert. Ska jag inte ta några prover, undrar hon?
Du rekommenderar att hon får en kur med penicillin V. Hon säger då att hon är allergisk mot penicillin. Hon har en gång fått andningssvårigheter och ledsvullnader under behandling av en öroninflammation.
Vilken behandling föreslår du i stället? Ange preparat och vilken läkemedelsgrupp detta preparat tillhör.
Det är oktober och du är AT-läkare på Hälsans vårdcentral. Din nästa akut patient är en 35-årig kvinna. Hon är tidigare frisk men har nu fått ett utslag på ena benet sedan någon vecka. Har kontorsarbete men är ute mycket i sin trädgård och naturen. Utslaget besvärar henne inte men hon undrar vad det är. Du förklarar för patienten att hon är infekterad av en borreliabakterie
Du skriver ut doxycyklin i dos 2 x 100 mg för 10 dagars behandling.
Vilken verkningsmekanism har doxycyklin?
Det är oktober och du är AT-läkare på Hälsans vårdcentral. Din nästa akut patient är en 35-årig kvinna. Hon är tidigare frisk men har nu fått ett utslag på ena benet sedan någon vecka. Har kontorsarbete men är ute mycket i sin trädgård och naturen. Utslaget besvärar henne inte men hon undrar vad det är. Du förklarar för patienten att hon är infekterad av en borreliabakterie
Du skriver ut doxycyklin i dos 2 x 100 mg för 10 dagars behandling.
Vad bra säger din patient. Kan jag då åka på planerad solsemester till Thailand nästa vecka?
Vad svarar du? Motivera.
Familjen åker på sin solsemester men när hon kommit hem från Thailand söker både hon och hennes man på vårdcentralen efter ett par dagar. Mannen som du träffar först är 38 år och tidigare frisk. Han har sedan ett par dagar drabbats av diarréer med lätt blodtillblandning samt feber upp till 38 grader C. Han är opåverkad när du pratar med honom men berättar att han innan hemresan hade täta vattentunna diarréer. Nu på tredje dagen är de halvfasta och illaluktande med en frekvens av 3-4 gånger per dag. Han har noterat en lätt blodtillblandning vid ett tillfälle. Mår lite illa men har inga kräkningar. Övriga familjemedlemmar har inga magbesvär. I status noterar du lätt ömhet i buken men övrig bedömning är ua.
Vilken provtagning ordinerar du? Ange högst tre prover och motivera varför.
Patienten går hem i väntan på provsvar men ordinerar du någon behandling och vilka eventuella råd ger du patienten? Motivera ditt svar.
Familjen åker på sin solsemester men när hon kommit hem från Thailand söker både hon och hennes man på vårdcentralen efter ett par dagar. Mannen som du träffar först är 38 år och tidigare frisk. Han har sedan ett par dagar drabbats av diarréer med lätt blodtillblandning samt feber upp till 38 grader C. Han är opåverkad när du pratar med honom men berättar att han innan hemresan hade täta vattentunna diarréer men nu på tredje dagen är de halvfasta och illaluktande med en frekvens av 3-4 gånger per dag. Han har noterat en lätt blodtillblandning någon gång. Mår lite illa men har inga kräkningar. Övriga familjemedlemmar har inga liknande symtom. I status noterar du lätt ömhet i buken men övrig bedömning är ua.
Du beställer Hb, CRP och faecesodling samt ordinerar vila i hemmet, hygienråd och vätska. Provsvaren visar Hb 145 g/L, CRP 50 mg/L och faecesodling växt av campylobacter jejuni. Du ringer patienten och talar om att han har fått en campylobacterinfektion. Han har fortfarande lite diarreer men mår bättre. Han undrar om du kan behandla honom så att han blir bra nu när du vet vad han drabbats av?
Vad svarar du? Motivera ditt svar.
