Läser in

Tentaguiden

Umeå Universitet — Läkarprogrammet

Gamla tentor med facit för alla kurser på Läkarprogrammet, transkriberade som interaktiva quiz med svarsmarkering, facit per fråga och progress. OSCE-examinationerna ligger på systerportalen.

Sidan är en beta-version. Fel kan förekomma i materialet. Frågorna är transkriberade för hand, och avvikelser mot originaltentan kan finnas. Hittar du något som inte stämmer, rapportera det längst ner på sidan.

Plugga inför OSCE med OSCE Studieportal här

Alla kurser

Ämnesguider →
Sammanfattade ämnesguider per ämne och kurs.

Denna sida är inte officiellt affilierad med Umeå universitet. Innehållet tillhandahålls i studiesyfte och administratören ansvarar inte för eventuella fel.

AT-provet (eAT) november 2016 med svarsförslag

eAT-provet (AT-tentan) i november 2016, examinationen efter läkares allmäntjänstgöring. 47 frågor med svarsförslag, som interaktivt quiz.

Öppna provet som quiz

Birgit är 78 år. Bor med sin make, har två vuxna barn. Rökte i ungdomen. Birgit har typ 2 diabetes, hypertoni och hade en TIA för två år sedan. Blodtrycket kontrollerades senast på vårdcentralen för 2 veckor sedan, vid en rutinkontroll, och var då 150/90 mmHg.

Söker nu på akuten då maken upplever henne som förvirrad sedan i morse. Hon kände inte igen sina läkemedel och kunde inte sätta på radion. Maken är orolig att Birgit ska få en ny TIA, och skjutsar henne i egen bil till akuten.

På akutmottagningen kl 11, noteras puls 90 slag/min, blodtryck 105/65 mmHg, andningsfrekvens 24/min, temp 38,2° C.
Ekg sinusrytm, frekvens 90 inget patologiskt. Mottagande sjuksköterska har tagit blodprover: Blodsocker, LPK, Hb, CRP , trombocyter, albumin s-Na, s-K. S-kreatinin , men inga provsvar är klara.

Patienten har triagerats av mottagande sjuksköterska som ”gul” då Modified early warning signs (MEWS) ger tre poäng, och enligt de lokala riktlinjerna på ditt sjukhus innebär det att hon bör träffa läkare inom en timme.

När du träffar patienten har hon väntat en dryg timme. Birgit ligger och blundar, tittar upp när du tilltalar henne, är orienterad till person men inte tid eller situation, har lite svårt att följa uppmaningar men grov kraft i armar och ben är utan sidoskillnad. Hon är inte nackstel. Hon får två poäng på NIHSS (National Institute of health stroke scale) ett poäng för desorientering och ett poäng för lindrig dysarti. Lungor auskulteras med lätt nedsatta andningsljud, inga ronchi eller rassel. Buken palperas mjuk och oöm.

Medicinlista: T. Metformin 500mgx2, T. Trombyl 75mgx1 T. Enalapril 20mgx1

  1. Ange 3 möjliga differentialdiagnoser

  2. Hur du vill utreda patienten akut, utöver prover som redan är tagna.

  3. Hur behandlar du patienten på akutmottagningen? Motivera.

Birgit, 78 år, med tidigare TIA, hypertoni, tablettbehandlad diabetes kommer till akutmottagningen med nytillkommen förvirring. Mottagande team har dessutom noterat feber 38,2 grader, hög andningsfrekvens och systoliskt blodtryck 105 mmHg.

Du sätter pulsoximetern på örsnibben och noterar en saturation på 88%

Fortfarande på akutmottagningen, efter ytterligare 30 min, har patienten en PVK (perifer venkateter), prover och odlingar är tagna, 1000 ml Ringeracetat har kopplats och ca 100 ml har runnit in, Syrgas 2 l/min har kopplats på grimma. Det finns nu provsvar:

Venös blodgas visar pH 7.36,(ref 7,32-7,43) Laktat 3,3 mmol/L, (ref 0,5-2,3), pCO2 4,2 kPa, (ref 5,3-6,6), pO2 7.2 kPa,(ingen ref), saturation 88%