Familjen åker på sin solsemester men när hon kommit hem från Thailand söker både hon och hennes man på vårdcentralen efter ett par dagar. Mannen som du träffar först är 38 år och tidigare frisk. Han har sedan ett par dagar drabbats av diarreer med lätt blodtillblandning samt feber upp till 38 grader C. Han är opåverkad när du pratar med honom men berättar att han innan hemresan hade täta vattentunna diarreer men nu på tredje dagen är de halvfasta och illaluktande med en frekvens av 3-4 gånger per dag. Han har noterat en lätt blodtillblandning någon gång. Mår lite illa men har inga kräkningar. Övriga familjemedlemmar har inga liknande symtom. I status noterar du lätt ömhet i buken men övrig bedömning är ua. Du ringer patienten och talar om att han har fått en campylobacterinfektion. Han har fortfarande lite diarreer men mår bättre.
Du förordar expektans.
Denna sjukdom är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Vilka åtgärder behöver du göra i detta fall?
Hans fru som var den patient som du nyligen behandlade med doxycyklin för borrelia är din nästa patient. Hennes borreliautslag har försvunnit och hon fick inga problem med solerytem i Thailand. Hon har fått feber drygt 38 grader C sedan ett par dagar kombinerat med muskelvärk och huvudvärk.
Med tanke på att hon varit i Thailand funderar du på om hon kan ha fått en tropisk sjukdom, som ökar i hela världen, och svenskar som reser till Thailand kan drabbas av (inte malaria).
Vilken tropisk sjukdom är trolig i detta fall?
Hans fru som var den patient som du nyligen behandlade med doxycyklin för borrelia kommer härnäst. Hennes utslag har försvunnit och det gick bra med solen i Thailand. Hon har emellertid fått feber på drygt 38 grader C sedan ett par dagar kombinerat med muskelvärk och huvudvärk.
Med tanke på att hon varit i Thailand funderar du på om hon kan ha fått en tropisk sjukdom som de många svenskar som reser dit kan drabbas av (inte malaria).
Du misstänker att hon fått denguefeber.
Vad är etiologin till denguefeber och hur sprids den?
Vilken provtagning beställer du för att fastställa diagnosen?
Hans fru som var den patient som du nyligen behandlade med doxycyklin för borrelia kommer härnäst. Hennes utslag har försvunnit och det gick bra med solen i Thailand. Hon har emellertid fått feber på drygt 38 grader C sedan ett par dagar kombinerat med muskelvärk och huvudvärk.
Med tanke på att hon varit i Thailand funderar du på om hon kan ha fått en tropisk sjukdom som de många svenskar som reser dit kan drabbas av (inte malaria).
Du misstänker att hon fått denguefeber.
Provtagningen bekräftar diagnosen denguefeber och när du meddelar patienten undrar hon hur detta ska gå. Finns det någon behandling, blir jag bra?
Vad ger du för råd?
Du tjänstgör på en kirurgklinik på ett länssjukhus och under ett mottagningspass träffar du Svea Ek, född 1938. Av journalen framgår att hon opererades för 7 månader sedan för koloncancer; ingreppet utfördes via ett medellinjesnitt. Patienten har nu beställt en tid p.g.a. en svullnad av bukväggen. Svullnaden har utvecklat sig successivt; Svea har egentligen ganska lite besvär av den, men är orolig. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Bilden visar utseendet av patientens bukvägg i stående. Under undersökningen säger Svea: ”När jag lägger mig ner försvinner svullnaden”. Vilken diagnos är mest sannolik? Motivera.
Du tjänstgör på en kirurgklinik på ett länssjukhus och under ett mottagningspass träffar du Svea Ek, född 1938. Av journalen framgår att hon opererades för 7 månader sedan för koloncancer; ingreppet utfördes via ett medellinjesnitt. Hon har nu beställt en tid p.g.a. en svullnad av bukväggen. Svullnaden har utvecklat sig succesivt; Svea har egentligen ganska lite besvär av den, men är orolig. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Svullnaden reponeras i liggande.
Vilken information och vilka rekommendationer ger du Svea angående hennes bråck?
Du tjänstgör på en kirurgklinik på ett länssjukhus och under ett mottagningspass träffar du Svea Ek, född 1938. Av journalen framgår att hon opererades för 7 månader sedan för koloncancer och hon har nu beställt en tid p.g.a. ärrbråck. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Du informerar Svea om att hon har ett bukväggsbråck.
Ni kommer överens om expektans.
Åtta månader senare är du jour på samma länssjukhus och kl 13.00 tar du emot Svea på nytt. Hon bor nu på ett äldreboende och ansvarig distriktssköterska har remitterat in henne och bifogat en anteckning:
”Hej!
Svea har sedan igår kväll klagat på buksmärtor och hon har kräkts vid tre tillfällen. Både jag och patienten uppfattar att hennes buk svullnat. Temp idag på morgonen 36,9. Senaste avföring hade hon igår morse; hon har kunnat kissa som vanligt.
Tacksam för akut läkarbedömning!
Hälsningar!”
Patientens operation för koloncancern nu ligger 15 månader tillbaka i tiden.
Trots knappa uppgifter funderar Du över tänkbara differentialdiagnoser. En tänkbar diagnos är mekanisk ileus. Vilka delar av patientens kliniska bild talar för denna diagnos?
Det finns alltid en bakomliggande orsak till ett mekaniskt ileustillstånd. Vilka möjliga orsaker identifierar du i det aktuella fallet
Du är jour på ett länssjukhus och tar emot Svea Ek, född 1938. Hon har buksmärtor och kräkningar; buken har svullnat. Temp 36,9. Senaste avföring hade hon igår morse; hon har kunnat kissa som vanligt.
Patienten opererades för 15 månader sedan för koloncancer. Hon har ett känt ärrbråck i medellinjen. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
När du möter Svea kompletterar du anamnesen, men egentligen framkommer inget nytt; din misstanke om mekaniskt ileus kvarstår. Du undersöker nu patienten och genomför ett komplett bukstatus.
Redogör för hur du genomför status av buken och beskriv, under varje moment, vilka fynd (positiva och negativa) du söker för att verifiera eller förkasta diagnosen mekaniskt ileus.
Du är jour på ett länssjukhus och tar emot Svea Ek, född 1938. Hon har buksmärtor och kräkningar; buken har svullnat. Temp 36,9. Senaste avföring hade hon igår morse; hon har kunnat kissa som vanligt. Patienten opererades för 15 månader sedan för koloncancer. Hon har ett känt ärrbråck i medellinjen. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Du bedömer det sannolikt att patienten har mekaniskt ileus.
När du undersöker patienten har hon av triageläkaren fått 5 mg morfin och du finner du henne relativt opåverkad; hon uppger att smärtan minskat betydlig. Buken är uppdriven och tympanistisk. Ärrbråcket är 15x8 cm och spänt. Du uppfattar att du kan reponera in detta i buken, men när du släpper trycket tränger bråcket omedelbart ut igen. Buken är utan peritoneal retning.
Lab: Hb 146 (117-153) g/L; S-Natrium 132 (137-145) mmol/L; S-Kalium 4,1 (3,6-4,6) mmol/L; S-Kreatinin 142 (45-90) µmol/L; CRP 12 (<5) mg/L ; leverstatus + amylas normala.
Du beslutar dig för att lägga in patienten och utreda henne med CT- buköversikt. Vilka är dina tre viktigaste frågeställningar på röntgenremissen (endast de tre första du nämner bedöms)? Motivera.
Du är jour på ett länssjukhus och tar emot Svea Ek, född 1938. Hon har buksmärtor och kräkningar; buken har svullnat. Temp 36,9. Senaste avföring hade hon igår morse; hon har kunnat kissa som vanligt. Patienten opererades för 15 månader sedan för koloncancer. Hon har ett känt ärrbråck i medellinjen. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Du bedömer det sannolikt att patienten har mekaniskt ileus.
Hon är opåverkad efter 5 mg morfin sc; smärtan har minskat betydlig. Buken är uppdriven och tympanistisk. Ärrbråcket är ca 15x8 cm och spänt. Du kan reponera detta, men när du släpper trycket tränger bråcket omedelbart ut igen. Ingen peritoneal retning.