CRP 28 mg/L (ref <3), B-Leukocyter 13,5 x10(9)/L (ref 3,5-8,8), B-Hemoglobin 119 g/L x10(12)/L (ref 120-160), Trombocyter 183 x10(9)/L (ref 165-387) P-glukos 13,5 mmol/L(ref 4-8) P-kreatinin 119 mikromol/L (<100), Albumin 37 g/L ( ref 34-45)
P-Natrium 136 mmol/L (ref 137-145), P-Kalium 4.1 mmol/L (ref 3,5-4,6)

Förnyade kontroller; systoliskt blodtryck 85 mmHg, andningsfrekvens 31/min

  1. Ytterligare akut behandling

  2. Vilken vårdnivå föreslår du

  3. Motivera val av antibiotika utifrån vanligaste agens (inga doser)

Birgit, 78 år, har diabetes, hypertoni och en tidigare TIA. Hon kommer in med konfusion. I status noteras kroppstemperatur 38,2° C och förhöjd andningsfrekvens. Hon har försämrats under tiden på akutmottagningen.

Efter ytterligare någon timme har systoliskt blodtryck stabiliserats på 100 mmHg. Patienten är inlagd på avdelning med ökad övervakningsmöjlighet. Du gör en läkemedelgenomgång.

  1. Finns det anledning att ändra något bland de mediciner patienten vanligen använder? T.Trombyl 75 mg x1, T.Enalapril 20 mg x1, T.Metformin 500 mg x 2. Motivera.

Birgit, 78 år, har diabetes, hypertoni och en tidigare TIA vårdas nu för sepsis.

Tack vare rikligt med vätska har patientens blodtryck stabiliserats.
Tack vare syrgas 4 l/min på mask har andningsfrekvensen och syrgasmättnaden normaliserats

Om syrgasmättnaden sjunker under 90% har du möjlighet att ordinera du Non-Invasiv Ventilation (NIV).

Nu när patienten är stabil vill du fortsätta driva diagnostiken

  1. Finns indikation för bilddiagnostik? Motivera

  2. Finns indikation för ytterligare provtagning? Motivera.

Birgit, 78 år, har diabetes och hypertoni, hon har tidigare haft en TIA och vårdas nu på övervakningsavdelning för en sepsis. Tack vare rikligt med vätska och syrgas på mask är hon nu stabil. I väntan på odlingssvar överväger du pneumoni, urinvägsinfektion, eller kanske meningit.

Nästa dag är patientens tillstånd stabilt. Det gjordes en lungröntgen under gårdagen, en bedsideundersökning, den visade inga säkra infiltrat.
Urinstickan var utan patologiska fynd, en bladderscan visade ingen residualurin, fortfarande är patienten inte nackstyv och hon är något mindre konfusorisk.
Ännu ingen växt i de odlingar som togs, men pneumokockantigen i urin var positivt.
Efter att fått utsvarat positivt pneumokockantigen byter man antibiotika till PC-G (Bensyl peniciliin)

CRP är nu 242 mg/L. Patienten har fått lite hosta.

  1. Hur skulle man ha kunnat minska risken för insjuknande hos denna patient?

Birgit, 78 år, har diabetes, hypertoni och en tidigare TIA vårdas nu för sepsis.

Efter 3,5 dygn på vårdavdelningen med intravenös antibiotika Cefotaxim, de första 2 dygnen och därefter Bensyl-pc, mår Birgit bra, hon ska få komma hem. Lungröntgen som gjordes tidigt i förloppet var inte konklusiv, Blododling var utan växt, men pneumokockantigen var positivt. Birgit bör fortsätta med peroral antibiotika vid hemgång

  1. Vilken sort? Motivera

  2. Hur länge? Motivera.

Du går nu en av dina sista helgjourer på medicinakuten. Din nästa patient på listan är Åke, en 54 år gammal man som är välkänd på akutmottagningen. Han har kommit in med ambulans. Du får rapport från sjuksköterskan att en granne ringt då Åke betett sig avvikande utanför huset där han bor. På akuten är Åke svettig och plockig. Han sitter oroligt på undersökningsbritsen. Hans puls är 123 slag/min och blodtrycket 163/127 mm Hg. SaO2 är 89%. Åke är ovårdad och luktar starkt av urin och öl.

Under bedömningssamtalet har Åke ett konfusoriskt beteende. Han talar osammanhängande och svarar ej adekvat på dina frågor.

  1. Ge förslag på ytterligare tre viktiga anamnestiska uppgifter som bör redas ut på akutmottagningen.

  2. Ange tre olika provtagningar/somatiska undersökningar som du bör komplettera med på akutmottagningen.

Du går nu en av dina sista helgjourer på medicinakuten. Din nästa patient på listan är Åke, en 54 år gammal man som är välkänd på akutmottagningen. Han har kommit in med ambulans. Du får rapport från sjuksköterskan att en granne ringt då Åke betett sig avvikande utanför huset där han bor. På akuten är Åke svettig och plockig. Han sitter oroligt på undersökningsbritsen. Hans puls är 123 slag/min och blodtrycket 163/127 mm Hg. SaO2 är 89%. Åke är ovårdad och luktar starkt av urin och öl.

Under bedömningssamtalet har Åke ett konfusoriskt beteende. Han talar osammanhängande och svarar ej adekvat på dina frågor.

Åke har tidigare varit inlagd pga. epileptiska kramper som har bedömts varit relaterade till alkoholabstinens. Du försöker penetrera tidigare förekomst av delirium, somatisk sjuklighet samt alkoholkonsumtion. I journalen framkommer långvarigt alkoholmissbruk med periodvis mycket hög konsumtion av öl. Somatiskt är han egentligen ganska frisk och han har inga läkemedel ordinerade i nuläget.

Åke blåser 0,5 promille, han är orolig och tremorös men du finner inget tydligt avvikande i din neurologiska undersökning. S-glukos är 6 mmol/L. Kroppstemperaturen är 37,8°C.

  1. Vad blir din arbetshypotes diagnostiskt? Motivera ditt svar.

Du går nu en av dina sista helgjourer på medicinakuten. Din nästa patient på listan är Åke, en 54 år gammal man som är välkänd på akutmottagningen. Han har kommit in med ambulans. Du får rapport från sjuksköterskan att en granne ringt då Åke betett sig avvikande utanför huset där han bor. På akuten är Åke svettig och plockig. Han sitter oroligt på undersökningsbritsen. Hans puls är 123 slag/min och blodtrycket 163/127 mm Hg. SaO2 är 89%. Åke är ovårdad och luktar starkt av urin och öl.

Under bedömningssamtalet har Åke ett konfusoriskt beteende. Han talar osammanhängande och svarar ej adekvat på dina frågor.

Åke har tidigare varit inlagd pga. epileptiska kramper som har bedömts varit relaterade till alkoholabstinens. Du försöker penetrera tidigare förekomst av delirium, somatisk sjuklighet samt alkoholkonsumtion. I journalen framkommer långvarigt alkoholmissbruk med periodvis mycket hög konsumtion av öl. Somatiskt är han egentligen ganska frisk och han har inga läkemedel ordinerade i nuläget.

Åke blåser 0,5 promille, han är orolig och tremorös men du finner inget tydligt avvikande i din neurologiska undersökning. S-glukos är 6 mmol/L. Kroppstemperaturen är 37,8°C.

Du gör bedömningen att Åke har ett begynnande alkoholdelirium. Han är konfusorisk, tremorös, takykard och har högt blodtryck.

  1. Vad ordinerar du för läkemedel nu på akutmottagningen? Motivera dina ordinationer.

Du går nu en av dina sista helgjourer på medicinakuten. Din nästa patient på listan är Åke, en 54 år gammal man som är välkänd på akutmottagningen. Han har kommit in med ambulans. Du får rapport från sjuksköterskan att en granne ringt då Åke betett sig avvikande utanför huset där han bor. På akuten är Åke svettig och plockig. Han sitter oroligt på undersökningsbritsen. Hans puls är 123 slag/min och blodtrycket 163/127 mm Hg. SaO2 är 89%. Åke är ovårdad och luktar starkt av urin och öl.

Under bedömningssamtalet har Åke ett konfusoriskt beteende. Han talar osammanhängande och svarar ej adekvat på dina frågor.

Åke har tidigare varit inlagd pga. epileptiska kramper som har bedömts varit relaterade till alkoholabstinens. Du försöker penetrera tidigare förekomst av delirium, somatisk sjuklighet samt alkoholkonsumtion. I journalen framkommer långvarigt alkoholmissbruk med periodvis mycket hög konsumtion av öl. Somatiskt är han egentligen ganska frisk och han har inga läkemedel ordinerade i nuläget.

Åke blåser 0,5 promille, han är orolig och tremorös men du finner inget tydligt avvikande i din neurologiska undersökning. S-glukos är 6 mmol/L. Kroppstemperaturen är 37,8°C.