Lab: Hb 146 (117-153) g/L; S-Natrium 132 (137-145) mmol/L; S-Kalium 4,1 (3,6-4,6) mmol/L; S-Kreatinin 142 (45-90) µmol/L; CRP 12 (<5) mg/L ; leverstatus + amylas normala.
Efter två timmar ringer sköterskan från avdelningen och säger att Svea är tillbaka från röntgen och att svaret har kommit:
”CT-Buköversikt: Ingen fri gas. Ventrikeln är dilaterad; proximala tunntarmen är vidgad till ca 5 cm. Distala ileum och kolon är sammanfallen. Multipla gas-vätskenivåer. En betydande del av bukväggen i medellinjen består av ett bråck som innehåller vida, men även sammanfallna tarmslyngor.
- Mekanisk tunntarmsileus. Orsaken till hindret är oklart, men det kan inte uteslutas att bukväggsbråcket är en del av mekanismen. ”
Patienten har tunntarmsileus, ett tillstånd som leder till vätskebalansrubbning. Vilka är de huvudsakliga orsakerna till vätskebalansrubbningen som ses vid tunntarmsileus
Du är jour på ett länssjukhus och tar emot Svea Ek, född 1938. Hon har buksmärtor och kräkningar; buken har svullnat. Temp 36,9. Senaste avföring hade hon igår morse; hon har kunnat kissa som vanligt. Patienten opererades för 15 månader sedan för koloncancer. Hon har ett känt ärrbråck i medellinjen. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Du bedömer det sannolikt att patienten har mekaniskt ileus.
Hon är opåverkad efter 5 mg morfin sc; smärtan har minskat betydlig. Buken är uppdriven och tympanistisk. Ärrbråcket är ca 15x8 cm och spänt. Du kan reponera detta, men när du släpper trycket tränger bråcket omedelbart ut igen. Ingen peritoneal retning.
Lab: Hb 146 (117-153) g/L; S-Natrium 132 (137-145) mmol/L; S-Kalium 4,1 (3,6-4,6) mmol/L; S-Kreatinin 142 (45-90) µmol/L; CRP 12 (<5) mg/L ; leverstatus + amylas normala.
Efter två timmar ringer sköterskan från avdelningen och säger att Svea är tillbaka från röntgen och att svaret har kommit:
”CT-Buköversikt: Ingen fri gas. Ventrikeln är dilaterad; proximala tunntarmen är vidgad till ca 5 cm. Distala ileum och kolon är sammanfallen. Multipla gas-vätskenivåer. En betydande del av bukväggen i medellinjen består av ett bråck som innehåller vida, men även sammanfallna tarmslyngor.
- Mekanisk tunntarmsileus. Orsaken till hindret är oklart, men det kan inte uteslutas att bukväggsbråcket är en del av mekanismen. ”
Du tycker situationen är svårbedömd och tillkallar en mer erfaren kollega som också bedömer patienten. Efter diskussion enas ni om att starta med att behandla patienten konservativt och observera utvecklingen av den kliniska bilden.
a. Vilka moment ingår i din konservativa behandling? b. Beskriv hur du tänker genomföra observationen?
Du handlägger Svea Ek, född 1938 pga ileus. Hon har buksmärtor och kräkningar; Temp 36,9. Patienten opererades för 15 månader sedan för koloncancer; känt ärrbråck i medellinjen. I övrig är patienten frisk och utan pågående läkemedelsbehandling.
Hon är opåverkad efter 5 mg morfin sc; Buken är uppdriven och tympanistisk. Ärrbråcket är ca 15x8 cm och spänt. Du kan reponera detta, men när du släpper trycket tränger bråcket omedelbart ut igen. Ingen peritoneal retning.
Lab: Hb 146 (117-153) g/L; S-Natrium 132 (137-145) mmol/L; S-Kalium 4,1 (3,6-4,6) mmol/L; S-Kreatinin 142 (45-90) µmol/L; CRP 12 (<5) mg/L ; leverstatus + amylas normala.
”CT-Buköversikt: Ingen fri gas. Ventrikeln är dilaterad; proximala tunntarmen är vidgad till ca 5 cm. Distala ileum och kolon är sammanfallen. Multipla gas-vätskenivåer. En betydande del av bukväggen i medellinjen består av ett bråck, som innehåller vida, men även sammanfallna tarmslyngor.