Du gör bedömningen att Åke har ett begynnande alkoholdelirium. Han är konfusorisk, tremorös, takykard och har högt blodtryck.

Åke erhåller medicinering med 200mg Neurobion (tiamin) intramuskulärt för att förebygga Wernicke-Korsakoff, 80 mg Stesolid (diazepam) samt 5mg Haldol (haloperidol) intravenöst för sömn. Åke somnar efter ett tag.

  1. Ange en relevant biverkning du måste tänka på i samband med din medicinering? Ange även vilka åtgärder du vidtar med anledning av detta.

  2. Förklara mekanismen bakom symptombilden vid Wernicke-Korsakoff.

  3. Vilka strukturer är det som drabbas i hjärnan?

Du går nu en av dina sista helgjourer på medicinakuten. Din nästa patient på listan är Åke, en 54 år gammal man som är välkänd på akutmottagningen. Han har kommit in med ambulans. Du får rapport från sjuksköterskan att en granne ringt då Åke betett sig avvikande utanför huset där han bor. På akuten är Åke svettig och plockig. Han sitter oroligt på undersökningsbritsen. Hans puls är 123 slag/min och blodtrycket 163/127 mm Hg. SaO2 är 89%. Åke är ovårdad och luktar starkt av urin och öl.

Under bedömningssamtalet har Åke ett konfusoriskt beteende. Han talar osammanhängande och svarar ej adekvat på dina frågor.

Åke har tidigare varit inlagd pga. epileptiska kramper som har bedömts varit relaterade till alkoholabstinens. Du försöker penetrera tidigare förekomst av delirium, somatisk sjuklighet samt alkoholkonsumtion. I journalen framkommer långvarigt alkoholmissbruk med periodvis mycket hög konsumtion av öl. Somatiskt är han egentligen ganska frisk och han har inga läkemedel ordinerade i nuläget.

Åke blåser 0,5 promille, han är orolig och tremorös men du finner inget tydligt avvikande i din neurologiska undersökning. S-glukos är 6 mmol/L. Kroppstemperaturen är 37,8°C.

Du gör bedömningen att Åke har ett begynnande alkoholdelirium. Han är konfusorisk, tremorös, takykard och har högt blodtryck.

Åke erhåller medicinering med 200mg Neurobion (tiamin) intramuskulärt för att förebygga Wernicke-Korsakoff, 80 mg Stesolid (diazepam) samt 5mg Haldol (haloperidol) intravenöst för sömn. Åke somnar efter ett tag.

Åke återhämtar sig efter tre dagars behandling i slutenvården. Vid utskrivningssamtalet är han ganska pigg och på benen igen. Åke berättar att han senaste veckorna innan han kom till akutmottagningen druckit upp mot 10-15 starköl dagligen och inte fått i sig mycket mat. Åke önskar hjälp med att sluta dricka. Du föreslår två möjliga evidensbaserade läkemedelsbehandlingar för behandling av alkoholmissbruk; Antabus (disulfiram) eller Campral (akamprosat).

  1. Förklara kortfattat verkningsmekanismen för dessa behandlingar?

  2. Beskriv för patienten en relevant fördel respektive nackdel med var och en av dessa läkemedelsbehandlingar?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor.

  1. Hur vill du komplettera anamnesen? Nämn 4 relevanta frågeställningar och motivera dessa.

  2. Vad kan förklara symtomen? Ange 4 sannolika diagnoser.

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor.
Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm

  1. Vilka laboratorieprov finns anledning att kontrollera. Nämn 4 och motivera varför.

  2. Vilka ytterligare undersökningar kan vara aktuella på vårdcentralen och vilka beställer du?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm
Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. Du tar ett EKG.

  1. Vad visar EKG-undersökningen?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. Du tar ett EKG.

EKG är normalt

  1. Vilken undersökning kan göras på vårdcentralen för att utreda andningsbesvären mera?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt.