- Mekaniskt tunntarmsileus. Orsaken till hindret är oklart, men det kan inte uteslutas att bukväggsbråcket är en del av mekanismen. ”
Ni gör ett försök att behandla patienten konservativt.
Du ordinerar smärtstillande, vätskebehandling och ventrikelsond.
Du observerar allmäntillstånd, puls, blodtryck, syremättnad, temperatur, smärtreaktion, bukstatus och gastrointestinal funktion (utbyte i sonden, ev gasfäcesavgång); när ventrikeln är tömd startar du passageröntgen.
Påföljande dag är patientens läge väsentligen oförändrat. Hon har fått två sprutor morfinanalgetika de senaste 8 timmarna. En passageröntgenbild tagen efter 16 timmar visar att kontrasten står stilla i proximala tunntarmen. Hon mår illa och du öppnar ventrikelsonden och får ca 800 ml i omedelbart utbyte.
Ni beslutar att operera patienten.
Vätskan som dräneras via sonden innehåller bl a galla och sekretionen från ventrikeln. Ange producerad dygnsvolym samt pH i den producerade vätskan för nedanstående två organ
Vid operationen finner Ni att tunntarmen sitter fast i hårda sammanväxningar till vänster i buken. Ni uppfattar att det skulle kunna röra sig om ett cancerrecidiv, men situationen är svårbedömd. Ni tar biopsier från det misstänkta recidivet och operatörens bedömning är att det kanske inte är uteslutet att ett eventuellt recidiv kan avlägsnas radikalt vid en eventuell senare operation.
För att lösa patientens ileus lägger ni ut en loopileostomi proximalt om hindret; bukväggsbråcket repareras med nätplastik.
Nästa morgon möter du patienten vid ronden; hon ligger på ett enkelrum.
Hur informerar du patienten om hennes situation? Vilka åtgärder planerar du för att senare kunna ge patienten fullständig information om behandlingen av hennes tumörsjukdom?
Hur informerar du patienten om hennes situation? Vilka åtgärder planerar du för att senare kunna ge patienten fullständig information om behandlingen av hennes tumörsjukdom?
Aysha, 24 år, inkommer själv på psykiatriska akutmottagningen efter att hennes närstående uppmanat henne att söka akut i flera veckor. Hon känner sig ¨utmattad och helt tom¨ efter ett intensivt halvår.
Hon berättar att hon mådde som sämst för en månad sedan. Hon lämnade då knappt lägenheten, slutade betala räkningar och misskötte sin personliga hygien. Hon orkade inte komma ur sängen, sov fler timmar än vanligt. Hon beskriver att den tunga nedstämdheten nu har börjat klinga av men att hon fortfarande känner sig vara tom på känslor. Hon vill inte göra något. Hon känner inte att hon ¨vill leva eller dö’. Hon har svårt att koncentrera sig vilket noteras även vid samtalet. Den senaste veckan har hon börjat sova mindre och sämre istället, känner sig rastlös på kvällarna. Hon tycker själv att hon har ¨gått in i väggen¨.
Aysha är ensamboende och studerar heltid på konsthögskolan. Hon har haft ett extra jobb på en konsthall. Hon kände sig orättvist behandlad på sin arbetsplats och vantrivdes på sistone. Hon säger också att hon har haft kärleksproblem, samt att hon har ¨blivit dragen in i konflikter¨, det är ingen som riktigt förstår henne.
Utifrån ovanstående anamnestiska uppgifter, vilka psykiatriska diagnoser överväger du? Nämn fyra och motivera kort varför.
Ange två endokrinologiska sjukdomar som kan ge liknande symtombild.
Aysha, 24 år, inkommer själv på psykiatriska akutmottagningen efter att hennes närstående uppmanat henne att söka akut i flera veckor. Hon känner sig ¨utmattad och helt tom¨ efter ett intensivt halvår.
Hon berättar att hon mådde som sämst för en månad sedan. Hon lämnade då knappt lägenheten, slutade betala räkningar och misskötte sin personliga hygien. Hon orkade inte komma ur sängen, sov fler timmar än vanligt. Hon beskriver att den tunga nedstämdheten nu har börjat klinga av men att hon fortfarande känner sig vara tom på känslor. Hon vill inte göra något. Hon känner inte att hon ¨vill leva eller dö’. Hon har svårt att koncentrera sig vilket noteras även vid samtalet. Den senaste veckan har hon börjat sova mindre och sämre istället, känner sig rastlös på kvällarna. Hon tycker själv att hon har ¨gått in i väggen¨.
Du överväger huvudsakligen följande diagnoser: anpassningsstörning, egentlig depression, utmattningssyndrom och bipolärt syndrom.
Nämn ett psykometriskt verktyg som kan vara till hjälp vid differentialdiagnostisering.
Nämn ett psykometriskt verktyg som kan vara till hjälp för att bedöma svårighetsgraden av depression.
Vilka läkemedel kan öka risk för att utlösa depression? Nämn två.
Aysha, 24 år, inkommer själv på psykiatriska akutmottagningen efter att hennes närstående uppmanat henne att söka akut i flera veckor. Hon känner sig ¨utmattad och helt tom ¨efter ett intensivt halvår.
Hon berättar att hon mådde som sämst för en månad sedan. Hon lämnade då knappt lägenheten, slutade betala räkningar och misskötte sin personliga hygien. Hon orkade inte komma ur sängen, sov fler timmar än vanligt. Hon beskriver att den tunga nedstämdheten nu har börjat klinga av men att hon fortfarande känner sig vara tom på känslor. Hon vill inte göra något. Hon känner inte att hon ¨vill leva eller dö’. Hon har svårt att koncentrera sig vilket noteras även vid samtalet. Den senaste veckan har hon börjat sova mindre och sämre istället, känner sig rastlös på kvällarna. Hon tycker själv att hon har ¨gått in i väggen¨.
Med hänsyn till hennes nuvarande tillstånd och sjukdomsförlopp bedömer du att hon har en recidiverande depression, medelsvår episod. Aysha beskriver att hon hade haft två tidigare skov med liknade depressiva symptom men hon sökte inte vård. Du bedömer svårighetsgraden av hennes depression med MADRS-M där hon får 32 poäng (maxpoäng 54). Du bedömer suicidrisken som låg för närvarande och bestämmer dig för att behandla Ayshas depression.
Vilken farmakologisk behandling bör vara förstahandsrekommendation vid denna typ av depression? Motivera kort varför.
Aysha, 24 år, inkommer själv på psykiatriska akutmottagningen efter att hennes närstående uppmanat henne att söka akut i flera veckor. Hon känner sig ¨utmattad och helt tom ¨efter ett intensivt halvår.
Hon berättar att hon mådde som sämst för en månad sedan. Hon lämnade då knappt lägenheten, slutade betala räkningar och misskötte sin personliga hygien. Hon orkade inte komma ur sängen, sov fler timmar än vanligt. Hon beskriver att den tunga nedstämdheten nu har börjat klinga av men att hon fortfarande känner sig vara tom på känslor. Hon vill inte göra något. Hon känner inte att hon ¨vill leva eller dö’. Hon har svårt att koncentrera sig vilket noteras även vid samtalet. Den senaste veckan har hon börjat sova mindre och sämre istället, känner sig rastlös på kvällarna. Hon tycker själv att hon har ¨gått in i väggen¨.
Din bedömning är att Aysha lider av en egentlig depression av måttlig svårighetsgrad samt att det finns behov av farmakologisk behandling. Du väljer mellan ett SSRI-, SNRI- preparat och Mirtazapin.
Vad står förkortningarna SSRI och SNRI för? Hur skiljer sig SSRI-, SNRI- preparat och Mirtazapin åt vad gäller farmakologiska verkningsmekanismer?
Nämn två vanligt förekommande biverkningar i respektive grupp (dvs. SSRI, SNRI, Mirtazapin).