Du går vidare med en spirometriundersökning som visar följande:
Förväntat (referens): VC 3,5; FEV1 2,6; FEV1/VC 0,74
Före beta-2-agonist: VC 2,4; FEV1 1,0; FEV1/VC 0,42
Efter beta-2-agonist: VC 2,4; FEV1 1,1; FEV1/VC 0,46; Rev% 10%

  1. Vilken diagnos ställer du utifrån spirometrifynden?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt.

Du går vidare med en spirometriundersökning som visar följande:
Förväntat (referens): VC 3,5; FEV1 2,6; FEV1/VC 0,74
Före beta-2-agonist: VC 2,4; FEV1 1,0; FEV1/VC 0,42
Efter beta-2-agonist: VC 2,4; FEV1 1,1; FEV1/VC 0,46; Rev% 10%

Spirometrin visar KOL med nedsatt FEV1 och kvot FEV1/VC<0,7 utan reversibilitet

  1. Vilken farmakologisk behandling vill du rekommendera kvinnan?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt.

Du går vidare med en spirometriundersökning som visar följande:
Förväntat (referens): VC 3,5; FEV1 2,6; FEV1/VC 0,74
Före beta-2-agonist: VC 2,4; FEV1 1,0; FEV1/VC 0,42
Efter beta-2-agonist: VC 2,4; FEV1 1,1; FEV1/VC 0,46; Rev% 10%

Spirometrin visar KOL med nedsatt FEV1 och kvot FEV1/VC<0,7 utan reversibilitet

Därför skriver du recept på inhalationer med långverkande antikolinergika - LAMA och/eller långverkande beta-2-stimulerare LABA.

När du träffar henne nästa gång har hon haft två försämringsepisoder. Vid senaste tillfället för några veckor sedan var hon inlagd ett dygn på medicinavdelning pga försämringsperiod, en KOL exacerbation. I den gemensamma journalen ser du också att man frågat patienten hur hon mår med en strukturerad enkät (CAT- COPD assessment test) som ger låga, dvs dåliga poäng.

  1. Vilken typ av behandling är aktuell nu?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt. Spirometrin visar KOL med nedsatt FEV1 och kvot FEV1/VC<0,7 utan reversibilitet Därför skriver du recept på inhalationer med långverkande antikolinergika - LAMA och/eller långverkande beta-2-stimulerare LABA. När du träffar henne nästa gång har hon haft två försämringsepisoder. Vid senaste tillfället för några veckor sedan var hon inlagd ett dygn på medicinavdelning pga försämringsperiod, en KOL exacerbation. I den gemensamma journalen ser du också att man frågat patienten hur hon mår med en strukturerad enkät (CAT- COPD assessment test) som ger låga, dvs dåliga poäng.

Som bifynd på lungröntgen ses flera kotkompressioner.

  1. Ange två viktiga uppgifter du vill komplettera anamnesen med utifrån skelettfyndet på lungröntgen.

  2. Hur värderar du om patienten behöver utredas vidare? ( 1p)

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt. Spirometrin visar KOL med nedsatt FEV1 och kvot FEV1/VC<0,7 utan reversibilitet Därför skriver du recept på inhalationer med långverkande antikolinergika - LAMA och/eller långverkande beta-2-stimulerare LABA. När du träffar henne nästa gång har hon haft två försämringsepisoder. Vid senaste tillfället för några veckor sedan var hon inlagd ett dygn på medicinavdelning pga försämringsperiod, en KOL exacerbation. I den gemensamma journalen ser du också att man frågat patienten hur hon mår med en strukturerad enkät (CAT- COPD assessment test) som ger låga, dvs dåliga poäng. Som bifynd på lungröntgen ses flera kotkompressioner.
Pat berättar att hennes mamma hade osteoporos och att hon själv haft en handledsfraktur får några år sedan efter att ha snubblat i halkan på vintern. Beräkning med FRAX visar en 10-årig risk på 20% för osteoporosrelaterad fraktur.

  1. Vilka ytterligare laboratorieprov finns anledning att kontrollera. Nämn 4 laboratorieprover och motivera varför

  2. Hur utreder du patienten vidare?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt. Spirometrin visar KOL med nedsatt FEV1 och kvot FEV1/VC<0,7 utan reversibilitet Därför skriver du recept på inhalationer med långverkande antikolinergika - LAMA och/eller långverkande beta-2-stimulerare LABA. När du träffar henne nästa gång har hon haft två försämringsepisoder. Vid senaste tillfället för några veckor sedan var hon inlagd ett dygn på medicinavdelning pga försämringsperiod, en KOL exacerbation. I den gemensamma journalen ser du också att man frågat patienten hur hon mår med en strukturerad enkät (CAT- COPD assessment test) som ger låga, dvs dåliga poäng. Som bifynd på lungröntgen ses flera kotkompressioner. Pat berättar att hennes mamma hade osteoporos och att hon själv haft en handledsfraktur får några år sedan efter att ha snubblat i halkan på vintern. Beräkning med FRAX visar en 10-årig risk på 20% för osteoporosrelaterad fraktur.
Proverna visar SR 8 mm, ALP 1,0 µkat/l (ref <1,9 µkat/l), S-Ca 2,4 mmol/l (ref 2,2-2,6 mmol/l), S-Alb 40 g/l (ref 36-45 g/l).
Du beställer en DXA mätning. Bentäthetsmätningen visar T-score -3 SD (standard deviationer)

  1. Vilken diagnos har patienten?

  2. Hur handlägger du patienten utifrån DXA svaret?

En 68-årig gift kvinna söker dig på vårdcentralen. Hon upplever att konditionen har blivit successivt sämre under det senaste året och att hon är mer andfådd vid ansträngning än tidigare. Hon märker mer andfåddhet när hon går uppför backar och trappor. Hon är tidigare väsentligen frisk, tar inga mediciner. Har sedan tonåren rökt 15 cigaretter om dagen men slutade för 20 år sedan. Inga besvär med bröstsmärtor. Miktion och avföring ua. I status noterar du: AT: Normalviktig. Ingen vilodyspné eller perifera ödem. Hjärta: Regelbunden rytm med frekvens 60, Inga biljud. Blodtryck 135/85 mmHg. Lungor: Normala lunggränser, ingen dämpning vid perkussion, generellt något nedsatta andningsljud. Buk:mjuk oöm Laboratorieproverna visade Hb 120 g/l, Pglukos 5,8 mmol/l, TSH 1,0 mU/l Krea 80 µmol/l. Saturation 98%. COPD6 mätaren visar en kvot FEV1/FEV6 på 0,5. Lungröntgen visar normalstort hjärta. Ingen svikt. Något avplanade diafragmavalv. EKG är normalt. Spirometrin visar KOL med nedsatt FEV1 och kvot FEV1/VC<0,7 utan reversibilitet Därför skriver du recept på inhalationer med långverkande antikolinergika - LAMA och/eller långverkande beta-2-stimulerare LABA. När du träffar henne nästa gång har hon haft två försämringsepisoder. Vid senaste tillfället för några veckor sedan var hon inlagd ett dygn på medicinavdelning pga försämringsperiod, en KOL exacerbation. I den gemensamma journalen ser du också att man frågat patienten hur hon mår med en strukturerad enkät (CAT- COPD assessment test) som ger låga, dvs dåliga poäng. Som bifynd på lungröntgen ses flera kotkompressioner. Pat berättar att hennes mamma hade osteoporos och att hon själv haft en handledsfraktur får några år sedan efter att ha snubblat i halkan på vintern. Beräkning med FRAX visar en 10-årig risk på 20% för osteoporosrelaterad fraktur. Proverna visar SR 8 mm, ALP 1,0 µkat/l (ref <1,9 µkat/l), S-Ca 2,4 mmol/l (ref 2,2-2,6 mmol/l), S-Alb 40 g/l (ref 36-45 g/l). Du beställer en DXA mätning. Bentäthetsmätningen visar T-score -3 SD (standard deviationer)

  1. Hur följer du upp patienten? Hur länge bör behandlingen fortsätta?

Du är underläkare på lasarettet i A-stad och deltar i en katastrofövning. Ett bombattentat har just ägt rum på en närliggande idrottsarena enligt övningsscenariot.
Övningsledningen på lasarettet uppdrar åt dig att delta i en sjukvårdsgrupp som skall skickas till skadeplatsen. Ni tar med en akutväska innehållande bl.a. bandage, handskar, intravenösa nålar, ett par liter Ringer-Acetat, svalgtuber, näskantarell och diverse läkemedel i ampullform.
På skadeplats anvisas du och medföljande sjuksköterska av övningsledningen att bedöma fem (A-E) markörer.
A: Ca 55-årig man. Har en ca 90% brännskada, puls över 120, andningsfrekvens över 40/min med ytliga andetag, okontaktbar.
B: Ca 40-årig kvinna. Har en tydlig skallskada, är medvetslös med Glasgow Coma Scale 5 (av 15), hjärtfrekvens 50, andningsfrekvens 6/minut.
C: Ca 30-årig kvinna. Har en öppen bukskada och puls över 120, andningsfrekvens över 30/minut.
D: Ca 25-årig man. Vaken, konfusorisk med ansiktsskada, har tydlig stridor, puls 100 och andningsfrekvens 25/minut.
E: Ca 20-årig kvinna. Har omfattande mjukdelsskador på höger lår och underben, sitter upp och ropar på hjälp. Puls 100 och andningsfrekvens 20/minut.