Om Aysha visar sig vara gravid under första trimestern, vad behöver du överväga och vilka lämpliga källor kan hjälpa dig?
Aysha, 24 år, inkommer själv på psykiatriska akutmottagningen efter att hennes närstående uppmanat henne att söka akut i flera veckor. Hon känner sig ¨utmattad och helt tom ¨efter ett intensivt halvår.
Hon berättar att hon mådde som sämst för en månad sedan. Hon lämnade då knappt lägenheten, slutade betala räkningar och misskötte sin personliga hygien. Hon orkade inte komma ur sängen, sov fler timmar än vanligt. Hon beskriver att den tunga nedstämdheten nu har börjat klinga av men att hon fortfarande känner sig vara tom på känslor. Hon vill inte göra något. Hon känner inte att hon ¨vill leva eller dö’. Hon har svårt att koncentrera sig vilket noteras även vid samtalet. Den senaste veckan har hon börjat sova mindre och sämre istället, känner sig rastlös på kvällarna. Hon tycker själv att hon har ¨gått in i väggen¨.
Din bedömning var att Aysha lider av recidiverande depression och numera av en medelsvår episod. Hon fick börja farmakologisk behandling med T. Cipralex 10 mg 1x1. Fyra veckor senare, strax innan planerat återbesök hos dig, inkommer Aysha med polis till psykiatriska akutmottagningen, enligt LPT § 47. Du råkar vara jourhavande läkare. Hon har varit provocerande och hotfull hemma hos sin mor. Hennes mor blev rädd och ringde sedan polisen.
Hon känner igen dig i korridoren och börjar prata med dig direkt vid ankomsten. Hon börjar prata om mediciner som hon fick av dig, om sin mor, för att sen övergå till Postmodernism och till senaste Almedalsveckan. Det blir svårt för dig att hänga med och att avbryta hennes monolog. På frågan om ankomstskäl berättar hon att hennes mor och före detta arbetsgivare är i maskopi mot henne för att stjäla all hennes genialitet och framtida konstverk. Det är svårt att närma sig en djupare diskussion om hur hon mår och om vad som hänt. Hon ter sig lättretlig och aggressiv; hon förefaller svänga kraftigt i sitt humör.
Aysha hoppar från ett tema till ett annat utan sammanhang. Vad kallas detta symtom?
Hur bedömer du nu patientens tillstånd och hur handlägger du situationen i akutskedet?
Aysha, 24 år, inkommer själv på psykiatriska akutmottagningen efter att hennes närstående uppmanat henne att söka akut i flera veckor. Hon känner sig ¨utmattad och helt tom ¨efter ett intensivt halvår.
Hon berättar att hon mådde som sämst för en månad sedan. Hon lämnade då knappt lägenheten, slutade betala räkningar och misskötte sin personliga hygien. Hon orkade inte komma ur sängen, sov fler timmar än vanligt. Hon beskriver att den tunga nedstämdheten nu har börjat klinga av men att hon fortfarande känner sig vara tom på känslor. Hon vill inte göra något. Hon känner inte att hon ¨vill leva eller dö’. Hon har svårt att koncentrera sig vilket noteras även vid samtalet. Den senaste veckan har hon börjat sova mindre och sämre istället, känner sig rastlös på kvällarna. Hon tycker själv att hon har ¨gått in i väggen¨.
Situationen bedömdes i början som en depressiv episod men nu har hon inkommit till psykiatriska akutmottagningen med tydliga maniforma symtom. Du bedömer att hon är i behov av inneliggande vård enligt LPT.
Vilka kriterier gör att vård enligt LPT kan vara nödvändig i detta fall?
Under samtalet, blir det alltmer tydligt att patienten lider av vanföreställningar. Hur skiljer sig vanföreställningar från tvångstankar?
Vilka farmakologiska behandlingsprinciper finns för att behandla en akut mani? Nämn tre olika principer och exemplifiera med substans.
Ämnesguider
AT-läge
Om Tentaguiden
Integritetspolicy
Skapa konto
Redan registrerad? Logga in
Återställ lösenord
En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.
Sätt nytt lösenord
Adressen finns inte
Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.