  1. Vilka två markörer bedömer du har vitalparametrar som talar för dålig prognos när du rapporterar till ledningsläkaren?

  2. Hur vill du behandla eller hantera de skadade med de begränsade resurser du och sköterskan har till ert förfogande? Gå igenom patient för patient i prioritetsordning. Strukturera ditt svar.

  3. En ambulans finns i övningen tillgänglig för avtransport med en av dina patienter om ca 15 minuter. Vem får åka? Motivera.

Dagen efter övningen inkommer till akuten en 23-årig kvinna efter en motorcykelolycka ett par kilometer bort. Hjälmen är intakt. Kvinnan har, enligt ambulanspersonalen, kört in i ett staket. Vid ankomsten är pulsen 110, blodtrycket 90 systoliskt och andningsfrekvens 20 efter 500 ml Ringer-Acetat intravenöst i ambulansen. Hon är blek och konfusorisk. Det rinner blod ur ett sår på bukens vänstra sida. Andningsljuden är normala bilateralt. Hon har skrapsår på höger lår. Vänster ben och skallen är oskadda.

  1. Man finner inga ytterligare blodkärl för infusioner på akutrummet. Nämn två olika möjligheter för att skapa kärlaccess akut på akutrummet för vätskebehandling?

  2. Vilken plats väljer du för att skapa kärlaccess i det här fallet? Var exakt i din anatomiska angivelse och vilken sida som avses.

  3. En arteriell blodgas tas på akutrummet. Den visar följande bl.a.: pH 7,22 (7,35-7,45), pCO2 3,7 (4,6-6,0 kPa), pO2 10 (>10 kPa), Base Excess, BE, -6 (-3-3 mmol/l), syremättnad 94%. Vad tyder den på? Motivera!

  4. En kollega föreslår att det är bäst att gå till datortomografen innan ni går vidare till operationsavdelningen. Vad svarar du? Motivera!

Dagen efter övningen inkommer till akuten en 23-åriga kvinna efter en motorcykelolycka ett par kilometer bort. Hjälmen är intakt. Kvinnan har, enligt ambulanspersonalen, kört in i ett staket. Vid ankomsten är pulsen 110, blodtrycket 90 systoliskt och andningsfrekvens 20 efter 500 ml Ringer-Acetat intravenöst i ambulansen. Hon är blek och konfusorisk. Det rinner blod ur ett sår på bukens vänstra sida. Andningsljuden är normala bilateralt. Hon har skrapsår på höger lår. Vänster ben och skallen är oskadda.

Man sätter en intraosseös nål med injektor proximalt i tibia på vänster sida, då ännu oklara skador finns på höger lår.

Patienten tas till operation snarast för att undvika ytterligare försämring.

Man finner vid operationen skadad tarm på flera ställen och tar bort en bit av kolon. En blödning från tarmmesot stillas.

  1. AT-läkaren på salen frågar varför man inte vill anastomosera kolonändarna. Kirurgen förklarar att man vid allvarliga skador, skall arbeta efter "skademinimeringskonceptet" (Damage Control) och lägger upp tarmändarna som stomier. Vad innebär detta koncept och varför vill man inte anastomosera i det här läget?

  2. Narkosläkaren meddelar under operationen att den centrala kroppstemperaturen är 34,5°C? Hur påverkar temperaturen operationslagets fortsatta omhändertagande av patienten? Motivera!

  3. Vid återbesöket efter operationen berättar du för patienten igen om ingreppet. Hon undrar vilka komplikationer som kan uppträda på lång sikt även efter att stomierna lagts ned. Vad svarar du henne?

Alla prov: eAT-provet

Ämnesguider

AT-läge

Om Tentaguiden

Integritetspolicy

Logga in

Skapa konto

Återställ lösenord

En återställningslänk skickas till angiven e-postadress.

Sätt nytt lösenord

Adressen finns inte

Sidan du försökte öppna finns inte här. Länken kan vara felstavad eller peka på något som flyttats.

Till startsidan eller till ämnesguiderna.